- PDF Free Download

Transkript

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14 Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell Bilaga 1 - Sammanställning per åtgärdsområde Fortum lämnar i det följande synpunkter på de avrinningsområden där företaget bedriver reglering och elproduktion med vattenkraft. Övergripande om Västerhavets vattendistrikt: Övergripande anges att cirka 700 vattenkraftverk och cirka 3000 dammar finns i distriktet. Detta faktum borde borga för ett betydande antal utpekade KMV. Av totalt 2587 ytvattenförekomster är 57 utpekade som KMV, d.v.s. 2,2 %. Den låga andelen speglar inte den fysiska påverkan som finns i vattenförekomster i Västerhavet. Detta riskerar att kraven på åtgärder i många vattenförekomster blir allt för kostsamma samt innebära en kraftig minskning av kraftproduktion och reglerförmåga. Detta kan få konsekvenser för Sveriges elsystem och skulle strida mot den Strategi för åtgärder i vattenkraften som Havs- och Vattenmyndigheten tillsammans med Energimyndigheten har arbetat fram. Upptagna kostnader för åtgärder bygger endast på schabloner och är underskattade, dessutom har inte kostnad för bortfall av elproduktion och reglerkraft medtagits. Sammanställd kostnad blir med anledning av ovanstående missvisande. Andelen, 2,2 % KMV, är i samma storleksordning som vid klassificeringen Trots synpunkter från Fortum i samband med samråd 2009, samt i samband med samråd om väsentliga frågor 2013 så har antalet KMV inte ökat. Slutsatsen är att vattenmyndigheten inte nyttjar möjligheten att peka ut KMV på ett sätt som gagnar Sverige. Att en vattenförekomst är utpekad som KMV innebär inte att den blir befriad från åtgärder, men kraven blir lägre. Fortum har kommenterat klassificering och MKN på vattenförekomstnivå i VISS webverktyg. Kommentarerna bifogas i en bilaga 3. Byälven Fortum har regleringsmagasin för vattenkraftändamål samt 5 kraftverk i Byälvens avrinningsområde, den totala årliga produktionen är 119 GWh och installerad effekt 50 MW. Enligt klassificeringen i VISS framgår att endast 4 av 175 vattenförekomster är utpekade som KMV samt har klassificerats otillfredsställande ekologisk potential, OEP, d.v.s. endast 2,2 %. I åtgärdsområdet har 47 sjöar och 81 vattendrag bedömts som sämre än god status på grund av fysisk förändringar. Det är framförallt konnektivitets-, flödes- och morfologiska förändringar som orsakat problemen i dessa vattenförekomster. Texten är från beskrivningen av Byälvens åtgärdsområde. Denna klassificering speglar inte situationen i Byälven och kan komma att innebära en minskning av reglering och produktion beroende på åtgärder som kan aktualiseras. Miljöanpassade flöden, utrivning av damm eller fiskvandringsväg samt minimitappning är åtgärder som minskar vattenkraftproduktion och möjlighet att bidra med balanskraft. En prioritering av var åtgärder gör mest nytta till en rimlig kostnad är nödvändig. Den föreslagna klassificeringen stämmer inte överens med Havs- och Power Org.nr MomsNr SE Säte Stockholm Fortum Generation AB

15 Appendix 1 2 (5) Environment/Birgitta Adell Energimyndighetens gemensamma Strategi för åtgärder i vattenkraften. Kvarstår denna klassificering och bristande utpekande av KMV så finns risk för orimliga krav på vattenkvalitén med omfattande åtgärder på vattenkraften som skulle resultera i liten förbättring i ekologin, orimliga kostnader samt en påverkan på landets elförsörjning. Slutsats: Klassificering samt utpekande av KMV behöver modifieras. Den osäkerhet som finns i beräkning av åtgärdskostnader måste förtydligas. Fortum bidrar gärna med kompetens om vattenkraften och dess värde i Byälven i samverkan med de myndigheter som ansvarar för och arbetar med vattenförvaltningen. Gullspångsälven Fortum har regleringsmagasin för vattenkraftändamål samt 8 vattenkraftverk i Gullspångsälvens avrinningsområde, den totala årliga produktionen är 295 GWh och installerad effekt 87 MW. Det framgår i sammanställningen för åtgärdsområde 11 Gullspångsälven att Inom Gullspångsälvens åtgärdsområde är ca 80 % av vattenförekomsterna i vattendragen påverkade av fysiska förändringar i sådan utsträckning att det medfört att den ekologiska statusen är sämre än god. Det är därmed det enskilt största identifierade miljöproblemet i åtgärdsområdet. Att det finns en nytta med vattenkraft påtalas inte. Enligt klassificeringen i VISS har av de cirka 300 vattenförekomsterna i Gullspångsälvens avrinningsområde endast 1 pekats ut som KMV. Detta speglar inte situationen i området enligt ovan med de omfattande fysiska förändringarna. Av de vattenförekomster som Fortums vattenkraft påverkar har ingen utpekats som KMV. I förra förvaltningscykeln var det 1, men dess problem är att den ligger i ett Natura 2000-område varför Vattenmyndigheten menar att den inte kan vara KMV. Det påtalas vidare att 181 vattenförekomster med fysiska förändringar behöver förbättras med avseende på kontinuitet, flöde och morfologi. Det framgår inte hur många av dessa åtgärder som skulle påverka kraftproduktionen. I tabell 2 sid 69 redovisas förslag på kostnadseffektiva fysiska åtgärder i området. Denna skrivning behöver modifieras genom att kostnaderna är schabloner och produktionsbortfall inte är medtaget. En prioritering av var åtgärder gör mest nytta till en rimlig kostnad är nödvändig. Den föreslagna klassificeringen stämmer inte överens med Havs- och Energimyndighetens gemensamma Strategi för åtgärder i vattenkraften. Kvarstår denna klassificering och bristande utpekande av KMV så finns risk för orimliga krav på vattenkvalitén med omfattande åtgärder på vattenkraften som skulle resultera i liten förbättring i ekologin, orimliga kostnader samt en påverkan på landets elförsörjning. Slutsats: Klassificering samt utpekande av KMV behöver modifieras. Vattenförekomster som berörs av vattenreglering och vattenkraftproduktion måste pekas ut som KMV. Gullspångsälven nedströms sjön Skagern var i förra förvaltningscykeln KMV nu är vattenförekomsten ändrad till naturligt vatten och har måttlig ekologisk status, detta på grund av att området är sedan 2006 ett Natura 2000-område. Gullspångs kraftverk invigdes 1908 och är ett av de äldsta i landet. Årsproduktionen är betydande, närmare 100 GWh och installerad effekt är 40 MW. I älven pågår sedan 2003 gemensamma ansträngningar för att skydda Gullspångslaxen. Power Org.nr MomsNr SE Säte Stockholm Fortum Generation AB

16 Appendix 1 3 (5) Environment/Birgitta Adell Myndigheter tillsammans med Fortum som arbetar för att förbättra laxens förutsättningar för lek i Gullspångsälven. Genomförda åtgärder har årligen följts upp och ytterligare förbättringar studeras och planeras inom Gullspångslaxens förvaltningsgrupp. De biologiska kvalitetsfaktorerna redovisas i VISS och visar på hög status, för fisk är det god status i nedre delen av Årosforsarna medan Lilla Årosforsen visar på måttlig eller otillfredsställande status till följd av låga tätheter av lax. I bevarandeplanen för Gullspångsälven N2000 påtalas att igenväxning av mynningsområden kan försvåra uppvandring av fisk och utvandring av laxyngel. Till följd av de höga vattenstånd som rådde i Vänern 2001 praktiseras en ändrad reglering, framtagen av SMHI, av Vänern där sjön hålls på en lägre nivå. Denna regleringsstrategi resulterar i att igenväxningen ökar genom minskade vattenståndsvariationer, inte minst påverkar detta Vänerns vikar. Detta kan komma att försämra/ försämrar redan möjligheten för Gullspångslaxen att vandra upp i älven respektive ut från älven. Vänerns reglering har Fortum ingen påverkan på. För att fortsatt drift av Gullspångs kraftverk ska vara möjlig behöver Gullspångsälven pekas ut som KMV. I annat fall är det troligt att kraftverket måste rivas ut och Sverige förlorar kraftproduktion samt betydande reglerförmåga. Den osäkerhet som finns i beräkning av åtgärdskostnader måste förtydligas. Fortum bidrar gärna med kompetens om vattenkraften och dess värde i Gullspångsälven, Letälven, Svartälven och Timsälven i samverkan med de myndigheter som ansvarar för och arbetar med vattenförvaltningen. Klarälven Fortum har regleringsmagasin för vattenkraftändamål samt 23 vattenkraftverk, varav 9 i huvudfåran, i Klarälvens avrinningsområde. Den totala årliga elproduktionen ett normalår är 1619 GWh och installerad effekt 380 MW. Enligt klassificeringen i VISS har av de 287 ytvattenförekomsterna i Klarälvens avrinningsområde endast 18 pekats ut som KMV, d.v.s. 6 %. Detta låga antal KMV speglar inte situationen i området med de betydande fysiska förändringar som finns och den omfattande kraftproduktionen som är samhällsnyttig. Av de 18 KMV når ingen GEP som i de flesta fall är kvalitetskravet. Av de 287 ytvattenförekomsterna är det endast 15 % som är i god status. Av de 165 vattenförekomster som Fortums vattenkraft påverkar har 18 utpekats som KMV, dvs. 11 %. Det framgår att utformningen av åtgärder inte har specificerats. Det framgår även att åtgärder som kan komma ifråga är utrivning av hinder, omlöp, inlöp genom hinder, tekniska fiskvägar, i många fall mintappning för att säkerställa flöde genom fiskvägar. Förslag om miljöanpassade flöden finns vid 48 reglerade dammar. Utformning för åtgärderna med avseende på regleringsperiodicitet och tappningsmängd behöver specificeras vid eventuella omprövningar. Förutom ovanstående behöver en ingående ekonomisk analys genomföras för att få svar på rimligheten i en föreslagen åtgärd samt dess påverkan på pågående verksamhet samt samhället. Detta framgår inte och detta behöver kompletteras eller Power Org.nr MomsNr SE Säte Stockholm Fortum Generation AB

17 Appendix 1 4 (5) Environment/Birgitta Adell åtminstone förtydligas i åtgärdsprogrammet. De kostnader som finns redovisade i åtgärdsområdet samt i VISS är schabloner, dessutom är eventuellt produktionsbortfall ej medtaget i redovisningen. Detta behöver förtydligas. I Klarälvens huvudfåra är endast Höljessjön och torrfåran nedströms dammen KMVutpekade. Vattenförekomsterna nedströms är naturliga vatten som inte når målet GES. Föreslagna åtgärder för att kvalitetskraven ska kunna nås är förutom anläggande av fiskvägar så föreslås miljöanpassade flöden i Höljes. Älven måste betraktas som ett system, att den reglering som sker i Höljes är till gagn för kraftverken nedströms. Det är inte rimligt att flödena i Höljes måste miljöanpassas för att vattenförekomsterna nedströms Höljes ska kunna nå sina kvalitetskrav. Nyttan av KMV-utpekandet i Höljes försvinner i så fall och skyddet av pågående verksamhet riskeras. Vattenföringen i Höljes kommer under överskådlig framtid att vara påverkad av årsoch korttidsreglering. Regleringen har en stor nytta för kraftproduktionen i Klarälven och för kraftsystemet både regionalt samt nationellt. Av den anledningen behöver de nedströms liggande vattenförekomsterna pekas ut som KMV. En prioritering av var åtgärder gör mest nytta till en rimlig kostnad är nödvändig. Den föreslagna klassificeringen stämmer inte överens med Havs- och Energimyndighetens gemensamma Strategi för åtgärder i vattenkraften. Kvarstår denna klassificering och bristande utpekande av KMV så finns risk för orimliga krav på vattenkvalitén med omfattande åtgärder på vattenkraften som skulle resultera i liten förbättring i ekologin, orimliga kostnader samt en påverkan på landets elförsörjning. Det är bra och helt nödvändigt att Höljessjön och Höljes torrfåra är förklarade som KMV. Fåran ingår felaktigt, enligt Fortums mening, i Övre Klarälvens Natura 2000 område där potential för lax är bevarandevärdet. Om vattenförekomsterna istället beslutas vara naturliga, vilket de var i föregående förvaltningscykel, skulle målen endast kunna uppnås genom att damm och kraftverk rivs ut. Höljes årliga produktion är 533 GWh och installerad effekt är 128 MW. Kraftverket har funnits sedan 1960 och beslut om Övre Klarälven N2000 har fattats långt senare. Det är orimligt att förutsättningarna för en pågående verksamhet så drastiskt förändras, att den inte längre är möjlig att driva. Fortum har genomfört biologisk återställning efter flottning, finansierar forskning i Klarälven med syftet att bättre förstå Klarälvslaxens och öringens förutsättningar i älven samt finna förbättringar. Lax och öring transporteras förbi 8 kraftverk till sina lekplatser belägna i Övre Klarälven. Idag pågår ett projekt inom Karlstads Universitet för att finna möjligheter till förbättrad nedströmsvandringen för smolt och kelt. Slutsats: Klassificering samt utpekande av KMV behöver modifieras. Den osäkerhet som finns i beräkning av åtgärdskostnader måste förtydligas. Fortum bidrar gärna med kompetens om vattenkraften och dess värde i Klarälven i samverkan med de myndigheter som ansvarar för och arbetar med vattenförvaltningen. Power Org.nr MomsNr SE Säte Stockholm Fortum Generation AB

18 Appendix 1 5 (5) Environment/Birgitta Adell Norsälven Fortum har regleringsmagasin för vattenkraftändamål samt 11 vattenkraftverk i Norsälvens avrinningsområde. Den totala årliga elproduktionen ett normalår är 244 GWh och installerad effekt 124 MW. Enligt klassificeringen i VISS har av de 140 ytvattenförekomsterna i Norsälvens avrinningsområde endast 6 pekats ut som KMV, d.v.s. 4%. Detta låga antal KMV speglar inte situationen i området med de betydande fysiska förändringar som finns. Av 6 KMV når ingen GEP eller måttlig ekokologisk potential utan de har bedömts ha otillfredsställande potential. Av de 140 ytvattenförekomsterna är det endast 23 % som når god status. Miljöproblemen som beskrivs i samrådsmaterialet har i hög utsträckning bäring på fysisk påverkan såsom flödesförändringar, kontinuitetsförändringar samt morfologiska förändringar. Det framgår även att åtgärder som kan komma ifråga är bl.a. fiskvägar eller utrivning av vandringshinder samt miljöanpassat flöde. En prioritering av var åtgärder gör mest nytta till en rimlig kostnad är nödvändig Den föreslagna klassificeringen stämmer inte överens med Havs- och Energimyndighetens gemensamma Strategi för åtgärder i vattenkraften. Kvarstår denna klassificering och bristande utpekande av KMV så finns risk för orimliga krav på vattenkvalitén med omfattande åtgärder på vattenkraften som skulle resultera i liten förbättring i ekologin, orimliga kostnader samt en påverkan på landets elförsörjning. Slutsats: Klassificering samt utpekande av KMV behöver modifieras. Den osäkerhet som finns i beräkning av åtgärdskostnader måste förtydligas. Fortum bidrar gärna med kompetens om vattenkraften och dess värde i Norsälven i samverkan med de myndigheter som ansvarar för och arbetar med vattenförvaltningen. Power Org.nr MomsNr SE Säte Stockholm Fortum Generation AB

19 Appendix 2 1 (3) Environment/Birgitta Adell Bilaga 2 Frågor vi vill att ni svara på I inledningen av Förslag på åtgärdsprogram i samrådshandlingen önskas synpunkter på 10 frågor; (Respektive fråga kursiverad, Forums svar ej kursiverad) Framgår det vilka fysiska åtgärder i miljön som åtgärderna (styrmedlen) i åtgärdsprogrammet ska leda till? Oklart om det är de fysiska åtgärder som presenteras i VISS som avses med frågan. Det är mer korrekt att fråga om det framgår vilka åtgärder som behöver utredas med tanke på prioritering av åtgärder för att kostnadseffektiva åtgärder ska kunna identifieras och genomföras. Fysiska åtgärder finns delvis presenterade i VISS men de ska beslutas i dec Underlaget är alltför bristfälligt för att det skulle kunna tjäna som underlag för beslut om åtgärder. Både klassificering, miljökvalitetsnormer samt åtgärder presenterade i samrådsmaterialet tycks baserade på en önskan om att åtgärder ska genomföras överallt utan någon tanke på rimligheten i detta eller konsekvenserna detta skulle medföra för samhälle, verksamhetsutövare eller miljön. Däremot framgår vilka myndigheter åtgärderna (styrmedlen) riktar sig till. Framgår det vem/vilka som behöver genomföra åtgärderna för att följa miljökvalitetsnormerna? Det framgår att Energimyndigheten och HaVs- och vattenmyndigheten, åtgärd 1 behöver vägleda länsstyrelserna vid prioritering av miljöförbättrande åtgärder mellan och inom avrinningsområden. Fortums uppfattning är att i åtgärd 1 bör SvK som är systemansvarig myndighet för det svenska kraftsystemet ingå i detta arbete då myndigheten är bäst skickad att bedöma eventuella kommande åtgärders påverkan på reglerförmågan. Fysisk påverkan har av myndigheten identifierats som ett stort problem i distriktet. Fysisk påverkan kan vara resultatet av historisk påverkan d.v.s. verksamheter som bedrivits långt tillbaka i tiden. Vad beträffar ansvar för påverkan så kan det behöva utredas vilken verksamhet som påverkat/påverkar en vattenförekomst. Det kan handla om samhällsbyggnad, infrastruktur, flottning m.fl. Framgår det vad som behöver göras för att följa miljökvalitetsnormen? MKN är satta på en för högt och det finns en risk för att åtgärder som inte är kostnadseffektiva måste genomföras. Processen för MKN respektive åtgärder är inte i Power Org.nr MomsNr SE Säte Stockholm Fortum Generation AB

20 Appendix 2 2 (3) Environment/Birgitta Adell fas med varandra. Detta är problematiskt då det inte är möjligt att se vilka konsekvenserna blir av för högt satta MKN. Det är tydligt beträffande myndigheters åtgärder beträffande vägledande, utveckling av strategier. Men i vissa stycken är åtgärder otydliga eller motsägelsefulla. Havsoch vattenmyndigheten (åtgärd 4) behöver vägleda länsstyrelserna i tillämpning av Kammarkollegiets strategi gällande fysisk påverkan vid arbetet med tillsyn och prövning av vattenverksamheter. Hur kopplar detta till Energimyndighetens och HaVs åtgärd 1 och Strategi för åtgärder i vattenkraften? Framgår det hur åtgärderna ska göras för att följa miljökvalitetsnormen? När det gäller problemet förändrade habitat genom fysisk förändring. Så nämns att de vattenförekomster som har sämre status än god måste flödesförändringar åtgärdas för att MKN ska kunna följas. Detta uttalande underlag visar på att man inte utrett för att kunna fatta beslut Det nämns även att det finns vattenförekomster med god eller hög ekologisk status men där flödesförändringar kan utgöra ett miljöproblem som behöver åtgärdas för att vattenförekomsterna ska bibehålla sin status. Detta sista strider mot direktivet där hydromorfologiska kvalitetsfaktorer endast kan sänka status från hög till god. Framgår det var åtgärderna ska genomföras för att följa miljökvalitetsnormerna? Finns förslag i VISS men de kommer att beslutas Framgår det när åtgärdera ska genomföras för att följa miljökvalitetsnormerna? Det är tänkt att fysiska åtgärder för att nå MKN ska vara genomförda till 2021 eller Med tanke på att MKN är för högt satta så är det orealistiskt att de åtgärder som krävs kommer att vara genomförda enligt Vattenmyndighetens plan. Saknas det åtgärder, och i så fall vilka är det och vilken myndighet behöver genomföra dem? - Framgår det vilka de samhällsekonomiska konsekvenserna är av styrmedlen? Nej det framgår inte. En samhällsekonomisk analys presenteras i samrådshandlingarna men den bygger på schablonkostnader. Den största kostnaden som rör storskalig vattenkraft har inte beaktats, produktionsbortfallet samt minskad reglerförmåga. De samhällsekonomiska konsekvenserna är bl.a. därför missvisande och underskattade. Kostnader till följd av för högt satta KMN kommer att bli stora för samhället. Böter från EU lyfts ofta som en risk för Sverige om vi inte uppfyller MKN. Risken för böter sänks om kraven, MKN, är realistiska. Det handlar om att välja en lägre ambitionsnivå. Framgår det vilka viktiga aktiviteter som behöver genomföras för att åtgärdsprogrammet i sin tur ska kunna genomföras och av vem dessa behöver genomföras? Power Org.nr MomsNr SE Säte Stockholm Fortum Generation AB

21 Appendix 2 3 (3) Environment/Birgitta Adell Kraven behöver genomlysas så att de inte blir orealistiska. För höga krav är till nackdel för Sverige, landets samhällsutveckling och dess tillväxt. Saknas det aktiviteter för att åtgärdsprogrammet ska kunna genomföras, och i så fall vilka är det och vilken myndighet behöver genomföra dem? Kammarkollegiets, åtgärd 1. Hur kopplar denna till Energimyndighetens och HaVs åtgärd 1 och Strategi för åtgärder i vattenkraften? Om vattenmyndigheterna tänker sig att åtgärden är oberoende vore det anmärkningsvärt då det är samma problem som Power Org.nr MomsNr SE Säte Stockholm Fortum Generation AB