Gruvor i norra Finland Otto Bruun, Naturskyddsföreningen i Finland otto.bruun@sll.fi

Transkript

1 Gruvor i norra Finland Otto Bruun, Naturskyddsföreningen i Finland otto.bruun@sll.fi

2 Naturskyddsföreningen i Finland Suomen luonnonsuojeluliitto medlemmar runtom i landet, Finlands största miljöorganisation Arbetar bl a med skog, miljöskydd, gruvfrågan energi och klimat: starka lokalorganisationer runtom i landet Gruvfrågan: en obehaglig överraskningen från och med 2007 Kretsen i Lappland, Norra Österbotten och Kajanaland starkt involverade i gruvfrågan

3 Historia i Finland Outokumpu

4 Outokumpu Statligt mångmetallföretag grundas 1910 efter ett stort kopparfynd i Outokumpu, Norra Karelen. Utnyttjas med hjälp av Norsk teknologi, som ses som förebild som bergsstat. Senare drivande kraft bakom industrialisering och metallindustri i Harjavalta, Björneborg, Torneå, Kemi... samt som producent av metallindustriellt kunnande Outokumpu-gruvan stängs Den statliga gruvindustrin, som haft förkörsrätt till nya fynd, körs ned

5 Prisutveckling som drivande kraft / Guld

6 Prisutvecklingen som drivande kraft/ Nickel Källa: London Mineral Exchange

7 Ny mineralstrategi 2010 & ny gruvlag 2011 Grundidén: Finland har stora ekonomiska möjligheter i gruvdriften I Finland drivs gruvdriften hållbart (till skillnad från utvecklingsländer) Proaktiva lösningar och en ny ökad tillväxt Finland ska bli global ledare på Cleantech och hållbarhet i gruvsektorn Stora rättigheter åt gruvindustrin Finland: upskattningsvis 4-6 miljarder i investeringar och 5000 arbetsplatser t.o.m (TEM 2012)

8 Metall- och mineraliegruvprojekt i Finland 2011 (stor cirkel = större mängd malm i brytning, igång med mörkare blå, långt planerat vit)

9 Talvivaara: Gruvan som placerade Finland på världskartan Talvivaara gruvkrets: 48 km2 / med ansökan om fördubbling

10

11

12 Talvivaara I full produktion: nickel (50000 t/a), zink (90000 t/a), kobolt (1900 t/a), koppar (15000 t/a), uran (350 t/a) På en viktig vattendelare (Vuoksen ja Oulujärven vesistö) Biourlakning med 800 tonnia rikkihappoa/pvä 2011: 11 miljoner ton malm + 17 miljoner ton sidosten

13

14 Talvivaaras löften vid start Gruvan representerar ny miljövänlig gruvdrift: biourlakning Arbete och skatteinkomster till Kainuu Miljökonsekvenser uppstår endast inom gruvområdet

15 Talvivaara 2007: Verksamheten kör igång 2008: tre läckage oktober 2008: produktion av nickel kör igång 9. februrari 2010: uranet ska tas tillvara 18. mars 2010: bassängen för gipsslam: 2. läckage 7. september 2011: Betydlig förorening av vattendrag rapporteras: tungmetaller anrikas i fiskar via näringskedjan

16 15. mars 2012: arbetare / dödsfall I maj rapporteras kopplingar mellan den geologiska myndigheten, övervakande myndigheten (Närings-, transport- och miljöcentralen ELY i Kajanaland) November 2012: Gipsslaggbassängen läcker ut flere miljoner uranhaltitgt vatten Sammanlagt nästan hundra påminnelser av övervakande myndighet utan utnyttjande av rättsliga medel April 2013: ny aktie-emission: staten går in och räddar gruvan september 2013: Talvivaaras inverkan på fiskerier bekräftas Strålavfallsgränsen (30 mg/l) brustits i flere fall sedimenten vid Talvivaara Oktober 2013: Talvivaaraledningen misstänks för grovt miljöbrott

17 Brett motstånd

18 Provfiske och vattenprover Lokalbefolkningen griper in då myndighet och gruvföretag inte vet vad som pågor

19 Problem vid Talvivaara fortfarande utspridda Biourlakning Sulfaterna 6-9 miljoner kubik överloppsvatteen Risknivån hög

20 Jämförelse: Gruvdrift i Finland 1910 / 2010 Gruvföretag och patron (eller statligt företag) med ansvar för utbildning & hälsovård Kommunen har ansvar för skolning & barnvård för nyinflyttade före skatteinkomsterna börjar rulla in Lokalt baserad arbetskraft i gruvsamhället Fly-in-fly-out / Drive-in-drive-out arbetskraft Fynd som utnyttjas i flere årtionden Snabbt utnyttjade fyndigheter, utnyttjas ofta 3-10 år, om marknadspriset är tillräckligt Manuellt baserat arbete som ger mycket arbetstillfällen Kemikalie- & maskindriven modern produktion i allt större skala, som försöker anställa så lite folk som möjligt pengar luktar miljökonsekvenser i liten skala en vetskap om tungmetall- och sulfatutsläpp. Bästa tekniken används fortfarande inte.

21 Den ekonomiska nyttan lokalt Stora kostnader för kommun, ort och myndigheter Skatteintäkterna lokalt kraftigt övervärderade i studier & konsekvensbedömningar Ingen gruvskatt (endast liten betalning till markägaren) Konflikt med andra näringar Vem tar riskerna, vem får vinsterna?

22 Miljöproblem Mycket sulfater i malmen: vattnet blir salt i insjöarna Problem med vattenförvaringen (tailings) Svavelsyra och syanid Nästan alla gruvor har haft problem med normerna i sina miljötillstånd, trots att tillstånden inte ställer tillräckligt höga grav 40 gamla redan stängda gruvor i Finland läcker (anrikningsavfall och mikrober reagerar med vatten och syre) Hur stänga en gruva på säkert sätt? Mångmetalleffekterna inte studerade av avfall i vattendrag Tungmetaller försvinner inte

23 Minister Hautala: Lappland är det nya Kongo

24 Konflikter i Nord-Kalotten Ylläs: Hannukainen (turism och vattenförorening) Pahtavaara (Sodankylä): vattenförorening, rennäringen i svårigheter Kevitsa: sulfider i vattendrag Kittilä (Levi): en underjordisk modellgruva (enligt industrin) har ändå inte kunnat respektera kraven i sitt miljötillstånd (sulfider, syanid syanat) Suhanko: ett stort hot för rennäringen (plan på kompensation) Planerade gruvor i Sakatti (Sodankylä) & Kuusamo: kulturellt och miljömässigt värdefulla områden

25 Gruvor med problem: enskiljda fall eller systematiska problem? Orivesi (Södra Finland) Raahe (Brahestad) Laivakangas Pahtavaara/ Sodankylä

26 Lärdom Att bo i Norden är inte en garanti för hållbarhet och miljöansvar Myndigheterna har varit fartblinda och gjort allvarliga felbedömningar den finska gruvindustrin till stor del australiensisk och kanadiensisk ingen press på förändring av politik Rättvisa och jakt av älg: lokalbefolkningen i Sotkamo blir åsidosatt Mineralstrategin i praktiken: mer gruvor till varje pris

27

28 President Niinistö: Jag vill inte strama åt gruvornas övervakning. Gruvindustrin är det nya NOKIA

29 Gruvindustrins fyra påståenden (i) vi behöver mer metaller från allt fler gruvor (ii) gruvorna är en katalyt för ekonomisk utveckling (iii) tekniska lösningar kan lösa alla problem, även dem vi inte känner till (iv) gruvmotsåndarna känner inte till fakta och industrins realiteter och är emot utveckling

30 I verkligheten Efterfrågan har stigit pga. ökad nuvarande och framtida efterfrågan (tillväxt, Kina och andra snabbt utveckande länder), men t.ex. guld finns i överskott Få exceptionella nya geologiska fynd: trots enorma satsningar på geologiska undersökningar de billiga mineralernas tid är förbi Allt mer riskfyllda tekniker och fattiga fyndigheter utnyttjas ökande konflikter

31 Återvinningen för liten

32 Vi bör tänka om användandet av icke-förnybara resurser

33 Naturskyddsföreningen kräver inga gruvor på skyddsområden (Kuusamo, Viiankiaapa) inga urangruvor andra näringar ska inte tvingas vika undan (rennäring, fiske, jordbruk, turism) inga risktekniker eller svaga malmer i bruk vattendrag och fiskevatten får inte spolieras nyttan till samhället måste öka och riskerna (ekonomiska och miljö) minska Talvivaara och andra problemgruvor bör stängas och gruvboomen bör ersättas med en långsiktig och noga övervägd strategi

34 Lärdomar för samarbete Lättare att stoppa ett problematiskt gruvprojekt i förväg istället för att leva med konsekvenserna Naturskyddsföreningen i Finland vill gärna samarbeta med nordiska, ryska och andra föreningar som arbetar med gruv- och mineralfrågan

35 Tack! Otto Bruun: puh: