Svar på remiss om nytt miljötillstånd för Stockholm Arlanda Airport KS-2012/270

Transkript

1 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2012/ Kommunstyrelsen Svar på remiss om nytt miljötillstånd för Stockholm Arlanda Airport KS-2012/270 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att som sitt yttrande överlämna förvaltningens tjänsteskrivelse samt att förklara beslutet omedelbart justerat. Göran Nilsson

2 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Johanna Friberg Datum KS-2012/ Kommunstyrelsen Svar på remiss om nytt miljötillstånd för Stockholm Arlanda Airport KS-2012/270 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att som sitt yttrande överlämna förvaltningens tjänsteskrivelse samt att förklara beslutet omedelbart justerat. Sammanfattning Swedavia AB har ansökt om ett nytt miljötillstånd för Stockholm Arlanda Airport hos markoch miljödomstolen och Knivsta kommun har fått möjlighet att lämna synpunkter på ansökan. Knivsta kommun anser att det är mycket viktigt för både Sverige, regionen och Knivsta kommun att Stockholm-Arlanda flygplats har möjlighet att fortsätta utvecklas och möta regionens efterfrågan på flygtransporter. Knivsta kommun slår dock fast att en inriktning på flygplatsverksamheten som innebär en ökad bullerstörning eller utökade markanvändningsrestriktioner genom ett utvidgat riksintresse i Knivsta kommun inte kan accepteras. Knivsta kommun önskar snarast få ett tydliggörande kring differentierade krav på ny bebyggelse för olika områden inom det nuvarande riksintresset Stockholm-Arlanda flygplats. Kommunen anser att Swedavia bör redovisa en kraftfull handlingsplan för att aktivt stimulera till en ökad andel kollektivtrafik till och från flygplatsen. Bakgrund Swedavia AB har ansökt om ett nytt miljötillstånd för Stockholm Arlanda Airport hos markoch miljödomstolen och Knivsta kommun har fått möjlighet att lämna synpunkter på ansökan. I korthet yrkar Swedavia i sin ansökan på att få bedriva flygplatsverksamhet på tre rullbanor i en omfattning av högst flygrörelser (starter och landningar) per år. Denna trafikvolym beräknas uppstå omkring år Detta är något färre flygrörelser än vad nu gällande tillstånd omfattar men Swedavia menar att de inte har möjlighet att tillgodose denna efterfrågan eftersom innehållet i vissa miljövillkor i det nu gällande tillståndet begränsar antalet rörelser på andra sätt. Swedavia yrkar därför på att i huvudsak få fortsätta att använda dagens tillståndsgivna bananvändningsmönster men med vissa justeringar och omformuleringar. Det som starkast begränsar den framtida flygtrafiken är villkor 1 som beskriver det s.k. utsläppstak som begränsar hur mycket koldioxidutsläpp flygplatsen får

3 generera, samt villkor 6 som innebär ett inflygningsstopp över Upplands Väsby tätort from. år Utsläppsbegränsningen inkluderar i nuläget både utsläpp från flygplatsens drift, flygplanens utsläpp samt utsläpp från vägtrafiken till och från Arlanda. Swedavia anser att man inte kommer att klara av att uppfylla dessa två villkor vilket i sin tur inom en snar framtid kommer att begränsa flygtrafiken i strid med den lagstiftning som innebär att flygplatsen är skyldig att hålla öppet och ta emot all flygtrafik som flygplatsen rent tekniskt kan ta emot. De yrkar även på att utsläppstaket inte ska innefatta flygtrafikens utsläpp eftersom dessa from ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter. Förvaltningens synpunkter Riksintresset Stockholm-Arlanda flygplats Knivsta kommun anser att det är mycket viktigt för både Sverige, regionen och Knivsta kommun att Stockholm-Arlanda flygplats kan fortsätta utvecklas och möta regionens efterfrågan på flygtransporter. Samtidigt är det även viktigt att Knivsta kommun har fortsatt möjlighet att utvecklas och att flygplatsens negativa konsekvenser för boende i Knivsta och andra kommuner minimeras. I underlagsmaterialet till Swedavias ansökan saknas en samlad beskrivning av vilka effekter de föreslagna förändringarna av flygvägar jämfört med det nu gällande miljötillståndet blir för kommunen. Knivsta kommun vill därför slå fast att en inriktning på flygplatsverksamheten som innebär en ökad bullerstörning eller utökade markanvändningsrestriktioner genom ett utvidgat riksintresse i Knivsta kommun inte kan accepteras. En omfattande del (ca 30%) av kommunens yta är i dagsläget belägen inom riksintresset Stockholm-Arlanda flygplats där möjligheterna till byggande av bostäder är mycket begränsade, eftersom omfattande och onyanserade markanvändingsrestriktioner hindrar kommunen att utvecklas i önskvärd riktning. I samband med remissförfarandet av utbredningen av det nu gällande riksintresset (2008) så redovisades två olika områden med differentierade krav på ny bebyggelse inom de olika områdena. Knivsta kommun har fortfarande inte fått några riktlinjer eller tydliggöranden kring dessa krav och anser att det är nödvändigt att snarast möjligt få ta del av dessa för att kunna planera markanvändningen på bästa sätt i kommunen. Knivsta anser t.ex. att det är självklart att befintliga avstyckade fastigheter för en- och tvåbostadshus ska vara möjliga att bebygga även om de ligger inom riksintresset, samt att det ska finnas skäliga möjligheter att pröva nybyggnation genom detaljplan inom riksintresset. Kommunen tolkar dock det redovisade kartunderlaget i MKB planch M1a12 som att utbredningen av de områden som påverkas av den maximala ljudnivån 70 db kommer att minska söder om Knivsta tätort jämfört med nu gällande tillståndsgiven trafik. Detta är naturligtvis mycket positivt och bör kunna innebära att den nuvarande NRL-linjen strax söder om Knivsta tätort kan flyttas längre söderut för att låta kommunen utveckla bebyggelseområden K2 och K3 som redovisas i komplettering av MKB Figur K2.1. Omfattning av utsläppstak för koldioxid Kommunen instämmer inte i Swedavias resonemang om att man inte har rådighet över utsläpp från vägtrafik till och från Arlanda. Mot bakgrund av den trafikmängd som passerar till och från flygplatsen och som faktiskt är en grundläggande förutsättning för flygplatsens verksamhet, är det självklart att Stockholm-Arlanda flygplats tar ett samlat ansvar även för vägtransporterna och arbetar aktivt för att utveckla flygplatsen till en betydelsefull resenod för alla typer av kollektiva transporter. Det är t.ex. mycket angeläget att förstärka förbindelserna

4 med busstrafik, tåg och pendeltåg till och från flygplatsen samt att genom differentierade avgifter göra det kostnadsmässigt mycket fördelaktigt att nyttja kollektiva färdmedel istället för bilen till och från flygplatsen. Kopplingen mellan flygplatsen och höghastighetståg som alternativ till inrikesflyg bör också förstärkas. Knivsta kommun anser därför att Swedavia bör redovisa en kraftfull handlingsplan för att aktivt stimulera till en ökad andel kollektivtrafik till och från flygplatsen. Lena Fransson kommunchef

5

6