TMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för

Transkript

1 TMALL 0141 Presentation v 1.0 Inriktningsunderlag för

2 Inriktningsunderlaget ska omfatta analyser av tre inriktningar - hur inriktningen för transportinfrastrukturen bör se ut om trafiken utvecklas enligt Trafikverkets prognos med utgångspunkt från hittills beslutad politik med hittills beslutade och aviserade åtgärder med antagande om ytterligare styrmedel och åtgärder för att kostnadseffektivt minska transportsystemets utsläpp av växthusgaser Trafikverket ska också redovisa vilken ekonomisk ram som krävs för att vidmakthålla transportsystemets funktionalitet på dagens nivå bedöma underhållskostnader för föreslagna nyinvesteringar bedöma hur mycket ramen behöver utökas för att även avhjälpa eftersläpande underhåll 2

3 Skilda förutsättningar i stad och landsbygd måste beaktas Ett robust system kräver åtgärder och prioriteringar Ny teknik skapar möjligheter men kräver flexibel planering Minska klimatutsläppen 3

4 Förutsättningar för gång, cykel och kollektivtrafik i större städer med omnejd ska förbättras. Tillgänglighet och robusthet ska säkerställas i mindre orter och på landsbygd där vägen är det enda alternativet. Inrikes flygtrafik ska säkerställa tillgänglighet över långa avstånd, medan järnvägen har stor betydelse för medellånga avstånd. Begränsade anslag innebär tuffa prioriteringar vilket kan drabba olika delar av landet på olika sätt 4

5 Att upprätthålla funktionaliteten på dagens nivå kräver ökade resurser för drift och underhåll. Att eliminera det eftersläpande underhållet kräver ytterligare resurser Trimningsåtgärder kan minska störningskänsligheten och stärka kapaciteten i flaskhalsar. Effektiva och pålitliga logistiska flöden kräver åtgärder, inte minst genom att tillvarata sjöfartens möjligheter. Infrastrukturen måste klimatsäkras, för att effekten av extrema vädersituationer ska minska. 5

6 Effektivare användning av befintlig infrastruktur kan öka kapaciteten eller frigöra ytor till andra ändamål. Ny teknik kräver flexibilitet i planering, styrning och användning kraven på och behovet av infrastruktur kan snabbt förändras. Nya lösningar ska testas genom utvecklingsinsatser och demoprojekt. 6

7 Styrmedel krävs för att driva på utvecklingen mot energieffektivare fordon och logistik (val av trafikslag och fyllnadsgrad) samt övergång till förnybar energi. Det är svårt att identifiera infrastrukturåtgärder som har betydande effekter på utsläppen av växthusgaser. Stora infrastrukturinvesteringar löser inte klimatproblemet. Inriktning på drift, underhåll och trimningsåtgärder som stödjer en även i övrigt hållbar transportförsörjning. 7

8 8 Tre inriktningar - beslutad politik - aviserad politik - minska utsläppen

9 Efterfrågan på transporter ökar Fyrstegsprincipen är grunden Vidmakthållen funktionalitet kräver ökade resurser Begränsat utrymme för investeringar Transportsystemets och övrig samhällsutveckling måste följas åt för att nå ett långsiktigt hållbart transportsystem 9

10 Funktionalitet på dagens nivå kräver 6-7 miljarder mer per år än nuvarande anslagsnivå (ca 22 miljarder kr inklusive banavgifter) Eliminering av eftersläpande underhåll under planperioden kräver ytterligare 4-5 miljarder per år Om utrymme för ökade resurser för underhåll ej finns, bör övervägas att: göra en prioritering för att vidmakthålla och förbättra trafikstarka stråk sänka standarden för vägar och järnvägar med låg nyttjandegrad avveckla järnvägar med lite trafik och begränsad samhällsnytta 10

11 Anspråken på investeringar är stora i hela landet Tillgängliga medel är begränsade förutsatt att nuvarande planeringsram för utveckling ska gälla åtgärder i gällande plan ska genomföras Av fyrstegsprincipens fyra steg - tänk om, optimera, bygga om och bygga nytt - är de första stegen särskilt viktiga 11

12 Samma förutsättningar och prioriteringar som gällande plan Oförändrad totalram = ökat underhåll prioriteras på bekostnad av nyinvesteringar Ökade resurser för trimningsåtgärder i storstadsområden, övriga städer och landsbygd Ökning av ramen för utveckling med 15 % kan ge utrymme till andra åtgärder än de som finns bundna i gällande plan 12

13 Aviserade åtgärder som vägslitageskatt och ökad bränsleskatt införs Åtgärder för att möjliggöra trafik med längre och tyngre tåg och lastbilar genomförs Bonus malus-system för nya vägfordon införs Höghastighetsjärnvägarna och Norrbotniabanan medför efterfrågan på kompletterande investeringar i form av järnvägar och vägar som ansluter till de nya bytespunkterna Satsningar på underhåll och trimningsåtgärder kommer inte att kunna göras i samma utsträckning som i inriktningen för beslutad politik, förutsatt att totalramarna är desamma 13

14 Både persontransporter och godstransporter förväntas öka Väg och sjöfart står för huvuddelen av godstransporterna Godstransporter på järnväg består till ca en tredjedel av malmtransporter Liten skillnad mellan inriktningarna 14

15 Styrmedel och regleringar för energieffektivare vägfordon och förnybar energi kan införas utan stora samhällsekonomiska uppoffringar Körkostnaderna ökar inte efterfrågan på vägtransporter påverkas inte Stora infrastrukturinvesteringar är inte kostnadseffektiva åtgärder för att minska biltrafiken och därmed utsläppen av klimatgaser Potentialer för att minska de totala biltransporterna genom förtätning av stadskärnor och utökat utbud av lokal kollektivtrafik är osäkra och kräver ytterligare analyser. Ökat fokus på åtgärder i tätorter för att underlätta för kollektivtrafik, gång och cykel kan ge goda effekter där de genomförs. Ytterligare analyser krävs för att närmare identifiera utformningen, kostnaden och effekter för fysiska åtgärder i kombination med styrmedel 15

16 16

17 17 Summering

18 Vidmakthållande kräver ökade resurser Behoven väsentligt större än ramarna i gällande plan Oförändrade anslagsnivåer medför hårda prioriteringar Begränsat utrymme för investeringar Större utrymme för trimningsåtgärder i befintligt system Fokusera på åtgärder som bättre utnyttjar befintlig kapacitet, bl.a. sjöfart Stora investeringar i infrastruktur löser inte klimatproblemen Vägtrafiken är central Styrmedel nödvändiga för att minska utsläppen Val av åtgärder ska alltid göras utifrån kostnadseffektivitet och långsiktig hållbarhet 18