MILJÖASPEKT KLIMATFAKTORER

Transkript

1 MILJÖASPEKT KLIMATFAKTORER Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet. Definition Begreppet klimatfaktorer definieras som begränsad klimatpåverkan genom minskade utsläpp av växthusgaser och minskad energianvändning. Relevanta växthusgaser för transportsektorn är koldioxid, metan och lustgas. Avgränsning Minskade utsläpp av växthusgaser omfattar i detta avseende enbart koldioxid eftersom denna gas utgör den klart största andelen. Transportsektorns utsläpp avgränsas till alla inrikestransporter plus det drivmedel som köps i Sverige och används för utrikestransporter. I detta sammanhang innefattas klimatfaktorer inte av eventuella anpassningsåtgärder orsakade av ett förändrat klimat. Bedömningsgrunder för och bidrag till måluppfyllelse De transportpolitiska målen omfattar begränsad klimatpåverkan genom hänsynsmålets precisering på klimat: Transportsektorn ska bidra till att miljökvalitetsmålet begränsad klimatpåverkan 1 nås genom en stegvis ökad energieffektivitet i transportsystemet och ett brutet beroende av fossila bränslen. År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Trafikverket har analyserat och konkretiserat klimatmålen och angett vad detta innebär för transportsektorn. Analysen finns i Energieffektivisering och begränsad klimatpåverkan 2 som Trafikverket tog fram under 2010 och som reviderats under 2011 och Planeringsunderlaget innehåller även potential för transportsektorn att bidra till klimatmål samt vilka åtgärder som behöver vidtas. Det finns alltså stöd i dokumentet för hur man kan ta hänsyn till klimatmålen i planeringen. Ytterligare fördjupning finns i en av underlagsrapporterna till kapacitetsutredningen Målbild för ett transportsystem som uppfyller klimatmål och vägen dit 3. Analysen visar att det finns möjlighet för transportsektorn att minska klimatpåverkan i linje med målen men för att åstadkomma detta krävs en kombination av åtgärder. Åtgärderna innebär bland annat minskad personbilstrafik och fördubblad gång, cykel och kollektivtrafik, dämpad ökning av lastbilstrafiken, överflyttning av gods från väg till järnväg och sjöfart, mer energieffektiva fordon, 1 Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. För att inte riskera en farlig påverkan på klimatsystemet har EU:s medlemsstater enats om målet att begränsa ökningen av den globala medeltemperaturen till högst två grader Celsius förindustriell temperaturnivå. För att målet ska nås behöver utsläppen i industriländerna minska med så mycket som 80 procent till 2030, detta gäller inte minst transportsektorn. 2 Trafikverket planeringsunderlag för energieffektivisering och begränsad 3 Trafikverket, Målbid för ett transportsystem om uppfyller klimatmål och vägen dit, 2012:105 Arbetsversion Sida 1

2 fartyg och flygplan med ökad andel förnybar energi samt minskad energianvändning i infrastrukturhållningen. Slutsatsen är alltså att tekniklösningar inte kommer att vara tillräckliga för att nå klimatmålen utan övriga åtgärder måste ske parallellt. Åtgärder inom hastighet omfattar både hastighetsefterlevnad och beslutade maxhastigheter och ingår därför i två indikatorer, energieffektiv användning av transportsystemet samt energieffektiv infrastrukturhållning. Hastigheten är direkt kopplad till bränsleförbrukningen 4 och ju högre hastighet desto högre bränsleförbrukning. Utöver den direkta effekten av hastigheten på bränsleförbrukning och utsläpp finns en indirekt påverkan genom att minskad restid leder till ökad trafik. För att bedöma om uppkommer kan nedanstående indikatorer användas 5 : betydelsen för minskad personbilstrafik och fördubbling av andelen gång, cykel och kollektivtrafik. betydelsen för energieffektiv användning av transportsystemet betydelsen för energieffektivisering av fordon, fartyg och flygplan samt ökad andel förnybar energi betydelsen för energianvändning i infrastrukturhållningen (byggande, drift och underhåll) Indikatorerna konkretiseras genom kriterier vilka anger när (i %) positiv eller negativ inträffar. Överlag gäller att > 1 % ökning av vägtrafiken och energianvändningen leder till negativ och omvänt leder en minskning av vägtrafiken och energianvändningen med > 1 % till en positiv. Andelarna har räknats fram genom att Trafikverket enligt Energieffektivisering och begränsad klimatpåverkan 6 ska bidra med en minskning av CO 2 utsläppen med ton under nuvarande planperiod vilket motsvarar 5 % av vägtrafikens och järnvägstrafikens koldioxidutsläpp. Mer än 1 % ökning eller minskning kan därför anses som en rimlig nivå för när inträffar. För att bidra till klimatmålen krävs betydligt större andelar minskad vägtrafik och minskad energianvändning än vad som anges för positiv (se indikatortabellerna). Bidrag till måluppfyllelse sker om minst ett kriterium uppfylls men bara under förutsättning att inget av övriga kriterier bidrar negativt. 4 och därmed koldioxidutsläpp och energianvändning 5 Trafikverket, Energieffektivisering och begränsad 6 Ibid. Arbetsversion Sida 2

3 Miljömål Indikator Kontrollfråga för tidiga skeden. 1 Begränsad klimatpåverkan Betydelse för mängden personbils och lastbilstrafik, samt gång, cykel och kollektivtrafik. Omfattas några infrastrukturprojekt eller andra åtgärder som leder till förändrad vägtrafik? referensalternat iv Negativ trafiken ökar med personbil > 1 % (fkm) och > 1 % lastbil (fkm). Positiv trafiken minskar med personbil > 1 % (fkm) och > 1 % lastbil (fkm). Kriterier för bidrag till uppfyllelse av mål. Minskad personbilstrafik (fkm) med 20 % 7 till Godstransporter på väg bör inte öka (fkm) till Underlag för analys CO2 från transport och trafikutveckling med beslutade styrmedel utom och med plan. CO2 från åtgärder som syftar till transportsnål samhällsplaneri ng och energieffektiva val av transportsätt. Metoder för analys Beräkning av koldioxidutsläpp för samtliga färdsätt och trafikslag. Baserat på faktiska trafikdata. EVA kalkyler på nya investeringar (tar ej hänsyn till överflyttning mellan trafikslag eller inducerad trafik) Sampers/Samkalk och Samgods om investeringen är >500 miljoner kr och/eller om risk finns för förändrat resmönster och då främst i form av överflyttning mellan olika trafikslag. (Sampers och Samgods tar hänsyn till inducerad trafik och överflyttningseffekter men kan inte hantera ändrade lokaliseringar) Cykalk 1.2 för att bedöma samhällsekonomisk lönsamhet av cykelinfrastruktur Metoder för uppföljning Beräkning av koldioxidutsläpp för samtliga färdsätt och trafikslag. Baserat på faktiska trafikdata. Efterkalkyl som görs på väg och järnvägsprojekt efter öppning. 7 Genomsnitt storstad (25 %), övriga tätorter (21 %) och glesbygd (13 %). Källa: Trafikverket (2012) Målbild för ett transportsystem som uppfyller klimatmål och vägen dit. publikation 2012:105. Underlagsrapport till kapacitetsutredningen Arbetsversion Sida 3

4 Miljömål Indikator Kontrollfråga för tidiga skeden. referensalternat iv Kriterier för bidrag till uppfyllelse av mål. Underlag för analys Metoder för analys Energieffektivisering och begränsad Metoder för uppföljning 1 b Fördubbling av kollektivtrafikandelen till Fördubbling av andelen gång och cykel. Åtgärder som syftar till ökad gång, cykel och kollektivtrafik. Åtgärdsvalsstudier/stråkstudier EVA kalkyler på nya investeringar (tar ej hänsyn till överflyttning mellan trafikslag eller inducerad trafik) Sampers/Samkalk och Samgods om investeringen är >500 miljoner kr och/eller om risk finns för förändrat resmönster och då främst i form av överflyttning mellan olika trafikslag. (Sampers och Samgods tar hänsyn till inducerad trafik och överflyttningseffekter men kan inte hantera ändrade lokaliseringar) Mätning av kollektivtrafikresandet. Mätning av gång och cykelresor. Energieffektivisering och begränsad Bussmodellen Bansek Arbetsversion Sida 4

5 Miljömål Indikator Kontrollfråga vid systemanalys för bedömning av hur relevant indikatorn är i fortsatt arbete 2 Begränsad klimatpåverkan Betydelse för klimateffektiv användning av transportsystemet Omfattas några infrastrukturprojek t eller andra åtgärder som leder till förändrad vägtrafik eller åtgärder som påverkar hastighet och körmönster? Kriterier för när negativ) uppstår p.g.a. planen jämfört med nollalternativ Negativ koldioxidutsläp pen per transportarbet e ökar med > 1 % 9. Positiv koldioxidutsläp pen per transportarbet e minskar med > 1 %. Kriterier för om planen leder till uppfyllelse av miljökvalitetsmålen 8. Kriterierna för pkm och tkm måste uppfyllas, se förklaring under kriteriet. Minskade koldioxidutsläpp per pkm med 82 % och minskad koldioxidutsläpp per tkm med 77 % till Överflyttning till gång, cykel och kollektivtrafik av personresor samt överflyttning av godstransporter till järnväg och sjöfart ska, tillsammans med övriga åtgärder vad gäller transportsnålt Underlag för analys Transport och trafikutveckling med beslutade styrmedel utom och med plan. Åtgärder som syftar till överflyttning av personresor och godstransporte r till mer energieffektiva trafikslag och färdmedel. Metoder för analys krav på redovisning Beräkning av koldioxidutsläpp för samtliga färdsätt och trafikslag. Baserat på faktiska trafikdata. EVA kalkyler på nya investeringar (tar ej hänsyn till överflyttning mellan trafikslag eller inducerad trafik) Sampers/Samkalk och Samgods om investeringen är >500 miljoner kr och/eller om risk finns för förändrat resmönster och då främst i form av överflyttning mellan olika trafikslag. Sampers och samgods tar hänsyn till inducerad trafik och överflyttningseffekter men kan inte hantera ändrade lokaliseringar) Cykalk 1.2 för att bedöma samhällsekonomisk lönsamhet av cykelinfrastruktur Metoder för uppföljning Beräkning av koldioxidutsläpp för samtliga färdsätt och trafikslag. Baserat på faktiska trafikdata. Efterkalkyl som görs på väg och järnvägsprojekt efter öppning. 8 Trafikverkets analys av vad hänsynsmålets precisering på klimat innebär för transportsektorn. Enligt Trafikverket (2012) Målbild för ett transportsystem som uppfyller klimatmål och vägen dit. publikation 2012:105. Underlagsrapport till kapacitetsutredningen 9 Enligt planeringsunderlaget ska Trafikverket under nuvarande planperiod bidra med en minskning av CO2 utsläppen med ton vilket motsvarar 5 % av vägtrafikens och järnvägstrafikens koldioxidutsläpp. 1 % kan därför anses som en rimlig nivå för vad som kan vara. 10 Exaktheten i andelarna beror på flera aggregerade beräkningar vilka också återfinns i Trafikverkets rapporter om begränsad klimatpåverkan. Därav avrundas dessa inte heller i miljöbedömningsgrund klimatfaktorer. Arbetsversion Sida 5

6 2 b samhälle, energieffektivisering och förnybar energi, bidra till procentuella minskningar enligt ovanstående kriterium. Fördubbling av kollektivtrafikandelen till Fördubbling av andelen gång och cykel. Åtgärder som syftar till ökad gång, cykel och kollektivtrafik. Energieffektivisering och begränsad Åtgärdsvalsstudier/stråkstudier EVA kalkyler på nya investeringar (tar ej hänsyn till överflyttning mellan trafikslag eller inducerad trafik) Sampers/Samkalk och Samgods om investeringen är >500 miljoner kr och/eller om risk finns för förändrat resmönster och då främst i form av överflyttning mellan olika trafikslag. Sampers och samgods tar hänsyn till inducerad trafik och överflyttningseffekter men kan inte hantera ändrade lokaliseringar) Mätning av kollektivtrafikresandet. Mätning av gång och cykelresor. Bussmodellen Bansek 2 c Sparsam körning och ökad hastighetsefterlevnad kan ge 15 %. Åtgärder som syftar till sparsam körning och ökad hastighetsefterlevnad. Energieffektivisering och begränsad Energieffektivisering och begränsad STR statistik för sparsam körning Antal ATK ISA användning Handledning för beräkning av energieffektivisering och förändrade Arbetsversion Sida 6

7 Miljömål Indikator Kontrollfråga vid systemanalys för bedömning av hur relevant indikatorn är i fortsatt arbete 3a Begränsad klimatpåverkan 3b Betydelse för energieffektivisering av fordon, fartyg och flygplan samt främjande av ökad andel förnybar energi Finns åtgärder för att främja energieffektiva fordon, fartyg och flygplan samt ökad förnybar energi. p.g.a. planen nollalternativ Negativ energianvändningen per transportarbete ökar med > 1 % samt om användningen av fossila bränslen ökar med > 1 %. Positiv energianvändningen per transportarbete minskar med > 1 % och andelen förnybar energi ökar med > 1 %. Kriterier för om planen leder till uppfyllelse av miljökvalitetsmålen 11. Samtliga kriterier måste uppfyllas. Effektivisering av personbilar med 57 % till 2030, Effektivisering av tunga fjärrlastbilar med 23 % till 2030, koldioxidutsläpp Underlag för analys Metoder för analys Metoder för uppföljning Bedöm fordons och drivmedelsutvecklingen utifrån beslutade lagkrav och ekonomiska styrmedel. Åtgärder som främjar byte till mer energieffektiva personbilar. Bedöm fordons och drivmedelsutvecklingen utifrån beslutade lagkrav och ekonomiska styrmedel. Energieffektivisering och begränsad Handledning för beräkning av energieffektivisering och förändrade koldioxidutsläpp. Energieffektivisering och begränsad Bilindex Nya bilars klimatpåverkan Modellberäkning med Handbook eller motsvarande modell. 11 Trafikverkets analys av vad hänsynsmålets precisering på klimat innebär för transportsektorn. Enligt Trafikverket (2012) Målbild för ett transportsystem som uppfyller klimatmål och vägen dit. publikation 2012:105. Underlagsrapport till kapacitetsutredningen 12 Exaktheten i andelarna beror på flera aggregerade beräkningar vilka också återfinns i Trafikverkets rapporter om begränsad klimatpåverkan. Därav avrundas dessa inte heller i miljöbedömningsgrund klimatfaktorer. 13 Se föregående fotnot. Arbetsversion Sida 7

8 3c Miljömål Indikator Kontrollfråga vid systemanalys för bedömning av hur relevant indikatorn är i fortsatt arbete p.g.a. planen nollalternativ Kriterier för om planen leder till uppfyllelse av miljökvalitetsmålen 11. Samtliga kriterier måste uppfyllas. Energieffektivisering av tåg genom minskad elanvändning 25 % till 2030, 2006 Energieffektivisering av fartyg med 29 % till 2030, Underlag för analys Metoder för analys Metoder för uppföljning Åtgärder som främjar byte till mer energieffektiva tunga fordon. Åtgärder som syftar till minskad elanvändning i tågdrift. Bedöm fartygsutvecklingen utifrån lagkrav. Åtgärder som syftar till mer energieffektiva fartyg. Handledning för beräkning av energieffektivisering och förändrade koldioxidutsläpp. Handledning för beräkning av energieffektivisering och förändrade koldioxidutsläpp. Energieffektivisering och begränsad Mätning av elanvändning (per personkm och tonkm) i tågdrift Uppföljning av bränsleanvändning för fartyg. Sjöfartsverkets årsredovisning/ klimatrapportering 3d Energieffektivisering av flyg med 33 % till 2030, Bedöm flygplansutvecklingen utifrån lagkrav. Åtgärder som syftar till mer Energieffektivisering och begränsad Uppföljning av bränsleanvändningen från flyget. Transportstyrelsens årsredovisning/ klimatrapportering 14 Exaktheten i andelarna beror på flera aggregerade beräkningar vilka också återfinns i Trafikverkets rapporter om begränsad klimatpåverkan. Därav avrundas dessa inte heller i miljöbedömningsgrund klimat 15 Se föregående fotnot. Arbetsversion Sida 8

9 Miljömål Indikator Kontrollfråga vid systemanalys för bedömning av hur relevant indikatorn är i fortsatt arbete p.g.a. planen nollalternativ Kriterier för om planen leder till uppfyllelse av miljökvalitetsmålen 11. Samtliga kriterier måste uppfyllas. Underlag för analys Metoder för analys Metoder för uppföljning energieffektiva flygplan. 3e Energi med låg klimatpåverkan genom elektrifiering av personbilar, stadsbussar och distributionslastbilar. samt biodrivmedel församtliga fordonstyper och trafikslag. Åtgärder som leder till ökad elektrifiering av vägtrafik samt och ökad andel förnybar energi i transportsektorn. Energieffektivisering och begränsad Uppföljning av bränsleanvändningen. Trafikverkets, Transportstyrelsens, Sjöfartsverkets årsredovisning/ klimatrapportering Arbetsversion Sida 9

10 Miljömål Indikator Kontrollfråga vid systemanalys för bedömning av hur relevant indikatorn är i fortsatt arbete 4a Begränsad klimatpåverkan 4 b Betydelse för energianvändning i infrastrukturhållningen Finns infrastrukturprojekt eller drift och underhåll av infrastruktur? p.g.a. planen nollalternativ Negativ förändringar i infrastrukturen resulterar i ökad energianvändning ur ett livscykelperspektiv med > 1 %. Positiv förändringar i infrastrukturen resulterar i minskad energianvändning ur ett livscykelperspektiv med > 1 %. Kriterier för om planen leder till uppfyllelse av miljökvalitetsmåle n 16. Det första kriteriet måste uppfyllas. Sänkta hastigheter ingår där. Minskad (total) energianvändning med 35 % till 2030, Sänkta hastigheter på vägnätet. Underlag för analys Åtgärder som syftar till minskad energianvändning vid byggande, drift och underhåll av infrastruktur. Åtgärder för sänkta hastigheter på vägnätet. Metoder för analys Energieffektivisering och begränsad Miljökrav i upphandlingen Effektsamband för vägtransportsystemet 2008:8 2008:12 Effekter hastighetsöversyn Metoder för uppföljning Mätning av bränsleanvändning i entreprenader. Handledning för beräkning av energieffektivisering och förändrade CO2 utsläpp, version 3.0 Effekter hastighetsöversyn 16 Trafikverkets analys av vad hänsynsmålets precisering på klimat innebär för transportsektorn. Enligt Energieffektivisering och begränsad Arbetsversion Sida 10

11 Utvecklingsbehov Efterkalkyl för infrastrukturinvesteringar bör göras och då även kompletteras med koldioxidmätningar. Arbetsversion Sida 11