Kartläggning och analys: Skyddade områden

Transkript

1 Kartläggning och analys: Skyddade områden 1. Vad avses med skyddade områden? Förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (VFF) (2004:660): 1 kap 3. Med skyddade områden avses sådana områden inom varje avrinningsdistrikt som har fastställts för skydd enligt bestämmelser grundade på den gemenskapslagstiftning som avses i bilaga IV i direktivet 2000/60/EG I EG:s vattendirektiv finns begreppet skyddade områden. Direktivet (och begreppet) är infört i Förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (SFS 2004:660). Enligt förordningens definition (se ovan) är skyddade områden sådana som fastställts för skydd enligt bestämmelser grundade på gemenskapslagstiftning. Som skyddade områden, enligt 1 kap 3, avses: i. Vattenförekomster som används för uttag av vatten eller som är avsedda att användas som dricksvatten och som ger mer än 10 m 3 per dag eller betjänar mer än 50 personer. ii. Områden som har fastställts för skydd av ekonomiskt betydelsefulla vattenlevande djur- och växtarter i enlighet med fiskevattendirektivet (78/659/EEG) och skaldjursdirektivet (79/923/EEG) iii. Vattenförekomster som fastställts som rekreationsvatten, inklusive områden som fastställts som badvatten enligt direktiv 76/160/EEG iv. Områden som är känsliga för näringsämnen som fastställts som sårbara enligt direktiv 91/676/EEG och områden som fastställts som känsliga områden enligt direktiv 91/271/EEG v. Områden som fastställts för skydd av livsmiljöer eller arter där bevarande eller förbättrandet av vattnets status är en viktig faktor för deras skydd, inklusive relevanta Natura 2000 områden som fastställts enligt direktiv 92/43/EEG och direktiv 79/409/EEG För vattenförekomster som används som dricksvatten (i) skall medlemsstaterna enligt vattendirektivet säkerställa erfoderligt skydd enligt bilaga 1 punkt 10 till 5 kap 1 och enligt 6 kap. 5 punkt 1 i förordningen. För områden som fastställts enligt något annat EG direktiv enligt ovan (ii v) finns enligt dessa direktiv olika typer av krav. Det kan gälla krav på visst skydd men även krav som gör att vi idag inte alltid uppfattar dem som skyddade områden.

2 7 kap miljöbalken reglerar även andra former av skyddade områden av vilka flera är vattenanknutna. Förordningen om förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön anger inte särskilt att även dessa ska tas med. Motivet för att uppmärksamma de skyddade områden i vattendirektivet är dels att tillse att ramdirektivets krav uppfylls, dels att andra EG krav uppfylls och att uppmärksamma vattenmyndigheterna om detta. Se vidare nedan om åtgärdsprogram. 2. Vilka områden är skyddade områden i Sverige? SGU har identifierat grundvattenförekomster enligt förordningens krav. Information om dessa finns i en databas för grundvattenförekomster och vattentäkter (DGV). Uppgifter om ytvattenförekomster som används eller kommer att användas som dricksvatten kommer att sammanställas under första halvåret För andra kategorier av områden finns sedan tidigare förteckningar eller databaser. För några kategorier är inte avgränsningen klar men i dagsläget ( ) uppskattas antalet enligt följande: Dricksvattenförekomster >2000 Fiskevatten 28 Musselvatten 14 Badplatser 774 Avloppskänsliga områden 2 Nitratkänsliga områden 5 Natura 2000 vattenrelaterade Krav på register över skyddade områden FFV 3 kap 2 Varje vattenmyndighet skall se till att det för vattendistriktet finns ett register över skyddade områden i enlighet med artikel 6 i direktiv 2000/60/EG. Registret skall hållas uppdaterat. Artikel 6 i direktivet: Register över skyddade områden 1. Medlemsstaterna skall se till att det upprättas ett eller flera register över alla områden inom varje avrinningsdistrikt som har förklarats kräva särskilt skydd enligt viss gemenskapslagstiftning för skyddet av deras yt- och grundvatten eller för bevarandet av livsmiljöer och arter som är direkt beroende av vatten. De skall se till att registren färdigställs senast fyra år efter tidpunkten för detta direktivs ikraftträdande. 2. Registret eller registren skall omfatta alla vattenförekomster som identifierats enligt artikel 7.1 och alla skyddade områden som omfattas av bilaga IV. 3. För varje avrinningsdistrikt skall registret eller registren över skyddade områden ses över regelbundet och hållas uppdaterade. Naturvårdsverket underhåller en sida på Vattenportalen som innehåller information om de skyddade områden som skall ingå i registren eller om hur vattenmyndigheterna kan nå

3 sådan information. Inledningsvis finns begränsade möjligheter att enkelt sammanställa uppgifter om olika typer av skyddade områden. Under första halvåret 2005 kommer möjligheterna att utvecklas. Målet är att det skall vara möjligt för Vattenmyndigheterna att hitta alla skyddade områden, få fram kartor och annan information samt att med ett geografiskt visualiseringsverktyg kunna välja och presentera flera kategorier av skyddade oråden på en karta. Med hjälp av denna skall vattenmyndigheterna kunna ta ut ett register för skyddade områden för vattendistriktet. 4. Vilka krav ställs i andra EG direktiv Ett av skälen till att de skyddade områdena utpekas i förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön är att säkerställa att både vattendirektivets krav och övriga EG krav uppfylls. Om olika krav ställs skall det strängaste gälla. För att underlätta denna bedömning kommer det här kapitlet att kompletteras med en sammanfattning av vad övriga EG direktiv kräver och hur de införts i Sverige. Fiskevattendirektivet Skaldjursdirektivet Badvattendirektivet Avloppsvattendirektivet Nitratdirektivet Natura Miljökvalitetsnormer 4 kap. 1 VFF Varje vattenmyndighet skall fastställa kvalitetskrav för ytvattenförekomster, grundvattenförekomster och skyddade områden i vattendistriktet 4 kap. 6 Kvalitetskraven för skyddade områden skall fastställas så att alla normer och mål uppfylls senast den 22 december 2015, om inte annat följer av den lagstiftning enligt vilken de skyddade områdena har fastställts. Kvalitetskrav för ytvattenförekomster finns i direktiv 75/440/EEG om den kvalitet som krävs på det ytvatten som är avsett för framställning av dricksvatten. Direktivet är ännu inte infört i svensk lagstiftning. I övrigt hänvisas till handbokens kapitel om mål och normer.

4 6. Övervakning VFF 7 kap. 1 Varje vattenmyndighet skall se till att ett sådant program för övervakning av vattnets tillstånd i vattendistriktet som avses i artikel 8 i direktiv 000/60/EG upprättas och genomförs. Programmen skall vara klara och tas i bruk senast den 22 december 2006 och skall därefter revideras minst vart sjätte år. Genomförandet av programmen skall ske i samarbete med de myndigheter, kommuner, organisationer och övriga som vattenmyndigheten finner lämpligt. Detta betyder att dessa skyddade områden skall ingå i operativ övervakning om det indikeras i den preliminära karakteriseringen att vattenförekomsten riskerar att inte uppfylla målen. Det medför ingen särskild hantering för dessa vattenförekomster. Metoder för övervakningen håller på att utvecklas inom projektet om- Uppföljning och övervakning av Natura på Naturvårdsverket med syfte att uppnå och bevara målet gynnsam bevarandestatus. Naturvårdsverkets arbete med bedömningsgrunder är ett stöd för övervakningen och åtgärdsarbetet med att nå målen. För ytterligare information hänvisas till kapitlet om miljöövervakning på vattenområdet i denna handbok 7. Vad ska rapporteras om skyddade vattenområden? VFF 9 kap. Rapportering 1 Naturvårdsverket skall fullgöra de uppgifter i fråga om rapportering till Europeiska kommissionen som följer av artikel 15 i direktiv 2000/60/EG. 2 Vattenmyndigheterna skall till Naturvårdsverket lämna de förvaltningsplaner, åtgärdsprogram och andra uppgifter som verket behöver för rapporteringen enligt 1. Rapporteringen om skyddade områden sker via förvaltningsplanen och innehåller följande uppgifter: vilka objekt som avses, med beskrivning hur de övervakas vilka åtgärder som behövs

5 De uppgifter som ska rapporteras är inte lika omfattande som de uppgifter som framgår av registret då rapporteringen ska vara en sammanfattning av registret. Det är Naturvårdsverket som sköter rapporteringen till Europeiska kommissionen. Hur skyddade områden lämpligen kan rapporteras hänvisas till kapitel om rapportering till myndigheter i denna handbok. 8. Sekretess För distriktsmyndighetens arbete med skyddade områden krävs visst underlagsmaterial. Sådana uppgifter kan vara GIS data om avgränsningar eller angivande av kärnområden t.ex. känsliga boplatser, uttagspunkter för vattenförsörjning osv. Vissa av dessa uppgifter är viktiga ur sekretessynpunkt att inte röja. För rapportering till kommissionen finns inga krav på att ur sekretessynpunkt rapportera känsliga uppgifter Sådana känsliga uppgifter bör maskeras genom olika GIS-skikt eller på annat sätt hållas under sekretess hos myndigheten. Regler om sekretess finns i sekretesslagen. 9. Förvaltningsplanens innehåll VFF 5 kap. 1 bilaga 1 En förvaltningsplan ska innehålla: 3. Redovisning av register över skyddade områden i enlighet med 3 kap. 2 denna förordning. 10. en sammanfattning av de åtgärder so har vidtagits för att uppfylla kraven vad gäller uttag av dricksvatten i artikel 7 i direktiv 2000/60/EG. Skyddade områden skall enligt direktivet identifieras och kartläggas och föras in i register. Detta register ska redovisas. För arbetet med att utarbeta till förvaltningsplan är följande uppgifter viktiga när det gäller skyddade områden: Områdets namn Lagstiftning som ligger till grund för skyddet (om området har ett skydd) Syfte med skyddet och skyddsstatus Koordinater för lokalisering Där det är aktuellt geografisk avgränsning och områdets areal Administrativt läge och tillhörighet Avrinningsområde, kustområde eller dylikt Eventuellt kompletterande, beskrivande information Uppgifter om var mer info och data finns. Eventuell länk

6 Separat delförvaltningsplan kan utarbetas för skyddade områdena om det finns behov av det.. Åtgärderna är mer utvecklade i åtgärdsprogrammet än i förvaltningsplanen. 10. Åtgärder och åtgärdsprogram För att kunna säkerställa erforderligt skydd för skyddade områden krävs åtgärder. Dessa åtgärder ska framgå dels i åtgärdsprogrammet och dels i förvaltningsplanen. Det finns inga särskilda krav på hur skyddade områden ska redovisas i åtgärdsprogrammet. Däremot framgår av 6 kap. 5 1 punkten att åtgärdsprogrammet för vattendistriktet ska innehåll åtgärder för inrättande av vattenskyddsområden eller för att på annat sätt skydda dricksvatten. Miljöbalken 5 kap 6..I ett åtgärdsprogram skall anges 1. den miljökvalitetsnorm som skall uppfyllas 2. de åtgärder som myndigheter eller kommuner behöver vidta för att MKN skall kunna uppfyllas, vilka myndigheter eller kommuner som behöver vidta åtgärderna och när åtgärderna behöver vara genomförda kap. 3 VFF Om det behövs får vattenmyndigheten fastställa delåtgärdsprogram för vattendistriktet eller för sektor.. Ett delåtgärdsprogram skall på lämpligt sätt tas in i åtgärdsprogrammet för distriktet. VFF 6 kap 5 1. Ett åtgärdsprogram för vattendistrikt skall bl.a. innehålla 1. åtgärder för inrättande av vattenskyddsområde eller på annat sätt skydda dricksvatten, Sådana åtgärdsprogram kan omfatta skyddade områden. Delåtgärdsprogram kan också fastställas för skyddade områden. Åtgärdsprogrammen skall inbegripa åtgärder för de ovannämnda områdena alltså både badvattendirektivet och andra direktiv samt förekomster som används för uttag av dricksvatten enligt bilaga VI i direktivet. Åtgärder kan framgå av de olika direktiven. Av ramdirektivet för vatten framgår att för vattenförekomster, som används eller som kan användas för uttag av dricksvatten, skall säkerställas erforderligt skydd i syfte att undvika försämring av deras kvalitet för att minska den nivå av vattenrening som krävs för framställning av dricksvatten. För dessa vattenförekomster får säkerhetszoner upprättas.

7 Sådana säkerhetszoner kan för svenska förhållande vara att upprätta vattenskyddsområde. Åtgärder för att skydda de skyddade områdena kopplas lämpligen till det åtgärdsarbete som redan pågår för att skydda dessa områden.