Inledning Trafikverket Ärendemottagningen Kapacitetsutredningen Box Borlänge

Transkript

1 Trafikverket Ärendemottagningen Kapacitetsutredningen Box Borlänge Yttrande över Trafikverkets rapporter Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder - förslag på lösningar fram till år 2025 och utblick mot år 2050 Inledning Regionförbund, Länsstyrelser, Landsting, kommuner och näringsliv i Gävleborg och Västernorrland har kraftsamlat i ett samverkansprojekt för att förbättra den akuta järnvägssituationen som råder längs norrlandskusten. Kapacitetsutredningen är ett ambitiöst arbete som kan bidra till ett för länen fungerande transportsystem. Med detta gemensamma yttrande vill aktörerna särskilt framhålla behovet av att Trafikverket ser Nya Ostkustbanan som ett stort och komplext projekt där behoven fram till 2025 kräver investeringar större än de som föreslås i utvecklingspaketen Särskilda utredningar och förhandlingar måste genomföras för att säkra ändamålsenliga finansieringslösningar. Vilket bör samordnas inom ramen för den Botniska Korridoren och pågående TEN-T förhandlingar som den Svenska och Finska regeringen har med EU. För att komma tillrätta med kapacitetsproblemen på stråket Stockholm-Umeå måste en genomtänkt etappvis dubbelspårsutbyggnad påbörjas på sträckan Gävle - Härnösand snarast möjligt (i samordning med redan beslutade nya mötesstationer). I utvecklingspaket gods och persontransport nivå hög, prio 1 bör järnvägsutredning för hela sträckan Gävle-Sundsvall ingå samt etapperna Gävle - Axmar (36km) respektive Sundsvall Dingersjö (12km). Dessa bör stå klara I utvecklingspaket gods och persontransport nivå hög prioritet 2 och 3 bör resterande etapper ingå och vara färdigbyggda 2025.

2 Nya Ostkustbanan ökar pulsen i hela Sverige Järvägsstråket Stockholm Umeå kan bidra till ett nytt samhälle med dynamisk utveckling i hela Norrland på samma sätt som de tre storstadsområdena. För att nå utvecklingen krävs en fullständig utbyggnad av ett dubbelspår Gävle - Härnösand i ett samlat genomförande som ett sammanhållet storprojekt. Ostkustbanan mellan Gävle Sundsvall är Sveriges längsta och mest belastade enkelspår med den sortens trafik som råder där. Varje dygn passerar ca 70 tåg på den 21 mil långa sträckan. Trängseln på spåren har gjort att restiden mellan Stockholm och Sundsvall har ökat från 3 timmar till 3 timmar och 40 minuter Längs banorna reser människor till och från studier och arbeten, med bagaget fullt av idéer och kunskap som utvecklar hela regionen. Via sträckan transporterar godstågen varor och viktiga beståndsdelar till ett värde av över 700 miljarder per år från hela Norrland till industrier i Sverige och i världen. Nya Ostkustbanan skulle kunna vara en pulsåder för tillväxt. Som knyter ihop Norrland med övriga Sverige och världen. Men kapacitetsproblemen gör att strömmen av människor, idéer och viktigt gods stryps. Nu måste enkelspåret byggas ut till dubbelspår från Gävle till Härnösand för att öka kapaciteten på transporterna och minska restiderna för människorna. Med trygga och säkra transporter kan industrier och företag i norra och övriga Sverige växa och utvecklas. Med Nya Ostkustbanan bekräftar Sverige också sin position som ett land som på allvar satsar på miljömässigt hållbar utveckling. Nya Ostkustbanan är ett stort och komplext projekt Med stora behov och därmed stor konkurrens om investeringspengarna är det positivt att delar av sträckan omnämns som ett viktigt stråk för persontrafik och Gävle och Sundsvall hamn är centrala noder i ett väg- och järnvägsnät för gods. Dock behöver Trafikverket förtydliga vilka faktiska investeringar och åtgärder som de råder regeringen att besluta om för Ostkustbanan. I Trafikverkets tidigare utredningar står det skrivet att endast ett dubbelspår hela vägen Gävle Sundsvall och ny dragning Sundsvall Härnösand kan möta framtidens efterfrågan på järnvägstransporter och bidra till rimliga restider i stråket Stockholm Umeå. Dubbelspår Gävle - Sundvall - Härnösand bör därför i Kapacitetsutredningen, förutom mindre kapacitetshöjande åtgärder och åtgärder i samtliga prioritetsnivåer på både persontransportpaket och godspaket även beaktas som en stor investeringsåtgärd likt Ostlänken, Norrbotniabanan och Helsingborg Helsingör. Samordnad planering Gävle-Sundsvall Kapacitetsutredningen visar på en stor fördel för de objekt som ligger långt fram i den ekonomiska och fysiska planeringen. Kapacitetsutredningen öppnar upp för omprioriteringar i den nationella planen samt utökningar utöver fastställd ram. Där borde resurser för intensifierade utredningar för ett dubbelspår Gävle-Sundsvall ligga med i förslaget avseende Kapacitetsutredningen föreslår åtgärder för att få ner restiderna Stockholm Sundsvall till ca tre timmar Projekt Nya Ostkustbanan ser det som en nödvändig investering för Sverige att planera för ett komplett dubbelspår där vi kan få restider från 3timmar och 40 minuter till 2 timmar Region Gävleborg har tillsammans med Trafikverket Region Mitt initierat ett pilotprojekt kallat "samordnad planering inför dubbelspår Gävle-Sundsvall". Projekt är en samordning/integrering av de fem berörda kommunernas översiktsplanering

3 och Trafikverkets järnvägsplanering och har som syfte att underlätta kommande järnvägsplanering inför ett dubbelspår Gävle-Sundsvall. Projektet ska förbättra möjligheterna till att en järnvägsutredning (eller motsvarande) ska kunna färdigställas helt under Den samordnade planeringen har som mål att generera ett bra och relevant planeringsunderlag till det kommande arbetet inför den nya nationella planen. Godspaket som svarar på näringslivets transportbehov Ostkustbanan och Ådalsbanan är en integrerad del av det nationellt och internationellt prioriterade person- och godsstråket, Botniska korridoren. Kapacitetsbristerna är mycket allvarliga redan idag i flera delar av stråket och med tanke på den industriella expansion som pågår så måste dessa behov stillas om inte den framtida svenska tillväxten ska hämmas. Den förväntade trafikökningen på Nya Ostkustbanan är i hög grad ett resultat av att trafiken norr om Sundsvall på Botniabanan tas i drift. I samband med detta beräknas en betydande andel av de godståg som idag trafikerar stambanan istället trafikera kustjärnvägen från Umeå via Sundsvall till Gävle. Detta i syfte att tillvarata möjligheten till ökad tågvikt, högre hastighet och kortare transportväg. Det är framförallt denna godstrafik som kommer att ge en ökad belastning på Nya Ostkustbanan. Kapacitetsutredningens förslag att leda om godstrafiken till Norra Stambanan är därmed inte ett realistiskt och långsiktigt alternativ. Norra Stambanan har förutom lägre kapacitet för tågvikter inte heller långt till sitt kapacitetstak för antal tåg. Vi förutsätter att Kapacitetsutredningen är inledningen till en fördjupad dialog och samarbete mellan stat och regionala aktörer om hur tillväxten i landet kan säkras genom förbättringar av infrastrukturen. Men ansatserna i Kapacitetsutredningen är inte tillräckliga för att tillvarata Godstransporternas behov, varken längs Norrlandskusten eller i hela Sverige. Trafikverket uttrycker också en osäkerhet i sin prognos för godsets utveckling, vilket i sig kan bidra till att industrin inte kan växa och behålla en internationell konkurrenskraftig situation. Idag sker en betydande del av transporterna från länets basindustri via sjöfart. Järnvägstransporternas konkurrenskraft gentemot sjöfarten har förstärkts till följd av beslutade höjda miljökrav på fartyg till följd av svaveldirektivet, vilket ökar efterfrågan på järnvägstransporter. Järnvägens konkurrenskraft ökar också gentemot vägtransporter över de lite större avstånd som vi har i regionen, till följd av ökade drivmedelpriser. Till detta kommer att näringslivets och då i synnerhet basindustrins internationella konkurrenskraft bygger på skalekonomi vilket ställer krav på en ständig konsolidering av produktionsanläggningar och därmed transportströmmar. Här utgör ofta järnvägen den enda lösningen för att möjliggöra denna process. Persontransportpaket för regional utveckling och nationell tillväxt Kalkylerna i Kapacitetsutredningen kan bli självuppfyllande - satsar man i storstäderna ökar befolkning och utveckling där medan den minskar i övriga landet. Det är ingen optimal användning av den samlade samhälleliga infrastrukturen och resurserna i form av företag och kompetens. Regionala motorer som Gävle, Sundsvall och Umeå kan i ett regionförstorande samarbete med sitt omedelbara omland i funktionella arbetsmarknadsområden bidra, i sann fyrstegsprincipanda, med ett verkligt alternativ till storstadsområdena och därmed minska expansionstrycket i dessa. Detta bygger dock i sin helhet på möjligheten att kunna knyta ihop dessa regionala motorer med frekventa tågförbindelser som kan nyttja järnvägens möjlighet till en

4 dubbelt så hög genomsnittshastighet som vägtrafiken. Kollektivtrafik med buss har svårt att ersätta tågtrafik som regionförstorare och regionintegrerare. Att lösa kapacitetsproblematiken genom att minska möjligheterna för regional pendling med tåg bidrar till motsatsen, regionförminskning, och därmed sammanhängande minskad attraktivitet och konkurrenskraft med storstadsområdena. Detta medför att omflyttningstrycket mot storstadsområdena skulle öka mer än det redan gör. Med Nya Ostkustbanan Stockholm - Umeå utbyggd i sin helhet till dubbelspår mellan Stockholm och Härnösand och med ERTMS helt utbyggt skulle följande restider vara möjliga. Stockholm Gävle: 1 timme (idag 1 timme 30 minuter) Gävle Sundsvall: 1 timme (idag 2 timmar 10 minuter) Sundsvall Härnösand: 20 minuter (idag 45 minuter) Härnösand Örnsköldsvik: 50 minuter (idag går ej tåg) Örnsköldsvik Umeå: 50 minuter (idag 50 minuter) Stockholm Sundvall: 2 timmar (idag 3 timmar 40 minuter) Sundsvall Umeå: 2 timmar (idag går ej tåg) Utbyggnadsstrategi för Nya Ostkustbanan fram till 2025 För att komma tillrätta med kapacitetsproblemen måste en genomtänkt etappvis dubbelspårsutbyggnad påbörjas snarast möjligt (i samordning med redan beslutade nya mötesstationer). Utvecklingspaket gods och persontransport nivå hög prioritet 1 (Ref. Kapacitetsutredningen) Järnvägsutredning för hela sträckan Gävle-Sundsvall under perioden Den nya järnvägsutredningen bör integreras med pågående utredning för sträckan Sundsvall-Härnösand och Samordnad planering Gävle-Sundsvall. I första hand bör regering och riksdag till Trafikverket tillskjuta de cirka 100 miljoner som krävs för att genomföra järnvägsutredning. Dubbelspåret bör byggas etappvis, enligt en plan där de första etapperna är klara 2021, och dubbelspåret som helhet är klart Förstärkning av kapaciteten kring Gävle och Sundsvall är högst prioriterat, eftersom båda stationerna är godsbangårdar och eftersom mycket persontrafik sammanstrålar i de två orterna. De etapper som har störst effekt på kapaciteten, och därför bör byggas först är Gävle - Axmar (36km) respektive Sundsvall Dingersjö (12km). Dessa bör kunna stå klara Utvecklingspaket gods och persontransport nivå hög prioritet 2 och 3 (Ref. Kapacitetsutredningen) Resterande etapper fram till 2025 enligt prioritetsordningen: Enånger Långsjön, Stavreviken Härnösand, Långsjön Länsgränsen, Axmartavlan Ljusne, Länsgränsen Dingersjö, Ljusne Enånger, Sundsvall Stavreviken

5 Nya Ostkustbanans styrgrupp Bo Källstrand, Länsstyrelsen Västernorrland, ordförande Sven-Åke Thoresen, Regionförbundet Gävleborg Hans Hedlund, Landstinget Västernorrland Eva Tjernström, Landstinget Gävleborg Elvy Söderström, Örnsköldsviks Kommun Elisabet Lassen, Sollefteå Kommun Micael Melander, Kramfors Kommun Fred Nilsson, Härnösands Kommun Eva Lindstrand, Timrå Kommun Magnus Sjödin, Sundsvalls Kommun Stig Eng, Nordanstigs Kommun Caroline Schmidt, Hudiksvalls Kommun Sven-Erik Lindestam, Söderhamns Kommun Per Johansson, Gävle Kommun Anders Franck, Mellansvenska handelskammaren Björn Lyngfelt, SCA