RAPPORT. Naturvetenskapliga prioriteringsgrunder för restaurering av vattendrag Reviderad

Transkript

1 RAPPORT Naturvetenskapliga prioriteringsgrunder för restaurering av vattendrag Reviderad Upprättad av: Anne Thorén WSP och Henrik Schreiber Ekologigruppen

2 RAPPORT Naturvetenskapliga prioriteringsgrunder för restaurering av vattendrag Kund Kammarkollegiet Nils Leine Box Stockholm Konsult Konsult WSP Environmental Stockholm Besöksadress: Arenavägen 7 Tel: Fax: WSP Sverige AB Organisations nummer: Styrelsens säte: Stockholm Kontaktpersoner Anne Thorén, WSP Environmental Tel: 08/ Mobil: 070/ Fax: 08/ E-post: anne.thoren@wspgroup.se

3 Sammanfattning För att komma till rätta med de negativa effekterna av den fysiska påverkan på våra ytvatten behövs en nationell samordning och en strategisk planering. En viktig del i ett strategiskt arbete med miljöproblem är att kunna prioritera. För att kunna bedöma åtgärdsbehovet och göra prioriteringar av myndighetsinsatser av olika slag krävs bland annat kunskap om vattnens värde, miljöpåverkan och ett arbetssätt för att prioritera utifrån olika bedömningsunderlag. Denna utredning visar att det finns flera olika underlag, såväl naturvetenskapliga som andra, som används eller kan användas för att göra prioriteringar. Hittills har grundläggande naturvetenskapliga kriterier för t.ex. naturvärdesbedömningar använts för att ta fram planeringsunderlag för t.ex. sådant restaureringsarbete som finansierats från myndighetshåll. Vi bedömer att befintliga prioriteringsunderlag (t.ex. Värdefulla vatten, miljökvalitetsnormer för vatten) fungerar i vissa avseenden och för vissa syften men behöver uppdateras och vidareutvecklas. Kriterier och bedömningsgrunder för att kunna prioritera rättsliga åtgärder sammanfaller med planering av övrigt åtgärdsarbete t.ex. åtgärder i fysiskt påverkade vatten. Vi ser det därför som nödvändigt att det fortsatta arbetet med att utveckla kriterier för prioritering samordnas med arbetet med att ta fram en nationell strategi för åtgärdsplanering. Ett viktigt underlag för att kunna prioritera arbetet är statistiska uppgifter om verksamheterna. En del i uppdraget har varit att kartlägga vilket statistiskt underlag som finns tillgängligt när det gäller kraftverk, dammar och sjösänkningsföretag. Vi konstaterar att det är mycket stora brister i den fundamentala kunskapen om verksamheterna. Det saknas tillförlitliga uppgifter, med något enstaka undantag, i princip för alla län. WSP bedömer därför att det statistiska underlaget för vattenverksamheter behöver utvecklas. För att belysa hur ett sådant arbete kan genomföras beskrivs det i rapporten hur Naturvårdsverket och SCB har genomfört ett motsvarande arbete för att sammanställa statistik om miljöfarliga verksamheter. I uppdraget ingår även att sammanställa hur stort länsstyrelsen bedömer att åtgärdsbehovet är för de fysiskt påverkade vattnen (för att nå miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmålen). Länsstyrelserna saknar idag underlag för att kunna kvantifiera åtgärdsbehovet i antal objekt per typ av verksamhet. Däremot bedöms åtgärdsbehovet vara mycket stort. Vi föreslår att det fortsatta arbetet med att utveckla nationella kriterier och underlag bör utgå från de som redan idag används på vissa vattenmyndigheter och länsstyrelser. Vi bedömer att det finns flera bra prioriteringsunderlag, både strikt naturvetenskapliga, men även sådana som är kombinerade med andra faktorer. För att nå framgång i arbetet med att åtgärda miljöproblem rörande fysisk påverkan ser vi ett behov av att kriterier och bedömningsgrunder utvecklas i en nationell strategi. I ett sådant arbete bör samtliga berörda centrala och regionala myndigheter ingå. En viktig del i utvecklingen av en nationell strategi är att utveckla det statistiska underlaget för vattenverksamheterna. Ett sådant underlag är centralt för att kunna prioritera arbetet men även för att följa upp och utvärdera resultatet av det arbete som genomförs.

4 Innehåll KUND... 2 KONSULT... 2 KONTAKTPERSONER... 2 SAMMANFATTNING... 3 UPPDRAGET... 1 LÄSANVISNING... 1 FÖRKORTNINGAR OCH AKRONYMER SOM ANVÄNDS I DOKUMENTET:... 2 BAKGRUND... 3 MÅL OCH VISIONER FÖR VATTENARBETET... 3 HUR ARBETET MED RESTAURERING BEDRIVITS... 3 STORA BEHOV AV ETT SAMORDNAT OCH STRATEGISKT ARBETE... 4 TILLGÄNGLIG STATISTIK... 5 NYTTAN AV STATISTISKT UNDERLAG... 7 HISTORISK BESKRIVNING, STATISTIK FÖR MILJÖSKYDDSLAGENS TILLÄMPNING... 7 Process för att avgränsa och ta fram underlag... 8 Publicering av statistiken... 9 Erfarenheter... 9 HUR STORT ÄR ÅTGÄRDSBEHOVET? PRIORITERINGSUNDERLAG FÖR FYSISKT PÅVERKADE VATTEN VAD KAN VARA ETT LÄMPLIGT PRIORITERINGSUNDERLAG? NATURVETENSKAPLIGA KRITERIER OCH PRIORITERINGSUNDERLAG HAVS- OCH VATTENMYNDIGHETENS SAMT VATTENMYNDIGHETERNAS ARBETE MED PRIORITERINGSGRUNDER FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE REFERENSER BILAGA 1, NATIONELLA MILJÖKVALITETSMÅL BILAGA 2 MÖJLIGA PRIORITERINGSUNDERLAG REGLERADE I MILJÖBALKEN Miljökvalitetsnormer Riksintresse Områdesskydd NATIONELLA PLANER OCH STRATEGIER Registret Värdefulla vatten Ramsarområden Våtmarksinventeringen Åtgärdsprogram för hotade arter Baltic Sea Action plan (BSAP), Aktionsplan för Östersjön SALAR - Salmon and Sea Trout Populations and Rivers in the Baltic Sea Förvaltningsplan för ål Myrskyddsplanen REGIONALA ELLER LOKALA PLANER OCH STRATEGIER Regionala restaureringsplaner Planer för biologisk återställning i kalkade vatten Fiskevårdsplaner Regionala strategier för restaurering av våtmarker Vattenrådens bedömningar av åtgärdsbehov... 36

5 18. Kommunala åtgärdsplaner GRUNDLÄGGANDE NATURVETENSKAPLIGA DATA OM NATURVÄRDEN OCH PÅVERKAN Artdatabanken och rödlistan över hotade arter Biotopkartering av vattendrag SMHI:s dammregister Åtgärder i vatten Naturvärdesbedömning enligt System Aqua Limniska nyckelbiotoper Teknisk utformning Förorenad mark Tillsynsplanering BILAGA 3, TELEFONFÖRFRÅGNING HAVS- OCH VATTENMYNDIGHETEN SAMT VATTENMYNDIGHETERNA HAVS- OCH VATTENMYNDIGHETEN, FREDRIK NORDWALL GEMENSAMT FÖR VATTENMYNDIGHETERNA, JOHAN KLING VATTENMYNDIGHETEN VÄSTERHAVET, JOHAN KLING VATTENMYNDIGHETEN I SÖDRA ÖSTERSJÖN, NICKLAS HOLMGREN VATTENMYNDIGHETEN I NORRA ÖSTERSJÖN, HELENA SEGERVALL VM BOTTENHAVET, JOAKIM KRUSE VM BOTTENVIKEN, INGEMAR PERÄ BILAGA 4 TELEFONFÖRFRÅGNING TILL LÄNSSTYRELSERNA BLEKINGE, JESPER BERGMAN DALARNA, GUNILLA NYBERG OCH DAVID LUNDVALL GOTLAND, PETER LANDGREN GÄVLEBORG, HANS SJÖBERG HALLAND, MAURITZ SANDHOLM JÄMTLAND, URBAN WESTERBUYE JÖNKÖPINGS LÄN, ANDERS SKARSTEDT KALMAR, FREDRIK LÖFSTRAND KRONOBERG, ÅSA FREDRIKSSON NORRBOTTEN, PATRIK OLOFSSON, SARA FRÖDIN SKÅNE, JAN GROSEN STOCKHOLM SÖDERMANLAND UPPSALA, DANIEL MELIN, MILJÖSKYDDSHANDLÄGGARE OCH JOEL BERGLUND, MILJÖUTREDARE VÄRMLAND, GUNILLA CASSING VÄSTERBOTTEN, TINA NILSSON VÄSTERNORRLAND, LARS-OLA NORÉN VÄSTMANLAND, LARS EDENMAN VÄSTRA GÖTALAND, JAN GUSTAFSSON ÖREBRO, LEIF GUSTAFSSON, DANIEL BERGDAHL, MIA HAMMARBERG ÖSTERGÖTLAND, MATTS CLAESSON BILAGA 5 FRÅGOR TILL LÄNSSTYRELSERNA,

6 Uppdraget WSP har fått i uppdrag av Kammarkollegiet att utreda naturvetenskapliga prioriteringsunderlag för myndigheternas arbete med fysisk påverkan i vattendrag. WSP har genomfört uppdraget i samarbetet med Henrik Schreiber, Ekologigruppen. Prioriteringsunderlaget bör kunna användas i myndigheternas arbete med prövning och tillsyn av vattenverksamheter för att kunna nå en miljökvalitetsnorm (MKN) för ekologisk status enligt 5 kap. miljöbalken samt de nationella miljökvalitetsmålen. Bakgrunden är Kammarkollegiets uppdrag enligt Vattenmyndigheternas beslutade åtgärdsprogram, punkt 18, efter samråd med Naturvårdsverket, Fiskeriverket och länsstyrelserna ta fram underlag och strategier med syfte att åtgärda vandringshinder, regleringar, vattenhushållningsfrågor och andra fysiska ingrepp som påverkar vattenförekomsterna så att de inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå god ekologisk status eller potential. Den 29 augusti 2011 hölls ett möte för att diskutera omfattning och avgränsning av uppdraget. Utifrån denna diskussion avgränsades uppdraget till att omfatta följande; Undersöka om det pågår något liknande arbete på Havs- och vattenmyndigheten eller på någon av de fem vattenmyndigheterna. Kartlägga vilka naturvetenskapliga prioriteringsunderlag som kan vara lämpliga och vilken statistik som finns tillgänglig. Delta i riksdagens öppna utfrågning om biologisk mångfald i rinnande vatten och vattenkraft den 4 oktober. Inhämta och sammanställa länsstyrelsernas analys av hur stort åtgärdsbehovet för fysisk påverkan är angivet i antal vattenkraftanläggningar, dammar och sjösänkningsföretag. Påbörja en analys av olika prioriteringsgrunder. Sammanställa och presentera resultaten. Läsanvisning För att göra rapporten mer läsvänlig har vissa texter lagts som bilagor till huvuddokumentet. Vi vill dock poängtera att en betydande del av rapportens innehåll ligger i bilagor. I Bilaga 2 diskuteras och utvärderas de olika prioriteringsunderlagen. I bilaga 3 och 4 redovisas den information vi fått från vattenmyndigheterna och länsstyrelserna. Begrepp som används i rapporten Följande begrepp används i rapporten. Arbetsuppgifter De arbetsuppgifter som avses i rapporten är; myndigheternas bevakning och processande i tillståndsmål, tillsyn, återkallande av tillstånd, omprövningar samt där myndigheten eller andra organ själva tar initiativ till åtgärder, antingen i form av reservat och skötselplan för denna eller rena verksamhetsutövarprojekt uppgifter. Bedömningsgrund Värde att relatera till, används synonymt med kriterier, men en bedömningsgrund kan även bestå av flera kriterier. Kriterier Grundläggande krav eller bedömningsgrunder att utgå från vid prioritering. Planeringsunderlag Underlag som kan användas för prioritering av insatser och geografiska områden t.ex. länsvisa eller kommunala planer. 6

7 Prioriteringsunderlag Vanligtvis detsamma som planeringsunderlag. Prioriteringsgrunder - De kriterier som används för att göra prioriteringar (här av åtgärdsarbetet). Åtgärder Åtgärder kan avse rättsliga åtgärder t.ex. en myndighets agerande i tillståndsärenden, bedriva tillsyn, återkalla tillstånd, ompröva verksamheter, ansöka om utrivning, men även fysiska åtgärder t.ex. restaurering, tekniska åtgärder för att förbättra en anläggning eller skötselåtgärder i naturmiljön. En myndighet vidtar de rättsliga åtgärderna men ansvaret för att genomföra de fysiska åtgärder som åligger en verksamhetsutövare eller undantagsvis kommuner och i vissa fall statliga organ. Åtgärdsarbete - Kan omfatta samtliga ovan nämnda åtgärder. Förkortningar och akronymer som används i dokumentet: BSAP Baltic Sea Action Plan BÅ Biologisk återställning i kalkade vatten FiV Fiskeriverket GEP God ekologisk potential GES God ekologisk status HaV Kn LSoV Havs- och vattenmyndigheten Kommunerna Lst Länsstyrelsen NV Levande sjöar och vattendrag Naturvårdsverket MB Miljöbalken MKN MPU SALAR Miljökvalitetsnormer Miljöprocessutredningen SA System Aqua SAP Salmon and Sea Trout Populations and Rivers in the Baltic Sea Salmon Action Plan VF Vattenförekomst VFF Vattenförvaltningsförordningen, används också som ett samlingsnamn för allt arbete som görs inom det svenska genomförandet av ramdirektiv för vatten. VMI Våtmarksinventeringen VM Vattenmyndigheten VU verksamhetsutövare 7

8 Bakgrund Mål och visioner för vattenarbetet Målet med vattenförvaltningsarbetet är att miljökvalitetsnormerna (MKN) för alla vattenförekomster ska nås. Miljökvalitetsnormen är beslutad av vattenmyndigheten och anger både vilken status och vilket år som statusen ska vara uppnådd. I normalfallet är MKN att god ekologisk status ska uppnås till Det miljökvalitetsmål som främst berör vattenarbetet i sötvatten är Levande sjöar och vattendrag. Dess inriktning är att det ska nås inom en generation (2020) och lyder Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Andra miljömål som för att nås kräver ett framgångsrikt arbete i sötvatten är Hav i balans samt en levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker samt Ett rikt växt och djurliv. Arbetet med att åtgärda miljöproblemet fysisk påverkade i vattenmiljöer bör inriktas mot att nå miljökvalitetsnormerna och miljökvalitetsmålen, vilket även påverkar beslut om hur prioriteringar i arbetet bör göras. Att driva en vattenverksamhet kräver normalt en anmälan eller ett tillstånd enligt miljöbalken. De flesta av de vattenverksamheter som bedrivs idag, och som orsakar en fysisk påverkan, är inte prövade enligt miljöbalken 1. De drivs utan tillstånd eller med tillstånd enligt äldre lagstiftning. Enligt regeringens uppfattning ska vattenverksamheter bedrivas enligt tillstånd som prövats enligt miljöbalkens hänsynsregler och lever upp till EU-rättens krav 2. Hur arbetet med restaurering bedrivits Statligt finansierad restaurering av vattendrag har i huvudsak pågått sedan talet. Även om det i villkor i domar från tidigt 1900-tal finns krav på skyddsåtgärder 3, är det framför allt genom biologisk återställning i kalkade vatten och inom fiskevården som arbetet på senare år tagit fart. Många initiativ till restaurering under denna period har även tagits på ideell basis av fiskeklubbar och fiskevårdsområdesföreningar. På senare år har det restaureringsarbete som finansierats av staten prioriterats för de vattendrag som identifierats som nationellt värdefulla enligt Nationell strategi för restaurering av skyddsvärda vattendrag. Strategin togs fram 2007 av Naturvårdsverket, Fiskeriverket och Riksantikvarieämbetet inom arbetet med delmål 2 Levande sjöar och vattendrag. För genomförande av åtgärder avsatte Naturvårdsverket medel från budgetar avseende åtgärdsprogram för hotade arter, skötsel av skyddad natur, och inom arbetet med biologisk återställning i kalkade vatten. Fiskeriverket har via fiskevårdsanslaget bekostat restaureringsåtgärder för fisk som främsta syfte. Ambitionen var att dessa verksamheter gemensamt skulle bidra till att uppnå delmål 2 Levande sjöar och vattendrag. Delmål 2 angav att 25 % av de nationellt värdefulla vattendragen (cirka 170 vattendrag) skulle åtgärdas till Av miljömålsuppföljningen framgår att det inte varit möjligt att nå delmålet. Något nytt delmål eller etappmål för restaureringsarbetet har inte beslutats. 1 Biologisk mångfald i rinnande vatten, Sveriges riksdag 2011/12:RFR1. 2 Regeringens skrivelse 2010/11:163; Insatser för vandrande fisk i sjöar och vattendrag. 3 Det var då vanligt med skyddsvillkor i form av fiskvägar eller latenta villkor om sådana. 8

9 Det har visats att behovet är stort av att restaurera den fysiska miljön (Naturvårdsverket ). Vattenmyndigheterna konstaterade att de fysiska förändringarna är en av de främsta anledningarna till att våra vatten inte uppnår miljökvalitetsnormen god ekologisk status. Problemen består till stor del av de negativa miljöeffekter som vattenkraft, vattenregleringar, dammar och annan fysisk påverkan orsakar. Arbetet med restaurering för att nå miljökvalitetsnormerna inom vattenförvaltningen har ännu inte tagit fart då arbetssätt, planer och resurser saknas. Åtgärdsbehoven inom vattenförvaltningen är i många fall överlappande med de inom miljömålet, men det finns även olikheter. Inom vattenförvaltningen ska även de vattenförekomster som har sämst ekologisk status åtgärdas om det behövs för att uppnå god ekologisk status. På så sätt kompletterar arbetet inom vattenförvaltningen miljömålets delmål om restaurering och tillsammans bidrar verksamheterna till ökade möjligheter att nå Levande sjöar och vattendrag. En förutsättning för ett effektivt arbete är emellertid att planering, myndighetsutövning, ekonomiska och juridiska styrmedel samt genomförande av åtgärder samordnas och att kloka prioriteringar görs. Exempel på arbetsuppgifter är; genomförande av restaureringsåtgärder, myndigheternas bevakning och processande i tillståndsmål, tillsyn, återkallande av tillstånd och i vissa fall omprövningar samt där myndigheten eller andra organ själva tar initiativ till åtgärder, antingen i form av reservat och skötselplan för denna eller rena verksamhetsutövarprojekt. Åtgärder för att komma till rätta med miljöproblemet fysisk påverkan kommer i många fall att behöva ske i form av moderna skyddsåtgärder (åtgärder som avses i 2 kap. 3 och 11 kap. 8 miljöbalken) för vattenverksamheter som bedrivs av verksamhetsutövare. Myndigheternas arbete kommer i sådana situationer att bestå i att agera i tillståndsärenden när verksamhetsutövare ansöker om tillstånd, att bedriva tillsyn så att verksamheter med tillstånd bedrivs i enlighet med dessa och så att verksamheter utan tillstånd bedrivs i enlighet med miljöbalkens krav. Därvid är det myndigheternas uppgift att ställa sådana krav enligt lagstiftningen att MKN kan följas. I vissa fall kommer ytterligare åtgärder i form av t.ex. återkallelse och omprövning behöva ske. Det kommer troligen även framöver komma att bli aktuellt med restaureringsåtgärder som staten initierar och bekostar, men det bör komma ifråga först i situationer då det exempelvis svårligen går att bedöma vem som har ansvar för en vattenverksamhet som innebär sådan fysisk påverkan att en norm inte kan följas. Stora behov av ett samordnat och strategiskt arbete För att miljökvalitetsmålen och miljökvalitetsnormerna ska kunna uppnås krävs ett konkret åtgärdsarbete i många av våra ytvatten. Åtgärdsarbetet är omfattande, det inbegriper olika typer av problem och vattentyper, ett stort geografiskt område och många myndigheter som kan behöva agera vid genomdrivande av miljökraven. Ett effektivt åtgärdsarbete kräver en lokal, regional och nationell samsyn om de genomdrivandeverktyg som finns samt en strategisk planering. För att kunna bedöma behovet av åtgärder och göra prioriteringar lokalt krävs kunskap om bland annat naturvärden och påverkan samt kriterier för bedömning av åtgärdsbehovet och var åtgärderna bör ske. Utifrån kunskapen och prioriteringskriterierna tas lämpligen regionala planer fram med uppgifter om åtgärdsområden, åtgärdsbehov, finansiering, ansvar, tidsplan samt prioritet för både åtgärder och områden. I dagsläget finns inget enhetligt och organiserat arbetssätt utan länsstyrelserna arbetar olika med sina planeringsunderlag (ÅP p anvisar heller inte särskilt arbetssätt). I vissa län finns 4 Naturvårdsverket Bedömda behov av åtgärder och medel för restaurering av sjöar och vattendrag 9

10 flera olika åtgärdsplaner som stödjer olika typer av åtgärder, i andra har arbetet samordnats till en samlad regional plan för restaurering. Den nationella strategi som Kammarkollegiet tar fram tillsammans med underlaget i denna rapport gällande dels naturvetenskapliga prioritetsgrunder, dels övriga frågor, bör kunna användas för att regionalt och lokalt kunna planera de insatser och arbetssätt som myndigheterna behöver använda för att nå miljökvalitetsnormerna och miljökvalitetsmålen. Tillgänglig statistik En grundläggande förutsättning för att myndigheterna ska kunna bedöma åtgärdsbehov samt att kunna prioritera sitt tillsyns- och prövningsarbete är att det finns tillförlitlig statistik. Ett sådant underlag är även en förutsättning för att kunna följa upp och utvärdera arbetet. När det gäller vattenverksamheter behövs uppgifter om antalet verksamheter, utformningen av dem, bedömt åtgärdsbehov samt om det finns tillstånd och vad det då omfattar. För att statistiken ska kunna vara repeterbar behövs även definitioner på centrala begrepp. I detta uppdrag ingår att kartlägga vilken statistik som finns tillgänglig. Miljöprocessutredningen redovisade i ett delbetänkande från 2009 uppgifter över antalet vattenkraftverk, andra dammar och markavvattningsföretag. Uppgifterna kommer från en enkätundersökning ställd till länsstyrelserna. Som en del av detta uppdrag har vi pratat med länsstyrelserna, det har då kunnat konstateras att det är stora osäkerheter i de underlag som finns när det gäller antalet verksamheter inom olika kategorier av vattenverksamheter. Det gäller även det underlag som har redovisats till MPU. Vissa länsstyrelser har gjort inventeringar efter år 2009 och därmed kunnat uppdatera de uppgifter som MPU redovisade (tabell 1). Generellt sett gäller att när länsstyrelserna har inventerat verksamheterna inom en kategori, visar det sig ofta att det finns fler verksamheter än vad som tidigare redovisats. Vattenmyndigheterna arbetar för närvarande med ett gemensamt vattenkraftsprojekt, som en del av projektet ska antalet vattenkraftverk i landet ska sammanställas i en nationell databas som visar var vattenkraftverken finns och vilka tillstånd de har för verksamheten (baseras på register om elcertifikaten och den digitaliserade miljöboken). Resultatet kommer att redovisas i november. Enligt preliminära uppgifter så finns det en differens mellan länsstyrelserna uppgifter om antalet vattenkraftverk (miljöprocessutredningen) och elcertifikatregistret (energimyndighetens). Länsstyrelserna redovisar 500 färre kraftverk. Vid en jämförelse av den totala energiproduktionen gör de en bedömning att de saknade vattenkraftverken är små. När det gäller dammar har även SMHI ett register. Enligt kommentarer från länsstyrelserna så finns det stora osäkerheter i detta register. Sammanfattningsvis så kan det konstateras att det idag saknas tillförlitligt och tillräckligt bra statistisk underlag för vattenverksamheter. Det underlag som finns är inte tillförlitligt, det är stora skillnader mellan olika länsstyrelsers underlag, centrala uppgifter är överhuvudtaget inte samanställda. Utöver brister i kunskap om antal anläggningar saknas även andra centrala uppgifter för att kunna prioritera lämpliga åtgärder. Exempelvis på det är; - typ av kraftverk i de fall tillstånden avser vattenkraft, - antalet sänkta sjöar, - vilka verksamheter som har tillstånd, typ av tillstånd samt vad tillståndet reglerar (det är få verksamheter som har tillstånd som är prövat enligt miljöbalken), 10

11 - bedömt behov av åtgärder. Tabell 1. Av länsstyrelsen uppskattat antal vattenkraftverk, dammar samt sjösänkningsföretag. Notera att det är stora osäkerheter i de redovisade uppgifterna. Inom parantes anges det antal som redovisats i miljöprocessutredningens delbetänkande vattenverksamhet SOU 2009:42 De länsstyrelser som är gulmarkerade har inte lämnat några uppgifter. När det gäller det totala antalet dammar respektive sjösänkningsföretag summeras inte uppgifterna pga. av att det är för få. Länsstyrelse Vattenkraftverk Andra dammar Tot. ant. dammar Blekinge (58) (61) Dalarna 150 (130) 1300 (520) Sjösänkningsföretag Saknar uppgifter Gotland 1 (-) (18) Saknar uppgifter, svårt och skilja från markavvattningsföretag Gävleborg 90 (103) 400 (270) Saknar uppgifter Halland 70 (68) 166 (168) ett okänt antal markavvattningsföretag Jämtland 150 (70) 500 (524) Saknar uppgifter Jönköping 108 (88) 206 (189) Kalmar Ca 60 (72) 181 (175) Kronoberg 75 (60) 196 (210) Norrbotten 40 (55) (850) Dålig kunskap Skåne 88 (24) 121 (121) Stockholm 5 (6) (140) Södermanland (28) (116) Uppsala (23) 170 (140) Ca 200 Värmland (144) (641) 112 Västerbotten 238 (60) (948) Saknar uppgifter. Västernorrland 60 (60) 250 (250) Saknar uppgifter Västmanland 34 (34) 154 (154) 23 Västra Götaland (300) (600) Örebro 135 (110) 460 (460) 30 Östergötland 59 (59) 159 (159) Saknar uppgifter Summa (1917 (7637 För få uppgifter För få uppgifter 5 Länsstyrelser har inte svarat på förfrågan 11

12 Nyttan av statistiskt underlag Statistiska uppgifter om antalet vattenverksamheter, kunskap om det tekniska utförandet, om de har eller saknar tillstånd etc. är nödvändiga för att kunna bedriva ett strategiskt och kostnadseffektivt vattenskyddsarbete nationellt, regionalt och lokalt. Uppgifter som visar vilka förutsättningarna är idag och förändringar över tiden är viktiga för att kunna planera, följa upp, utvärdera och förbättra arbetet. Uppgifterna har även stor betydelse för att t.ex. kunna; - effektivisera det nu pågående åtgärdsarbetet (inom havs- och vattenförvaltningen), - ha underlag för att diskutera behov av lagändringar och förslag till lagändringar, - diskutera prioriteringar i arbetet med tillsyn och prövning, - bedöma behov av resurser för att genomföra arbetet, - Internationell rapportering. När det gäller vattenverksamheter 6 saknas idag de grundläggande uppgifter som behövs för att kunna planera och bedriva ett resurseffektivt arbete, för att kunna göra rätt prioriteringar och bedömningar. Det är stora brister i det statistiska underlag som finns. Det gäller såväl uppgifter om verksamheterna som t.ex. typ och antal som kunskap om hur bestämmelserna tillämpas. De statistiska uppgifter som har redovisats (t.ex. i Miljöprocessutredningen 2009) är baserade på grova uppskattningar. Eftersom centrala begrepp 7 saknar enhetliga definitioner kan inte tillförlitliga jämförelser göras mellan myndigheterna eller över tiden. Bristen på enhetliga definitioner innebär att varje uppgiftslämnare, vid varje tillfälle som uppgifter efterfrågas, gör sin egen tolkning. I slutet av 80-talet var kunskapen om miljöfarliga verksamheter på motsvarande nivå som den idag är för vattenverksamheter. En viktig förutsättning för de förbättringar som har skett när det gäller myndigheternas arbete med miljöfarliga verksamheter var den kunskap om verksamheterna och hur bestämmelserna tillämpades som framkom genom den statistisk om miljöskyddslagens tillämpning som redovisades under perioden Statistiken var ett viktigt verktyg i arbetet med att utveckla arbetet med tillsyn och tillståndsprövning för miljöfarliga verksamheter. Den var även ett viktigt underlag för att kunna bedöma vilka resurser som var rimliga för arbetet. Nedan beskrivs det arbete som genomfördes för att sammanställa statistik om miljöskyddslagens tillämpning och erfarenheterna av detta arbete. Historisk beskrivning, statistik för miljöskyddslagens tillämpning I slutet av 80-talet konstaterades att det var stora brister i kunskapen om såväl antalet miljöfarliga verksamheter inom de olika kategorierna som hur miljöskyddslagen tillämpades. Den s.k. Heurgrenska utredningen, som föregick 1989 års ändringar i miljöskyddslagen, visade på brister i elementära frågor som t.ex. antalet tillståndspliktiga verksamheter inom olika näringsområden, antalet verksamheter som olika myndigheter hade tillsyn över, antalet anläggningar som saknadetillstånd respektive kontrollprogram etc. Behovet av rikstäckande miljöstatistik framfördes i den miljöpolitiska propositionen (SOU 1987/88:85). 6 verksamheter enligt 11 kap. miljöbalken 7 t.ex. vad en damm är 12

13 1988 fick Statens Naturvårdsverk och Statistiska centralbyrån i uppdrag av Regeringen genom Miljödepartementet att redovisa statistik för hur berörda myndigheterna tillämpade miljöskyddslagen. Syftet var att statistiskt beskriva hur miljöskyddsarbetet bedrivits i landet, få ett underlag som visade hur miljöskyddslagstiftningen och miljömyndigheterna fungerade samt att få resurs- och effektivitetsfrågorna väl belysta. Såväl innehållet i statistiken som periodicitet och form för publiceringen reglerades i förordning. Naturvårdsverket var från och med den 1 juli 1994 ansvarig statistikmyndighet för statistik rörande miljöskyddslagens tillämpning 8. Naturvårdsverket och SCB publicerade officiell statistisk 9 med en periodicitet av vart tredje år. Statisk redovisades för andra halvåret 1989, 1992 och Valet av tidsperiod för den första redovisningen styrdes av de relativt omfattande förändringarna i miljöskyddslagen som trädde ikraft 1 juli Den 1 januari 1999 ersatte miljöbalken miljöskyddslagen. Process för att avgränsa och ta fram underlag För att avgränsa och ta fram underlag till nationell statistik för miljöskyddslagens tillämpning tillsatte Statens naturvårdsverk och Statistiska centralbyrån en arbetsgrupp som utarbetade förslag. Förutom Naturvårdsverket och SCB bestod arbetsgruppen av representanter för övriga prövnings- och tillsynsmyndigheter d.v.s. Koncessionsnämnden för miljöskydd, länsstyrelserna, Svenska kommunförbundet och kommunerna. Arbetsgruppen tog fram förslag till vilka uppgifter som skulle redovisas och hur de skulle redovisas (tabellplan och typ av diagram). En viktig del i arbetet var att utarbeta definitioner för centrala begrepp, en förutsättning för att svaren skulle vara jämförbara och repeterbara. Enligt förslaget skulle underlaget till statistiken sammanställas genom en enkät till prövnings-och tillsynsmyndigheterna samt med uppgifter från annan relevant officiell statistik. Arbetsgruppens målsättning var dels att begränsa antalet frågor i enkäten, för att minimera arbetet med att besvara den, men även att resultatet av statistiken skulle vara till nytta i uppgiftslämnarnas eget miljöarbete. Exempel på lokal och regional nytta av resultatet bedömdes vara att uppgifterna skulle ge möjlighet till att kunna; - Relatera antalet tillståndspliktiga och anmälningspliktiga anläggningar till såväl ekonomiska som personella resurser. En jämförande statistik skulle finnas för kommuner, län och riket. Uppgifterna skulle kunna användas som underlagsmaterial vid den lokala och regionala planeringen, - Ge kunskap om anläggningar inom ett administrativt område som annan tillsynsmyndighet har direkt tillsynsansvar för, - Få grepp om de anläggningar som överhuvudtaget inte har haft någon tillståndsprövning under den senaste 10 årsperioden. Antalet gav ett mått på antalet anläggningar som borde omprövas (även om det betonas att även andra anläggningar kunde behöva prövas om), - Visa hur en decentraliserad organisation för miljötillsynen fungerar, 8 Naturvårdsverket har nu ett ansvar för officiell statistik för miljöbalkens tillämpning. 9 officiell statistik ska finnas för allmän information, utredningsverksamhet och forskning. Den ska vara objektiv och allmänt tillgänglig. 10 Förändringarna innebar bl.a. att kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder fick ett obligatoriskt tillsynsansvar och att nya verksamheter gjordes tillstånds- respektive anmälningspliktiga. 13

14 - Få ett kvantitativt mått på antalet anläggningar som lämnats till åtalsprövning, se om det fanns några regionala skillnader. Arbetsgruppens förslag till enkäter, definitioner och tabellplan presenterades och diskuterades vid en s.k. hearing. Inbjudna till hearingen var representanter för Miljöoch energidepartementet, Riksrevisionsverket, Statskontoret, Kommunförbundet, Länsstyrelsernas organisationsnämnd samt några länsstyrelser och kommuner. Därefter bearbetade arbetsgruppen förslagen utifrån de synpunkter som framkom vid hearingen. Ett reviderat förslag skickades på remiss till ett antal miljö- och hälsoskyddskontor och miljövårdsenheter. Dessutom ombads två miljö- och hälsoskyddskontor samt två miljövårdsenheter att besvara en provenkät. Utifrån remissvaren och erfarenheterna från provenkäten sammanställdes ett slutligt förslag till vad statistiken skulle omfatta, definitioner samt tabellplan. SCB och Naturvårdsverket redovisade förslaget till regeringen som sedan beslutade enligt förslaget. Statistik för miljöskyddslagens tillämpning blev även ett utpekat statistikområde i den officiella statistiken. Statistikansvaret reglerades i Förordning (1992:1668) om den officiella statistiken. Till en början var SCB ansvarig för att publicera statistiken men ansvaret övergick till Naturvårdsverket. Naturvårdsverket har idag ett ansvar för statistik 11 för miljöbalkens tillämpning, d.v.s. även bestämmelserna om vattenverksamhet i 11 kapitlet i miljöbalken. Förnärvarande publiceras endast statistik om miljösanktionsavgifter. Publicering av statistiken Statistik för miljöskyddslagens tillämpning publicerades vart tredje år. Rapporterna publicerades både i Naturvårdsverkets rapportserie och i SCBs statistiska meddelande. I Naturvårdsverkets rapport redovisades såväl en statistisk presentation som en analys av resultaten. Tyngdpunkten i statistiken var miljöskyddslagens bestämmelser och efterlevnad. Redovisningen omfattade bl.a. antalet tillsynsobjekt, förekomsten av kontrollprogram, behandlade tillstånds- och anmälningsärenden, behov av omprövning, antal och form av tillsynsbesök, påföljder, resurser för miljöskyddsarbetet samt hur kommunernas miljöskyddsarbete var organiserat. De redovisade uppgiftena sammanställdes såväl nationellt som för respektive län. Andra samanställningar och bearbetningar av materialet än de som presenterats i rapporterna kunde beställas från SCB. Kommunerna informerades om att de t.ex. kunde beställa en, för sin kommun, specifik redovisning. Avsikten var att uppgifterna skulle vara användbara i många sammanhang, t.ex. som underlag för bedömningar och beslut på central, regional och lokal nivå. Rapporterna bedömdes även täcka ett informationsbehov hos industrier, organisationer, massmedia och allmänheten. Erfarenheter Det saknas en officiell uppföljning av erfarenheter från användandet av statistiken. Utifrån mina 12 personliga erfarenheter av hur uppgifterna användes i Naturvårdsverkets arbete och som underlag för beslut var statistiken ett viktigt och användbart verktyg för att utveckla arbetet med tillsyn och tillståndsprövning för miljöfarliga verksamheter. Det statistiska underlaget gav förutsättningar för politiska bedöm- 11 Förordning (2001:100) om den officiella statistiken 12 Anne Thorén. 14

15 ningar och prioriteringar. Statistiken var användbar nationellt, regionalt och lokalt för att kunna bedöma behovet av resurser, för att planera och genomföra arbetet, göra prioriteringar i tillsyns- och prövningsarbetet, som underlag för avgiftsfinansiering och debitering av tillsynen. Statistiken gav underlag för att diskutera den interna arbetsbelastningen i förhållande till avsatta resurser och att kunna göra jämförelser med andra myndigheter. Statistiken var även ett viktigt underlag för Naturvårdsverkets arbete; - som central tillsynsvägledande myndighet för att kunna prioritera och utarbeta vägledning, - med internationell rapportering, - för att kunna beräkna och bedöma och jämföra konsekvenser av olika förslag, - underlag för att utarbeta förslag till lagstiftning (t.ex. vid förslag till ändringar och vid framtagande av förslag t.ex. till bilaga till förordningen om miljöfarliga verksamheter, förordningen för vilka verksamheter som behövde miljökonsekvensbeskrivning), underlag för anpassning till SNI koder 13 och NACE 14, - m.m. Förtydligandet av begrepp, enhetliga definitioner och avgränsningar, som var en nödvändig del i arbetet, innebar även att tillämpningen av bestämmelserna underlättades. Arbetet med att sammanställa statistiken gav dessutom positiva bieffekter i form av underlag och indirekt kunskap om vad och hur bestämmelserna och tillämpningen av dem kunde förbättras. Betydelsen att statistik för miljöskyddslagens tillämpning var officiell innebar en garanti för kontinuitet och en möjlighet att följa utvecklingen över tiden. Hur stort är åtgärdsbehovet? En del av uppdraget har varit att inhämta och sammanställa länsstyrelsens analys av hur stort åtgärdsbehovet för fysisk påverkan är angivet i antalet vattenkraftanläggningar, dammar och sjösänkningsföretag. Frågan har ställts till vattenhandläggare samt även några chefer, som arbetar med tillsyn och prövning på länsstyrelsen. I vissa fall har följdfrågor ställts till handläggare som arbetar med vattenförvaltning och naturvård (se bilaga 4 och 5). Många av länsstyrelserna saknar de grundläggande uppgifter som är nödvändiga för att kunna bedöma hur stort åtgärdsbehovet är för fysisk påverkan relaterat till antalet verksamheter i kategorierna kraftverk, dammar och sjösänkningsföretag. Ingen av länsstyrelserna har kunnat redovisa åtgärdsbehovet relaterat till typ av verksamhet. Däremot gör länsstyrelserna bedömningen att åtgärdsbehovet är stort- mycket stort eller t.o.m. enormt stort när det gäller fysiskt påverkade vatten. 13 Svensk Näringsgrens Indelning, SNI kod för att hänföra bl.a. företags verksamhet till en eller flera näringsgrenar 14 NACE-kod (Nomenclatur générale des activités économique dans les Communautés Eurpéennes, NACE). I Sverige är en motsvarande vanligare benämning SNI-kod (Svensk NäringsgrensIndelning, SNI). 15

16 Bristen på uppgifter om åtgärdsbehovet relaterat till kategori av verksamhet gör att det blir svårt att veta vilka rättsliga åtgärder som då ska vidtas eftersom typen av verksamhet i princip är helt styrande för vilken rättslig åtgärd som kan vidtas och därmed även vilka fysiska åtgärder som kan genomföras i verkligheten Behovet av fysiska åtgärder har även bedömts i andra sammanhang. Här kan nämnas en bedömning av åtgärdsbehov för att nå Levande sjöar och vattendrag, (inklusive vattenförvaltningen) (Naturvårdsverket 2009) och en analys av behov av att åtgärda negativa effekter av markavvattning (Naturvårdsverkets handbok 2009:5). I vissa nationellt särskilt värdefulla vatten kan det finnas behov av mer kostsamma och omfattande fysiska åtgärder, och för att genomföra dessa kan krävas till exempel återkallelser av tillstånd, expropriation, inköp av fastigheter inkl. anläggningar, eller genom områdesskyddsförskrifter få till utrivning av dammar eller omprövning. Grundregeln bör alltid vara att verksamhetsutövaren som orsakat de ekologiska skadorna i möjligaste mån tar ansvar för återställningen. I särskilt värdefulla vatten med stora restaureringsbehov kan de åtgärder som kan åläggas verksamhetsutövaren via prövning vara otillräckliga. I dessa undantagsfall kan staten komplettera med finansieringen eller åtgärder avseende sådana restaureringsbehov som man på rättslig väg inte kan avkräva verksamhetsutövaren. Inför sådana åtgärder har Kammarkollegiet i några fall varit med att ta fram underlag och driva de rättsliga processerna. Exempel på vattendrag med hittills genomförda inköp är Emån (Emsfors), Gullspångsälven och Mörrumsån. Skydd av dessa områden som naturreservat bidrar till att eliminera risken för ytterligare negativ inverkan från vattenkraft och gör det möjligt att lösa in vatten med intrångsersättning. För att uppnå Levande sjöar och vattendrag bedömde Naturvårdsverket (2009) att cirka 100 sådana större och mera kostsamma insatser behövs. Den totala kostnaden för detta beräknades uppgå till 1 miljard kronor. Prioriteringsunderlag för fysiskt påverkade vatten Vad kan vara ett lämpligt prioriteringsunderlag? Det finns flera typer av befintliga kriterier och underlag som kan användas för att prioritera lämpliga fysiska åtgärder. I grunden bör det vara naturvetenskapliga kriterier som används för naturvärdesbedömningar. Hit hör exempelvis naturlighet, raritet, artrikedom, kontinuitet, storlek, särprägel, representativitet. Dessa kriterier vägs ofta in i naturvärdesbedömningar, exempelvis System Aqua (bilaga 2). System Aqua har i sin tur ofta använts som ett av flera underlag för att bedöma ekologisk status inom vattenförvaltningen eller naturvärdet inom registret Värdefulla vatten. Detta register innehåller information om de mest värdefulla sötvattnen (bilaga 2). Värdefulla vatten och MKN inom VFF bedöms vara de viktigaste prioriteringsunderlagen i myndigheternas arbete och behovsanalysen. Länsstyrelserna kan därför med fördel använda dessa vid sin planering av arbetet med fysiska och juridiska åtgärder. I Värdefulla vatten, MKN samt de länsvisa planerna ingår emellertid även andra kriterier än strikt naturvetenskapliga (se analys bilaga 2). Här beaktas exempelvis även ekonomisk och teknisk rimlighet att utföra åtgärder som gör att målen nås. Nedan redovisas exempel på kriterier som är strikt naturvetenskapliga. Det anges även kriterier som inte är naturvetenskapliga, men som är en faktisk realitet vid planering och prioritering av myndigheternas arbete. I flera fall används kriterier av båda typerna i planeringsunderlag som bör ligga till grund för prioritering av framtida insatser. Ett exempel är miljökvalitetsnormer inom vattenförvaltningen som till stor del grundar sig i naturvetenskapliga fakta, men i det fall ett område är kraftigt modifierat har normen och åtgärdskraven sänkts då det bedömts vara orimligt tek- 16

17 niskt eller ekonomiskt att åtgärda de påverkansfaktorer som innebär att god ekologisk status inte kan nås. Naturvetenskapliga kriterier och prioriteringsunderlag Naturvetenskapliga kriterier bör användas som grund för de planerings- och prioriteringsunderlag som tas fram bör. Vi bedömer att följande faktorer kan betraktas som naturvetenskapliga kriterier och användas i den lokala och regionala åtgärdsplaneringen: - Ekologisk funktionalitet, t.ex. lekområde eller migrationsrutt för många arter. - Förekomst av hotade arter och livsmiljöer. - Variationsrikedom av livsmiljöer och förekomst av ekologiska strukturer och processer i miljön som avgör vilka arter som förekommer och i vilka tätheter. - Antal inhemska arter (ett högt antal arter som bedöms vara inhemska ökar naturvärdet, men motsatsen, ett lågt antal behöver inte innebära ett lågt naturvärde). - Påverkansgrad och naturlighet. Ju mindre påverkan och högre naturlighet desto högre är generellt sett naturvärdet och desto högre bör området prioriteras för åtgärder. - Påverkanstyp och hur stort behovet är av att åtgärderna genomförs i närtid. - Arter som påverkas av vattenkraft och är av särskild betydelse, t.ex. utter, flodpärlmussla, ål, öring, lax. - Arter som lever på randen av sitt utbredningsområde. - Speciella förhållanden eller biologisk funktion. Med detta menas sjöar eller vattendrag som endast temporärt har en viktig biologisk funktion. Det kan enklast åskådliggöras med exemplen vatten som utgör rastlokaler för flyttande fåglar eller som fungerar som lekområde för fisk. - Storlek och kontinuitet av områden med höga värden. - Ekologiska risker. Undanröjande av vandringshinder kan innebära att främmande arter och stammar liksom sjukdomar kan spridas. Exempelvis kan i vissa fall signalkräfta, kräftpest, eller främmande fiskarter spridas då vandringshinder tas bort. - Ekologisk förbättringspotential. Åtgärder med varaktiga ekologiska effekter är mer prioriterade än åtgärder där effekterna är kortsiktiga eller ovissa. Exempelvis bör åtgärdsbehovens geografiska fördelning analyseras så att åtgärderna ger maximal nytta. Ett sådant fall kan vara att hög prioritet ges till ett kraftverk vid en älvmynning där en fiskvägskonstruktion innebär att ett helt avrinningsområde tillgängliggörs för uppvandrande fisk. 17

18 Tabell 2. Underlag som bygger på prioriteringsgrunder och som bedöms vara lämpliga för att prioritera åtgärdsarbetet. För varje underlag anges om det innebär en prioritering utifrån naturvetenskapliga underlag eller en kombination med andra aspekter. Underlagens lämplighet vid prioritering av framtida åtgärder anges ha mycket hög, hög, eller viss relevans. De underlag som i analysen i bilaga 2 inte bedömdes vara lämpliga tas ej upp i tabellen. För mer information om underlagen hänvisas till bilaga 2. Prioriteringsunderlag Områden reglerade i miljöbalken Miljökvalitetsnormer, X ekologisk status och ekologisk potential (5 kap. miljöbalken). Riksintresse - Enligt MB 3:6 - enligt MB 4:6 (skydd mot utbyggnad av vattenkraft) - Natura 2000 (se nedan) Strikt naturvetenskapligt X X Delvis naturvetenskapligt X (om undantag) X Relevans vid prioritering Mycket hög Viss relevans Hög relevans Urvalskriterier och bedömningar VF har beslutats utifrån storlek eller om de omfattas av viss EUskydd. Hydromorfologisk påverkan bedöms enligt bedömningsgrunderna endast om det är fråga om hög ekologisk status. Det gör att hydromorfologiska miljöproblem ofta ej uppmärksammats. I VISS och VM:s åtgärdsprogram kan information om åtgärdsbehov tas fram. Underlaget baseras ofta på terrestra värden. I underlagen för RI saknas ofta information om limniska värden, trots att sådana kan finnas. Uppgifter om restaureringsbehov saknas. Att tänka på vid användning Prioritering bör samordnas med VM, Lst samt åtgärdsprogram. Orsaken till att MKN inte nås bör analyseras. Om hydromorfologi sänker statusen bör dessa VF prioriteras. I de fall där påverkan på hydromorfologi anges som risk för att MKN inte nås bör tillsyn och översyn av tillstånd prioriteras. Alla vatten är ej utpekade som vattenförekomster, men kan ändå vara högt prioriterade pga. höga naturvärden. Ofta saknas relevant information trots att de limniska värdena kan vara höga. Källor Databasen VISS ( VM:s förvaltningsplaner och åtgärdsprogram. Kartskikt för RI enligt 3 kap. 6 MB finns på För RI enligt 4 kap MB finns inte kartskikt publicerade. 18

19 Prioriteringsunderlag Strikt naturvetenskapligt Delvis naturvetenskapligt Relevans vid prioritering Urvalskriterier och bedömningar Att tänka på vid användning Källor Skyddade områden enl. 7 kap. MB med limniska syften - Nationalpark och artskydd - Naturreservat, planerade naturreservat - Biotopskydd - Natura 2000 X X X X X Hög relevans Skydden avser ofta terrestra, geologiska, pedagogiska eller rekreativa värden. Andelen områdesskydd med limnologiska huvudmotiv är liten. Limniska biotopskydd är få men bör prioriteras högt. Skogliga biotopskydd av typerna Strand eller svämskogar samt Småvatten och mindre vattendrag utgör prioriteringsunderlag med hög relevans. Syfte/motiven till bildandet av områdesskyddet bör beaktas vid analys av prioriteringsgrad. I föreskrifter bevarandeplaner och skötselplaner framgår syfte och åtgärdsbehov. Informationen finns i många fall i Naturvårdsverkets kartverktyg skyddad natur. De områden som är uttalat bildade med limniska motiv bör prioriteras högst Information som syfte och kartor över områdesskydd finns på et.se/skyddadnatur Begränsad information finns även i VISS och i Lst GIS Nationella planer och strategier Värdefulla vatten - Naturvård X - Fisk och fritidsfiske X X X Mycket hög Registret Värdefulla vatten innehåller de mest värdefulla vattnen inom arbetet med LSoV. Identifieringen har gjorts av Lst tillsammans med NV och FiV. Utpekande avseende fisk kan förutom värdefulla fiskbestånd även inkludera värdefulla områden för fritidsfiske. Ramsarområden X Hög relevans Dessa ingår i andra områdesskydd och utpekanden. Men Sverige har ett internationellt ansvar att bevara eller återfå en gynnsam bevarandestatus, vilket även då är den nivå som inte får underskridas ur normsynpunkt. Information om restaureringsbehov finns för vatten utpekade utifrån sitt naturvärde. Samtliga Ramsarområden omfattas helt eller delvis av Natura 2000 och den del av andra typer av områdesskydd. De dubbla skydden motiverar en höjd prioritet. Det är främst reglerade sjöar och undantagsvis vattendrag som omfattas av Ramsarområden. Miljödataportalen: Havs- och vattenmyndigheten vid förfrågan. Kartor och information finns på et.se/skyddadnatur 19

20 Prioriteringsunderlag Strikt naturvetenskapligt Delvis naturvetenskapligt Relevans vid prioritering Urvalskriterier och bedömningar Våtmarksinventeringen X Hög relevans Våtmarksinventeringen (VMI) består av länsvisa inventeringar och naturvärdesbedömningar som har genomförts enligt en standardiserad metod i hela landet. Underlaget är relevant för prioritering av insatser för att återställa sänkta sjöar. Åtgärdsprogram för hotade arter (t.ex. flodpärlmussla, tjockskalig målarmussla) BSAP, Aktionsplan för Östersjön X X Mycket hög eller hög. Mycket hög relevans. SALAR X Mycket hög eller hög. Åtgärdsprogram tas fram för de arter och biotoper som anges som hotade enligt rödlistan och som NV och HaV bedömer ha behov av ett program. Åtgärderna i programen är förankrade med utförare, finansiärer och på berörda myndigheter där beslut om fastställelse tas. Åtgärdsprogrammen utgör dock inte något formellt åtagande i juridisk mening. Åtgärderna prioriteras vid fördelning av myndigheternas anslag. Anger grova prioriterade verksamheter som i de flesta fall tas upp i andra samarbete, t.ex. SALAR. SALAR pekar ut lax- och öringvattendrag, prioriterade för restaurering. De vatten som prioriteras har självreproducerande bestånd. Högst prioritet ges vattendrag med svag rekrytering. Av dessa, samtliga prioriterade vatten, ges lägst (eller tredje högsta) prioritet de vattendrag med fungerande rekrytering. Att tänka på vid användning Det finns idag inte ett enkelt sätt att sålla ut vilka objekt som bör prioriteras. De arter som med åtgärdsprogram som hotas av vattenkraft är: tjockskalig målarmussla, flodpärlmussla, utter, vitryggig hackspett, asp, flodnejonöga, havsnejonöga, mal, lax (lax och havsöring tas upp i Salmon Action Plan och SALAR), strandsandjägare. Arter eller biotoper som med åtgärdsprogram som hotas av sjösänkningsföretag är rikkärr, långbensgroda, gölgroda, grönfläckig padda, klockgroda, lökgroda, lövgroda, strandpadda (stinkpadda), större vattensalamander, sandkrypare, kransalgerna Nitella batrachosperma, Nitella gracilis, Nitella mucronata, Nitella syncarpa, Nitella translucens, Nitella capillaris, Tolypella glomerata, Tolypella intricata. Vattendrag med högsta prioritet: Rickleån, Emån, Göta älvs biflöden, Öreälven, Nissan (biflöde Sennan), Löftaån, Tvååkersån, Rönne å och Kungsbackaån. Näst högsta prioritet: Ätran, Genevadsån, Törlan, Ume/Vindelälven, Lagan, Viskan, Sävarån, Fylleån, Lögdeälvenl, Rolfsån, Mörrumsån, Suseån. Tredje högsta prioritet: Åbyälven, Kalixälven, Stensån, Byskeälven, Piteälven, Råneälven, Ljungan. Källor Miljödataportalen Naturvårdsverket et.se e Havs- och vattenmyndigheten vid förfrågan. 20