Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde

Transkript

1 Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde Sammanfattning I Snärjebäcken finns problem med miljögifter, försurning, övergödning och fysiska förändringar. Ansvariga myndigheter för att åtgärda miljöproblemen framgår i Åtgärdsprogram för Södra Östersjöns vattendistrikt, se kapitlet Åtgärder som behöver vidtas av statliga myndigheter och kommuner i Södra Östersjöns vattendistrikt. Beskrivning av åtgärdsområdet Snärjebäckens källområde ligger kring Stensjön i Nybro kommun och mynnar i kustvattenförekomsten Bockskärs skärgård i Kalmarsund. Stensjön dränerar via Smedjevikabäcken till Snärjebäcken. Vid Bölebro ansluter Norrebäcken och nedströms Rockneby ansluter Torsbäcken. Stensjön är en förhållandevis grund sjö med vildmarkskaraktär. Sjömaden söder om sjön är ett våtmarksområde av riksintresse för naturvården och ingår i den nationella myrskyddsplanen. Snärjebäcken rinner genom ett kulturlandskap med höga naturvärden. Bäcken kantas av betesmarker och våtmarker. Även mindre sumpskogar finns längs vattendraget. Snärjebäcken förses även med vatten från Alsterån via en bifurkation. Snärjebäckens källområde är försurningskänsligt p g a låg buffringskapacitet i berggrund och jordlager, Stensjön samt en sträcka av vattendraget är målområde för kalkning. Nedströms Rockneby tätort är jordbruket intensivt. Vandringshinder för fisk finns på fyra ställen i Snärjebäcken, samtliga utgörs av dammar.

2 Karta 1. Åtgärdsområdets omfattning. Skyddade områden Begreppet skyddade områden enligt Förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön, SFS 2004:660 (Vattenförvaltningsförordningen) skiljer sig från begreppet skyddade områden enligt miljöbalkens 7:e kapitel. Skyddade områden enligt vattenförvaltningsförordningen innebär i sig inte att områden behöver ha ett formellt skydd. Men med anledning av de krav som anges i vattenförvaltningsförordningen, till exempel normer och åtgärder, får området ett visst skydd eftersom miljökvalitetsnormen måste uppnås. I tabellen nedan anges vilka skydd och antalet skyddsområden som finns i distriktet, se även Naturvårdsverkets Faktablad skyddade områden. Huvudskälet till att ett område klassats som ett skyddat område enligt vattenförvaltningsförordningen är att det finns särskilt eller särskilda skyddsvärden enligt EU-direktiv och att skyddsarbetet behöver samordnas. Utöver skydd enligt tabell 1 får alla vattenförekomster ett visst skydd eftersom miljökvalitetsnormen måste uppnås. För områden som utöver miljökvalitetsnormen även omfattas av skydd enligt vattenförvaltningsförordningen (Tabell 1) ska det strängaste kravet gälla vilket betyder att det är skyddsvärdet i området som ska prioriteras.

3 Ett exempel på tolkning av strängaste kravet är fågelsjön Tåkern i Motala Ströms avrinningsområde. Sjön är en vattenförekomst som omfattas av fågeldirektivet. Näringsämnesstatusen i sjön är klassad som otillfredsställande, men den höga halten av näringsämnen bidrar till det miljötillstånd som gör sjön till en välbesökt fågelsjö. Det innebär att sjöns miljökvalitetsnorm kommer att styras av fågeldirektivet och miljökvalitetsnormen för näringsämnen tillåts vara sämre än god. Principen om det strängaste kravet ska även gälla då ett område omfattas av flera skydd enligt förordningen (Tabell 1). Då det i vattenförvaltningsförordningen saknas definition på vad begreppet strängaste kravet innebär är det vattenmyndigheten som avgör vilka krav som ska gälla. Tabell 1. Skyddade områden enligt vattenförvaltningsförordningen. Skyddade områden enl vattenförvaltningsförordning en Skyddet berör hela eller delar av följande antal vattenförekomster i området Åtgärder regleras genom Dricksvattenförekomster: yt- och grundvatten (Ramdirektivet för vatten, artikel 7) 3 Grundvatten Åtgärder för inrättande av vattenskyddsområden eller för att på annat sätt skydda dricksvatten Fiskvatten (Fiskvattendirektivet) Inga områden. Länsstyrelsen ska ta fram åtgärdsprogram om miljökvalitetsnormen öveskrids. Badvatten (Badvattendirektivet) Inga områden. Kontrollplan, resp. kommun ansvarar. Nitrat (Nitratdirektivet) Större delen av de kustnära kommunerna. Tillsyn inom befintlig svensk lagstiftning Kväve (Avloppsdirektivet) Alla kustvattenförekomster. Tillsyn inom befintlig svensk lagstiftning Fosfor (Avloppsdirektivet) Natura 2000 (Art- och habitatdirektivet samt Fågeldirektivet) Alla vattenförekomster i området. Art- och Habitatdirektivet: 1 grundvatten, 1 sjöar, 1 vattendrag Fågeldirektivet: 1 sjö, 1 vattendrag 50% av vattenförekomsterna som berörs av en eller flera Natura 2000 områden uppnår ej god ekologisk status Tillsyn inom befintlig svensk lagstiftning Bevarandeplan. Vattenförekomsternas status 2009 och miljökvalitetsnormer I Snärjebäcken finns 9 vattenförekomster av vilka 1 är en sjö, 5 är vattendrag och 3 är grundvatten. Sjöar och vattendrag klassas utifrån begreppen ekologisk och kemisk status medan grundvattnet klassas utifrån kemisk och en kvantitativ status. Utöver status har alla vattenförekomster bedömts utifrån risk att inte uppnå god status Detta då målsättningen

4 enligt förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön, 2004:660 (vattenförvaltningsförordningen) är att alla vattenförekomster ska uppnå god status De vattenförekomster vilka riskerar att inte uppnå god status 2015 omfattas av begreppet miljöproblem. Vidare är det dessa vattenförekomster samt vattenförekomster eller vattenanvändare (t ex kommunala avloppsreningsverk) som omfattas av direktiven som beskrivs i stycket skyddade områden (Tabell 1) som omfattas av åtgärdsprogram enligt vattenförvaltningsförordningen. I karta 2-9 samt figur 1 och 2 visas ekologisk, kemisk och kvantitativ status 2009 samt om vattenförekomsten riskerar att inte uppnå god status 2015.

5 Karta 2. Ekologisk status för ytvattenförekomster i åtgärdsområdet.

6 Karta 3. Kemisk status för ytvattenförekomster i åtgärdsområdet.

7 Karta 4. Kemisk status för grundvattenförekomster i åtgärdsområdet.

8 Karta 5. Kvantitativ status för grundvattenförekomster i åtgärdsområdet.

9 Figur 1. Ekologisk, kemisk och kvantitativ status Figur 2. Vattenförekomster i riskzonen att inte uppnå god status till En miljökvalitetsnorm har tagits fram för samtliga vattenförekomster i avrinningsområdet, med undantag av grundvattenförekomster som klassats till god status (Tabell 2). Allmänt gäller att denna ska vara god status Undantag och sänkta krav från god status 2015 bedöms utifrån om föreslagna åtgärder kommer att hinna få en effekt till 2015, för mer information se Förslag till miljökvalitetsnormer för Södra Östersjöns vattendistrikt. Tabell 2. Sammanfattning av miljökvalitetsnormer i åtgärdsområdet. MILJÖKVALITETSNORMER Grundvatten Sjöar Vattendrag Antal vattenförekomster Kvalitetskrav ekologisk status

10 Hög ekologisk status God ekologisk status God ekologisk potential Undantag från kvalitetskravet ekologisk status - mindre strängt krav - måttlig status för övergödning otillfredställande status för övergödning Undantag från kvalitetskravet - tidsfrist ekologisk status status för övergödning status för fysisk förändring status för särskilt förorenande ämnen Undantag från kvalitetskravet - tidsfrist ekologisk status status för övergödning Kvalitetskrav kemisk status God kemisk status Undantag från kvalitetskravet kemisk status - mindre strängt krav för kvicksilver Undantag från kvalitetskravet kemisk status - tidsfrist kemisk status 2021 för andra prioriterade ämnen Kvalitetskrav kvantitativ status (inga undantag) Kvalitetskrav skyddade områden Badvattendirektivet Fiskvattendirektivet Art- och habitatdirektivet Fågeldirektivet Dricksvatten Miljöproblem Åtgärdsprogrammet omfattar sju miljöproblem. Vattenkategorierna sjöar och vattendrag kan ha problem med försurning, övergödning, miljögifter, främmande arter, vattenuttag eller fysiska förändringar. Grundvatten kan ha övergödning-, miljögift-, vattenuttag eller övriga vattenkvalitetsproblem. Kustvatten kan ha problem med övergödning, miljögifter, främmande arter och fysiska förändringar. En vattenförekomst kan omfattas av flera miljöproblem. I figur

11 3 visas fördelningen av antalet vattenförekomster per miljöproblem i vattenkategorierna sjöar, vattendrag och grundvatten. Figur 3. Miljöproblem per vattenförekomst i åtgärdsområdet. Försurning I Snärjebäckens avrinningsområde finns inga problem med försurning. Övergödning I området finns en vattenförekomst med kända övergödningsproblem. Parametern för näringsämnen visar hög till måttlig status. Beräkningar visar att det behövs en minskning på kg totalfosfor per år för att uppnå god status i vattendragen (det finns inga sjöar med sämre än god status i området). I åtgärdsprogrammet är målet att nå den undre gränsen för intervallet, alltså 75 kg totalfosfor per år. Betinget är beräknat med avseende på inlandsvattnets status. Snärjebäcken mynnar i kustvattenförekomsten Bockskärs skärgård och precis som resten av kustvattnet längs Smålandskusten har det övergödningsproblem. Belastning av näringsämnen sker både från inlandsvattnet och från utsjön. För att minska övergödningsproblemen längs kusten behövs därför en reduktion av kväve och fosfor från både landbaserade källor och utsjön. Detta innebär att åtgärder kan behövas i syfte att minska problemen i kustvattnen även i de områden i vilka inlandsvattnet inte har övergödningsproblem, se även förslag till åtgärdsprogram för Norra Kalmarsunds skärgård. Kustvattnet påverkar i sin tur Östersjön som också har övergödningsproblem. Sverige och de andra länderna med avrinning till Östersjön kom i november 2008 överens om en aktionsplan för Östersjön, Baltic Sea Action Plan (BSAP). Planens mål är att Östersjön ska nå en god miljömässig status För Sverige innebär preliminära beräkningar att 290 ton fosfor och ton kväve ska reduceras till Egentliga Östersjön, se även åtgärdsprogrammet för Södra Östersjöns vattendistrikt. I Figur 4 och 5 visas källfördelningen för utsläpp av fosfor och kväve (källhänvisning till SMED). Belastningsfigurerna avspeglar markanvändningen i området, då skogen är den största källan till både fosfor- och kväveutsläpp. De antropogena belastningen från reningsverk, jordbruk och enskilda avlopp motsvarar en fjärdedel av fosforutsläppen.

12 Figur 4. Källfördelning för fosforbeslastning i åtgärdsområdet. (Källa: SMED) Figur 5. Källfördelning för kvävebeslastning i åtgärdsområdet. (Källa: SMED) I Sverige infördes den 1 mars 2008 ett förbud mot fosfat i tvättmedel den genom Förordning

13 om ändring i förordningen (1988:944) förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter (2007:1304). Från och med den 31 augusti samma år råder ett förbud mot försäljning av tvättmedel som tillverkats innan förordningen börjat gälla. Det betyder att åtgärdens effekt kommer att bli märkbar först under de kommande åren. Om man drar bort den uppskattade effekten av redan genomförda åtgärder blir målet för åtgärdsprogrammet en minskning av tillförseln av totalfosfor med 45 kg totalfosfor per år. I Tabell 3 visas förslag på åtgärder, deras potential, kostnad i 2005 års prisnivå, och förväntad effekt. Om en ruta är tom saknas uppgifter. Resultaten i Tabell 3 visar att våtmarker är den mest kostnadseffektiva åtgärden i området. Det är dock viktigt att observera att alla åtgärder ej är kostnadsberäknade och att beräkningen för våtmarker omfattas av miljöstöd inom landsbygdsprogrammet. Om bidrag exkluderas blir kostnaden för anläggning och skötsel av våtmark sex gånger större. Även utökad miljöövervakning är en åtgärd som behovs för att verifiera status och att utreda mer om var åtgärder är lämpliga och uppföljning av redan genomförda åtgärder. Den totala förväntade effekten av åtgärderna är 84 kg totalfosfor per år, vilket uppfyller det beräknade betinget för att minska övergödningsproblemet med avseende på inlandsvattnet. Ytterligare åtgärder kommer att behöva göras i Södra Östersjöns distrikt och eventuellt i Snärjebäckens avrinningsområde för att uppnå BSAP-målen. Arbetet med framtagande av åtgärdsprogram för BSAP pågår under Tabell 3. Genomförda åtgärder av betydelse för övergödning. Sektor Åtgärd Skattad åtgärds potential Skatta d effekt (kg) Kostna d Total kostnad Ansvar P N (kr/kgp) (tkr/år) Avloppsrenings-ve rk Effektivar e rening 2 avloppsre ning-verk Kommune r Hushåll Enskilda avlopp - normal skyddsniv å samtliga som ej uppnår krav Kommune r Jordbruk Fånggröd a Jordbruks verket Jordbruk Jordbruk Skyddszo ner Anläggnin g av våtmarke r 30ha * 105 Jordbruks verket 10ha * 24 Jordbruks verket * Beräkningen omfattas av att det är möjligt att få bidrag för anläggning och skötsel av våtmarker. Kostnaderna visas i ett intervall eftersom det är olika bidragsnivåer i Jönköping och Kalmar län. För miljöproblemet övergödning bedöms inte något undantag från kvalitetskravet god

14 ekologisk status 2015 vara motiverat. Miljögifter Metaller, organiska och oorganiska miljögifter förekommer i vattenmiljön, några med välkända effekter, andra med sämre dokumenterade effekter. Kännedom om förekomst och halter av miljögifter är generellt bristfällig. Även kunskaper om effekter i miljön är begränsad. Vid statusklassning av ytvatten delas miljögifter in i två grupper, särskilt förorenande ämnen och prioriterade ämnen. Gruppen särskilt förorenande ämnen omfattas i begreppet ekologisk status medan prioriterade ämnen ligger till grund för bedömning av kemisk status. Vid klassning av kemisk status i grundvatten används 15 parametrar varav några är prioriterade ämnen. För att undersöka hur stort problemet med miljögifter kan vara i avrinningsområdet har påverkansanalyser för miljögifter gjorts. Figur 6 visar resultatet av påverkansanalysen för ytvatten och indikerar vilka källor som teoretiskt har stor respektive mindre betydelse för ytvatten inom avrinningsområdet. Figuren visar hur stor påverkan sex olika källor har i förhållande till varandra. En hög stapel för en källa visar att den har en större påverkan än en källa med en låg stapel. Det går inte att utläsa om området är påverkat eller inte. Figuren är ett medel för alla vattenförekomster i området vilket medför att punktkällorna undervärderas. För att få mer information om påverkansanalysen se Metodbeskrivning påverkansanalys miljögifter ytvatten inom Södra Östersjön och Norra Östersjöns distrikt. Figur 6. Påverkansanalys för miljögifter i åtgärdsområdet. En påverkanskälla i området är förorenade områden. Dessa hanteras inom Naturvårdsverkets program för efterbehandling av förorenade områden. Inom programmet genomförs en klassificering i olika typer av förorenade områden (riskklasser). I Snärjebäckens avrinningsområde fördelas antalet förorenande områden enligt Tabell 4, där riskklass 1 innebär störst risk och riskklass 4 minst risk. Tabell 4. Riskklassning av förorenade områden. Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 Riskklass 4

15 Påverkansanalysen omfattar också en bedömning av vilka typer av miljögifter som kan finnas i området. Resultatet illustreras i Figur 7. Figuren visar hur troligt det är att det finns miljögifter i området från någon av åtta olika ämnesgrupper. Figuren visar förhållandet mellan de olika ämnesgrupperna. En hög stapel för en ämnesgrupp innebär att den ämnesgruppen är mer trolig att hitta i området än en ämnesgrupp med en låg stapel. För merparten av dessa ämnesgrupper sker det ingen provtagning i ytvatten. Figur 7. Påverkansanalys för källor i åtgärdsområdet. Generellt saknas provtagning av prioriterade ämnen i de flesta av distriktets vattenförekomster. I Snärjebäckens avrinningsområde sker inga mätningar av prioriterade ämnen. Även provtagning av särskilt förorenande ämnen saknas i de flesta vattenförekomster i distriktet och inga mätningar sker i Snärjebäckens avrinningsområde. Kvicksilverföreningar utgör ett av 33 prioriterade ämnen eller ämnesgrupper. I större delen av Sverige finns höga halter av kvicksilver beroende på nedfall från atmosfären och/eller höga naturliga bakgrundshalter. Av dessa anledningar är det i vissa områden ej möjligt att underskrida det föreskrivna gränsvärdet för kvicksilver. Ett allmänt undantag för kvicksilver har därför beslutats. Undantaget gäller alla vattenförekomster förutom de vattenförekomster som idag underskrider gränsvärdet. I Snärjebäckens avrinningsområde finns inga mätningar av kvicksilver. Det har även utförts en påverkansanalys avseende potentiell påverkan/föroreningsbelastning för miljögifter i grundvattenförekomster i sand- och grus. Sedimentära förekomster samt urbergsförekomster omfattades inte av denna påverkansanalys. Den potentiella föroreningsbelastningen analyserades med hjälp av nationella data över föroreningskällor såsom vägar, järnvägar, förorenade områden, jordbruk och tätorter. Varje föroreningskällas föroreningspotential värderades och den sammanlagda potentiella belastningen per grundvattenförekomst beräknades (se (Påverkansbedömning - Grundvatten för metodik). Grundvattenförekomsterna delades in i fyra klasser (klass 1 till klass 4) där klass 4 innebär en, relativt sätt, mycket stor potentiell föroreningsbelastning och klass 1 en liten potentiell föroreningsbelastning (Figur 8).

16 Figur 8. Påverkansanalys för grundvattenförekomster i åtgärdsområdet. Klass 1 innebär liten potentiell föroreningsbelastning och klass 4 innebär en mycket stor föroreningsbelastning. I Snärjebäckens avrinningsområde finns inga uppmätta överskridanden av tröskelvärden för miljögifter i grundvatten. Vattenmyndigheten gör bedömningen att ett bättre kunskapsunderlag behövs för att genomföra några bredare åtgärdsinsatser, medan tillsynsmyndigheterna kan använda miljöbalken på kända källor. För att förbättra kunskapsunderlaget finansierar och utför vattenmyndigheten en screening av miljögifter i distriktet under Befintliga åtgärder för att minska spridningen av miljögifter som löpande genomförs är tillståndsprövningar och länsstyrelsernas arbete med efterbehandling av förorenad mark. Bidrag till lantbrukare för ekologisk odling är en annan befintlig åtgärd eftersom kemiska bekämpningsmedel inte används inom ekologisk odling. Vattentäkter - skydd i området Vattenmyndigheten utgår från att för alla allmänna vattentäkter ska det finnas vattenskyddsområde med föreskrifter med stöd av 7 kap miljöbalken och Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområden, detta för att uppfylla kraven om erforderligt skydd av dricksvatten (artikel 7:3 i ramdirektivet för vatten). I undantagsfall, till exempel allmänna vattentäkter med liten föroreningsrisk och som endast försörjer ett mindre antal personer, kan dock tillräckligt skydd tillgodoses även med föreskrifter utformade med stöd av 9 kap miljöbalken. När det gäller större enskilda vattentäkter (samfälligheter, turistanläggningar, sjukhus och dylikt) får lämpliga skyddsformer avgöras för varje enskilt fall. Där miljögifter hittats eller fallit ut som risk för att ej uppnå God kemisk status till 2015 behöver vattenskyddsområdesbestämmelser utformas så att risken upphör. I Snärjebäckens avrinningsområde finns inga vattenskyddsområden som helt saknar skydd. Vattenskyddsområden och föreskrifter som tillkom före miljöbalken med stöd av Vattenlagen (1983:291) eller äldre lagstiftning anses vara i behov av en översyn med hänsyn till förändringar av markanvändning med mera i tillrinningsområdet. Det finns också behov av säkrare underlag för bestämning av tillrinningsområde och påverkan. Dessa äldre former av vattenskydd benämns som vattentäkter med funktionellt vattenskydd och skyddet kan godtas om utredning visar att behov av revidering inte föreligger. I vissa fall pågår utredning kring

17 vattentäkter och dessa återfinns då inte i Tabell 5, som visar vattentäkter i området med någon form av vattenskydd, men vars skydd av olika anledningar behöver ses över. I Snärjebäckens avrinningsområde finns två vattentäkter vilkas skydd behöver ses över. Tabell 5. Vattentäkter med funktionellt vattenskydd. Kommun Namn vattentä kt Vatten kategori Typ Vatten förekom st Vatten-s kydd år Kemisk status Kemi risk Kvantita tiv status Kvantitet risk Nybro Bäckebo Grundvatt en utan konstgjor d infiltration Allmän Ås vid Bäckebo- Rockneby, Bäckebo 1998 God Ej risk God Ej risk Nybro Knivingar yd Grundvatt en utan konstgjor d infiltration Allmän Ås vid Bäckebo- Rockneby, Knivingar yd 1960 God Risk God Ej risk För miljöproblemet miljögifter bedöms att inga vattenförekomster behöver tidsfrist 2021 och att inga vattenförekomster har fått ett sänkt miljökvalitetskrav (enbart med avseende på kvicksilver). Främmande arter I avrinningsområdet förekommer amerikansk signalkräfta (Pacifastacus leniusculus). Denna art bedöms generellt ha en måttlig effekt på den ekologiska statusen. I övrigt gäller att det finns ett flertal potentiella främmande arter i delområdet, men att utbredning och/eller effekterna i de specifika avrinningsområdena i flertalet fall är dåligt kända. Vattenuttag I Snärjebäckens avrinningsområde har effekterna av eventuella vattenuttag inte utvärderats. Fysiska förändringar Åtgärdsprogram mot fysiska förändringar omfattar de vattenförekomster där fysisk påverkan har en negativ effekt på den ekologiska statusen genom att vattnet är påverkat av en eller flera av följande faktorer: Kontinuitet - påverkan av till exempel dammar och vägtrummor som stänger av eller hindrar fri passage och spridning av djur och växter i vattensystemen. Hydrologisk regim - avspeglar förändringar orsakade av reglering av vattennivå och flöde vid kraftverksdammar. Det naturliga mönstret av när och hur mycket vatten som flödar genom vattenförekomsten påverkas direkt av regleringen. Morfologiska förändringar - vattenförekomsten är förändrad genom rensning, rätning, kanalisering eller liknande. I Snärjebäckens avrinningsområde är fysiska förändringar en av anledningarna till att den

18 ekologiska statusen är sämre än god i 1 vattendrag. Fysiska förändringar kan vara ett miljöproblem i ytterligare vattenförekomster då hydrologisk regim och morfologiska förändringar ej bedömts enligt bedömningsgrunder. För att nå god ekologisk status med avseende på fysiska förändringar krävs åtgärder. Några av dessa åtgärder redovisas i tabell 6. Det är inte alltid möjligt att avgöra vilka åtgärder som krävs för att nå god ekologisk status 2015, ytterligare undersökningar och åtgärder kan därför behövas./p> Tabell 6. Åtgärder för att minska problemet med fysiska förändringar. Åtgärd Antal åtgärder (kan vara flera i en och samma vattenförekomst) Flödesförändringar Avsättande av svämområden (återställning av våtmarker) Förbättrad flödesreglering Förändrad regleringsamplitud Omhändertagande av dagvatten Kontinuitet Utrivning av damm eller anläggande av inlöp och omlöp Utvandringsväg, ålyngel Åtgärda vandringshinder i form av vägtrummor Öppna vandringsväg - ospecificerad Morfologiska förändringar Biotopvård 1 Meandring Minskad erosion från djurtramp Minskad morfologisk påverkan från hyggen - funktionella kantzoner Minskad morfologisk påverkan från jordbruksmark - funktionella kantzoner Minskad morfologisk påverkan från övrig artificiell mark -funktionella kantzoner Återställa kulverterat vatten Utredning Biotopkartering av biflöde Utredning av status dikningsföretag

19 Utredning och ändring av vattendom Övervakning/verifiering av status - mer utredning Övriga åtgärder Förstärkningsutsättning - Öring Information om bevattningsrestriktioner Genomförande av ovan nämnda åtgärder förbättrar den ekologiska statusen i avrinningsområdet. Dock har ingen analys gjorts för att utreda om åtgärderna är tillräckliga för att nå god ekologisk status Vattenmyndigheten gör därför bedömningen att mer kunskap och analyser behövs. En sådan åtgärd kan vara biotopkartering i vattendrag vilka ännu inte blivit karterade. Vattenmyndigheten kommer att finansiera och göra en utredning av vilka åtgärder som behövs i distriktet under våren Åtgärder som genomförs i syfte att förbättra den ekologiska statusen med avseende på fysiska förändringar kan även motverka övergödning. Problem med fysisk påverkan har bedömts var så omfattande att det i dagsläget är ekonomiskt orimligt, av juridiska och administrativa skäl, att åtgärda till Vattenförekomster med miljöproblemet fysiska förändringar har därför i Södra Östersjöns distrikt generellt fått en tidsfrist till Åtgärder ska dock påbörjas senast I Snärjebäckens avrinningsområde bedöms att en vattenförekomst behöver tidsfrist 2021 för miljöproblemet fysiska förändringar. Övriga vattenkvalitetsproblem Begreppet övriga kvalitetsproblem omfattar grundvattenparametrarna sulfat och klorid. I Snärjebäckens avrinningsområde finns inga kända problem med sulfat och klorid i grundvatten. Övriga miljöproblem Under de senaste åren har sjöar och vattendrag i stora delar av södra Sverige blivit brunare sk brunifiering. Brunifiering orsakas av ökad belastning av humusämnen, järn- och/eller manganföreningar och mäts genom bestämning av färgtal eller absorbans. Brunifiering kan leda till förändringar i ekosystemet samt att vattnet försämras som råvara för produktion och dricksvattenförsörjning. Analys av färgtal tyder på brunifiering i de övre delarna av Snärjebäcken, medan de nedre delarna är mer svårbedömda. Det är därför viktigt att följa den fortsatta utvecklingen av vattenfärg och studera eventuella effekter på ekosystemet. Som en försiktighetsåtgärd bör aktiviteter som kan leda till ytterligare brunifiering begränsas genom t ex ökad hänsyn inom skogs- och jordbruket. Det är även viktigt att förstärka ekosystemets naturliga förmåga att rena vattnet genom att återskapa strukturer och funktioner som har förstörts av mänskliga aktiviteter. Åtgärdsanalys Vid planering och genomförande av åtgärder är det viktigt att beakta effekter av samtliga åtgärder, så att hänsyn kan tas till åtgärdernas synergi eller motsatseffekter. En åtgärdsanalys för en åtgärd, eller en samling åtgärder, måste för att bli användbar utföras av någon som har

20 god kunskap om förhållanden på regional och lokal nivå. Detta talar för att framtida planerade åtgärder ska åtgärdsanalyseras av ett vattenråd, kommun, länsstyrelse eller motsvarande. Dessa åtgärdsanalyser bör därefter sammanställas av Vattenmyndigheten för övergripande analyser, för utvärdering av effekter på distriktsnivå och för att göra jämförelser mellan olika delområden/huvudavrinningsområden.