Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Transkript

1 Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

2 Begränsad klimatpåverkan Vi kan inte förhindra att klimatet förändras Däremot kan vi begränsa hur mycket 2 gradersmålet kan fortfarande nås Gör vi det på rätt sätt kommer det även bidra till andra mål och vara möjligt för andra länder att följa

3 Hänsynsmålet sätter ramar inom vilka man kan åstadkomma ett tillgängligt transportsystem Vatten Landskap/ biologisk mångfald Material/ kemiska produkter Klimat Tillgänglighet Luftkvalitet Buller Fysisk aktivitet Kultur Säkerhet Om vi kan hitta gemensamma ramar (lösningar) för flera mål ökar utrymmet/frihetsgraderna inom vilket vi kan skapa en god tillgänglighet

4 Nuläge transportsektorns klimatpåverkan i Sverige Positivt Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter minskar Prognos 2005 koldioxidutsläpp +9 procent till 2013, det blev -12 procent Snabb energieffektivisering av nya personbilar Nästan 30 procent effektivare sedan 2006 Andelen förnybar energi ökar 7,9 till 9,8 procent 2013 Utmaningar Prognosen pekar på fortsatt trafikökning Vägtrafikens utsläpp Miljoner ton växthusgaser per år : -1% : -3% % % Personbilar : : -16% Personbil bensin Lätt lastbil bensin Buss Motorcykel och moped Personbil diesel Lätt lastbil diesel Tung lastbil

5 Fossilfrihet på väg SOU 2013:84 Thomas B Johansson, ett sekretariat, 23 sakkunniga, 60 experter den mest omfattande utredningen denna mandatperiod Identifiera åtgärder och styrmedel så att viktiga steg tas mot en fossiloberoende fordonsflotta 2030 i linje med visionen om fossilfri trafik 2050 Ge begreppet fossiloberoende fordonsflotta en innebörd som stöder visionen för 2050 Styrmedlen skall vara samhällsekonomiskt kostnadseffektiva och förenliga med EU:s regler

6 Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till av Trafikverket och utredningen för fossilfri fordonstrafik tolkat som åtminstone 80 procent lägre utsläpp av växthusgaser från vägtransporter 2030 jämfört med 2010 Transportsektorn ska bidra till det nationella miljökvalitetsmålet för begränsad klimatpåverkan. visionen om att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av klimatgaser 2050 innebär även att transportsektorn utsläpp bör vara nära noll

7 Behov av nya åtgärder och styrmedel Vägtrafikens användning av fossil energi 120 Fossil energianvändning (TWh) Beslutade styrmedel och åtgärder samt omsättning av fordonspark Behov av nya styrmedel och åtgärder Trafikutveckling Prognos med idag fattade beslut Målsättning Historik

8 Vi behöver ändra inriktning! För att nå klimatmål och göra transportsektorn mindre beroende av fossila bränslen krävs en ny inriktning i utvecklingen av samhället och transportsystemet, en utveckling mot ett mer transportsnålt samhälle. Planeringsunderlag för energieffektivisering och begränsad klimatpåverkan, TRV 2012:152 Målbild för ett transportsystem som uppfyller klimatmål och vägen dit, underlag till kapacitetsutredningen TRV 2012:105 Delrapport transporter - underlag till färdplan 2050 TRV 2012:224 Att tekniska åtgärder inte räcker stöds även av IPCC, IEA, EU Kommissionen, EEA, CEDR, Utredningen för fossilfri fordonstrafik m.fl

9 Kapacitetsutredningen och färdplan 2050 Kapacitetsutredningen Huvudförslag Infrastrukturproposition Klimatscenario Klimatpaket Underlag transporter till färdplan 2050 Åtgärdsplanering Underlag till färdplan 2050 Plan för transportsystemet Regeringens färdplan

10 Infrastrukturpropositionen 2012 Det är centralt att de prognoser för trafikutveckling som ligger till grund för kommande åtgärdsplanering utgår från nu beslutade förutsättningar, styrmedel och planer för transportinfrastrukturen.. Känslighetsanalyser är ett viktigt verktyg för att hantera olika dilemman, förutsättningar och antaganden

11 Tre åtgärdsområden för att nå fossilfrihet 1. Transportsnålt samhälle Stimulera samhällsomställning mot minskade och effektivare transporter Infrastrukturåtgärder och byte av trafikslag 2. Effektivare fordon och framförande 3. Ökad andel förnybar energi Eldrift och biodrivmedel

12 Transportsnålt samhälle Målbild 2030 Attraktiva städer med större närhet Drygt 10 procent mindre biltrafik (30 procent under prognos) Ökad tillgänglighet med gång, cykel och kollektivtrafik. Persontrafik på järnväg ökar med 130 procent (drygt 50 procent över prognos) Samordning av godstransporter i staden så att mängden lastbilsrörelser (fkm) i staden minskar med procent jämfört med prognos Ökat transportbehov tas i förbättrad logistik samt på järnväg och i sjöfart så att lastbilstrafiken inte ökar (26 procent under prognos). Godstrafik på järnväg ökar med 65 procent (15 procent över prognos)

13 Energieffektiva fordon, fartyg och flygplan Målbild 2030 EU-krav och nationella styrmedel driver elektrifiering av lätta fordon efter 2020 Lätta fordon 55 procent effektivare 2030 än 2010 Andel elbilar och laddhybrider 20 procent Tunga fordon 30 procent effektivare än 2012 Drygt 80 procent eldrivna bussar och distributionslastbilar i staden Ger även bättre luftkvalitet, komfort, imagefaktor samt lägre bullernivåer Sparsam körning, vägutformning och lägre hastigheter bidrar med ytterligare 15 procent energieffektivisering

14 Förnybar energi Målbild 2030 Effektivisering, elektrifiering och transportsnålt samhälle gör att biodrivmedlen räcker längre 20 TWh biodrivmedel (7 TWh 2013) 4,5 TWh el Över 80 procent lägre användning av fossil energi jämfört med

15 Vägtrafikens användning av fossil energi med och utan åtgärder (TWh) Energianvändning (TWh) Transportsnålt samhälle Energieffektivisering (exkl el) Energieffektivisering (genom el) Byte till el/vätgas Byte till biodrivmedel Kvarstående fossil energi Export biodrivmedel

16 Kritiska faktorer för trafiksnålt samhälle Tillkommande bebyggelse inom dagens tätortsgränser Lokalisering centralt samt kollektivtrafiknära Ökad funktionsblandning och undvikande av externetablering Utformning och hastighet på utifrån gående, cyklister, kollektivtrafik och samordnade varutransporter Investering i infrastruktur inriktas på minskad biltrafik Sänkta hastighetsgränser utom i glesbygdslän Fördubbling i utbud av kollektivtrafik Parkeringspolitik inriktad på minskat antal bilar Bilpooler ges möjlighet att trendmässigt öka Ökad andel e-handel och resfria möten Samordning av godstransporter i staden

17 Utredningen vill understryka att det inte räcker med att få fart på bostadsbyggandet utan att det också krävs att tillkommande bebyggelse i så stor utsträckning som möjligt hamnar innanför dagens tätortsgränser, centralt och i lägen med god kollektivtrafikförsörjning. Det är en vanlig missuppfattning att hög täthet måste innebära höga hus. En annan missuppfattning är att en tät stad inte kan ha några öppna ytor. Citat från Utredningen för fossilfri fordonstrafik

18 Vad kostar det då? Konjunkturinstitutet presenterade 2013 att det skulle behövas ett bensinpris på 42 kr per liter för att nå målen När användningen av bensin och diesel minskar med 80 procent så innebär det nästan en halvering av kostnaden för bilresor FFF-utredningen föreslog att man istället skulle använda andra styrmedel på fordon, drivmedel och samhällsplanering. Det innebär lägre kostnader Trafikverket har beräknat att kostnaden på kort sikt ökar för summan fordon, drivmedel och infrastruktur men att den på längre sikt innebär lägre kostnader IEA räknade 2012 ut att den globala kostnaden för fordon, drivmedel och infrastruktur kan minska med miljarder USD fram till 2050 i det måluppfyllande 2 graders scenariot jämfört med business as usual

19 Bidrag till andra mål Tryggare energiförsörjning Förbättrad tillgänglighet Ökat underlag för kollektivtrafiken Mindre emissioner av luftföroreningar och buller Ökad fysisk aktivitet och förbättrad hälsa Minskat markanspråk Ökad social integration och jämställdhet Högre trafiksäkerhet Långsiktigt lägre kostnader Ökad konkurrenskraft och långsiktig möjlighet för Sverige som biodrivmedelsexportör Men det finns utmaningar också!

20 Några styrmedelsförslag från utredningen om fossilfri fordonstrafik Transportsnålt samhälle Stadsmiljömål och stadsmiljöavtal Förändrade planeringsdirektiv till Trafikverket Parkeringsskatt och krav på transportplan Energieffektivare fordon Två alternativa paket av karaktären bonus malus: CO 2 -differentierad registreringsskatt/premie och höjd förmånsbeskattning CO 2 -differentierad fordonsskatt/supermiljöbilspremie och CO 2 -differentierat förmånsvärde Energimärkning av personbilar Miljölastbilspremie Demoprogram för energieffektiva tunga fordon Förnybar energi Utökad kvotplikt Regelverk för vissa biodrivmedel (prispremiemodellen) Generellt Långsiktig översyn av vägtrafikens beskattning och reseavdrag Klimatråd Kontrollstationer Energimärkning Toyota Prius Laddhybrid El och Bensin Mer energieffektiv Mindre energieffektiv C Energianvändning totalt 24,1 kwh/100km Räckvidd el 25 km Koldioxidutsläpp 49 g/km Bränsle- och elförbrukning 2,1 l/100km + 5,2 kwh/100km Övrig information Supermiljöbil Förutom bränsleffektiviteten har körsättet och andra icke-tekniska faktorer betydelse för bilens energianvändning, bränsleförbrukning och mängden koldioxidutsläpp. Om bilen är avsedd för förnybart drivmedel och körs på sådant blir utsläppen av koldioxid lägre än ovan angivet. Koldioxid är den växthusgas som bidrar mest till växthuseffekten. Mer information om bilens miljöegenskaper, trafiksäkerhet och ekonomi kan fås på

21 Slutsatser Den prognostiserade utvecklingen med dagens fattade beslut visar på ett allt större glapp till målen. Utredningen har visat att det går att nå klimatmål inklusive fossiloberoende fordonsflotta. Utöver tekniska åtgärder krävs förändrad inriktning i utveckling av samhälle och infrastruktur en utveckling mot ett mer transportsnålt samhälle. En sådan lösning ger stora synergier med andra samhällsmål och långsiktigt lägre kostnader. Den är också internationellt kompatibel. För att nå målen krävs styrmedel nu! Utredningen har föreslagit ett stort antal. Kontrollstationer behövs för att följa upp