Tjänsteutlåtande. Sollentuna kommun överlämnar bilaga 1 till tjänsteutlåtande som svar på remiss av stomnätsstrategin, etapp 2.

Transkript

1 SOLLENTUNA KOMMUN Kommunledningskontoret Tjänsteutlåtande Anders Hallmén Sidan 1 av 7 Diariekod: 300 Kommunstyrelsen Remiss av stomnätsstrategin, etapp 2 Förslag till beslut Kommunledningskontoret föreslår att kommunstyrelsen beslutar Sollentuna kommun överlämnar bilaga 1 till tjänsteutlåtande som svar på remiss av stomnätsstrategin, etapp 2. Sammanfattning För att regionen ska klara miljömålen med den befolkningstillväxt vi nu upplever krävs en utveckling av kollektivtrafiken och en omprioritering av hur gaturummet används. Som en del i den förändringen har SL tagit fram en strategi för hur ett stomnät för busstrafiken kan utvecklas. Syftet med strategin är att tydliggöra och fastställa principer för stomnät i Stockholms län identifiera lämpliga stråk för ny stomtrafik, särskilt tvärgående sådana fastställa strategi för trafikering av nätet avseende linjer, trafikslag och utbud Geografiskt omfattar denna strategi området utanför innerstaden, som hanterades i etapp 1. Kostnader hanteras inte i denna utredning. Målet är att i relationer med stort resande uppnå den restidskvot som anges i länets trafikförsörjningsprogram: 1,5. Det betyder att den upplevda tiden för en resa med kollektivtrafik inte ska vara längre än 1,5 gånger restiden med bil. Utredningen föreslår 11 nya stomlinjer där hänsyn tagits till planerade och tänkta framtida spårinvesteringar. Sollentuna berörs av två linjer: Tyresö - Handen - Flemingsberg - Skärholmen - via Förbifarten - Vällingby - Barkarby - Sollentuna - Täby/Arninge Vällingby - Rinkeby - Kista - (via Helenelund) - Danderyd Sollentunas synpunkter på förslaget redovisas i ett särskilt yttrande. Kommunledningskontorets kommentar Förutom det som framgår av bilagt förslag till yttrande finns det skäl att belysa några intressanta avsnitt i utredningen. RUFS 2010, Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset Turebergs torg Sollentuna

2 Sidan 2 av 7 kapacitetsutredningen som förgick pågående investeringsplanering och Trafikplan 2020 som ligger till grund för nuvarande planer på infrastruktur utveckling bygger samtliga på idag lite föråldrade prognoser för befolkningsprognoser, bebyggelseutveckling och bilinnehav. Den här redovisade utredningen bygger på mer aktuella siffror som gör den intressant ur ett vidare perspektiv och belyser ett problem i pågående planering och diskussion. Det betyder bl.a. som utredningen påpekar att snitt som idag bedöms ha kapacitet att klara trafiken på lång sikt, med de reviderade prognoserna, inte har det. Det här var ju många i regionen som pekade på i samband med kapacitetsutredningen, men som regionen fick begränsat gehör för, bl.a. tas de centrala delarna av pendeltågssystemet upp. Förutom det vi skriver i detta yttrande finns det anledning att återkomma till detta i samband med yttranden över investeringsplanen i sommar. Kartor och bilder ur utredningen I det följande finns några kartor och bilder ur utredningen som kan underlätta förståelsen av remissvaret. Hela utredningen kan hämtas på Stombusslinjer som rör Sollentuna J: Tyresö C - Handen - Flemingsberg - Kungens Kurva/Skärholmen - Vällingby - Barkarby- Sollentuna - Täby/Arninge: Flera regionala stadskärnor forbinds med en nnglinje. Linjen knyter ihop kollektivtrafiksystemet genom en effektiv tvarförbindelse i stråk med stort resande och viktiga målpunkter

3 Sidan 3 av 7 K: Vällingby - Rinkeby - Kista - Bytes-punkt Oanderyd; Linjen ar en sammanslagning av nuvarande linje 178 (Marby - Kista - Jakobsberg) oqh 179 (Vällingby - Rinkeby - Kista Sollentuna) Linjen har en väsentligt genare dragning an dagens Sammanslagningen av linjerna möjliggörs genom att Rarkacby förses med en ny spårkoppling mot Akalla/Kista samtidigt som Tvarbanans Kistagren ar utbyggd Bromma i, Stomlinjenätet i norra Stockholm

4 Sidan 4 av 7 Nätet med bytespunkter till spår Figur 32. Det utvecklade spfroy&emet

5 Sidan 5 av 7 Et utvecklat pendeltågsnät kan ge 20 minuterstrafik till Arlanda och 6-7 minuterstrafik till Upplands Väsby

6 Sidan 6 av 7 Ett exempel på tänkbara lösningar efter 2030 Utredningen belyser vikten av att prioritera kollektivtrafiken i gaturummet. En framtida bild av Turebergsleden? Figur 40, Bussar på egna banor, Busway Nantes, Franknke (foto Thomas Johansson).

7 Sidan 7 av 7 Strategin för att öka kollektivtrafikandelen och minska bilreaandet behöver aven inkludera åtgärder I hela trafiksystemet, användande av ekonomiska styrmedel, bebyggelseplanering och markanvändning.

8 Yttrande Anders Hallmén Sidan 1 av 2 Diariekod: Diariekod: 300 Remiss av stomnätsstrategin, etapp 2 Allmänt Utredningen är intressant och väcker många frågor förutom själva förslaget till stombusslinjer. Det grundläggande är naturligtvis att regionens mål om kollektivtrafikandel i resandet inte kan nås med den utveckling som idag planeras inklusive ekonomiska styrmedel. Utredningen ifrågasätter delvis RUFS argumentation för regionala kärnor genom att peka på alt dessa leder utspridning av resandet som försämrar kollektivtrafikens korikurrenskraft. Här vore det önskvärt med ytterligare underlag och en fortsatt diskussion om RUFS modell är hållbar. Det är intressant att ta del av utredningens försök att greppa helheten och använda som en bakgrundsbild till föreslaget stomnät. Det ger en möjlighet att bedöma förslaget utifrån en samlad bild av framtidens kollektivtrafiknät. För Sollentunas del vill vi gärna se en vidare studie av möjliga avlastningar av pendeltågslinjen. Den redovisade tunnelbaneförlängningen från Solna mot Täby centrum skulle kunna vika av från Märstastråket senare och på det sättet bidra till kapacitetsförstärkning i stråket. Stomnätsprincipen Den beskrivna utvecklingen av ett modernt och attraktivt stomnät är tilltalande och nödvändigt i en region som vill framhäva kollektivtrafiken. Utvecklingen av stomnäten som en del i arbetet med att förändra synen på vem som "äger" gatan är också lätt att sympatisera med och en viktig fråga i stadsplaneringen. Sollentuna arbetar med en ny trafikstrategi och trafikplan och prioritering av gång- cykel och kollektivtrafik kommer att vara ett viktigt inslag i planarbetet. Det är samtidigt en förändring som i många avseenden kommer att vara konfliktfylld och kräva ett öppet samarbete mellan alla inblandade parter. Stomnätslinjer Av de föreslagna linjerna berörs Sollentuna av två: J och K. Eftersom förslagen bygger på avancerade modellberäkningar är det knappast möjligt att ha detaljerade synpunkter på val av sträckning utifrån resandenytta. Däremot kan vi konstatera att två av regionens kraftigast växande kärnor - Täby och Kista - har den sämsta restidskvoten mellan sig av alla kärnsamband, 2,0, långt från målet 1,5. Vi utgår från att detta uppmärksammats och att det varit svårt att hitta en bättre lösning - linje J dras ju ändå genom Rösjökilen söder om Rösjön,. Det vore önskvärt att Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset Turebergs torg Sollentuna

9 Brev Dnr. 2013/0138 KS-2 Sidan 2 av 2 utredningen gick ett steg vidare och vände på utgångspunkten: För att uppnå kvoten 1,5 i relationen Kista-Täby, vad skulle krävas? I Häggvik verkar Sollentuna för att en södra entré till pendeltåget ska byggas snarast. Det kommer att skapa en god bytesmöjlighet mellan stombussen och pendeltåget som bör utnyttjas genom att linjen dras väster om järnvägen genom Sollentuna, istället för öster om som föreslagits. I övrigt bedömer vi att det finns goda möjligheter att utveckla en bra framkomlighet genom Sollentuna både på Turebergsleden och på Danderydsvägen. Om en passage ska ske genom Järvakilen behöver det studeras noga. För den södra linjen, K, behöver en utveckling ske i passagen förbi Helenelunds station. Här ska många trafikslag samsas i ett område som kommer att utvecklas som en del av den regionala stadskärnan. Sannolikheten är stor för att delar av centrum med torg och handel flyttas in i kilen. Spårvägen kommer att ha sin ändhållplats här och platsen är fortfarande ett av alternativen för ett regionaltågstopp och under alla förhållanden en viktig bytespunkt för de som reser mellan västerort och Arlanda. Riksintresse för sex spår på Ostkustbanan spär på problematiken. Den pågående projekteringen av Tvärbanan måste anpassas till denna framtid. En god framkomlighet ska utvecklas parallellt med en bra stadsbygd.