Remiss kapacitetsutredning Trafikverket

Transkript

1 Handläggare Datum Diarienummer Anna Ekman KS 2012/ Kommunstyrelsens arbetsutskott Remiss kapacitetsutredning Trafikverket Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott ställer sig bakom Regionförbundet i Kalmar läns förslag till yttrande över kapacitetsutredningen till Trafikverket. Vidare antar kommunstyrelsens arbetsutskott kommunledningskontorets yttrande den 26 mars 2012 som ett tillägg och överlämnar detta till regionförbundet. Kalmar kommun anser att kommunens yttrande ska skickas med till Trafikverket. Bakgrund Trafikverket har fått i uppdrag av regeringen att analysera åtgärder för att öka kapacitet och effektivitet i transportsystemet. Trafikverket ska slutredovisa kapacitetsutredningen till regeringen senast den 30 april Utredningen fokuserar på åtgärder och inriktningar som ger ökad kapacitet, bidrar till effektivare användning av och ett robustare transportsystem i sin helhet. Behoven av ökad kapacitet analyseras för åren , samt år Utgångspunkter är nationella och regionala planer samt fyrstegsprincipen. Trafikverket konstaterar att det finns kapacitetsbrister i delar av transportsystemet. Utredningen pekar främst på att de största bristerna finns inom järnvägen, men även inom väg i storstadsområdena. Dessa kapacitetsbrister påverkar såväl person- som godstransporter. Trafikverkets prognoser visar en kraftig tillväxt av trafiken till år I utredningen konstateras att den snabbaste vinsten i kapaciteten finns i befintliga system, systemet behöver dock användas smartare och effektivare. Bristerna enligt utredningen är störst i storstadsregionerna och därför föreslås prioriterade paketlösningar för Malmö, Göteborg och Stockholmsområdena. I övrigt behandlas persontrafik och godstrafik var för sig. Sydöstra Sveriges behov är endast marginellt behandlade. Mark- och Planeringsenheten Kommunledningskontoret Adress Box 611, Kalmar Besök Storgatan 35 A Tel vx anna.ekman@kalmar.se

2 2 (2) Följande brister identifieras år 2025: Pendlingsmöjligheterna till de större städerna i Småland kommer i många fall att vara alltför bristfälliga. Restiden mellan de tre residensstäderna Växjö, Kalmar och Karlskrona kommer att vara strax över en timme. Följande åtgärder föreslås till 2025: Åtgärder för snabbussar Kalmar-Oskarshamn-Västervik-Norrköping. Ökad kapacitet Alvesta-Växjö. Möjliggör att fler tåg kan få ändstation i Växjö, istället för Kalmar. I remissförfarandet har Regionförbundet i Kalmar län en samordnande roll då de sammanställer kommunernas remissyttranden kring utredningen. Kalmar kommun har tagit del av regionförbundets förslag till remissvar som i sin helhet är bra och fångar den problematik som finns i vår del av Sverige. Kommunledningskontoret har dock betonat lite mer specifika synpunkter för Kalmarsundsregionen och föreslår att dessa överlämnas till regionförbundet och Trafikverket. Anna Ekman, planeringsarkitekt Bilaga: Yttrande

3 Handläggare Datum Diarienummer Anna Ekman KS 2012/ Regionförbundet i Kalmar län Trafikverket Remiss Trafikverkets kapacitetsutredning Yttrande Regionförbundets yttrande till Trafikverket är i sin helhet bra och fångar den problematik som finns i vår del av Sverige. Följande synpunkter bör dock framhållas för Kalmar kommun och Kalmarsundsregionens del. Kapaciteten på Södra Stambanan är vital för Kalmar, främst för förbindelsen mot Malmö/Öresund och tills vidare även mot Stockholm/Mälardalen. En sträckning för höghastighetsbanan genom Småland som placerar den nya banans stationslägen flera mil väster om Södra stambanan, ger naturligtvis relativa konkurrensnackdelar för Sydöstra Sverige. Den globala utvecklingen går i riktning mot alltmer ökande kontakter österut, vilket talar för att planera den inhemska infrastrukturen därefter. Det är viktigt att beakta ett öst-västperspektiv när sträckningen av en eventuell höghastighetsjärnväg Stockholm-Malmö planeras. Kända flaskhalsar på E22 (för länets del Bergkvara och Mönsterås) är viktiga att snarast åtgärda. Behovet av järnvägsinvesteringar är viktigt för att vi dels ska underlätta för industrin att använda järnväg (t.ex. SÖDRA och Scania) och då inte minst i perspektivet om skärpta miljökrav för bunkerolja till fartyg, dels för att i första hand bättre integrera och i andra hand förstora funktionella regioner för arbete, studier och samhällsservice. Kalmar kommun stödjer Regionförbundets förslag om slutstation Kalmar i stället för Växjö. En knutpunkt i Linköping för sydöstra Sverige förutsätter en rejäl satsning på upprustning av Stångådalsbanan på samma sätt som Emmaboda-Karlskrona. I utredningens beskrivning av åtgärdsbehov visas ett större behov av väginvesteringar än järnvägsinvesteringar Ska vi kunna nå målet om Fossilbränslefri region 2030 och restider under en timme mellan de tre Mark- och Planeringsenheten Kommunledningskontoret Adress Box 611, Kalmar Besök Storgatan 35 A Tel vx anna.ekman@kalmar.se

4 2 (2) städerna Växjö, Kalmar och Karlskrona är behovet av järnvägsinvesteringar stort. Och förhållandet därmed snarare det motsatta. Under 2010 ökade turismens totala omsättning i Sverige med 3,2 procent till nästan 255 miljarder kronor. Det nationella målet är en omsättning på 500 miljarder och sysselsatta år Detta gör turismen till en viktig basnäring. I utredningen är endast Region Mitt och Region Norrbottens bristanalyser kopplat till besöksnäringen, att Kalmar län inte är omnämnt ser vi som en stor brist. Besöksnäringen är en lokal och regional styrka i Kalmar län. Regionens unika värden lockar människor från många länder. Turism och resande ger inkomster för företag, skapar arbetstillfällen och ger samhället skatteinkomster. Bättre kommunikationer såväl till regionen som mellan de regionala besöksmålen är viktigt för att besöksnäringen ska kunna utvecklas både som näring och besöksmål, och därmed skapa tillväxt. För att få en helhetsbild ur ett trafikslagsövergripande perspektiv innefattar numera uppdraget järnväg, väg, sjöfart och luftfart. Utredningen fokuserar på åtgärder som bland annat bidrar till effektivare användning av transportsystemet och åtgärder som främjar effektiva övergångar mellan trafikslagen. Kapitel 3 beskriver en internationell utblick med bland annat en beskrivning om hur Holland arbetat med cykeln och kapitel 4 beskriver förutsättning och utveckling av cykling. Åtgärderna på väg fokuserar på bil och kollektivtrafik, cykeln uteblir. Helhetsbilden och cykelns potential vore tydligare ifall cykeln lyfts in i bristanalysen, så att kopplingen mellan trafikslagen tydliggörs. För att bli mer konkurrenskraftiga behöver vi samarbeta över kommun- och länsgränser. Kalmar kommuns roll som regioncentra i Kalmarsund ställer höga krav på bland annat goda kommunikationer med Växjö och Karlskrona. En av utredningens slutsatser är att restider över en timme mellan de tre residensstäderna Växjö, Kalmar och Karlskrona är acceptabelt. Detta anser Kalmar kommun inte är ett rimligt alternativ för sydöstra Sverige. Korta restider (under en timme) är av stor betydelse med tanke på integreringen av Linnéuniversitetet i regionen och arbetet med en gemensam arbetsmarknadsregion, men även för att besöksnäringen ska kunna utvecklas. Behovet är inte endast tätare trafik utan även snabbbare trafik för att kunna vara ett bra alternativ till bilanvändning. Utredningens slutsats innebär än en gång att sydöstra Sveriges behov inte tas på allvar. Med tanke på situationens allvar anhåller vi om ett samtal snarast möjligt med ansvarig minister om sydöstra Sveriges transportinfrastruktur. Anna Ekman planeringsarkitekt

5 Protokollsutdrag Arbetsutskott D 2012/ Trafikverkets kapacitetsutredning Trafikverkets kapacitetsutredning startade i mars 2010 med att analysera järnvägens behov av ökad kapacitet. Sedan dess har regeringen utökat uppdraget till att omfatta hela transportsystemet och tre olika tidsperspektiv ; ; Regionförbundet i Kalmar län fick den 17 februari 2012 kapacitetsutredningen på remiss. Remisstiden går ut den 31 mars Utredningen, som ännu inte är klar utan kommer att kompletteras under våren, består av följande rapporter 1. Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder förslag på lösningar fram till år 2025 och utblick mot år Bristanalys av kapacitet och effektivitet i transportsystemet kapacitetsutredningens bristanalys till och med år Miljökonsekvensbeskrivning av kapacitetsutredningens förslag 4. Banavgifter för ökad kund- och samhällsnytta 5. Analys av förutsättningar och persontrafikprognos 6. Underlagsrapport Framtida kapacitetsefterfrågan Kapacitetsutredningens huvudrapport genomsyras av ett helhetsperspektiv på alla fyra transportslagen, väg, järnväg, luft och vatten. Utredningen för flera diskussioner om konflikterna: ökad trafik ökade miljöstörningar fossilbränslefritt. Rapporten redovisar på flera olika sätt hur både persontrafik och godstrafik skall kunna utvecklas med konflikterna som utgångspunkt. Fokus i rapporten ligger på trängsel och storstadsområden. De områden som lyfts fram ur ett länsperspektiv är 1. Åtgärder för snabbussar Kalmar-Oskarshamn-Västervik-Norrköping 2. Ökad kapacitet på järnvägsleden Växjö-Alvesta 3. Farledsåtgärder i Kalmarsund Vid arbetsutskottets behandling 43/12 förelåg inget förslag till yttrande. Då yttrande skall vara Trafikverket tillhanda senast den 31 mars 2012 beslutade arbetsutskottet att hålla ett extra sammanträde i slutet av mars för att behandla yttrande över kapacitetsutredningen. Styrelsen har 36/12 beslutat uppdra åt arbetsutskottet att sända in yttrande över Trafikverkets kapacitetsutredning. Helena Ervenius och Iréne Tallhage Lönn redovisar förslag till yttrande. Efter diskussion föreslås att Regionförbundet i Kalmar län sammanfattat lämnar följande synpunkter på Trafikverkets kapacitetsutredning:

6 Protokollsutdrag Arbetsutskott 49 Med hänvisning till OECD-rapporten Infrastrukturen begränsar sydöstra Sveriges möjligheter Sydöstra Sveriges problem blir alltför osynliga eftersom fokus i rapporten ligger på storstädernas kapacitetsproblem. De föreslagna åtgärderna kommer inte att lösa de stora kapacitetsproblemen på Södra Stambanan vare sig till år 2020, 2030, 2040 eller För Vimmerby, Hultsfred och Västervik är det väsentligt att utvidga arbetsmarknadsregionen mot den fjärde storstadsregionen Linköping- Norrköping! De tre residensstäderna Växjö, Kalmar och Karlskrona har stor potential restider på över en timme år 2025 är inte acceptabla! Ostlänkens utbyggnad är positivt och detta kan medföra restider på cirka tre timmar Kalmar-Stockholm och cirka två timmar Västervik-Stockholm. Järnvägar i östra Småland har goda möjligheter att lösa kapacitetsproblemen på Södra stambanan redundans för Södra stambanan mellan Linköping och Nässjö, Alvesta eller Hässleholm! Kapacitetsutredningen ser inte betydelsen av E22. E22 är livsnerven för sydöstra Sverige, det vill säga mellan Trelleborg/Malmö och Norrköping, via städer och hamnar i Blekinge och Kalmar län! Stora årstidsvariationer i utnyttjandet av infrastrukturen på grund av att tre miljoner turister skapar trängselproblem under sommaren. Stora industrier i sydöstra Sverige skulle i större utsträckning kunna använda järnväg för transporter men hindras av bristfällig kapacitet. Det är viktigt att i den kommande långsiktiga planeringen återgå till att diskutera satsningar utifrån ett helhetsperspektiv och en bredare ansats! Investeringstakten behöver öka! Beslut Arbetsutskottet beslutar att godkänna yttrande över Trafikverkets kapacitetsutredning. HARALD HJALMARSSON ordförande

7

8

9