61 Norrström - Sagåns avrinningsområde

Transkript

1 61 Norrström - Sagåns avrinningsområde Sammanfattning Sagåns avrinningsområde, som tillhör Norrströms huvudavrinningsområde, ligger i Enköpings och Heby kommun i Uppsala län samt Sala och Västerås kommun i Västmanlands län. Avrinningsområdet är 857 km 2 stort och mynnar via Mälaren i Östersjön. Den övre delen av Sagåns avrinningsområde har flera större sjöar och är skogsdominerad medan de nedre belägna delarna nästan saknar sjöar och har en hög andel jordbruksmark. Av områdets totala area är 51 % skogsmark och 37 % 155

2 jordbruksmark. Befolkningen uppgår till personer. I Sagåns avrinningsområde finns 20 vattenförekomster, varav fyra sjöar och 16 vattendragssträckor. Natura 2000-områden saknas helt i Sagåns avrinningsområde. Det finns fem dricksvattenförekomster, som är grundvattentäkter. I området finns tre badplatser som omfattas av badvattendirektivet. Inga vatten skyddas enligt fiskvattendirektivet. Hela Sagåns avrinningsområde är klassat som avloppsvattenkänsligt och den delen som ligger i Västerås kommun (38 %) är dessutom nitratkänsligt. Ingen av Sagåns 20 vattenförekomster har bedömts ha hög eller god status. 15 vattenförekomster har bedömts ha måttlig status, tre otillfredsställande och två dålig. I samtliga fall där statusen är sämre än måttlig beror det på att bottenfaunan visar på övergödning. Mer kunskapsunderlag behövs för vissa vattenförekomster för att verifiera statusklassificeringen. Sagån svarar för en betydande del av närsaltstransporterna till Mälaren. Både fosfor- och kvävetillförseln till vattensystemet sker huvudsakligen genom diffusa utsläpp framför allt från jordbruk. I avrinningsområdet finns också många enskilda avlopp. Punktutsläppen utgörs framför allt av större lantbruk och avloppsreningsverket i Sala. Huvuddelen av vattensystemet har en mycket god buffertkapacitet mot försurning. De allra översta delarna av avrinningsområdet runt sjöarna Storljusen och Stensjön uppvisar dock låga ph-värden och en låg buffertkapacitet mot försurning. Dessa ingår därför i den kalkningsverksamhet som drivs av Länsstyrelsen i Västmanlands län. I området finns 32 dammar enligt SMHI:s dammregister. I avrinningsområdet finns 6 tillståndspliktiga verksamheter med utsläpp till vatten. 198 objekt är identifierade med avseende på förorenad mark. Vad det gäller metaller är de diffusa utsläppen betydligt större än punktutsläppen. De mineralhaltiga bergarterna och jordarna i området bidrar, liksom tidigare gruvverksamhet. Sala Silvergruva var en av landets viktigaste industrier under talet. Den lades ner 1908, men viss verksamhet pågick fram till Marken runt Sala har också förhöjda värden av tungmetaller på grund av spridning av aftersand. Idag finns ett par kända punktkällor för metallutsläpp. Avrinningsområdet nyttjas för flera olika vattentjänster. Mindre vattenuttag förekommer. Flera av vattenförekomsterna nyttjas som recipient och för avledning av vatten från bebyggelse, verksamhetsområden och jord- och skogsbruk. Det finns flera mindre regleringar av vattenflödet samt rätningar och kanaliseringar för marknyttjandet. Området nyttjas för rekreation i många former, bl a badplatser (fem kommunala, varav tre skyddas enligt Badvattendirektivet) och naturupplevelser. Delar av området har mycket höga naturvärden och det finns även flera kulturvärden. Alla de 20 vattenförekomsterna i Sagåns avrinningsområde har sämre än god status, vilket gör att de riskerar att inte uppnå god status till

3 Sagåns avrinningsområde Sagåns vattensystem har sina källor norr om Sala och mynnar i Oxfjärden i Mälaren, strax söder om Målhammar. Avrinningsområdet är 857 km 2 stort och tillhör Norrströms huvudavrinningsområde. Det sträcker sig genom Enköping och Heby kommun i Uppsala län på gränsen till Västmanlands län samt Sala och Västerås kommun i Västmanlands län. Befolkningen i avrinningsområdet uppgår till personer, varav i tätort. De övre delarna av Sagåns avrinningsområde, uppströms Sala, är sjörika och skogsdominerade, medan det nedströms Sala nästan saknas sjöar och områdena domineras av jordbruksmark. Skogsmarken utgör 51 % av avrinningsområdets totala area och jordbruksmarken 37 %. Sagån är en typisk slättlandså och är kraftigt påverkad av närsalter. Inom Sagåns avrinningsområde finns 15 sjöar och 356 km vattendrag. Det finns totalt 20 vattenförekomster, varav 16 vattendragssträckor och fyra sjöar. Statistik för Sagåns avrinningsområde. Avrinningsområdet ligger framför allt i Västmanlands län där Sala och Västerås kommuner berörs, men avrinningsområden går även in i Uppsala län där Heby och Enköpings kommuner berörs. Allmän beskrivning Avrinningsområdets storlek 857 km 2 Befolkning -inom tätort -utanför tätort Markanvändning -bebyggd mark 2 % st st -skogsmark 51 % -jordbruksmark 37 % -vatten 1 % Medelvattenföring Normal högvattenföring Normal lågvattenföring Antal vattenförekomster -varav vattendragssträckor -varav sjöar Skyddade områden enligt EU-lagstiftning -Natura dricksvattenförekomster-ytvatten -dricksvattenförekomster-grundvatten -badplatser enl. badvattendirektivet -fiskdirektivet -nitratkänsliga områden -avloppsvattenkänsliga områden Påverkande anläggningar Miljöfarliga verksamheter med vattenpåverkan -avloppsreningsverk -övriga Enskilda avlopp Förorenade områden med vattenpåverkan** 7,2 m3/s 54 m3/s (data saknas) 20 st 16 st 4 st 0 st (data saknas) 5 st 3 st 0 % av aro 38 % av aro hela aro 6 st 1 st 5 st (data saknas) 198 st 157

4 Statistik för Sagåns avrinningsområde (forts.) Vattenföretag Dammar 32 st Övriga vandringshinder 0 st Dikningsföretag/markavvattningsföretag (data saknas) Miljöproblem /N -övergödning -försurning -miljögifter -främmande arter -vattenuttag -flödesförändringar -kontinuitetsförändringar -morfologiska förändringar Vattentjänster-samhällsekonomiskt värde Vattenuttag -vattenförsörjning? -bevattning? Vattenutsläpp -avloppsvatten? -markavvattning/dränering av jordbruksmark? -dagvatten? Vattenkraft? Större hamnar? Sjöfart -antal fartygsanlöp? -lastat/lossat gods? -passagerare? -personbilar och bussar? Småbåtshamnar? Fritidsbåtar? Rekreation -fiskevatten? -badplatser 2 st -övrigt friluftsliv? Värdefulla vattenmiljöer (naturvård) * 0 st Värdefulla vattenmiljöer (kulturmiljö) * 2 st Värdefulla vattenmiljöer (fiske) * 3 st * Nationellt värdefulla och nationellt särskilt värdefulla vattenmiljöer ** Information om vattenpåverkan saknas. Avser totala antalet. Skyddade områden Natura 2000-områden saknas i Sagåns avrinningsområde. Det finns fem dricksvattenförekomster, som är grundvattentäkter. I området finns tre badplatser som omfattas av badvattendirektivet. Inga vatten skyddas enligt fiskvattendirektivet. Hela Sagåns avrinningsområde är klassat som avloppsvattenkänsligt och den delen som ligger i Västerås kommun (38 %) är dessutom nitratkänsligt. 158

5 Ekologisk status nuläge Ekologisk status -hög 0 -god 0 -måttlig 15 -otillfredsställande 3 -dålig 2 Antal vattenförekomster Ingen av Sagåns 20 vattenförekomster har bedömts ha hög eller god status. 15 vattenförekomster har bedömts ha måttlig status, tre otillfredsställande och två dålig. Sjön Storljusen, som har otillfredsställande status, ligger högst upp i systemet. Ett vattendrag med otillfredsställande status och ett med dålig status ligger precis söder om Sala. Lillån, det sista stora biflödet som ansluter till huvudfåran i södra delen, har fått dålig status och den sista sträckan av Sagåns huvudfåra, som mynnar i Mälaren, har otillfredsställande status. I samtliga fall där statusen är sämre än måttlig beror det på det bottenfaunan visar på övergödning. Mer kunskapsunderlag behövs för vissa vattenförekomster för att verifiera statusklassificeringen. Fisk Fiskdata finns för två vattenförekomster i avrinningsområdet, varav en sjö och ett vattendrag. I Långforsen är statusen med avseende på fisk god, medan Sagån (mellan Mälaren och Ekensberg) har otillfredsställande status. Bottenfauna Bottenfaunadata finns för nio vattenförekomster, varav en sjö och åtta vattendrag. I Storljusen visar bottenfaunan på otillfredsställande status. Ett vattendrag, Skvalån (Storljusbäcken), har hög status. Lillån (Särbobäcken), Sagån (Hävaströmmen) och Skvalån (Lillån) uppvisar alla god status med avseende på bottenfaunan. I Sagån (Hillingebäcken) visar bottenfaunan på måttlig status, medan den visar på otillfredsställande status i Sagån (mellan Sala flygplats och Lillån). Isätrabäcken och Lillån (Kvarnbrobäcken) har dålig status med avseende på bottenfauna. Makrofyter Långforsen är den enda sjön där inventering av makrofyter utförts. Där visar data på måttlig status. Växtplankton Inga undersökningar av växtplankton har gjorts i de vattenförekomster som ligger i avrinningsområdet. Påväxtalger Undersökningar av påväxtalger har gjorts i tre vattendrag i avrinningsområdet, nämligen Lillån (Kvarnbrobäcken), Sagån (mellan Mälaren och Ekensberg) samt Tingvastobäcken. För alla tre har statusen bedömts vara måttlig. Fysikalisk-kemiska faktorer Eftersom ingen av vattenförekomsterna uppvisade hög eller god status när de biologiska kvalitetsfaktorerna vägts samman har inte en fördjupad bedömning gjorts 159

6 utifrån de fysikaliska-kemiska faktorerna. Däremot har en del av dessa bedömts ändå och använts som stödparametrar vid expertbedömningar. Av de fyra sjöarna har tre bedömts ha god status och en måttlig status med avseende på de fysikalisk-kemiska faktorerna. Av vattendragen har två fått hög status, en måttlig och tre dåliga. Övriga 12 vattendrag har inte bedömts ännu. Hydromorfologiska faktorer Eftersom ingen av vattenförekomsterna uppvisade hög status när de ekologiska och fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorerna vägts samman så har ingen statusklassificering gjorts utifrån de hydromorfologiska faktorerna Påverkan och miljöproblem Sagån svarar för en betydande del av närsaltstransporterna till Mälaren. Både fosfor- och kvävetillförseln till vattensystemet sker huvudsakligen genom diffusa utsläpp framför allt från jordbruk. I avrinningsområdet finns också många enskilda avlopp. Punktutsläppen utgörs framför allt av större lantbruk och avloppsreningsverket i Sala. Huvuddelen av vattensystemet har en mycket god buffertkapacitet mot försurning. De allra översta delarna av avrinningsområdet runt sjöarna Storljusen och Stensjön uppvisar dock låga ph-värden och en låg buffertkapacitet mot försurning. Dessa ingår därför i den kalkningsverksamhet som drivs av Länsstyrelsen i Västmanlands län. I området finns 32 dammar enligt SMHI:s dammregister. I avrinningsområdet finns 6 tillståndspliktiga verksamheter med utsläpp till vatten.198 objekt är identifierade med avseende på förorenad mark. Vad det gäller metaller är de diffusa utsläppen betydligt större än punktutsläppen. De mineralhaltiga bergarterna och jordarna i området bidrar, liksom tidigare gruvverksamhet. Sala Silvergruva var en av landets viktigaste industrier under talet. Den lades ner 1908, men viss verksamhet pågick fram till Marken runt Sala har också förhöjda värden av tungmetaller på grund av spridning av aftersand. Idag finns ett par kända punktkällor för metallutsläpp. Vattentjänster samhällsekonomiska värden i avrinningsområdet Avrinningsområdet nyttjas för flera olika vattentjänster. Mindre vattenuttag förekommer. Flera av vattenförekomsterna nyttjas som recipient och för avledning av vatten från bebyggelse, verksamhetsområden och jord- och skogsbruk. Det finns flera mindre regleringar av vattenflödet samt rätningar och kanaliseringar för marknyttjandet. Området nyttjas för rekreation i många former, bl a badplatser (fem kommunala, varav tre skyddas enligt Badvattendirektivet) och naturupplevelser. Delar av området har mycket höga naturvärden och det finns även flera kulturvärden. 160

7 Riskbedömning - når vi god vattenstatus 2015? Alla de 20 vattenförekomsterna i Sagåns avrinningsområde har sämre än god status, vilket gör att de riskerar att inte uppnå god status till Riskklassning* Antal vattenförekomster Ej i risk 0 I risk 20 Potentiella KMV/AV (ej bedömt ännu) *Bedömning av risken för att vattenförekomsten ska ha försämrad status 2015 och/eller att vattenförekomsten ej ska ha uppnått god status

8 61 Norrström - Svartåns avrinningsområde Sammanfattning Svartåns avrinningsområde, som tillhör Norrströms huvudavrinningsområde, ligger i Västerås, Norbergs, Surahammars och Sala kommun i Västmanlands län och Avesta kommun i Dalarnas län. Avrinningsområdet är 776 km 2 stort och mynnar via Mälaren i Östersjön. Området utgörs till 63 % av skogsmark och till 22 % av jordbruksmark. 162

9 Andelen jordbruksmark ökar ju längre ned i systemet man kommer och därför är näringsbelastningen också högre i de nedre delarna. Befolkningen uppgår till personer. I Svartåns avrinningsområde finns 18 vattenförekomster, varav fyra sjöar och 14 vattendragssträckor. Det finns sex Natura 2000-områden i Svartåns avrinningsområde. Alla skyddas genom både habitat- och fågeldirektiven. Det finns fem dricksvattenförekomster (grundvatten). I området finns en badplats som omfattas av badvattendirektivet. Inga vatten skyddas enligt fiskvattendirektivet. Hela Svartåns avrinningsområde är klassat som avloppsvattenkänsligt och den delen som ligger i Västerås kommun (28 %) är dessutom nitratkänsligt. Ingen av Svartåns 18 vattenförekomster har bedömts ha hög, god eller dålig status. De allra flesta vattenförekomsterna (16 st) har bedömts ha måttlig status. Övriga två har fått otillfredsställande status, varav en sjö och ett vattendrag. Hällsjön, som ligger långt ner i systemet, har otillfredsställande status med avseende på fisksamhällets sammansättning. I Svartån (mellan Långsjön och Dammsjön), som är ett källflöde högst upp i systemet, är det bottenfaunan som ger otillfredsställande status. Mer kunskapsunderlag behövs för vissa vattenförekomster för att verifiera statusklassificeringen. Både fosfor- och kvävetillförseln till vattensystemet sker huvudsakligen genom diffusa utsläpp, som jordbruk och enskilda avlopp. Punktutsläppen utgörs av framför allt jordbruk och avloppsreningsverk. Både totalfosforhalten och kvävehalterna ökar nedströms i Svartån. Även när det gäller metaller är de diffusa utsläppen betydligt större än punktutsläppen. Idag finns ett par större punktkällor för metallutsläpp. Vattensystemet har en mycket god förmåga att motstå försurning (buffertkapacitet) och mätningar från recipientkontrollen visar på neutrala ph-värden. Några små källflöden i de västra delarna har dock försurningsproblem. Inget av dessa är vattenförekomster. I området finns även 28 dammar enligt SMHI:s dammregister. Dessutom finns 45 kända övriga vandringshinder för fisk. I avrinningsområdet finns 5 tillståndspliktiga verksamheter med utsläpp till vatten. 212 objekt är identifierade med avseende på förorenad mark. Avrinningsområdet nyttjas för flera olika vattentjänster. Mindre vattenuttag förekommer. Flera av vattenförekomsterna nyttjas som recipient och för avledning av vatten från bebyggelse, verksamhetsområden och jord- och skogsbruk. Det finns flera mindre regleringar av vattenflödet samt rätningar och kanaliseringar för marknyttjandet. Området nyttjas för rekreation i många former, bl a badplatser (sex kommunala, varav en skyddas enligt Badvattendirektivet) och naturupplevelser. Delar av området har mycket höga naturvärden och det finns även flera kulturvärden. Alla 18 vattenförekomsterna i Svartåns avrinningsområde har sämre än god status, vilket gör att de riskerar att inte uppnå god status till

10 Svartåns avrinningsområde Svartåns avrinningsområde har sina källflöden i Bergslagslandskapet runt Målsjön i Norbergs kommun och mynnar i Mälaren i Västerås stad. Avrinningsområdet är 776 km 2 stort och tillhör Norrströms huvudavrinningsområde. Det sträcker sig över fem kommuner; Avesta i Dalarnas län samt Norberg, Surahammar, Sala och Västerås i Västmanlands län. Befolkningen i avrinningsområdet uppgår till personer, varav i tätort. Skogsmark (63 %) dominerar i Svartåns avrinningsområde. Andelen jordbruksmark (totalt 22 %) ökar ju längre ned i systemet man kommer. Strax nedströms Hörendesjöns utlopp tillkommer biflödet Prästhytteån, som avvattnar ett relativt jordbruksintensivt område. Även biflödet Gussjöbäck, som tillkommer strax uppströms inloppet i Fläcksjön, rinner från ett område med stor andel jordbruksmark. Näringsbelastningen är därför högre i de nedre delarna av vattensystemet. Inom Svartåns avrinningsområde finns 44 sjöar och 275 km vattendrag. Det finns totalt 18 vattenförekomster, varav 14 vattendrag och fyra sjöar. Statistik för Svartåns avrinningsområde. Avrinningsområdet ligger huvudsakligen i Västmanlands län och berör Norbergs, Sala, Surahammars och Västerås kommuner. Även Avesta kommun i Dalarnas län berörs. Allmän beskrivning Avrinningsområdets storlek 776 km 2 Befolkning -inom tätort -utanför tätort Markanvändning -bebyggd mark 3 % st st -skogsmark 63 % -jordbruksmark 22 % -vatten 3 % Medelvattenföring Normal högvattenföring Normal lågvattenföring Antal vattenförekomster -varav vattendragssträckor -varav sjöar Skyddade områden enligt EU-lagstiftning -Natura 2000 enl habitatdirektivet -Natura 2000 enl fågeldirektivet -dricksvattenförekomster-ytvatten -dricksvattenförekomster-grundvatten -badplatser enl. badvattendirektivet -fiskdirektivet -nitratkänsliga områden -avloppsvattenkänsliga områden Påverkande anläggningar Miljöfarliga verksamheter med vattenpåverkan** -avloppsreningsverk -övriga Enskilda avlopp Förorenade områden med vattenpåverkan** 6,25 m3/s (data saknas) 33 m3/s 18 st 14 st 4 st 6 st 6 st (data saknas) 5 st 1 st 0 % av aro 28 % av aro hela aro 5 st 1 st 4 st (data saknas) 212 st 164

11 Statistik för Svartåns avrinningsområde (forts.) Vattenföretag Dammar 28 st Övriga vandringshinder 45 st Dikningsföretag/markavvattningsföretag (data saknas) Miljöproblem /N -övergödning -försurning -miljögifter -främmande arter -vattenuttag -flödesförändringar -kontinuitetsförändringar -morfologiska förändringar Vattentjänster-samhällsekonomiskt värde Vattenuttag -vattenförsörjning? -bevattning? Vattenutsläpp -avloppsvatten? -markavvattning/dränering av jordbruksmark? -dagvatten? Vattenkraft? Större hamnar? Sjöfart -antal fartygsanlöp? -lastat/lossat gods? -passagerare? -personbilar och bussar? Småbåtshamnar? Fritidsbåtar? Rekreation -fiskevatten? -badplatser 5 st -övrigt friluftsliv? Värdefulla vattenmiljöer (naturvård) * 3 st Värdefulla vattenmiljöer (kulturmiljö) * 2 st Värdefulla vattenmiljöer (fiske) * 4 st * Nationellt värdefulla och nationellt särskilt värdefulla vattenmiljöer ** Information om vattenpåverkan saknas. Avser totala antalet. Skyddade områden Det finns sex Natura 2000-områden i Svartåns avrinningsområde. Alla skyddas genom både habitat- och fågeldirektiven. Det finns fem dricksvattenförekomster (grundvatten). I området finns en badplats som omfattas av badvattendirektivet. Inga vatten skyddas enligt fiskvattendirektivet. Hela Svartåns avrinningsområde är klassat som avloppsvattenkänsligt och den delen som ligger i Västerås kommun (28 %) är dessutom nitratkänsligt. 165

12 Ekologisk status nuläge Ekologisk status -hög 0 -god 0 -måttlig 16 -otillfredsställande 2 -dålig 0 Antal vattenförekomster Ingen av Svartåns 18 vattenförekomster har bedömts ha hög, god eller dålig status. De allra flesta vattenförekomsterna (16 st) har bedömts ha måttlig status. Övriga två har fått otillfredsställande status, varav en sjö och ett vattendrag. Hällsjön, som ligger långt ner i systemet, har otillfredsställande status med avseende på fisksamhällets sammansättning. I Svartån (mellan Långsjön och Dammsjön), som är ett källflöde högst upp i systemet, är det bottenfaunan som ger otillfredsställande status. Mer kunskapsunderlag behövs för vissa vattenförekomster för att verifiera statusklassificeringen. Fisk Fiskdata finns för sex vattenförekomster i avrinningsområdet, varav tre sjöar och tre vattendrag. I Fläcksjön och Hörendesjön är statusen med avseende på fisk måttlig, medan Hällsjön har otillfredsställande status. För vattendragen är statusen otillfredsställande i Gnällbäcken och dålig i Prästhytteån (Bjurforsån) och Prästhytteån (mellan Lämma och Lasjön). Bottenfauna Bottenfaunadata finns för fyra vattendrag. I Svartån (mellan Skultuna och Hällsjön) visar bottenfaunan på hög status. Murån och Svartån (mellan Hällsjön och Fläcksjön) uppvisar måttlig status och Svartån (mellan Långsjön och Dammsjön) har otillfredsställande status. Makrofyter Makrofytdata finns för tre av sjöarna i avrinningsområdet. Långsjön har god status med avseende på makrofyter, medan Fläcksjön och Hörendesjön har måttlig status. Växtplankton Inga undersökningar av växtplankton har gjorts i de vattenförekomster som ligger i avrinningsområdet. Påväxtalger Inga undersökningar av påväxtalger har gjorts i de vattenförekomster som ligger i avrinningsområdet. Fysikalisk-kemiska faktorer För de vattenförekomster som uppvisar god ekologisk status eller högre, d v s för Långsjön och Svartån (mellan Skultuna och Hällsjön), har en fördjupad bedömning gjorts även av de fysikalisk-kemiska faktorerna. Långsjön uppvisade då måttlig status, medan Svartån (mellan Skultuna och Hällsjön) uppvisade otillfredsställande status. I övrigt visar de fysikalisk-kemiska faktorerna på hög status i en vattenförekomst, god 166

13 status i fyra vattenförekomster, måttlig status i en vattenförekomst, och otillfredsställande i fem vattenförekomster. Hydromorfologiska faktorer Eftersom ingen av vattenförekomsterna uppvisade hög status när de ekologiska och fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorerna vägts samman så har ingen statusklassificering gjorts utifrån de hydromorfologiska faktorerna. Påverkan och miljöproblem Både fosfor- och kvävetillförseln till vattensystemet sker huvudsakligen genom diffusa utsläpp, som jordbruk och enskilda avlopp. Punktutsläppen utgörs av framför allt jordbruk och avloppsreningsverk. Både totalfosforhalten och kvävehalterna ökar nedströms i Svartån. Även när det gäller metaller är de diffusa utsläppen betydligt större än punktutsläppen. Idag finns ett par större punktkällor för metallutsläpp. Vattensystemet har en mycket god förmåga att motstå försurning (buffertkapacitet) och mätningar från recipientkontrollen visar på neutrala ph-värden. Några små källflöden i de västra delarna har dock försurningsproblem. Inget av dessa är vattenförekomster. I området finns även 28 dammar enligt SMHI:s dammregister. Dessutom finns 45 kända övriga vandringshinder för fisk. I avrinningsområdet finns 5 tillståndspliktiga verksamheter med utsläpp till vatten. 212 objekt är identifierade med avseende på förorenad mark. Vattentjänster samhällsekonomiska värden i avrinningsområdet Avrinningsområdet nyttjas för flera olika vattentjänster. Mindre vattenuttag förekommer. Flera av vattenförekomsterna nyttjas som recipient och för avledning av vatten från bebyggelse, verksamhetsområden och jord- och skogsbruk. Det finns flera mindre regleringar av vattenflödet samt rätningar och kanaliseringar för marknyttjandet. Området nyttjas för rekreation i många former, bl a badplatser (sex kommunala, varav en skyddas enligt Badvattendirektivet) och naturupplevelser. Delar av området har mycket höga naturvärden och det finns även flera kulturvärden. Riskbedömning - når vi god vattenstatus 2015? Alla 18 vattenförekomsterna i Svartåns avrinningsområde har sämre än god status, vilket gör att de riskerar att inte uppnå god status till Riskklassning* Antal vattenförekomster Ej i risk 0 I risk 18 Potentiella KMV/AV (ej bedömt ännu) *Bedömning av risken för att vattenförekomsten ska ha försämrad status 2015 och/eller att vattenförekomsten ej ska ha uppnått god status

14 61 Norrström - Kolbäcksåns avrinningsområde 168

15 Sammanfattning Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Kolbäcksåns avrinningsområde, som tillhör Norrströms huvudavrinningsområde, ligger i Vansbro, Gagnefs, Ludvika, Säters, Hedemora och Smedjebackens kommun i Dalarnas län, Ljusnarsbergs kommun i Örebro län, samt Skinnskattebergs, Fagersta, Norbergs, Sala, Surahammars, Köpings och Hallstahammars kommun i Västmanlands län. Kolbäcksåns avrinningsområde är 3117 km 2 stort och mynnar via Mälaren i Östersjön. Kolbäcksåns omgivningar består till 78 % av skogsmark. Utmed hela Kolbäcksåns huvudfåra finns jordbruksmark (4 %) och tätorter, och tillförseln av närsalter ökar ju längre ner i vattensystemet man kommer. Det bor personer i området. I Kolbäcksåns avrinningsområde finns 119 vattenförekomster, varav 44 sjöar och 75 vattendragssträckor. Det finns totalt fem Natura 2000-områden i Kolbäcksåns avrinningsområde, varav två skyddas genom habitatdirektivet, ett genom fågeldirektivet och två genom båda direktiven. Tre av dessa områden ligger på gränsen till avrinningsområdet. Det finns 12 dricksvattenförekomster, som är grundvattentäkter, i Kolbäcksåns avrinningsområde. I området finns åtta badplatser som omfattas av badvattendirektivet. Inga vatten skyddas enligt fiskvattendirektivet. Hela Kolbäcksåns avrinningsområde är klassat som avloppsvattenkänsligt och 4 % är dessutom nitratkänsligt (motsvarande ungefär den del som ligger inom Hallstahammars kommun). Av Kolbäcksåns 122 vattenförekomster har 85 god status, 34 måttlig status och 2 otillfredsställande status. Ingen av vattenförekomsterna har hög status eller dålig status. En vattenförekomst i Örebro län saknar i dagsläget slutlig bedömning av ekologisk status. Ingen av vattenförekomsterna har hög status eller dålig status. En vattenförekomst i Örebro län saknar i dagsläget slutlig bedömning av ekologisk status. Generellt sett har de vattenförekomster som ligger i de mellersta och norra delarna av avrinningsområdet god status, medan de som ligger i de södra delarna har måttlig status. Några avvikelser finns. Till exempel finns det en del vattenförekomster med måttlig status även i de norra delarna. På samma sätt finns det några vattenförekomster med god status i de södra delarna. Allihop är sjöar som ligger i Snytsboåns källflöde. Mer kunskapsunderlag behövs för vissa vattenförekomster för att verifiera statusklassificeringen. Kolbäckåns omgivningar består till 78 % av skogsmark på en berggrund av granit och gnejs. Vattnet där är känsligt för sur nederbörd och vad det gäller närsalter är vattnet i skogsmarken näringsfattigt. Utmed hela Kolbäcksåns huvudfåra finns jordbruksmark och tätorter, och tillförseln av närsalter ökar ju längre ner i vattensystemet man kommer. De mest näringsbelastade områdena finns i vattensystemets nedre, mälarnära delar. Även industrin svarar för en del av närsaltstillförseln, speciellt kväve. Tidigare gruvdrift och metallindustri har medfört att sjöar och vattendrag har påverkats av metallutsläpp under mycket lång tid och sannolikt har sedimenten i många av sjöarna förhöjda metallhalter. Sedan början av 1970-talet har metallutsläppen minskat kraftigt tack vare högre krav på vattenrening och nedläggning av industrier. Flera punktutsläpp 169

16 av metaller finns dock kvar. Dessutom förekommer metallutsläpp i avrinningsområdet i form av läckage från slaggrester och varphögar. Kolbäcksåns vattensystem är starkt fysiskt påverkat av dammar, regleringar, slussar samt i viss utsträckning av sjöfart. Enligt SMHI:s dammregister finns det 123 dammar inom området. Dessutom finns det 279 kända övriga vandringshinder. Många vattenförekomster i området är goda öringlokaler, men de många vandringshindren förhindrar fiskens vandring. Inom Kolbäcksåns avrinningsområde finns 25 större miljöfarliga verksamheter med utsläpp till vatten. 916 objekt är identifierade med avseende på förorenad mark. Avrinningsområdet nyttjas för flera olika vattentjänster. Mindre vattenuttag förekommer. Flera av vattenförekomsterna nyttjas som recipient och för avledning av vatten från bebyggelse, verksamhetsområden och jord- och skogsbruk. Det finns flera mindre regleringar av vattenflödet samt rätningar och kanaliseringar för marknyttjandet. Området nyttjas för rekreation i många former, bl a ett aktivt fritidsfiske, badplatser (42 kommunala, varav åtta skyddas enligt Badvattendirektivet) och naturupplevelser. Delar av området har mycket höga naturvärden. Kolbäcksåns avrinningsområde har betydelse ur ett kulturhistoriskt perspektiv. Området har under många hundra år utnyttjats för metallutvinning, metallindustri, vattenkraft och transporter och är därför rikt på kulturhistoriska platser och miljöer. Kolbäcksåns avrinningsområde Kolbäcksåns avrinningsområde sträcker sig över tre län och 14 kommuner. Vattensystemet har sina källor i Dalarnas län och rinner genom Vansbro, Gagnefs, Ludvika, Säters, Hedemora och Smedjebackens kommun. I Örebro län löper avrinningsområdet genom Ljusnarsbergs kommun. I Västmanlands län rinner vattensystemet genom Skinnskattebergs, Fagersta, Norbergs, Sala, Surahammars, Köpings och Hallstahammars kommun, för att slutligen mynna i Mälaren. Kolbäcksåns avrinningsområde är 3117 km 2 stort och ingår i Norrströms huvudavrinningsområde. Det är det tredje största avrinningsområdet i Norra Östersjöns vattendistrikt. Befolkningen uppgår till personer, varav bor i tätort. Avrinningsområdet består till största del av skogsmark (78 %) och inslaget av åkermark är ganska begränsat (4 %). Åkermarken är koncentrerad till huvudfårans närområde i de nedre delarna av systemet. Inom vattensystemet finns 357 sjöar och 928 km vattendrag. Det finns totalt 119 vattenförekomster i området, varav 44 sjöar och 75 vattendragssträckor. 170

17 Statistik för Kolbäcksåns avrinningsområde. Avrinningsområdet ligger Dalarnas, Örebro och Västmanlands län och rinner genom Vansbro, Gagnefs, Ludvika, Säters, Hedemora och Smedjebackens, Ljusnarsbergs, Skinnskattebergs, Fagersta, Norbergs, Sala, Surahammars, Köpings och Hallstahammars kommuner. Allmän beskrivning Avrinningsområdets storlek 3117 km 2 Befolkning -inom tätort -utanför tätort Markanvändning -bebyggd mark 3 % st st -skogsmark 78 % -jordbruksmark 4 % -vatten 9 % Medelvattenföring 28,6 m 3 /s Normal högvattenföring Normal lågvattenföring Antal vattenförekomster -varav vattendragssträckor -varav sjöar Skyddade områden enligt EU-lagstiftning -Natura 2000 enl. habitatdirektivet -Natura 2000 enl. fågeldirektivet -dricksvattenförekomster-ytvatten -dricksvattenförekomster-grundvatten -badplatser enl. badvattendirektivet Skyddade områden enligt EU-lagstiftning (forts.) -fiskdirektivet -nitratkänsliga områden -avloppsvattenkänsliga områden Påverkande anläggningar Miljöfarliga verksamheter med vattenpåverkan -avloppsreningsverk -övriga Enskilda avlopp Förorenade områden med vattenpåverkan** Vattenföretag Dammar Övriga vandringshinder Dikningsföretag/markavvattningsföretag Miljöproblem -övergödning -försurning -miljögifter -främmande arter -vattenuttag -flödesförändringar -kontinuitetsförändringar -morfologiska förändringar 94 m 3 /s (data saknas) 119 st 75 st 44 st 4 st 3 st (data saknas) 12 st 8 st 0 % av aro 4 % av aro hela aro 25 st 8 st 17 st (data saknas) 916 st 123 st 279 st (data saknas) /N 171

18 Statistik för Kolbäcksåns avrinningsområde (forts.) Vattentjänster-samhällsekonomiskt värde Vattenuttag -vattenförsörjning? -bevattning? Vattenutsläpp -avloppsvatten? -markavvattning/dränering av jordbruksmark? -dagvatten? Vattenkraft? Större hamnar? Sjöfart -antal fartygsanlöp? -lastat/lossat gods? -passagerare? -personbilar och bussar? Småbåtshamnar? Fritidsbåtar? Rekreation -fiskevatten? -badplatser 34 -övrigt friluftsliv? Värdefulla vattenmiljöer (naturvård) * Värdefulla vattenmiljöer (kulturmiljö) * Värdefulla vattenmiljöer (fiske) * 4 st * Nationellt värdefulla och nationellt särskilt värdefulla vattenmiljöer ** Information om vattenpåverkan saknas. Avser totala antalet. 4 st 4 st Skyddade områden Det finns totalt fem Natura 2000-områden i Kolbäcksåns avrinningsområde, varav två skyddas genom habitatdirektivet, ett genom fågeldirektivet och två genom båda direktiven. Tre av dessa områden ligger på gränsen till avrinningsområdet; Gyllbergen (Borlängesidan) i norra delen ligger delvis utanför vattendistriktet, Strömsholm vid mynningen i Mälaren ligger mestadels utanför området och Stora Flyten och Stormossen ligger mestadels i Hedströmmens avrinningsområde. Det finns 12 dricksvattenförekomster, som är grundvattentäkter, i Kolbäcksån avrinningsområde. I området finns åtta badplatser som omfattas av badvattendirektivet. Inga vatten skyddas enligt fiskvattendirektivet. Hela Kolbäcksåns avrinningsområde är klassat som avloppsvattenkänsligt och (ca 4 % ) är dessutom nitratkänsligt (motsvarande ungefär den del som ligger inom Hallstahammars kommun). 172

19 Ekologisk status nuläge Ekologisk status Antal vattenförekomster Biologiska kvalitetsfaktorer* Påverkansanalys m m** -hög 0 0 -god 3 (U-län) 82 -måttlig 26 (U-län), 3 (T-län) 5 -otillfredsställande 1 (U-län), 1 (T-län) 0 -dålig 0 0 * Västmanlands och Örebro län ** Dalarnas län Av Kolbäcksåns 122 vattenförekomster har 85 god status, 34 måttlig status och 2 otillfredsställande status. Ingen av vattenförekomsterna har hög status eller dålig status. En vattenförekomst i Örebro län saknar i dagsläget slutlig bedömning av ekologisk status. De 87 vattenförekomster som ligger inom Dalarnas län är i nuläget statusbedömda utifrån påverkansanalys och fysikalisk-kemiska data. Övriga vattenförekomster, som ligger i Västmanlands och Örebro län, är bedömda utifrån de biologiska kvalitetsfaktorerna. Generellt sett har de vattenförekomster som ligger i de mellersta och norra delarna av avrinningsområdet god status, medan de som ligger i de södra delarna har måttlig status. Några avvikelser finns. Till exempel finns det en del vattenförekomster med måttlig status även i de norra delarna. På samma sätt finns det några vattenförekomster med god status i de södra delarna. Allihop är sjöar som ligger i Snytsboåns källflöde. Mer kunskapsunderlag behövs för vissa vattenförekomster för att verifiera statusklassificeringen. Data för de biologiska kvalitetsfaktorerna nedan avser endast Västmanlands län. Fisk Fiskdata finns för 15 vattenförekomster, varav tre sjöar och 12 vattendrag. Alla tre sjöarna (Dammsjön, Gäsen och Ungen) har god status. I fem vattendrag visade fiskdata på måttlig status, nämligen i sträckan mellan Gäsen och Dammsjön, Kolbäcksån (mellan Mälaren och Sörstafors), Snytsboån (Botån, Flikån), Snytsboån (Svarbäcken) och Ån. För Stensjöån/Dyllingsån, Sågån, Nybrobäcken, Snytsboån (mellan Gäsen och Korsån) och Snytsboån (Norbergsån) har statusen bedömts ha otillfredsställande status, medan Kolbäcksån (mellan Gnien och Stora Nadden) och Snytsbån (mellan Åmänningen och Snyten) har dålig status. Bottenfauna Bottenfaunadata finns för sju vattenförekomster, varav två sjöar och fem vattendrag. Sjön Gäsen har hög status och Östersjön god status med avseende på bottenfauna. I Kolbäcksån (mellan Sörstafors och Östersjön), Nybrobäcken och Snytsboån (Botån, Flikån) visade bottenfaunan på hög status, medan Stensjöån/Dyllingsån uppvisade god status och Snytsboån (Norbergsån) måttlig status. 173

20 Makrofyter Inga undersökningar av makrofyter har gjorts i de vattenförekomster som ligger i Västmanlands del av avrinningsområdet. Växtplankton Inga undersökningar av växtplankton har gjorts i de vattenförekomster som ligger i Västmanlands del av avrinningsområdet. Påväxtalger Data för påväxtalger finns för två vattenförekomster. Båda är vattendrag. Sågån har god status, medan Svenbybäcken har måttlig status med avseende på påväxtalger. Fysikalisk-kemiska faktorer För de vattenförekomster som uppvisar god ekologisk status eller högre, d v s för sjöarna Dammsjön, Gäsen, Ungen, Östersjön samt vattendraget Kolbäcksån (mellan Sörstafors och Östersjön), har en fördjupad bedömning gjorts även av de fysikaliskkemiska faktorerna. Ungen uppvisade då hög status, medan Dammsjön, Gäsen och Kolbäcksån (mellan Sörstafors och Östersjön) uppvisade god status. I Östersjön visade de fysikalisk-kemiska faktorerna på måttlig status. För övriga vattenförekomster visar de fysikalisk-kemiska faktorerna på hög status i fem vattenförekomster, god status i sju vattenförekomster och måttlig status i fem vattenförekomster. Hydromorfologiska faktorer Eftersom ingen av vattenförekomsterna uppvisade hög status när de ekologiska och fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorerna vägts samman så har ingen statusklassificering gjorts utifrån de hydromorfologiska faktorerna. Påverkan och miljöproblem Kolbäckåns omgivningar består till 78 % av skogsmark på en berggrund av granit och gnejs. Vattnet där är känsligt för sur nederbörd och vad det gäller närsalter är vattnet i skogsmarken näringsfattigt. Utmed hela Kolbäcksåns huvudfåra finns jordbruksmark och tätorter, och tillförseln av närsalter ökar ju längre ner i vattensystemet man kommer. De mest näringsbelastade områdena finns i vattensystemets nedre, mälarnära delar. Även industrin svarar för en del av närsaltstillförseln, speciellt kväve. Tidigare gruvdrift och metallindustri har medfört att sjöar och vattendrag har påverkats av metallutsläpp under mycket lång tid och sannolikt har sedimenten i många av sjöarna förhöjda metallhalter. Sedan början av 1970-talet har metallutsläppen minskat kraftigt tack vare högre krav på vattenrening och nedläggning av industrier. Flera punktutsläpp av metaller finns dock kvar. Dessutom förekommer metallutsläpp i avrinningsområdet i form av läckage från slaggrester och varphögar. Kolbäcksåns vattensystem är starkt fysiskt påverkat av dammar, regleringar, slussar samt i viss utsträckning av sjöfart. Enligt SMHI:s dammregister finns det 123 dammar inom området. Dessutom finns det 279 kända övriga vandringshinder. Många vattenförekomster i området är goda öringlokaler, men de många vandringshindren förhindrar fiskens vandring. 174

21 Inom Kolbäcksåns avrinningsområde finns 25 större miljöfarliga verksamheter med utsläpp till vatten. 916 objekt är identifierade med avseende på förorenad mark. Vattentjänster samhällsekonomiska värden i avrinningsområdet Avrinningsområdet nyttjas för flera olika vattentjänster. Mindre vattenuttag förekommer. Flera av vattenförekomsterna nyttjas som recipient och för avledning av vatten från bebyggelse, verksamhetsområden och jord- och skogsbruk. Det finns flera mindre regleringar av vattenflödet samt rätningar och kanaliseringar för marknyttjandet. Området nyttjas för rekreation i många former, bl a ett aktivt fritidsfiske, badplatser (42 kommunala, varav åtta skyddas enligt Badvattendirektivet) och naturupplevelser. Delar av området har mycket höga naturvärden. Kolbäcksåns avrinningsområde har betydelse ur ett kulturhistoriskt perspektiv. Området har under många hundra år utnyttjats för metallutvinning, metallindustri, vattenkraft och transporter och är därför rikt på kulturhistoriska platser och miljöer. Riskbedömning - når vi god vattenstatus 2015? 47 av de 122 vattenförekomsterna har sämre än god status, vilket gör att de riskerar att inte uppnå god status till Riskklassning* Antal vattenförekomster Ej i risk 74 I risk 47 (varav 11 förekomster at risk som kalkas) Potentiella KMV/AV (ej bedömt ännu) *Bedömning av risken för att vattenförekomsten ska ha försämrad status 2015 och/eller att vattenförekomsten ej ska ha uppnått god status

22 61 Norrström - Köpingsåns avrinningsområde Sammanfattning Köpingsåns avrinningsområde, som tillhör Norrströms huvudavrinningsområde, ligger i Köpings, Skinnskattebergs och Surahammars kommuner i Västmanlands län. Avrinningsområdet är 287 km 2 stort och mynnar via Mälaren i Östersjön. De norra 176

23 delarna domineras av skogsmark, som utgör 71 % av områdets yta. De norra delarna uppvisar också mindre mänsklig påverkan än de södra delarna, som domineras av jordbrukslandskap (15 %) och där majoriteten av områdets invånare bor. I Köpingsåns avrinningsområde finns elva vattenförekomster, varav fyra sjöar och sju vattendragssträckor. Inom avrinningsområdet finns två Natura2000-områden, varav ett skyddas genom habitatdirektivet och ett genom både habitat- och fågeldirektivet. I området finns en dricksvattenförekomst som är en grundvattentäkt. Avrinningsområdet saknar badplatser som omfattas av badvattendirektivet. Hela Mälaren är skyddat genom fiskvattendirektivet, vilket inkluderar Köpingsviken som delvis ligger inom avrinningsområdet. Hela Köpingsåns avrinningsområde är klassat som avloppsvattenkänsligt och den del som ligger i Köpings kommun (55 %) är dessutom nitratkänsligt. Ingen av Köpingsåns elva vattenförekomster har bedömts ha hög status. En vattenförekomst har bedömts ha god status, fem måttlig, fyra otillfredsställande och en dålig Vattenförekomsterna i Köpingsåns avrinningsområde har generellt sämre än god status, vilket kan bero på övergödningen. Statusen i Glåpen skulle kunna bero på stor belastning från enskilda avlopp från fritidsbebyggelsen runt sjön. Mer kunskapsunderlag behövs för vissa vattenförekomster för att verifiera statusklassificeringen. Övergödning är ett problem i södra delarna av avrinningsområdet. Det beror på att jordbrukslandskapet är koncentrerat till de nedre delarna av vattensystemet, framför allt till Valstaåns och Kölstaåns huvudfåror. Den nordvästra delen av Köpingsåns avrinningsområde har haft försurningsproblem sedan 1980-talet och ingår idag i kalkningsverksamheten. I området finns totalt 29 kända vandringshinder för fisk. I de nedre delarna av avrinningsområdet är graden av mänsklig påverkan i form av rätningar, kanaliseringar etc. påtaglig. De övre delarna uppvisar däremot en relativt liten påverkan. I avrinningsområdet finns 6 större miljöfarliga verksamheter med utsläpp till vatten. 126 objekt är identifierade med avseende på förorenad mark. Ytbehandling av metaller har förekommit vid några företag i avrinningsområdet, men uppmätta metallhalter visar på en mycket liten påverkan. Avrinningsområdet nyttjas för flera olika vattentjänster. Mindre vattenuttag förekommer. Flera av vattenförekomsterna nyttjas som recipient och för avledning av vatten från bebyggelse, verksamhetsområden och jord- och skogsbruk. Det finns flera mindre regleringar av vattenflödet samt rätningar och kanaliseringar för marknyttjandet. Området nyttjas för rekreation i många former, bl a ett aktivt fritidsfiske, badplatser och naturupplevelser. Delar av området har mycket höga naturvärden och det finns flera kulturvärden bl a Dybäckskällan i Kölstaån samt diverse kvarnar. Elva av de 12 vattenförekomsterna har sämre än god status, vilket gör att de riskerar att inte uppnå god status till Venabäcken uppnår god status idag och bedöms bibehålla den statusen En förutsättning är dock att vattenförekomsten, som är försurningspåverkad, fortsatt kalkas så att statusen inte riskerar att försämras. Därför har även denna vattenförekomst klassificerats som riskområde. 177

24 Köpingsåns avrinningsområde Köpingsåns vattensystem har sitt ursprung i två mindre åar, Valstaån och Kölstaån, och mynnar i Köpingsviken i nordvästra delen av Mälaren. Avrinningsområdet är 287 km 2 stort och tillhör Norrströms huvudavrinningsområde. Det sträcker sig genom kommunerna Köping, Skinnskatteberg och Surahammar i Västmanlands län. Befolkningen i avrinningsområdet uppgår till personer, varav i tätort. Den norra delen av Köpingsåns avrinningsområde domineras av skogsmark och den södra av jordbruksmark (motsvarande 71 respektive 15 % av områdets totala area). I de nedre delarna av avrinningsområdet är graden av mänsklig påverkan i form av fragmentering (rätningar, kanaliseringar etc.) påtaglig. De övre delarna uppvisar däremot en relativt liten påverkan. Inom Köpingsåns avrinningsområde finns 17 sjöar och 105 km vattendrag. Det finns totalt elva vattenförekomster, varav sju vattendragssträckor och fyra sjöar. Statistik för Köpingsåns avrinningsområde. Avrinningsområdet ligger i Västmanlands län och berör Skinnskattebergs, Surahammars och Köpings kommuner. Allmän beskrivning Avrinningsområdets storlek Befolkning -inom tätort -utanför tätort Markanvändning -bebyggd mark 3 % 287 km st st -skogsmark 71 % -jordbruksmark 15 % -vatten 5 % Medelvattenföring Normal högvattenföring Normal lågvattenföring Antal vattenförekomster -varav vattendragssträckor -varav sjöar Skyddade områden enligt EU-lagstiftning -Natura 2000 enl habitatdirektivet -Natura 2000 enl fågeldirektivet -dricksvattenförekomster-ytvatten -dricksvattenförekomster-grundvatten -badplatser enl. badvattendirektivet -fiskdirektivet -nitratkänsliga områden -avloppsvattenkänsliga områden Påverkande anläggningar Miljöfarliga verksamheter med vattenpåverkan -avloppsreningsverk -övriga Enskilda avlopp Förorenade områden med vattenpåverkan** 2,65 m3/s 17,5 m3/s (data saknas) 11 st 7 st 4 st 2 st 1 st (data saknas) 1 st 0 st 0 % av aro 55 % av aro hela aro 6 st 1 st 5 st (data saknas) 126 st 178

25 Statistik för Köpingsåns avrinningsområde (forts.) Vattenföretag Dammar Övriga vandringshinder Dikningsföretag/markavvattningsföretag Miljöproblem -övergödning -försurning -miljögifter -främmande arter -vattenuttag -flödesförändringar -kontinuitetsförändringar -morfologiska förändringar Vattentjänster-samhällsekonomiskt värde Vattenuttag -vattenförsörjning? -bevattning? Vattenutsläpp -avloppsvatten? -markavvattning/dränering av jordbruksmark? -dagvatten? Vattenkraft? Större hamnar? Sjöfart -antal fartygsanlöp? -lastat/lossat gods? -passagerare? -personbilar och bussar? Småbåtshamnar? Fritidsbåtar? Rekreation -fiskevatten? -badplatser -övrigt friluftsliv? Värdefulla vattenmiljöer (naturvård) * Värdefulla vattenmiljöer (kulturmiljö) * 6 st 23 st Värdefulla vattenmiljöer (fiske) * 2 st * Nationellt värdefulla och nationellt särskilt värdefulla vattenmiljöer ** Information om vattenpåverkan saknas. Avser totala antalet. (data saknas) /N 1 st 2 st 0 st Skyddade områden Inom avrinningsområdet finns två Natura2000-områden.Venabäcken hyser livskraftiga bestånd av flodpärlmussla och öring och är utpekat som Natura område enligt Habitatdirektivet. Djupebo är utpekat enligt både Habitat- och Fågeldirektivet. I området finns en dricksvattenförekomst som är en grundvattentäkt. Avrinningsområdet saknar badplatser som omfattas av badvattendirektivet. Hela Mälaren är skyddat genom fiskvattendirektivet, vilket inkluderar Köpingsviken som delvis ingår i avrinningsområdet. Hela Köpingsåns avrinningsområde är klassat som 179

26 avloppsvattenkänsligt och den del som ligger i Köpings kommun (55 %) är dessutom nitratkänsligt. Ekologisk status nuläge Ekologisk status -hög 0 -god 1 -måttlig 5 -otillfredsställande 4 -dålig 1 Antal vattenförekomster Ingen av Köpingsåns elva vattenförekomster har bedömts ha hög status. En vattenförekomst har bedömts ha god status, fem måttlig, fyra otillfredsställande och en dålig Vattenförekomsterna i Köpingsåns avrinningsområde har generellt sämre än god status, vilket kan bero på övergödningen. Statusen i Glåpen skulle kunna bero på stor belastning från enskilda avlopp från fritidsbebyggelsen runt sjön. Mer kunskapsunderlag behövs för vissa vattenförekomster för att verifiera statusklassificeringen. Fisk Fiskdata finns för sex vattenförekomster i avrinningsområdet, varav tre sjöar och tre vattendrag. I Glåpen och Vågsjön är statusen med avseende på fisk måttlig, medan Lundbysjön har god status. Venabäcken har god status, Stockmorbäcken otillfredsställande status och Valstaån dålig status. Bottenfauna Bottenfaunadata finns för åtta vattenförekomster, varav fyra vattendrag och fyra sjöar. I Vågsjön visar bottenfaunan på god status medan Glåpen, Lundbysjön och Sörsjön uppvisar otillfredsställande status med avseende på bottenfauna. Venabäcken har bedömts ha hög status med avseende på bottenfaunan, medan statusen är god i Kölstaån (mellan sammanflödet med Valstaån och Sörsjön), och måttlig i Valstaån och Stockmorbäcken. Makrofyter Makrofytdata finns enbart för Vågsjön, som uppvisar hög status. Växtplankton Data från växtplanktonundersökningar finns från fyra sjöar i avrinningsområdet. Två sjöar, Lundbysjön och Vågsjön, uppvisar god status. I Sörsjön är statusen dålig och i Glåpen otillfredsställande. Påväxtalger Inga undersökningar av påväxtalger har gjorts i de vattenförekomster som ligger i avrinningsområdet. Fysikalisk-kemiska faktorer För de vattenförekomster som uppvisar god ekologisk status eller högre, d v s för Venabäcken och Kölstaån (mellan sammanflödet med Valstaån och Sörsjön), har en 180

27 fördjupad bedömning gjorts även av de fysikalisk-kemiska faktorerna. Venabäcken uppvisade då god status och Kölstaån otillfredsställande status. För övriga vattenförekomster visar de fysikalisk-kemiska faktorerna på måttlig eller sämre status, utom Vågsjön där statusen är god med avseende på de fysikalisk-kemiska faktorerna. Hydromorfologiska faktorer Eftersom ingen av vattenförekomsterna uppvisade hög status när de ekologiska och fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorerna vägts samman så har ingen statusklassificering gjorts utifrån de hydromorfologiska faktorerna. Påverkan och miljöproblem Köpingsån är ett av Mälarens större tillflöden och bidrar med ca 4 % av fosforbelastningen och 3 % av kvävebelastningen på Mälaren. Övergödning utgör ett miljöproblem i vissa delar av Köpingsåns avrinningsområde, framförallt i de södra delarna. Ca 15 % av avrinningsområdet utgörs av jordbruksmark, som är koncentrerad till de nedre delarna av vattensystemet, framför allt till Valstaåns och Kölstaåns huvudfåror. De största källorna till närsalter är läckage från jordbruksmark samt enskilda avlopp. Tillförsel av närsalter sker också från djurbesättningar. Punktkällor till närsalter förekommer från kemisk industri och avloppsreningsverk. Den delen av avrinningsområdet som ligger inom Köpings kommun är klassat som nitratkänsligt enligt Nitratdirektivet. Det nitratkänsliga området motsvarar ca 55 % av avrinningsområdets totala area. Vattenförekomsterna i Köpingsåns avrinningsområde har generellt sämre än god status, vilket kan bero på övergödningen. Statusen i Glåpen skulle kunna bero på stor belastning från enskilda avlopp från fritidsbebyggelsen runt sjön. Den nordvästra delen av Köpingsåns avrinningsområde har haft försurningsproblem sedan 1980-talet och ingår idag i kalkningsverksamheten. Vågsjön, Venabäcken och de övre delarna av Stockmorbäcken har tidigare uppvisat låga ph-värden och en mycket svag buffringskapacitet mot försurning. Vattenkemin i dessa vattenförekomster har förbättrats på senare år och öring har återetablerats i Venabäcken. Den biologiska återställningen pågår, men tar lång tid. Kalkningen kommer att fortgå tills återhämtningen är stabil. I området finns sex dammar enligt SMHI:s dammregister. Dessutom finns 23 kända övriga vandringshinder för fisk. Det finns anledning att åtgärda en del av vandringshindren, för att förbättra statusen med avseende på fisk. Till exempel i de försurningspåverkade områdena i nordvästra delen av avrinningsområdet skulle detta bidra till att öringen kan passera fritt och återetablera sig. I de nedre delarna av avrinningsområdet är graden av mänsklig påverkan i form av rätningar, kanaliseringar etc. påtaglig. De övre delarna uppvisar däremot en relativt liten påverkan. I avrinningsområdet finns 6 större miljöfarliga verksamheter med utsläpp till vatten. 126 objekt är identifierade med avseende på förorenad mark. Ytbehandling av metaller har förekommit vid några företag i avrinningsområdet, men uppmätta metallhalter visar på en mycket liten påverkan. 181