NATIONELL TRANSPORTPLAN

Transkript

1 NATIONELL TRANSPORTPLAN Vägverkets styrelse 11 augusti Den nationella transportplanen handlar om Tillväxt Fler jobb i fler och växande regioner Samhällsnytta Ökat samspel mellan olika aktörer ger ökade möjligheter för såväl individen som samhället i stort Klimateffektivitet Minskad klimatpåverkan och ökad energieffektivitet 2

2 Vad har hänt sedan 6 maj? Inkomna synpunkter har behandlats Ändringar med utgångspunkt från synpunkter i Vägverkets styrelse: Marknadsanpassningspotten har bytt namn till medel för tillkommande behov Huvudvägnät för gods upplåts för 70 ton, föreslås inte längre i planen Motiven till rangordning av objekt har utvecklats, särskilt där vi frångår ordning efter NNK Utpekade noder, kombiterminalernas placering inte tydlig Medel till drift respektive underhåll för väg 50/50 3 Vad har hänt sedan 6 maj? Vi har fått klarhet i de ekonomiska förutsättningarna Pågående objekt ska färdigställas Närtidssatsningen ska genomföras enligt tidplan Begränsade möjligheter att genomföra effektiva mindre åtgärder under de första åren i planperioden 4

3 Vad har hänt sedan 6 maj? Huvudrapporten har fått ny kapitelindelning Nät utpekat för personer med funktionsnedsättning Ökade kostnader för drift och underhåll bana till följd av trafikökning finansieras med kraftigt höjda banavgifter Kortversionen har fått ett helt nytt innehåll Ytterligare avsiktsförklaringar om medfinansiering 5 Till regeringen 1 september Förslag till nationell plan för transportsystemet Förslag till nationell plan för transportsystemet , kortversion Bilagor - Mål från propositioner, systemanalyser, regleringsbrev mm - 2a. Kostnader per objekt - 2b. Prioriterad åtgärdslista - 2c. Effekter per objekt - 2d. Kommentarer - Direktivet - Kvalitetssäkringsprocessen - Trafikalstringstal - Statlig medfinansiering till spårfordon - Utveckling av ett nationellt nät för personer med funktionsnedsättning - Kostnadskontroll och effektivisering vid genomförande av åtgärder 6

4 Till regeringen 1 september Underlagsrapporter - Alternativa scenariers påverkan på lönsamhet - Internationellt perspektiv - Utdrag miljökonsekvensbeskrivning - Samlad effektbedömning - Sektorsverksamhet - Sektorsverksamhet exempel - Strategier för drift och underhåll Kommer senare: - Samlad effektbeskrivning Alla planer - Miljökonsekvensbeskrivning för nationell transportplan Prioriteringskriterier Uppfyllelse av de transportpolitiska målen Utgångspunkter i infrastrukturpropositionen Anpassning till budgetrestriktioner Fyrstegsprincipen Prioritet i regionala systemanalyser Samhällsekonomisk lönsamhet Samlad effektbedömning Medfinansiering 8

5 Vägledande i planeringen Hög prioritet av mix med åtgärder som ger stor nytta och hög måluppfyllelse Drift och underhåll mycket högt prioriterat Stor närtidssatsning i början av planperioden Medel avsatta för tillkommande behov för att möta förändrad efterfrågan i framtiden Begränsade möjligheter till nya objekt i början av planperioden Förslag per Trafikslagsövergripande statlig ram 417 mdr varav 395 mdr anslagsmedel och 22 mdr lånemedel Drift och underhåll av statliga vägar inklusive bärighet, tjälsäkring och rekonstruktion av vägar och statlig medfinansiering till enskilda vägar Drift och underhåll av det statliga järnvägsnätet Åtgärder för utveckling av statliga vägar och statliga järnvägar, slussar och farleder, räntor och amorteringar m.m. samt ramar för länsplaner (33,1) Summa trafikslagsövergripande statlig ram för planeringsperioden 136 mdr 64 mdr 217 mdr 417 mdr Förslag per

6 Drift och underhåll: 200 mdr SEK Planeringsram strategier för drift och underhåll av väg- och järnvägsnätet , miljarder kronor Drift, underhåll och bärighet i vägnätet 136,0 varav: Bärighet 14,8 Drift och underhåll 110,2 Statlig medfinansiering enskilda vägar 11,0 Drift och underhåll i järnvägsnätet 64,0 varav: Drift och underhåll 60,7 Lånefinansierade reinvesteringar 3,3 Summa anslag 200,0 Banavgifter drift och underhåll järnvägsnätet 15,6 Total satsning strategier för drift och underhåll av väg- och järnvägsnätet 215,6 Ram för Nationell plan Ram för Nationell plan Pågående projekt (byggstart ska ha skett 2009 eller tidigare) Närtidssatsningen (investeringar startade ) Nyckelinvesteringar för jobb och tillväxt (särskilt utpekade) Sektorsuppgifter FUD Räntor och amorteringar på lånefinansierade investeringar under planperioden inkl. produktionskostnad Räntor och amorteringar på lånefinansierade investeringar före planperioden samt hyra för Botniabanan ERTMS korridor B (2,2 mdr finansieras med brukaravgifter) Medfinansiering drift flygplatser Statlig medfinansiering (statsbidrag) för investering i kollektivtrafikanläggningar inkl. återstående medfinansiering av spårfordon från föregående period Återbetalning av förskotteringar Summa medel för prioriteringar Förslag per ,9 mdr 23,9 mdr 24,1 mdr 13,2 mdr 8,6 mdr 3,8 mdr 26,4 mdr 18,4 mdr 0,0 mdr 1,0 mdr 4,7 mdr 1,1 mdr 58,7 mdr 12

7 Sektorsverksamhet (8,6 mdr) Samverkan med aktörer Kunskap och expertstöd Forskning, utveckling o demonstration (FUD) Summa Hållbar samhällsutveckling Effektiva personresor Effektiva godstransporter Annan verksamhet (T.ex. Järnvägsmuseet och väg- och trafikdata) Summa Medel för nya prioriteringar i given ram Medel för nya namngivna investeringar (väg 12,2 / järnväg/sjö 9,1) Tillkommande behov och riskreserv (väg 4,5 / järnväg 4,5) Miljöinvesteringar (väg 3,6 / järnväg 1,5) Trimning och effektivisering för tillväxt och klimat, väg Trimning och effektivisering för tillväxt och klimat, järnväg* Summa medel för prioriteringar 21,3 mdr 9,0 mdr 5,1 mdr 9,0 mdr 14,3 mdr 58,7 mdr * Ej relevant för Luftfart och Sjöfart 14

8 Medel för prioriteringar vid ram +15 % Medel för nya namngivna investeringar (väg 22,7 / järnväg/sjö 20,6) Tillkommande behov och riskreserv (väg 5,6 / järnväg/sjö 4,5) Miljöinvesteringar (väg 3,6 / järnväg 1,5) Trimning och effektivisering för tillväxt och klimat, väg Trimning och effektivisering för tillväxt och klimat, järnväg* Summa medel för prioriteringar 43,3 mdr 10,1 mdr 5,1 mdr 9,0 mdr 14,3 mdr 81,8 mdr * Ej relevant för Luftfart och Sjöfart 15 Medel för prioriteringar vid ram -15 % Ovanstående volymer i ramnivå 0 om 37,4 mdr för ej namngivna objekt minskas med 1,8 mdr 35,6 mdr Summa medel för prioriteringar 35,6 mdr * Ej relevant för Luftfart och Sjöfart 16

9 Tillkommande medel genom medfinansiering Banverket och Sjöfartsverket Typ av medfinansiering -15% 0 +15% Kommun/privata intressenter Brukaravgifter Trängselskatt Brukaravgifter/Trängselskatt Summa Vägverket Typ av medfinansiering -15% 0 +15% Kommun/privata intressenter Brukaravgifter Trängselskatt Brukaravgifter/Trängselskatt Summa Medfinansiering utöver statlig ram Ovanstående tabell beskriver situationen i juni 2009, arbetet med medfinansiering kommer att bedrivas kontinuerligt. Förslag per Miljöinvesteringar (5,1 mdr) Buller (1,4 mdr) Landskap (1,3 mdr) Vatten (1,0 mdr) Förorenad mark (0,6 mdr) Tätortsmiljöer (0,8 mdr) 18

10 Trimning och effektivisering för tillväxt och klimat (23,3 mdr) Åtgärder för att öka andelen cykelresor att öka kollektivresandet ett transportsystem som är säkert att färdas och vistas i en förstärkt kraftförsörjning till järnväg en ökad samordning av näringslivets gods- och varutransporter mellan olika transportslag att öka kapaciteten och kvaliteten 19 Strategiska stråk och centrala noder för långväga gods H Utpekat huvudvägnät (HVN-1) Utpekat strategiskt järnvägsnät Centrala hamnar Centrala flygplatser för flygfrakt Centrala kombiterminaler 20

11 Förväntade effekter på tillväxt Regional tillväxt och utveckling i hela landet Utveckling av näringsliv Förstorade arbetsmarknadsregioner Fungerande arbetspendling Utveckling av flygfrakt Förbättrade möjligheter att ta sig till och från flygplatser 21 Förväntade effekter på samhällsnytta Kortare restider Snabbare och mer flexibla godstransporter Bättre tillgänglighet i storstadsregionerna Förbättrad punktlighet för tågtrafiken Minskad trängsel på vägar Utökad och förbättrad kollektivtrafik Ökad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Säkrare trafikmiljöer för barn Färre skadade och dödade 22

12 Förväntade klimateffekter De åtgärder som föreslås möjliggör val av klimateffektiva resor och transporter Positivt för den långsiktiga hållbarheten Åtgärderna bidrar till transportsektorns minskning av utsläpp av klimatgaser För att uppnå ett fossiloberoende transportsystem krävs styrmedel i form av regler, skatter och avgifter samt teknikutveckling 23 24

13 25 26

14 27 28

15 29 Effekter av planen och MKB MKB Endast sammanfattning nu. GD möte 17 augusti. Investeringsobjekten i grundnivån. Genomsnitt NNK: 1,0 väg o bana (nytillkomna högre än bundna) Planens CO2 mkt preliminärt -0,4 Mton. Varav Dou -0,43, Väginvesteringar +0,06 Ej anläggning, ej baneffekter, ej totalkörning Prioriteringen skall enligt direktiv utgå från regeringens aviserade eller beslutade politik. Expertbedömning (Jonas Eliasson). Med klimatpropositionen skulle nyttan för ett typiskt vägobjekt bli ca 4 procent högre och för ett persontrafikobjekt på järnväg ca 1 procent lägre jämfört med EET-scenariot. Tillkommer även modellfel (bilinnehavsmodell): Exempel Vägkalkyl som enligt EET ger NNK 1,0 istället (utan kapacitetsbrist/trängsel) ger NNK upp till 1,2 beroende på andelen person/gods. Motsvarande för NNK 0 skulle istället bli 0,1. 30

16 Mynd. Åtgärd Kostnad Nationell plan BV/VV Tot Fördelning BV/VV Tot Andel Fördelning 4% 3% 5% 4% 7% 8% 10% 12% 11% 11% 12% 14% 100% BV/VV Andel av en tolftedel 47% 41% 56% 52% 83% 92% 119% 141% 136% 127% 140% 165% BV Tot fördela BV Miljöåtgärder BV Trimning, effektivisering, klimat BV Medel för tillkommande behov BV Riskreserv VV Tot fördela VV Miljöåtgärder VV Trimning, effektivisering, klimat VV Medel för tillkommande behov VV Riskreserv Mynd. Åtgärd Kostnad Nationell plan BV/VV Tot Fördelning BV/VV Tot Andel Fördelning 0,12 0,19 0,33 0,36 100% BV Tot fördela BV Miljöåtgärder BV Trimning, effektivisering, klimat BV Medel för tillkommande behov BV Riskreserv VV Tot fördela VV Miljöåtgärder VV Trimning, effektivisering, klimat VV Medel för tillkommande behov VV Riskreserv

17 Några effekter av senareläggning av åtgärdsområde De mest effektiva åtgärderna (vad gäller beslutade mål) skjuts upp Trovärdighetsproblem gentemot samarbetsparter och tilltro till systemet. Störningar och flaskhalsar kvarstår längre. Senare satsning på säkerhet Effektivisering och med/sam finansiering Näringslivets transporter dröjer Tätort och samordning kommunerna svårare i närtid Anpassning till funktionsnedsatta försenas. Satsning på cykelvägar senareläggs. Etappmålen 2010 buller, vatten Barriärer, kulturmiljöer och landskap dröjer 33