metaller och mineral Årets fältarbete i Prospekteringstakten lägre under 2013 Barentsområdet Nästa nummer kommer i november!

Transkript

1 metaller och mineral Nästa nummer kommer i november! Ett nyhetsbrev från Sveriges geologiska undersökning oktober 213 Prospekteringstakten lägre under 213 Prognoserna för helåret 213 pekar på att investeringsnivån i prospekteringsindustrin har bromsat in. Det är en avvikelse från prognoserna i början på året som då antydde att de senaste årens positiva trend skulle fortsätta. Investeringarna i den globala prospekteringsindustrin under året tyder på att prospekteringsaktiviteten under 213 minskar med cirka 25 procent jämfört med förra året. Den svenska prospekteringsmarknaden följer i stort den internationella trenden. Prognosen för antalet ansökningar om undersökningstillstånd hos Bergsstaten för år 213 pekar på en liknande minskning. Detsamma gäller för antalet besök hos Mineralinformationskontoret i Malå. Däremot ligger antalet bokningar i SGUs borrkärnearkiv på samma nivå som under 212. Tendenserna i prospekteringsbranschen följer framförallt hur situationen på den internationella riskkapitalmarknaden ser ut. Andra faktorer som påverkar är råvarupriserna samt lokala initiativ på viktiga marknader. Den svenska prospekteringsstatistiken domineras av verksamhet hos LKAB och Boliden, där aktivitetsnivån ofta är avhängig tillgång till områden i anslutning till befintliga gruvor. Ulf Boivie/Lars Norlin/Mugdim Islamovic Källa: SGU/Metal Economics Group/Bergsstaten Miljarder USD 3,7 2,8 2,6 2,2 1,9 2,4 3,8 5, Antalet prospektörer på besök i Malå Investeringar i den globala prospekteringsindustrin Svensk statistik från januari september Bokade dagar i borrkärnearkivet , ,4 Ansökta undersökningstillstånd 14,4 8,4 12,1 18,2 21,5 16,1 Prognos Övre diagrammet visar globala investeringar i prospekteringsindustrin sedan 1998, där prognoser för första halvan av 213 pekar på en minskning jämfört med de senaste åren. Diagramet till vänster är en sammanställning av antalet besök och antalet bokningar i borrkärnearkivet hos Mineralinformationskontoret i Malå, samt antalet ansökta undersökningstillstånd hos Bergsstaten. Statistiken från Mineralinformationskontoret och Bergsstaten gäller data under januari-september 213. Årets fältarbete i Barentsområdet SGUs fältarbete inom Kartering Barents, det stora geologiska karteringsprojektet i nordligaste Sverige, avslutades för året i början av september. Berggrunden undersöktes inom åtta nyckelområden samt i södra Norrbotten. Vidare genomfördes mätningar av det elektromagnetiska fältet nordnordost om Kiruna i augusti, medan mätning av tyngdkraftsfältet kommer att pågå under oktober. Resultat från arbetet publiceras kontinuerligt på SGUs webbplats. Samtidigt samlades också cirka 4 geokemiska moränprover in, huvudsakligen från norra Norrbotten, och den regionala provtagningen inom Barentsprojektet är därmed avslutad. Den kemiska analysen av fjolårets prover pågår vid SGUs laboratorium och preliminära resultat förväntas före årsskiftet. Läs mer om Kartering Barents här Foto: Harry Eriksson, SGU Box 67, Uppsala Tel: e-post: mineral@sgu.se

2 metaller och mineral oktober 213 Gruvavfall en stor andel av Sveriges icke-farliga avfall Hanteringen av gruvavfall är en nyckelfaktor för Sveriges framtida gruvindustri. En genomgång visar att den svenska gruvnäringen står för den största andelen av det avfall som av Naturvårdsverket klassas som icke-farligt. Av gruvavfallet är det främst rester från sulfidmalmerna som, när de reagerar med syre i atmosfären, ger upphov till miljörisker. År 21 producerades det totalt 117,6 miljoner ton avfall enligt Naturvårdsverket, varav 115,1 miljoner ton klassades som icke-farligt avfall. Av den sistnämnda utgjordes 89 miljoner ton av gruvavfall, dels av gråberg, dels av anrikningssand. Gråberg, det vill säga berg som inte är brytvärt och som måste tas bort för att nå malmen, brukar oftast läggas i upplag i gruvans närhet. Det används även i några fall som ballast vid anläggning av exempelvis vägar. I en del svenska gruvor används sanden också för att återfylla utbrutna bergrum i underjordsgruvor. Anrikningssand består av restprodukter, främst gråbergsmineral, som blir över efter det att de värdefulla metallerna har separerats ur malmen i anrikningsverket. Det avfall som kvarstår deponeras sedan, och pumpas därför tillsammans med processvatten till stora dammar, så kallade sandmagasin, där sanden sedimenterar. Överskottsvattnet från dessa avleds sedan, i den mån det inte återanvänds i processen, Satellitbild över Aitik i Norrbotten, Sveriges största sulfidmalmsgruva, som visar sandmagasin och klarningsdammar på den vänstra halvan av bilden med dagbrottet på den högra sidan. Bild: Google Earth. vidare till en klarningssjö för att därefter i renad form ledas till närmaste vattendrag. Skillnad på oxidmalmer och sulfidmalmer Avfallet har olika karaktär beroende på vilken typ av malm som bryts. De svenska malmerna delas in i oxidiska och sulfidiska malmer, där de oxidiska malmerna dominerar i järnmalmsfälten i Norrbotten medan de sulfidiska malmerna är framträ- dande i exempelvis Skellefteåfälten i Västerbotten (även om Sveriges största sulfidmalmsgruva Aitik finns i Norrbotten). Det är från restprodukterna vid brytning av sulfidhaltiga malmer som miljöproblem främst kan uppstå. Detta sker när metallsulfider i den finkorniga anrikningssanden oxideras vid kontakt med fritt syre. Avfallet börjar då vittra och till den omgivande miljön frigörs ett surt och ofta metallrikt lakvatten (s k Acid Rock Drainage, ARD). Detta är den största potentiella långsiktiga miljöeffekten efter avslutad gruvdrift. De kemiska processerna som sker vid vittringen är helt beroende av tillgång på syre. Om det inte finns syre begränsas oxidationen. Idag är de vanligaste efterbehandlingsmetoderna vid avslutad gruvdrift därför jordtäckning eller vattenöverdämning av sandmagasinen. Det miljöfarligaste gruvavfallet idag gäller framförallt äldre gruvavfall från tiden innan efterbehandlingar kom igång. Peter Åkerhammar Källor: SGU (Bergverksstatistik 212), Naturvårdsverket (Avfall i Sverige, NV rapport 652, oktober 212) Sedan år 2 har mängden gruvavfall ökat från icke-järnmalmsgruvor med ca 8 procent. Om man räknar bort Aitik, Sverige i särklass största icke-järnmalmsgruva/sulfidmalmsgruva, har övriga ickejärngruvor ökat sitt gruvavfall med 14 procent under perioden. Hela den här ökningen beror på ökad malmproduktionen, vilket till stor del har att göra med prisutvecklingen på 25 procent under samma period. Däremot har koncentratets andel av den totala brytningen minskat med 45-5 procent, vilket beror på att man bryter allt mer låghaltig malm i takt med att priset ökar. PRISBILAGAN OKTOBER Ädelmetallpriserna har stabiliseras och går sakta uppåt. Juni-juli tycks ha varit bottenläget. Basmetallerna har även de stabiliserats men ligger mer stilla. Samma mönster gäller för priset på järnmalm.det finns en försiktig optimism i metallmarknaden, dock kan budgetkrisen i USA förvärra läget. Lars Norlin Se nästa sida!

3 prisbilaga metaller och mineral oktober 213 JÄRNMALM USD per dry metric tonne cfr main port / (63.5% Fe) Fines spotpriser Pellets spotpriser Fines Fasta priser Pellets fasta priser NICKEL PRIS- OCH LAGERUTVECKLING VID LONDON METAL EXCHANGE (LME) Fr o m jan 23 (veckomedelvärden) De 6 senaste månaderna (dagsnoteringar) : 8983 kr/ton apr 7-maj 4-sep 2-sep 1 KOPPAR PRIS- OCH LAGERUTVECKLING VID LONDON METAL EXCHANGE (LME) Fr o m jan 23 (veckomedelvärden) De 6 senaste månaderna (dagsnoteringar) : kr/ton apr 7-maj 4-sep 2-sep 6

4 prisbilaga metaller och mineral oktober 213 ZINK PRIS- OCH LAGERUTVECKLING VID LONDON METAL EXCHANGE (LME) Fr o m jan 23 (veckomedelvärden) De 6 senaste månaderna (dagsnoteringar) : 1264 kr/ton apr 7-maj 4-sep 2-sep 1 58 BLY PRIS- OCH LAGERUTVECKLING VID LONDON METAL EXCHANGE (LME) Fr o m jan 23 (veckomedelvärden) De 6 senaste månaderna (dagsnoteringar) 4 4 3, , 24, , , , 2-apr 7-maj 4-sep 2-sep 1 8 ALUMINIUM PRIS- OCH LAGERUTVECKLING VID LONDON METAL EXCHANGE (LME) Fr o m jan 23 (veckomedelvärden) De 6 senaste månaderna (dagsnoteringar) apr 7-maj 4-sep 2-sep 1 5

5 prisbilaga metaller och mineral oktober 213 GULD utveckling vid London Bullion Market (LBM) Fr o m jan 23 (veckomedelvärden) De 6 senaste månaderna (dagsnoteringar) (1 tr oz = 31,1 g) SILVER utveckling vid London Bullion Market (LBM) Fr o m jan 23 (veckomedelvärden) De 6 senaste månaderna (dagsnoteringar) 35 (1 tr oz = 31,1 g) 11 2-apr 7-maj 4-sep 2-sep 43, 31 33, 27 23, 23 13, 19 3, REE apr 7-maj 4-sep 2-sep 6 USD/kg (Europiumoxid och Dysprosiumoxid: USD/hg) Ceriumoxid Lantanoxid Europiumoxid Neodymoxid Praseodymoxid Dysprosiumoxid