Jobb- och tillväxtsatsningar: Miljardinvesteringar i Malmbanan, Pajala- Svappavaara samt väg och järnväg

Transkript

1 Promemoria Jobb- och tillväxtsatsningar: Miljardinvesteringar i Malmbanan, Pajala- Svappavaara samt väg och järnväg

2 2 Regeringen satsar på Malmbanan och Pajala-Svappavaara som en del av regeringens totala satsning på infrastruktur på 106 miljarder kronor Ordning och reda i statsfinanserna och en motståndskraftig svensk ekonomi öppnar för ökade investeringar för att göra Sverige starkt. Samtidigt ska tillräckliga säkerhetsmarginaler värnas för att hantera risken för en fördjupad europeisk skuldkris. I fokus för den ekonomiska politiken står att motverka krisens effekter för jobb och välfärd samtidigt som Sveriges långsiktiga tillväxtförmåga ska fortsätta att stärkas och fler komma i arbete. Regeringen har sedan tidigare offentliggjort en satsning på 55 miljarder kronor, som inkluderar ny stambana i samband med byggandet av Ostlänken, delar av sträckan Göteborg och Borås, samt en betydande ambitionshöjning för drift och underhåll på järnväg. Igår förslog regeringen ett ungdomspaket på 8,1 miljarder kronor för att skapa fler vägar till jobb för unga. Idag presenterar regeringen ytterligare en del i det jobb- och tillväxtpaket som kommer att ingå i budgetpropositionen för För att gruvindustrin ska kunna fortsätta att fungera som tillväxtmotor och jobbgenerator inte minst i Norrland presenterar regeringen idag investeringar för upprustning av Malmbanan och vägen mellan Pajala och Svappavaara. Sammanlagt investeras ytterligare ca 3,5 miljarder kronor åren i gruvrelaterad infrastruktur. Totalt föreslås infrastrukturåtgärderna öka med 106 miljarder kronor för perioden jämfört med den tidigare perioden Av denna ökning används preliminärt 36 miljarder till vägåtgärder och 69 miljarder till järnvägsåtgärder. På så sätt kan tillväxtförutsättningarna i alla delar av landet stärkas. Den ram för infrastrukturåtgärder som regeringen senare i höst kommer att föreslå riksdagen uppgår därmed till 522 miljarder kronor. För 2013 görs därutöver en infrastruktursatsning på 1,5 miljarder kronor. Gruvnäringen Till följd av den mycket snabba tillväxten i Kina och andra asiatiska länder har den svenska gruvnäringen haft en mycket god utveckling de senaste åren. Befintliga gruvor har gått på högvarv och ett flertal nya har öppnats eller kommer att öppnas. Detta skapar jobb, tillväxt och exportmöjligheter i många delar av landet, inte minst i Norrland. Arbetsförmedlingen räknar med att upp till 5000 jobb kommer att skapas i gruv- och mineralindustrin de kommande åren.

3 3 Den ökade brytningen exponerar dock de brister som finns i transportsystemet vad gäller bärighet, kapacitet, drift och underhåll mm. I sin kapacitetsutredning pekar Trafikverket också på att gruvnäringens behov behöver tillgodoses snabbt. För att till fullo utnyttja de möjligheter tillväxten i gruvnäringen ger, föreslår regeringen en satsning på gruvrelaterad infrastruktur på 3,5 miljarder kronor. I detta ingår inte bara investeringar i Malmbanan och i vägen mellan Pajala och Svappavaara, utan också ytterligare satsningar på gruvnäringen i bl.a. Bergslagen för vilken ett slutligt beslut tas våren 2014 då den så kallade åtgärdsplaneringen avgörs. Malmbanan Malmbanan mellan Boden och Riksgränsen och vidare till Narvik i Norge är idag Sveriges tyngst trafikerade järnväg och trafikeras främst av malmtåg med en längd på upp till 750 meter. Malmtransporterna på sträckan Luleå-Riksgränsen beräknas öka med över 80 procent mellan 2010 och 2020, varav en större del av ökningen antas inträffa före Enligt Trafikverket kommer endast 75 procent av efterfrågad trafik kunna framföras på Malmbanan år Till detta kommer den planerade ökningen av persontrafiken mellan Luleå och Kiruna. För att åtgärda den kapacitetsbrist som väntas föreslår regeringen ökade resurser för att möjliggöra investeringar i ökad kapacitet på Malmbanan. På den mest belastade sträckan Kiruna Riksgränsen kan det behövas vissa dubbelspårsetapper. Genom dessa åtgärder kan kapacitetsbehoven för godstrafiken tillgodoses och restiderna på sträckan Kiruna Luleå kan minskas. Samtidigt beräknas robustheten och punktligheten öka. Totalt investeras drygt 800 miljoner kronor, utöver de åtgärder som redan genomförs. Pajala och Svappavaara I Pajala öppnas 2013 en helt ny gruva för brytning av järnmalm, en investering på flera miljarder kronor. Malmen kommer att transporteras på väg till Svappavaara och vidare på Malmbanan till Narvik. Eftersom brytningen kommer att starta redan under 2013 är det bråttom att förbättra infrastrukturen i området. För att säkerställa transporterna av malmen från gruvorna måste vägen förstärkas och till viss del byggas ut. Det innebär en investering på 1,3 miljarder kronor.

4 4 Tabell Gruvrelaterad infrastruktur Miljoner kronor Totalt Malmbanan Pajala-Svappavaara Summa Totalt omfattar satsningen på gruvrelaterad infrastruktur 3,5 miljarder kronor för perioden Omfattande ambitionshöjning för infrastrukturen som helhet En central del av det jobb- och tillväxtpaket som presenteras i budgetpropositionen för 2013 är en kraftigt ökad ambition på infrastrukturområdet. Infrastruktur av hög kvalitet knyter ihop landet och är en förutsättning för tillväxt och en konkurrenskraftig svensk ekonomi. Med en förbättrad infrastruktur blir det enklare att resa mellan hem och arbete, arbetssökande får tillgång till fler lediga jobb och företag kan enklare att leverera sina produkter och tjänster. Regeringen presentar idag den totala omfattningen på infrastruktursatsningen. Jämfört med den tidigare planperioden föreslås resurserna för infrastrukturåtgärder att öka med 106 miljarder kronor för perioden , eller i genomsnitt 8,8 miljarder per år. Detta motsvarar en ambitionsökning på 24 procent jämfört med tidigare plan. Dessa resurser möjliggör en mycket omfattande upprustning av standarden av det befintliga järnvägssystemet och en höjd ambition för vägunderhållet i hela landet. Regeringen bedömer att likväl som kapacitetsutnyttjandet på järnvägsnätet är högt, så är även trängseln och förslitningen av vägnätet stor. Detta är särskilt tydligt i storstadsregionerna och längs de större godsstråken. Samtidigt är ett väl fungerande vägnät, både enskilda, läns och statliga, avgörande för det svenska näringslivets konkurrenskraft, inte minst för basindustrin som gruv- och skogsnäringarna, samt för tillgången till såväl friluftsliv som till stora delar av vår besöksnäring. Med regeringens kraftiga satsning möjliggörs bärighets- och trimningsåtgärder för mer kapacitet och större säkerhet på vägnätet. Dessutom skapas utrymme för en lång rad angelägna nyinvesteringar, på väg men framförallt på järnväg. Satsningen innebär inte bara nya objekt i planerna, utan det skapas också utrymme att tidigarelägga redan planerade investeringar som är angelägna ur kapacitetssynpunkt och för ökad trafiksäkerhet. Vilka ytterligare objekt som därmed blir av kommer regeringen att återkomma till.

5 5 Tabell Ökade infrastrukturåtgärder Mdkr Drift och Underhåll Investeringar Totalt Järnväg 20,4 49,0 69,4 Väg 16,2 20,0 36,2 Totalt 36,6 69,0 105,6 Fördelning väg- och järnvägsinvesteringar är endast preliminär och bestäms slutgiltigt i åtgärdsplaneringen våren I åtgärderna ovan ingår också de resurser som Trafikverket själva anger att de kan frigöra genom effektiviseringar till följd av de samordningsvinster som följer av sammanslagningen av Vägverket och Banverket, vilket bl.a. möjliggör ett effektivare upphandlingsarbete. Dessa resurser kommer Trafikverket att få disponera i sin helhet för infrastrukturåtgärder. Den totala ramen för infrastruktur blir 522 miljarder kronor för Även om planperioden startar 2014 kommer infrastrukturramarna i budgetpropositionen för 2013 att förslås öka med 1,5 miljarder kronor Anslagen väg och banhållning kommer därmed att utvecklas enligt tabellen nedan perioden Tabell Anslagsutveckling Miljarder kronor Ökning Ökning Väghållning 21,6 22,2 23,0 24,2 24,3 2,7 12% Banhållning 14,7 15,2 15,6 17,9 20,0 5,3 36% Totalt 36,3 37,4 38,7 42,1 44,3 8,0 22% En märkbart förbättrad standard på järnvägsnätet gör det också försvarbart för Trafikverket att höja banavgifterna för operatörerna. Därmed blir resurserna för drift och underhåll ännu större än vad som anges i tabellerna. De nuvarande banavgifterna är mycket låga i ett europeiskt perspektiv, och för låga för att täcka de direkta kostnaderna. Bakgrund Regeringen har sedan 2006 målmedvetet satsat på såväl ny infrastruktur som på drift och underhåll av det befintliga väg- och järnvägsnätet. För perioden höjdes den statliga ekonomiska planeringsramen för infrastrukturåtgärder till 417 miljarder kronor. Tillsammans med medfinansiering från till exempel trängselskatteintäkter möjliggör det

6 6 åtgärder för åtminstone 482 miljarder kronor. I den senaste budgetpropositionen beslutades om en närtidssatsning på drift och underhåll, reinvesteringar och trimningsåtgärder på 5 miljarder kronor Regeringen kommer att föreslå att ramen för blir 522 miljarder kronor i den infrastrukturproposition som kommer att överlämnas till riksdagen senare i höst. Därutöver kommer medfinansiering också i denna planeringsomgång komma att ytterligare utöka den totala volymen på infrastrukturåtgärderna. De största tillskotten förväntas genom användning av trängselskatteintäkterna. Processen framåt Den stora ambitionsökning som presenteras idag ger utrymme för ett flertal andra investeringsprojekt, bland annat för att underlätta för gruvnäringen i andra delar av landet. Inriktningen för investeringarna kommer att presenteras i Budgetpropositionen den 20 september och i infrastrukturpropositionen senare i höst. När dessa har beslutats av riksdagen inleds åtgärdsplaneringen, som leder fram till att regeringen fattar beslut om en ny nationell plan för infrastrukturen under våren 2014.