Genomförande av EU-lagstiftning om utvinningsavfall

Transkript

1 Arkivbeteckning 1(5) Miljödepartementet STOCKHOLM Genomförande av EU-lagstiftning om utvinningsavfall Länsstyrelsen har beretts tillfälle att yttra sig över remitterat författningsförslag som syftar till att i svensk lagstiftning genomföra de fem kommissionsbesluten om tekniska riktlinjer för upprättande av finansiell säkerhet (2009/335/EG), klassificering av avfallsanläggningar (2009/337/EG), harmonisering och regelbunden överföring av information (2009/358/EG), definitionen av inert avfall (2009/359/EG) och tekniska krav för karaktärisering av avfall (2009/360/EG). Samtliga dokument innehåller i huvudsak preciseringar av kraven i direktiv 2006/21/ om hantering av avfall från utvinningsindustrin och om ändring av direktiv 2004/35/EG. Länsstyrelsen i lämnar härmed följande synpunkter på remitterat förslag: Att syrabildande gråberg ska kunna klassas som farligt avfall, Att placeringen av syrabildande gråberg i hålrum efter utvinning bör utgöra avfallsanläggning samt Att vissa avsnitt och paragrafer bör förtydligas. I övrigt vill Länsstyrelsen i även framföra följande synpunkter på utformningen av utvinningsavfallsförordningen: Förordningen bör kompletteras med riktlinjer för funktionskrav på täckning av gråbergsupplag vid efterbehandling i likhet med 31 förordning (2001:512) om deponering av avfall Förordningen bör kompletteras med riktlinjer för verksamhetsutövarens underhåll, övervakning och kontroll i enlighet med 33 förordning (2001:512) om deponering av avfall Motivering Syrabildande gråberg bör kunna klassas som farligt avfall s län är ett gruvlän med en betydande andel gruvverksamhet. Den sulfidrika berggrunden innebär att huvuddelen av alla aktiva gruvor i länet hanterar ett sulfidhaltigt och syrabildande utvinningsavfall (anrikning- Länsstyrelsen i Miljöskyddsenheten Vx Fax Umeå Storgatan 71 B Direkt Mobil emma.a.johansson@lansstyrelsen.se

2 2 sand och gråberg) med stor potential för negativ påverkan på människors hälsa och miljön. Anrikningssanden deponeras vanligen i sandmagasin under vattentäckning vilket minskar oxidationen och urlakningen av metaller. Sandmagasinen har ofta väl definierade utsläppspunkter där utgående vatten kontrolleras samt återpumpas eller renas vid behov. Syrabildande gruvavfall från bearbetning av sulfidmalm (anrikningssand) klassas som farligt avfall enligt avfallsförordningen. Syrabildande gråberg deponeras vanligen i gråbergsupplag på markytan eller återförs till utbrutna gruvorter och dagbrott. Under hantering och deponering utsätts gråberget för syre och vatten som leder till vittring och urlakning av metaller. Beroende på gråbergets placering i topografin, avrinningsområdets storlek, funktionen på avskärmande diken och nederbördsmängden påverkas vattenflödet till och genom upplaget och därmed spridningen av metaller till omgivningen. Vittringen av sulfidhaltigt gråberg kan leda till extrema mängder metaller i dränagevattnet (där ibland utfasningsämnen och särskilt farliga ämnen så som Pb, Cd, Ni och As). Detta leder ofta till att dränagevattnet måste samlas upp och renas innan utsläpp till recipient. Uppsamlingen av detta vatten har dock visat sig vara problematisk då det inte alltid är förutsägbart hur yt- och grundvatten transporteras till omgivningen. Exempel på detta ser man vid flera gruvverksamheter i där det trots omfattande insatser, med avskärmande diken, ändå finns en dokumenterad diffus spridning av metaller till närliggande recipienter. I enlighet med gällande avfallsförordning saknas möjlighet att klassa gråberg, inklusive syrabildande gråberg, som farligt. Detta trots att syrabildande gråberg kan ge upphov till en betydande mängd lakvatten som kan ha både giftiga, cancerogena och ekotoxiska egenskaper. Syrabildande gråberg som placeras i hålighet efter utvinning bör utgöra en avfallsanläggning 5 Att syrabildande gråberg inte kan klassas som farligt avfall innebär att en återplacering av avfallet i hålighet efter brytning enligt 5 inte utgör en avfallsanläggning. Det innebär att verksamhetsutövaren inte behöver göra någon bedömning av avfallets risker i enlighet med avsnitt 1 i bilaga 1 till remitterat författningsförslag. Verksamheten omfattas inte heller av kraven på avfallshanteringsplan eller ekonomisk säkerhet. I finns exempel på när syrabildande gråberg återplacerats i hålighet efter brytning och där uppkomsten och spridningen av metallhaltigt lakvatten varit hög med betydande konsekvenser för recipienten. Exempelvis har Hornträskgruvan, under 1990-talets första hälft, efterbehandlats med återplacering av syrabildande gråberg i hålighet efter utvinning. Hornträskgruvan ligger i en sluttning mot sjön Hornträsket. Det geografiska läget innebär en genomströmning av grundvatten och en fluktuerande grundvatten-

3 3 yta vilket medför ökad urlakning och uttransport av metaller. Sjön Hornträsket innehåller idag höga halter av metallerna, zink, kadmium och koppar. Det biologiska livet i sjön är starkt påverkat och ingen fisk fanns i sjön innan ytterligare efterbehandlingsåtgärder vidtogs. När det gäller artrikedom och biodiversitet visar Hornträsket låga och avvikande värden jämfört med referenssjöar. Gruvans påverkan på sjön är alltså betydande trots Hornträskets storlek, med en area på 6,55 km 2 och en omsättningstid som beräknas till 2,6 år. 5 b I enlighet med avfallsförordningen är gråberg inklusive syrabildande gråberg icke-farligt avfall. En avfallsanläggning som innehåller icke-farligt avfall kan dock klassas som riskanläggning i enlighet med de kriterier som anges i avsnitt 1 i bilaga 1. I enlighet med bilaga 1 avsnitt 1.3 punkt c) ska en bedömning om risken för utsläpp av föroreningar till följd av felaktig drift omfatta en värdering av den potentiella risk som en anläggning som innehåller reaktivt avfall utgör (t.ex. en deponi med syrabildande gråberg). Detta gäller dock inte om gråberget återplaceras i håligheter efter utvinning då denna hantering inte omfattar någon avfallsanläggning. Länsstyrelsen anser att syrabildande gråberg liksom syrabildande gruvavfall från bearbetning av sulfidmalm ska kunna klassas som farligt avfall och därmed omfattas av krav på karaktärisering, avfallshanteringsplan och ekonomisk säkerhet. Länsstyrelsen anser att syrabildande gråberg som återplaceras i hålighet efter utvinning ska utgöra en avfallsanläggning med möjlighet att enligt 5 b klassas som en riskanläggning. Synpunkter på avsnitt och paragrafer som bör förtydligas 3 b Länsstyrelsen i önskar ett förtydligande om vad som avses med begreppet finfraktion. Erfarenheten från tillståndsprövning är att tydlig definition saknas. Dessutom anser Länsstyrelsen att definitionen av inert avfall även bör omfatta eventuell förekomst av radon. 4 Definitionen av jord bör förtydligas på sådant sätt att det framgår om jord avser markens översta skikt, d.v.s. det organiskt material, eller även underliggande mineraljord. 9 I enlighet med 9 i det remitterade förslaget ska inert avfall, som inte lagras i en riskanläggning, inte omfattas av de begränsningar i cyanidinnehåll i enlighet med vad som i övrigt gäller för avfall från bearbetning enligt 27. Länsstyrelsen i anser att detta undantag bör utgå.

4 4 15 Länsstyrelsen tolkar 2 punkten 15 som ett krav på successiv efterbehandling av t.ex. sulfidhaltiga gråbergsupplag, i syfte att minska avfallets skadlighet. 37 punkt 4 Punkten omfattar inte avfall/gråberg som verksamhetsutövaren avser att återplaceras i håligheter efter utvinning vilket innebär att ekonomiska medel för återplacering (efterbehandling) av syrabildande gråberg inte avsätts inför en eventuell oplanerad stängning av anläggningen. Det framgår inte heller att denna bedömning, i enlighet med kommissionens beslut om tekniska riktlinjer för upprättande av finansiell säkerhet (2009/335/EG), ska utföras av en oberoende och kvalificerad tredje part. Bilaga 1 I avsnitt 1.5 framgår att bedömningen av risken för dödsfall eller fara för människors hälsa vid ras eller skred åtminstone ska omfatta följande faktorer h) gruvanläggningar. Det bör om möjligt förtydligas på vilket sätt gruvanläggningen ska beaktas som en faktor vid riskbedömningen av skred och ras. Avsnitt 1.6 b) bör förtydligas till sin helhet då det är svårt att utläsa vad som avses. I avsnitt 3.1 punkten c) bör hänvisningen vara till 5 b andra stycket 3. I avsnitt 3.2 bör det förtydligas vilken punkt som avses med på metoden i punkt 1, Bilaga 2 I avsnitt 1.1 framgår att en beskrivning av den allmänna bakgrunden till och målen med utvinningen inklusive en sammanställning med allmän information om verksamheten ska ingå i en karaktärisering. Det bör dock förtydligas vad som skiljer mellan efterfrågad information i första strecksatsen, utvinning och bearbetning och andra strecksatsen utvinningsmetoder och bearbetningsprocesser I avsnitt 1.5 tredje strecksatsen framgår att information som har betydelse för att kunna specificera ozianjoner ska ingå i en karaktärisering vilket sannolikt ska vara oxyanjoner. I avsnitt 2.1 bör det förtydligas vilket avsnitt som avses med kraven i avsnitt 1: Övriga synpunkter på utvinningsavfallsförordningen Funktionskrav

5 5 Då det avfall som omfattas av förordning (2008:722) om utvinningsavfall inte längre omfattas av förordning (2001:512) om deponering av avfall finns inte längre några riktlinjer för utformning och sluttäckning av en deponi för utvinningsavfall. Både verksamhetsutövare och myndigheter i län har dock, även efter införandet av utvinningsavfallsförordningen, relaterat till angivna funktionskrav i deponiförordningen vid både tillsyn och prövning. Länsstyrelsen anser därför att det vore önskvärt om likvärdiga funktionskrav, anpassade till hanteringen av utvinningsavfall, kunde införas i förordningen om utvinningsavfall. Då efterbehandlingen av en riskanläggning är ekonomiskt kostsam åtgärd som ställer höga krav på en långsiktig hållbar lösning bör det i författningstext framgå en lägstanivå för efterbehandlingens funktion vilket både bidra till en ökad förutsägbarhet och rättsäkerhet för verksamhetsutövaren och en mer hållbar samhällsutveckling. Underhåll, övervakning och kontroll Länsstyrelsen anser att förordning (2008:722) om utvinningsavfall bör bifogas krav på underhåll, övervakning och kontroll i likhet med 33 förordning (2001:512) om deponering av avfall. Länsstyrelsen i anser att en efterbehandling av ett utvinningsavfall är en långsiktig åtgärd vars funktion behöver övervakas under en betydande tidsperiod då kemiska processer och reaktioner inom avfallet kan vara svåra att överblicka. Länsstyrelsen i har erfarenhet av efterbehandlat utvinningsavfall som under en längre tid uppvisat en avklingande trend kan vända med ökande utsläpp som följd. Länsstyrelsen anser därför att det även i denna fråga bör tillkomma författningstext som fastlägger en lägstanivå för verksamhetsutövarens ansvar för underhåll, övervakning och kontroll i likhet med deponiförordningen. Birgitta Heijer Vik. Landshövding Emma Johansson Föredragande