Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet

Transkript

1 YTTRANDE N2013/2942/TE 1 (6) Ulrika Nilsson Telefon ulrika.u.nilsson@lansstyrelsen.se Näringsdepartementet Stockholm Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet Detta är Länsstyrelsens i Västmanlands län yttrande över Näringsdepartementets remiss avseende Förslag till nationell plan för transportsystemet Länsstyrelsen i Västmanland ställer sig också bakom det gemensamma remissvar från Mälardalsrådet som tagits fram i samverkan med samtliga planupprättare och kollektivtrafikmyndigheter inom ramen för En Bättre Sits. Sammanfattning Den tydliga inriktningen mot drift, underhåll och reinvestering som beskrivs i förslaget till nationell plan är positiv. Länsstyrelsen förordar en jämn fördelning av de totala medlen för drift, underhåll och reinvestering, över hela planperioden. Det nationella systemperspektivet och det trafikslagsövergripande perspektivet saknas i förslaget till nationell plan. Det framgår varken vilka de strategiska nationella stråken för gods- och persontrafik på väg och järnväg är, eller hur Trafikverket strategiskt avser arbeta för att sjöfarten ska kunna avlasta väg- och järnvägsnätet under planperioden. Trafikverket pekar ut en inriktning för fjärrtrafiken med avseende på affärs- och turistresor. Länsstyrelsen i Västmanland understryker behovet och vikten av en fungerande regional och mellanregional pendling på järnväg i Stockholm-Mälarregionen och Östergötland. Det är bra att medel avsätts för att arbeta med mindre åtgärder och övriga effektiviseringar i och av transportsystemet. Länsstyrelsen understryker vikten av att medel kontinuerligt avsätts till dessa åtgärdsområden vid genomförandet av planen. Planeringsprocessen och genomförandet av Mälarbanan, delen Duvbo- Barkarby måste drivas på ett sådant sätt att hela sträckan Duvbo-Kallhäll färdigställs i så nära anslutning till Citybanans öppnande 2017 som möjligt. Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post VÄSTERÅS Västra Ringvägen (vx) VÄSTERÅS (fax) kommunikationer.vastmanland@lansstyrelsen.se

2 YTTRANDE N2013/2942/TE 2 (6) Förlängt mötesspår mellan Ramnäs och Brattheden behöver prioriteras för effektivare trafikering av Bergslagspendeln mellan Västerås och Ludvika via Fagersta. Medel måste avsättas så att E18 mellan Köping och Västjädra i sin helhet kan byggas ut till motorväg inom planperioden. Planeringen för utbyggnad av mötesfri väg för kvarstående sträckor längs rv 56 Norrköping-Gävle behöver påbörjas snarast. En åtgärdsvalsstudie för sträckan Stora Sundby-Kungsör behöver påbörjas tidigt i planperioden. Kapaciteten och robustheten längs Godsstråket genom Bergslagen, Storvik-Frövi, behöver förstärkas ytterligare under planperioden så att kapacitetsbristerna längs stråket inte är större 2025 än Anslutningarna mellan väg, järnväg och hamnarna i Västerås och Köping behöver utvecklas för att sjöfartens potential ska kunna nyttjas fullt ut när Södertälje sluss och Mälarfarleden färdigställs. Trafikverket förutsätts i åtgärdsvalsstudien för malmtransporter i Bergslagen förutsättningslöst studera möjliga alternativa transportvägar, samt vid genomförandet av studien beakta såväl långt gångna planer på gruvetableringar som kommande återetableringar av gruvnäring i hela Bergslagen. Planering för åtgärder på Västerås bangård behöver påbörjas omgående och planeras in för genomförande. Planering behöver påbörjas under planperioden för att utveckla förbindelserna mellan Västerås och Eskilstuna, med avseende på såväl väg som järnväg. Planering behöver påbörjas under planperioden för att utveckla förbindelserna runt Mälaren och stärka möjligheterna till tågpendling i Stockholm-Mälarregionen. En åtgärdsvalsstudie behöver startas under planperioden för eventuell utveckling av järnvägsförbindelse mellan Enköping och Uppsala/Arlanda. Allmänt Den tydliga inriktningen mot drift, underhåll och reinvestering som beskrivs i förslaget till nationell plan är positiv. Trafikverkets leveranskvaliteter visar också på ett tydligt och strukturerat sätt hur verket avser att mäta och följa upp att planerade åtgärder över tid leder mot de transportpolitiska målen.

3 YTTRANDE N2013/2942/TE 3 (6) Ansatsen att beskriva det nationella transportsystemet i stråk är bra. Dock saknar Länsstyrelsen i Västmanland det nationella systemperspektivet i förslaget till nationell plan. Det framgår inte av planen vilka de strategiska nationella stråken för gods- och persontrafik på väg och järnväg är. Det är också svårt att utläsa ur planen om och hur de planerade åtgärderna inom drift, underhåll och reinvestering samspelar med planerade och pågående investeringsåtgärder för att nå så god effekt som möjligt, sett i ett systemperspektiv. Avsaknaden av systemperspektiv understryks av att de nationella stråken beskrivs inom ramen för Trafikverkets regionala indelning, där regionernas delar av samma nationella stråk definieras med regionala ändpunkter, istället för att koppla den regionala delen av det nationella stråket till det nationella stråkets ändpunkter. Det är svårt att på nationell nivå utläsa de samlade effekterna av åtgärderna i förslaget till nationell plan och vilka brister som återstår Det saknas också en samlad beskrivning av vilka brister som återstår 2025, kopplat till exempel till de prognoser för ökad person- och godstrafik som Trafikverket förutser. En beskrivning liknande den för Stockholm, avseende vad de samlade effekterna och kvarstående bristerna leder till för transportsystemet och medborgarna, saknas för de övriga regionerna och för landet som helhet. En sådan beskrivning skulle öka tydligheten betydligt, både med avseende på planens samlade effekter och kvarstående brister i transportsystemet Länsstyrelsen i Västmanland saknar det trafikslagsövergripande perspektivet i förslaget till nationell plan Att planen huvudsakligen innehåller vägoch järnvägsåtgärder är en sak, men även när det gäller steg 1-3-åtgärder och möjligheter att knyta samman olika trafikslag i noder är det också främst terminaler för överföring av gods mellan väg och järnväg som lyfts fram. I kapacitetsutredningen anges att sjöfarten är ett underutnyttjat trafikslag utan kapacitetsbrister. Prognoserna för person- och godstransporter visar ett fortsatt stort behov av investeringsåtgärder på framförallt järnväg efter 2025 för att tillgodose näringslivets behov av transporter. Förslaget till nationell plan innehåller ingen strategi eller ambition för en ökad andel transporter på sjö under planperioden, vilket innebär att utvecklingen av ett trafikslagsövergripande transportsystem riskerar att stå kvar vid samma punkt 2025 som Trafikverket anger i förslaget till nationell plan att inriktningen för det långväga resandet avseende affärsresor och turistresor på lång sikt bör vara att utveckla järnvägsstråk som har förutsättningar att attrahera kommersiellt lönsam trafik mellan storstadsregionerna och större orter, på avstånd där det går att nå restider på tre till fyra timmar. Länsstyrelsen i Västmanland vill understryka behovet och vikten av fungerande regional och mellanregional pendling på järnväg. Västmanland har under senare år tappat viktiga tåglägen på Mälarbanan mellan Västerås och Stockholm. De förlorade tåglägena är symptom på kapacitetsbristen på Mälarbanan/Ostkustbanan och de problem som uppstår när lokal-, regionaloch fjärrtrafik måste samsas på en och samma bana. Förutom investeringar i

4 YTTRANDE N2013/2942/TE 4 (6) infrastruktur behöver det regelverk som ligger till grund för tilldelning av tåglägen ses över så att hänsyn tas till hela den samhällsnytta som genereras av en regionförstoring som bygger på en väl utbyggd regionaltågstrafik. Vårda det vi har drift, underhåll och reinvesteringar Länsstyrelsen i Västmanland instämmer i grundprincipen att vårda det transportsystem vi har. Länsstyrelsen i Västmanland förordar Trafikverkets alternativ till fördelning av resurser, vilket innebär en jämn fördelning av de totala medlen för drift, underhåll och reinvestering över hela planperioden. Förbättra det vi har - åtgärdsområden Länsstyrelsen anser det vara bra att medel avsätts för att arbeta med mindre åtgärder och övriga effektiviseringar i och av transportsystemet. Länsstyrelsen vill understryka vikten av att medel kontinuerligt avsätts till dessa åtgärdsområden och att medel till mindre åtgärder inte prioriteras bort i samband med den årliga revideringen av genomförandeplanen, som en följd av ökade kostnader för pågående investeringsåtgärder. Vidareutveckla ett hållbart och effektivt transportsystem större investeringar Mälarbanan Det är bra att utbyggnaden av Tomteboda-Kallhäll byggs ut i ett sammanhang. Utbyggnadstakten är dock alltför långsam. Utbyggnaden av Citybanan får inte full effekt innan Tomteboda-Kallhäll byggts ut till fyra spår, vilket innebär att resandet på Mälarbanan till Västmanland inte kan utvecklas som det var tänkt när Citybaneavtalet skrevs under av länets kommuner och landsting. För att uppnå ökad kapacitet, mindre störningar och kortare restid krävs en tillräckligt lång fyrspårssträcka för att de snabbare regionaltågen ska kunna köra om de långsammare pendeltågen. Det uppnås inte med den isolerade sträckan Barkarby-Kallhäll som byggs nu. Det är av största vikt att planeringsprocessen och genomförandet av delen Duvbo-Barkarby drivs på ett sådant sätt att hela sträckan Duvbo-Kallhäll färdigställs i så nära anslutning till Citybanans öppnande 2017 som möjligt. Bergslagspendeln, mötesspår Ramnäs-Brattheden Det är positivt att Trafikverket avsätter medel för trimningsåtgärder på Bergslagspendeln mellan Ramnäs och Fagersta. Länsstyrelsen vill dock understryka att Bergslagspendeln är en viktig bana för kommuner och näringsliv längs hela banan, inte minst för arbets- och studiependling från kommunerna i Västmanlands norra delar. Ett prioriterat projekt för länet är ett förlängt mötespår mellan Ramnäs och Brattheden som skulle möjliggöra en effektivare trafikering av banan. E18 Köping-Västjädra Länsstyrelsen i Västmanland anser det inte vara acceptabelt att delar av E18 mellan Köping och Västjädra bedöms vara en återstående brist vid planperiodens

5 YTTRANDE N2013/2942/TE 5 (6) slut E18 mellan Köping och Västjädra måste i sin helhet byggas ut till motorväg under planperioden, så snart som planeringsprocessen medger. Utbyggnaden av E18 till motorväg leder till ett effektivare och mer robust transportsystem samt förbättrad trafiksäkerhet framförallt längs omledningsvägnätet. Väg 56 Norrköping-Gävle Det är positivt att flera sträckor längs väg 56 mellan Norrköping och Gävle, föreslås byggas ut till mötesfri väg under planperioden. Stråket har en fyra mil kortare sträckning än E4 och kan fungera som en avlastning förbi Stockholm. Det är därför viktigt att planeringsprocessen för utbyggnad av mötesfri väg för kvarstående sträckor längs stråket påbörjas snarast. En åtgärdsvalsstudie för sträckan Stora Sundby-Kungsör behöver påbörjas tidigt i planperioden. Godsstråket genom Bergslagen De kapacitetshöjande åtgärder som föreslås genomföras längs Godsstråket genom Bergslagen är nödvändiga för att möta näringslivets behov av godstransporter. Kapaciteten och robustheten mellan Storvik och Frövi behöver dock förstärkas ytterligare under planperioden, för att kapacitetsbristerna längs stråket inte ska vara större 2025 än Södertälje sluss och Mälarfarleden Södertälje sluss och Mälarfarleden är ett viktigt projekt för Västmanlands län som med Västerås och Köpings hamnar har stora möjligheter att vara en del i skapandet av ett trafikslagsövergripande transportsystem. För att uppnå största utväxling av projektet är det nödvändigt med fungerande och effektiva anslutningar mellan hamn och anslutande järnväg och vägar. Utifrån detta perspektiv är det viktigt att hamnarna i Västerås och Köping får ta del av de medel för förbättrad kapacitet och effektivitet för gods- och persontrafik som avsätts i planen. Malmtransporter i Bergslagen Länsstyrelsen i Västmanland välkomnar Trafikverkets åtgärdsvalsstudie för att identifiera åtgärder som på lång sikt kan klara transportbehovet för gruvnäringen i Bergslagen. Länsstyrelsen förutsätter att Trafikverket i åtgärdsvalsstudien förutsättningslöst studerar möjliga alternativa transportvägar samt att såväl långt gångna planer på gruvetableringar som kommande återetableringar av gruvnäring i hela Bergslagen beaktas vid genomförandet av studien. Länsstyrelsen vill också understryka behovet av fungerande transporter för såväl gods- som persontrafik i den expansiva Stockholm-Mälarregionen. Västerås bangård och järnvägsanläggningen genom Västerås Länsstyrelsen vill uppmärksamma att en ny flaskhals kommer att uppstå på Mälarbanan, då järnvägsanläggningen genom Västerås och Västerås bangård inte har den spårkapacitet som krävs för att kunna ta emot förväntad ökad trafik som färdigställandet av Citybanan och Tomteboda-Kallhäll samt genomförandet av

6 YTTRANDE N2013/2942/TE 6 (6) trafikplan 2017 förväntas ge. Planering för åtgärder på Västerås bangård behöver påbörjas omgående och planeras in för genomförande. Utvecklade förbindelser mellan Västerås-Eskilstuna Bättre kapacitet på järnvägen mellan Västerås och Eskilstuna finns med på den lista med gemensamma prioriteringar som tagits fram inom ramen för En Bättre Sits. Förbättrade kommunikationer mellan Västerås och Eskilstuna medför en snabbare utveckling mot en gemensam arbetsmarknad som på sikt kommer att vara integrerad med Stockholms arbetsmarknadsregion. Under planperioden behöver planering påbörjas för att utveckla förbindelserna mellan de två städerna, med avseende på såväl väg som järnväg. Länsstyrelsen i Västmanland är positiv till att i ett tidigt skede delta i ett sådant planeringsarbete. Utvecklade förbindelser runt Mälaren för att stärka möjligheterna till tågpendling i Stockholm-Mälarregionen Under planperioden behöver ett planeringsarbete för fortsatt utbyggnad av dubbelspår längs Svealandsbanan och Mälarbanan vidare mot Örebro påbörjas. Satsningar som stärker storregionala samband i Stockholm-Mälarregionen, där en tredjedel av Sveriges befolkning bor, har stor betydelse för både regionens och landets utveckling och tillväxt. Järnvägsförbindelse mellan Enköping och Uppsala/Arlanda (Arosstråket) Under planperioden behöver en åtgärdsvalsstudie för utveckling av förbindelserna mellan Västerås och Uppsala genomföras. En utvecklad förbindelse till Uppsala och Arlanda bidrar till en förstorad arbetsmarknadsregion, ett utökat studieutbud och bättre tillgänglighet till Arlanda från bland annat Västmanlands län. Beslut i detta ärende har fattats av Landshövding Ingemar Skogö. I handläggningen har även deltagit tf Länsråd Karin Tilly och kommunikationsdirektör Ulrika Nilsson, föredragande. Ingemar Skogö Ulrika Nilsson Kopia till: Kommunerna i Västmanlands län Landstinget i Västmanlands län Västmanlands Kommuner och Landsting Trafikverket