Kapacitetsbrister - fyra trafikslag. Lennart Lennefors Einar Tufvesson

Transkript

1 Kapacitetsbrister - fyra trafikslag Lennart Lennefors Einar Tufvesson

2 Vad styr järnvägens kapacitet? Enkelspår: avstånd mellan mötesspår Dubbelspår: blandning av tåg och uppehållsbild Mötesstationernas längd Signalsystem Banans elförsörjning Korsningspunkter och antal växlar Dygnsutnyttjande på > 80 % är det normalt stora kapacitetsproblem (röd) Dygnsutnyttjande på % medelstora kapacitetsproblem (gul)

3 Kapacitetsbrister inom flyg Stockholmsflygplatser Arlanda har ett utsläppstak som begränsar CO2 utsläpp för flygplatsen, marktransporter till/från och för flyget. Beräknas överskridas 2013/2014. Marktransporter står för 52% av utsläppen. Inflygningar till bana 3 på Arlanda söderifrån medges inte pga buller över Upplands Väsby I tillståndet ska kurvad inflygning tillämpas, men standarden kommer inte att utvecklas i tid. Utan bana 3 sjunker kapaciteten med 30-50% under högtrafik. Inflygningsvägen till Stockholm söderifrån är kapacitetsmässigt ansträngd då Arlanda-, Bromma-, Skavsta-, Norrköping- och Linköpings flygplats ligger i samma korridor

4 Kapacitetsbrister inom sjöfart Akut kapacitetsbrist finns inte på sjöfartssidan i dagsläget, om man med detta innefattar själva farlederna. Det som finns är restriktioner för djupgående och farledsbredd som kan inverka menligt på hur effektivt transport systemet utnyttjas

5 Övergripande definition av kapacitetsbrister på väg Brister i framkomligheten på en väg, som gör att framkomligheten varaktigt inte är den som kan förväntas med hänsyn till vägens standard och trafikmängd Trafikverket använder sig av etablerade modeller och verktyg för att identifiera sträckor och punkter med kapacitetsbrist

6 Övergripande definition av effektivitetsbrist på väg är en brist vars avhjälpande kan minska problemen med kapacitetsbrist. Effektivitetsbrister kan vara såväl av infrastrukturell som av annan art

7 Kapacitetsbrister i storstad/flöde/bärighet (2021) Flödesbegränsningar Flaskhalsar i anslutningar, vid på- och avfarter Flaskhalsar på grund av för få körfält vid normala trafikförhållanden Flaskhalsar på grund av för få körfält vid vägarbeten och incidenter Begränsad framkomlighet för varudistribution i storstäder Brister på terminaler Brister på bussterminaler Brist på infartsparkeringar Bärighetsbegränsningar Bristande bärighet på sträckor med skogs- och malmtransporter, på vissa storstadsleder, omlednings- möjligheter i storstad

8 Exempel på kapacitets- och effektivitetshöjande åtgärder på väg Åtgärder enligt steg ett, två och tre i fyrstegsprincipen Vägassistans och bättre incidentinformation Förbättrade system för trafikinformation, trafikledning och trafikstyrning inkl signalprioritering för busstrafik Mer effektiva hållplatser Infartsparkeringar och bättre bytespunkter Särskilda körfält för kollektivtrafik och godsdistribution Förbättringar eller ombyggnad i anslutningar (ramper etc), rampstyrning Reversibla körfält Fler körfält på hårt belastade sträckor Ökad bärighet på vägar med hög andel skogs- och malmtransporter Ökad bredd på vägar med hög andel skogs- och malmtransporter

9 Kapacitets- och effektivitetsbrister i vägsystemet (bedömning 2025/2050) Hastighetsbegränsningar Lägre hastighetsgränser till följd av översyn enligt systemet km/h (påverkar främst landsbygd) - ca 1100 mil 90-vägar ändras till 80/100 km/h Flödesbegränsningar Flaskhalsar på grund av för få körfält vid normala högtrafikförhållanden Störningar planerade (vägarbeten) och oplanerade (olyckor, väder..) Begränsad framkomlighet för varudistribution i storstäder Bristande bärighet för skogs- och malmtransporter samt omledning

10 Utgångspunkter för bristanalys 2025 Fortsatt satsning på drift, underhåll och styrmedel för samtliga trafikslag. Förutsättning plan , inkl projekt som påbörjas före Utgångspunkt är transporteterfrågan enligt prognos 2030 oberoende av trafikslag. Prel godsprognos anger ökning med 1,1 % För persontrafik förutsätts nästan en halvering av körkostnaden för bil, vilket grovt bedöms ge en fördubblad ökningstakt för personbil

11 Att beakta i bristanalys 2025 Fokus är utökad kapacitet samt att bidra till robusthet och effektivare utnyttjande av transportsystemet. Främja effektiva övergångar mellan trafikslagen och att transportsystemet ska vara långsiktigt hållbart. För persontrafik innebär det i första hand kollektiva lösningar där så är möjligt. För gods innebär det i linje med EU:s vitbok att det skall eftersträvas att gods på järnväg och sjöfart tar en större del. Pågående arbete med 2050-perspektivet skall beaktas för att kunna starta projekt/aktiviteter före 2025, för att möta målsättningar för

12 Utveckling av godstonkm under de senaste 10 åren Källa: Trafikanalys, officiell statistik 45,0 40,0 35,0 Miljarder godstonkm 30,0 25,0 20,0 15,0 Godståg +17 % Lastbil Godståg Sjöfart 10,0 5,0 0,