Framtidens transporter. Skellefteå 9 okt. Ingela Jarlbring

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Framtidens transporter. Skellefteå 9 okt. Ingela Jarlbring"

Ulrika Arvidsson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Framtidens transporter Skellefteå 9 okt Ingela Jarlbring

2 Nationella och internationella transportmål - Målsättningar och utmaningar

3 Fakta om Trafikverket Generaldirektör Gunnar Malm Huvudkontoret ligger i Borlänge Regionkontor i Luleå, Gävle, Stockholm, Eskilstuna, Göteborg och Kristianstad Trafikverket omfattar verksamheten vid Banverket och Vägverket samt vissa verksamheter vid SIKA, Sjöfartsverket och Transportstyrelsen Planerar för alla trafikslagen Planerar, förvaltar och utvecklar ett samhällsekonomiskt effektivt och hållbart transportsystem

4 Riksdagens transportpolitiska mål Det övergripande målet är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Transportsystemet ska bidra ll a miljökvalitetsmålen och ökad hälsa uppnås

5 Riksdagens transportpolitiska mål

6 Hänsynsmål: Miljö och hälsa Kritiska miljöfrågor Klimat (Energianvändning och koldioxidutsläpp) Hälsa (Buller, vibrationer, luftföroreningar, dricksvatten mm) Landskap (Natur, kultur, vatten, materialanvändning mm)

7 Den stora klimatutmaningen USA 25 ton /pers och år Indien 1 ton /pers och år Världssnittet 6,5 ton/pers och år Hur stor andel av världens utsläpp av växthusgaser står transportsektorn för? 26%

8 Den stora klimatutmaningen Beslut om 2- gradersmålet är taget! Utreda mål mot max 1,5 grader Celsius temperatur ökning Innebörden av 2-gradersmålet för I-länderna, utsläppen måste minska med upp till 40 procent till 2020 upp till 80 procent till 2030 upp till 95 procent till

9 Klimatmål för transportsektorn Hänsynsmålets precisering på klimat Transportsektorn bidrar till att miljökvalitetsmålet begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet i transportsystemet och ett brutet beroende av fossila bränslen År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen Trafikverket har tolkat detta som åtminstone 80 procent lägre användning av fossil energi till vägtransporter 2030 jämfört med

10 Oljeberoende transportsektor Andelar av total energianvändning % 40% 35% 30% 25% 20% 15% Biobränslen, gas m.m. Fjärrvärme El Kol, koks Oljeprodukter 10% 5% 0% Industri Bostäder, service m.m. Transporter

11 Beslutade åtgärder räcker inte Avser vägtrafik Beslutade åtgärder Klimatmål SE

12 Klimatfrågan, en stor utmaning för transportsektorn År 2010 stod transportsektorn i Sverige för drygt 31 % av utsläppen av koldioxid Utsläppen har ökat med 30 % sedan 1990 Utsläppen var som högst mellan 2005 och 2007 Minskade utsläpp mellan 2007 och

13 Fördelning av transportsektorns koldioxidutsläpp i Sverige (2010) Infrastruktur väg och järnväg Flyg 4% 8% Sjöfart 25% Väg personbil 40% Järnväg 0,2% Väg övriga 3% Väg lastbil 20%

14 Energianvändning och koldioxidutsläpp för olika persontransporter Index (personbil tätort = 100) Klimat Energi 50 0 Personbil tätort Buss tätort Tunnelbana Personbil landsväg Buss landsväg Tåg intercity Flyg Uppgifterna avser användning och utsläpp per personkilometer

15 Energianvändning och koldioxidutsläpp för olika godstransporter Index (tung lastbil fjärrtransport = 100) Klimat Energi 50 0 Tung lastbil, distribution tätort Tung lastbil, fjärrtransport Järnväg Container- fartyg Färja Uppgifterna avser användning och utsläpp per tonkilometer

16 EU-kommissionens förslag till transportpolitik Färdplan för ett gemensamt europeiskt transportområde ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt transportsystem Nyckelmål till 2050 m.a.p. klimat: Inga konventionellt framdrivna bilar i städerna. 40 % användning av hållbara låg-kolbränslen i flyget och minst 40 % minskning av sjöfartens utsläpp. 50 % överflyttning av medeldistans, intercity, passagerar- och godstransporter från väg till järnväg och sjöfart. Minskning av koldioxidutsläppen från transporter med 60 % till

17 Trafikverkets planeringsunderlag Samlad planeringsunderlag för energieffektivisering och begränsad klimatpåverkan Publikation 2012:

18 Alla delar behövs Det kommer inte att räcka med effektivare fordon, fartyg och flygplan samt ökad andel förnybar energi och elektrifiering av vägtransporter. Det kommer även att krävas en förändrad inriktning när det gäller att utveckla samhälle och infrastruktur. Energieffektivitet Samhällsplanering och överflyttning Förnybar energi

19 Åtgärder och arbetssätt Symbol för Trafikverkets arbete med energieffektivisering och begränsad klimatpåverkan

20 Transportsnålt samhälle Tätare och grönare städer Funktionsblandad bebyggelse Utformning och hastighet på gator utifrån gående och cyklisters villkor Förbättrad tillgänglighet med gång, cykel och kollektivtrafik till arbetsplatser och service Korta avstånd till effektiv kollektivtrafik Färre parkeringsplatser och marknadsbaserade parkeringsavgifter Källa: Growing cooler The evidence on urban development and climate change

21 Fördelar med bilsnål planering inte bara klimat och försörjningstrygghet Mindre trafik ger mindre utsläpp av luftföroreningar och mindre bulleremissioner Förbättrad närmiljö Ökad fysisk aktivitet och förbättrad hälsa Förbättrade möjligheter för barn att själva ta sig till skolan och aktiviteter Förbättrad tillgänglighet Minskade reskostnader Ökat underlag för kollektivtrafiken Ökad social integration Ökad jämställdhet Högre trafiksäkerhet Minskade kostnader för att bygga ut infrastruktur En radikal minskning av privatbilar i staden och motsvarande utbyggnad av kollektivtrafiken skadar inte stadens värden det ökar stadens attraktivitet och värde för den som bor och vistas där. Hållbar stadsutveckling - Sveriges Arkitekter

22 Energieffektiv användning av transportsystemet Överflyttning från väg och flyg till järnväg och sjöfart Ökad andel gång, cykel och kollektivtrafik Effektiv logistik hög lastfaktor och fyllnadsgrad Sparsam körning Hålla hastigheten

23 Bränsleförbrukningen och CO 2 -utsläppen är direkt kopplade till hastigheten 1400 Lastbil med släp 60 Koldioxidutsläpp (g/km) Hastighet (km/h) Bränsleförbrukning (l/100km)

24 Överflyttning gods Järnväg och sjöfart är mer energieffektivt per tonkilometer. 30 % av godstransporter längre än 300 km flyttas från väg till järnväg och sjöfart fram till år Kräver åtgärder på kort och lång sikt

25 Överflyttning personresor Minskat bilresande (20 %) Fördubbling av gång, cykel och kollektivtrafik Överflyttning av flygresande till järnväg (främst inrikes)

26 Förbättrad logistik Förbättrad samordning av transporter i städer citylogistik Förbättrad ruttoptimering både person- och godstransporter Minskad tomkörning Längre och tyngre fordon

27 Energieffektivare vägfordon I Lätta vägfordon 60 procent effektivare till 2030 EU-krav som på sikt även driver på elektrifiering I Tunga vägfordon procent effektivare till

28 Svenska vägtrafikens bränsleanvändning (2011) Dieselolja 48,1% Biogas 1,0% RME 2,5% Naturgas 0,7% Biobränsle 6,6% Bensin 44,6% Etanol till bussar 0,3% Etanol till E85 1,4% Etanol till låginblandning 1,5%

29 Energieffektiv infrastrukturhållning Byggande, drift och underhåll står för knappt 10 procent av transportsektorns årliga energianvändning Stora poster: - Material - Bränsleförbrukning - Masshantering

30 Vägtransporter i samklang med 2-gradersmål Transportsnålt samhälle Energieffektivisering Förnybar energi (inkl el) Kvarstående fossil energi

31 Slutsatser Både begränsad klimatpåverkan och trygg energiförsörjning kräver kraftig minskning av fossil energi Tekniska lösningar räcker inte. Samhällsplanering och överflyttning är nödvändigt Genom en kombination av åtgärder är det möjligt att reducera vägtransporternas användning av fossila bränslen med 80 procent till

33 Buller och hälsa Hörselsinnet är ett av våra viktigaste varningssystem hjälper oss att överleva farliga situationer Varför är buller farligt: Frigör stresshormoner Ökar hjärtfrekvens och slagvolym Ökar blodtrycket Ökar frigörande av fettsyror till blodet Buller från väg- och järnväg orsakar: sömn- och insomningsproblem koncentrationssvårigheter allmän trötthet

34 Hälsa mindre Buller Nationellt Miljökvalitetsmål God bebyggd miljö Nationellt delmål: Antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar överstigande de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder skall ha minskat med 5 % till år 2010 jämfört med Ej uppnått! Precisering av miljökvalitetsmålet: Människor ska inte utsättas för oacceptabla hälsoeller säkerhetsrisker

35 Hälsa mindre Buller Nationellt Miljökvalitetsmål God bebyggd miljö Trafikverkets inriktningsmål: Till år 2020 ska antalet människor som är utsatta för höga bullernivåer från transportsystemet vid bostäder ha minskat med 10% från år Inriktningen bör vara effektivaste reduktion av störningar och prioriteringar av de mest bullerutsatta människorna

36 Strategier för att nå bullermål Ljuddämpande fasader, tystare beläggningar, spår och räler skärm i vissa fall) Kunskapsstöd till andra aktörer Tystare fordon och däck Tystare trafik

37 Riksdagens riktvärden för trafikbuller (prop 1996/97:53) 30 dba L eq inomhus 45 dba L max inomhus nattetid 55 dba L eq utomhus (vid fasad) 70 dba L max vid uteplats i anslutning till bostad Vid åtgärd i järnväg eller annan spåranläggning avser riktvärdet 55 dba L eq uteplats och 60 dba L eq gäller i bostadsområdet i övrigt

38 Hälsa - Bättre luftkvalitet Nationellt miljökvalitetsmål Frisk Luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Lagkrav Halten av kvävedioxid och partiklar ska inte överskrida fastställda miljökvalitetsnormer (MKN)

39 Tack!

Relevanta dokument

Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet

Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet Håkan Johansson Nationell samordnare - klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se 1 2011-09-16 Klimatmål för transportsektorn Hänsynsmålets