Trafikplan 2020 i korthet

Transkript

1 Trafikplan 2020 i korthet

2 Stora framtida utmaningar Trafikplan 2020 visar hur SL vill utveckla kollektivtrafiken i Stockholms län till år SL står inför stora utmaningar för att kunna leva upp till resenärernas krav på en punktlig, prisvärd och snabb trafik med hög turtäthet och korta gångavstånd. Efterfrågan på kollektivtrafik kommer att öka starkt under de kommande åren. Därmed blir utmaningarna ännu större. Dagens trängsel på tåg och bussar under högtrafi k och konkurrens om gatuutrymmet med biltrafi ken kräver stora och snabba insatser. Trafi kplan 2020 innehåller därför många och kraftfulla åtgärder som förbättrar kollektivtrafiken. Planen omfattar utbyggnader av spåroch stombusstrafiken för minst 65 miljarder kronor. Med dessa stora satsningar kan SL-resandet nästan hålla jämna steg med bilresandet. Detta trots att den ekonomiska utvecklingen hittills inneburit ett successivt ökat bilinnehav och bilresande. Trafikplan 2020 fastställdes av SL:s styrelse i augusti Viktigt med god samverkan i hela länet Om resandet med bil fortsätter att öka ännu mer än resandet med kollektivtrafik, kommer SL:s marknadsandelar att minska något till år 2020, åtmin s- tone under högtrafik. För att kollektivtrafiken ska kunna öka sin konkurrenskraft gentemot biltrafiken krävs ännu fler kraftfulla satsningar än vad som ryms i Trafikplan 2020 i kombination med åtgärder som dämpar ökningen av bilresandet. En god samverkan med alla berörda aktörer är avgörande för att SL ska kunna utveckla kollektivtrafiken och göra den mer attraktiv. För att kunna förverkliga alla planerade utbyggnader krävs också att finansieringen löses för samtliga projekt en utmaning inte bara för staten, landstinget och kommunerna i Stockholms län utan även för andra aktörer och intressenter i regionen. 2

3 SL:s vision Genom kollektivtrafi k bidrar SL till att Stockholm är Europas mest attraktiva storstadsregion. 3

4 Regionen växer Stockholms län fortsätter att växa snabbt. Fram till år 2020 beräknas befolkningen öka i ännu snabbare takt än under senare år och antalet arbetsplatser i ungefär samma takt som hittills. Ytterligare boende och arbetsplatser beräknas tillkomma i genomsnitt per år enligt den regionala utvecklingsplanen RUFS Det är inte längre kommunerna i nordost och ost som växer mest utan i stället Stockholm, Solna, Sundbyberg och den sydvästra delen av länet. Befolkningsökning Befolkning tal Ökning av arbetsplatser Arbetsplatser tal Förändringar i befolkning och arbetsplatser per trafi ksektor SL indelar länets trafi k i elva trafi ksektorer: 1. Innerstaden 2. Inre nordväst (Västerort, Solna, Sumdbyberg) 3. Söderort 4. Ekerö 5. Lidingö 6. Yttre nordväst (Järfälla, Upplands-Bro) 7. Nord (Sollentuna, Upplands Väsby, Sigtuna) 8. Norost (Danderyd, Täby, Vaxholm, Österåker, Vallentuna, Norrtälje) 9. Ost (Nacka, Värmdö) 10. Sydost (Ö Huddinge, Tyresö, Haninge, Nynäshamn) 11. Sydväst (V Huddinge, Botkyrka, Salem, Södertälje, Nykvarn) och resandet ökar starkt Med åtgärderna i Trafikplan 2020 ökar efterfrågan på SL-resor i ungefär samma takt som befolkningen. Det innebär att drygt ytterligare resor tillkommer per år under morgonrusningen, som är dimensionerande för trafi ksystemet. Dagens resmönster väntas bestå till Nu liksom år 2020 går fyra av tio SL-resor till innerstaden under morgonens högtrafik. Lika många kollektivtrafikresor sker inom den egna trafiksektorn, varav merparten drygt tre av tio inom den egna kommunen. En stor del av resorna utgörs av lokala resor i innerstaden. Färre resenärer väljer att ta bil till innerstaden, men desto fler reser lokalt med bil inom den egna sektorn nästan sex av tio. Inom innerstaden är det betydligt färre som reser med bil än med SL. Kollektivtrafikandelen kommer därmed att vara fortsatt mycket hög för resor till och från liksom inom innerstaden. 4

5 Resrelationer sektorvis 2020, bilresor Resrelationer sektorvis 2020, SL-resor Till övriga länet 18 % Lokalt innerstaden 4% Till övriga länet 9% Till söderort 6% Lokalt innerstaden 13% Till söderort 8% Till inre nordväst 10% Till innerstaden 7% Övriga inom egna sektorn 14% Lokalt inom övriga kommuner 39% Till inre nordväst 9% Till innerstaden 36% Lokalt inom övriga kommuner 20% Övriga inom egna sektorn 7% 5

6 Kraftfulla utbyggnader av SL-trafiken Uppsala* Norrtälje Märsta Kårsta Bålsta* Ormsta Arninge Åkersberga Österskär Kallhäll Sollentuna Roslags Näsby Täby C Rydbo Jakobsberg Akalla Näsbypark Barkarby Hjulsta Kista Danderyds Sjh Mörby C Hässelby Strand Spånga Rissne Solna C Sundbyberg Solna Vaxholm Karolinska Sjh Norrtull Universitetet Ropsten Lidingö Ekerö Nockeby Skärholmen Alvik Fruängen Hornsberg Odenplan T-Centralen Fridhemsplan Älvsjö Sthlm Södra Slussen Frihamnen Radiohuset Djurgården Henriksdal Sickla Udde Saltsjö-Järla Skarpnäck Nacka Tyresö Saltsjöbaden Värmdö Norsborg Masmo Flemingsberg Hagsätra Farsta Strand Södertälje C Södertälje hamn Vega Gnesta* Västerhaninge Stomlinjenätets utbyggnad till år 2020 Heldragen linje i färg = enligt statliga planerna Streckad linje = enligt Stockholmsöverenskommelsen utöver statliga planerna Hemfosa Ny Tunnelbana Pendeltåg Stombussar Lokalbanor Befintlig 6 Nynäshamn Bytespunkt stomlinjer Utanför Stockholms län Ny/ombyggd bytespunkt Ökad spårkapacitet

7 Två utbyggnadsnivåer med stora satsningar De viktigaste dokumenten för utbyggnaden av kollektivtrafi ken i Stockholms län är dels de statliga planerna för perioden , dels Stockholmsöverenskommelsen från Trafikplan 2020 grundas på dessa samt på SL:s egna planer och beslut om utbyggnader. I planen redovisas effekterna av två alternativa utbyggnadsnivåer till år 2020 dels med åtgärder genomförda enligt de statliga planerna, dels med utbyggnader enligt Stockholmsöverenskommelsen. På baksidan finns mer information om när i tiden som de olika åtgärderna planeras bli genomförda. Finansiering och tidplaner för vissa satsningar är ännu osäkra. Det gäller särskilt de spårsatsningar i Stockholmsöverenskommelsen som inte ingår i de statliga planerna fram till SL måste därför ha beredskap för förseningar och ändrad utbyggnadsordning. Det påverkar bland annat behovet av kompletterande busstrafi k där inte spår byggs ut krävs i stället satsningar på busstrafik. Statliga planerna Våren 2010 fastställdes länsplanen för regional transportinfrastruktur i Stockholms län och den nationella transportplanen för samma period. I Stockholms län är länsplanen och den nationella planen fi nansieringsinstrumentet för ett fl ertal av åtgärderna i Stockholmsöverenskommelsen. Den statliga medfi nansieringen av SL:s projekt täcker ungefär hälften av investeringskostnaden. Stockholmsöverenskommelsen Regeringen beslutade i november 2006 att tillsätta en särskild förhandlingsman för Stockholms infrastruktur. Förhandlingen resulterade i en överenskommelse om prioriteringar och förslag till fi nansiering av åtgärder för vägar, järnvägar och kollektivtrafi k i Stockholms län. Överenskommelsen presenterades i december

8 Stora spårsatsningar i de statliga planerna Till år 2020 ökar trycket ytterligare på spårsystemen in mot och ut från centrala Stockholm. Ändå förbättras trängseln generellt i spårtrafi ken tack vare de många spårutbyggnaderna och den utökade trafikeringen. År 2020 är utbyggnaderna enligt de statliga planerna i stort sett klara och flera av de större satsningarna i Stockholmsöverenskommelsen har genomförts: Citybanan. Utbyggnad av dubbelspår i Södertälje och på Nynäsbanan och fyrspår på delar av Mälarbanan. Ny pendeltågsstation i Vega. Upprustning av Saltsjöbanan och Lidingöbanan. Ny bussterminal vid Slussen. Förlängning av Tvärbanan till Solna och Sollentuna via Kista samt till Slussen inklusive sammanlänkning med Saltsjöbanan. Spårväg Syd mellan Flemingsberg och Skärholmen (den första etappen). Utöver de statliga planerna har SL beslutat att förse tunnelbanans Röda linje med ett nytt signalsystem och utökad trafik samt att bygga ut Spårväg City. Utbyggnaden av Citybanan och fyrspårutbyggnaderna på delar av Mälarbanan innebär att pendeltågstrafi ken mot innerstaden kan förtätas under morgonrusningen på grenarna från Södertälje, Märsta och Västerhaninge. Därmed minskar trängseln på pendeln kraftigt. Citybanans hela kapacitet kan dock ännu inte utnyttjas fullt ut. Trängseln minskar även i tunnelbanan jämfört med idag, särskilt på Röda linjen, och på Tvärbanan, medan den ökar något på Roslagsbanan, som får betydligt fler resenärer. Maximal tågtrafik med Stockholmsöverenskommelsen I utbyggnadsnivån enligt Stockholmsöverenskommelsen ingår ett antal satsningar som inte har fått finansieringsstöd i de statliga planerna. En utbyggnad enligt Stockholmsöverenskommelsen innebär att den utökade kapaciteten i pendeltågssystemet kan utnyttjas maximalt. Fler turer mot Stockholms city kan då sättas in på alla pendeltågsgrenar och spåravlastande direktbusslinjer behövs därför inte längre av kapacitetsskäl. I Stockholmsöverenskommelsen har Tvärbanan byggts ut ända till Universitetet. Banan blir attraktiv och kräver 5-minuterstrafik på grenarna till Solna och Kista och 10-minuterstrafik till Universitetet. Spårväg Syd har också byggts ut i hela sin sträckning mellan Flemingsberg och Älvsjö via Kungens kurva och Skärholmen. I Stockholmsöverenskommelsen ingår en tunnelbaneförlängning till nya Karolinska. SL har aktualiserat alternativa spårlösningar, som håller på att utredas. 8

9 9

10 10

11 Ny Slussenterminal och ökad framkomlighet för busstrafiken Även om alla planerade spårutbyggnader genomförs till år 2020 kommer fortfarande stora delar av länet att trafikförsörjas med buss. Det gäller framför allt Norrtälje, Vaxholm, delar av Nacka, Värmdö, Tyresö samt Ekerö. Därför är det mycket viktigt att utveckla busstrafikens standard i samarbete med Trafikverket och länets kommuner. Konsekventa satsningar på en bättre framkomlighet för busstrafiken ökar attraktiviteten både genom kortare restider och större möjligheter för bussarna att hålla tidtabellen. Framkomligheten behöver i första hand förbättras på infarterna till Stockholm och på vissa vägsträckor, där medelhastigheten idag är låg och där trängseln väntas förvärras ytterligare till år Stockholm stads planer för Nya Slussen omfattar en ny bussterminal för Nacka/ Värmdötrafiken. I SL:s planer ingår även en förlängning av stombusslinjen mellan Sollentuna och Täby C till år Bus Rapid Transit, BRT, är ett transportsystem där bussarnas framkomlighet prioriteras högt. Det handlar om en förbättrad infrastruktur och tekniska hjälpmedel som ger bussen prioritet före annan trafik. BRT kan i vissa fall vara ett kostnadseffektivt alternativ till spårtrafi k eller ett första steg mot spårtrafik. Flera av stombusslinjerna är intressanta att konvertera till BRT-linjer. 11

12 Ökat tryck i bytespunkterna Flera bytespunkter får ökad betydelse till år 2020 jämfört med idag och utrymme och säkerhet i gångförbindelser och på plattformar behöver därför ökas. Det kommer också att behövas mer markutrymme för den ökade buss- och spårvägstrafiken vid flera av bytespunkterna. De bytespunkter som får de allra största ökningarna av resenärer är Odenplan och T-Centralen. Båda dessa stationer har fått nya pendeltågsstationer till 2017, då Citybanan är klar. Utbyggnaden av Tvärbanan medför att bytespunkterna i Liljeholmen och Årstaberg får betydligt fl er resenärer än idag. Kortare restider för många resenärer Förändrad resstandard, upplevd restid Stora förbättringar Måttliga förbättringar Mindre förbättringar 7 8 De omfattande satsningarna leder totalt sett till kortare restider i länet, särskilt för resenärer från kommunerna i nord och nordost. Det beror främst på följande åtgärder: Den utökade pendeltågstrafi ken som blir möjlig genom Citybanan. Den ökade turtätheten på tunnelbanans Röda linje. Den förbättrade trafiken på Roslagsbanan. Den nya busstrafiken i tvärled. Den utbyggda Tvärbanan. Bättre framkomlighet för busstrafiken. Kartan visar hur stora genomsnittliga restidsförbättringar med kollektivtrafi k som åtgärderna i Trafikplan 2020 ger i olika delar av Stockholms län

13 13

14 14

15 Stora behov av nya fordon och depåer Den kraftigt utbyggda trafiken innebär att det kommer att behövas betydligt fler fordon samt depåutrymme för dessa. Det handlar om cirka 500 nya fordon vid en utbyggnad enligt de statliga planerna och cirka 550 nya fordon vid en utbyggnad enligt Stockholmsöverenskommelsen. Om enbart de statliga planerna genomförs behövs fler bussar och bussdepåer än om hela Stockholmsöverenskommelsen genomförs, då det i stället krävs fler spårfordon och spårdepåer. Investeringskostnader på minst 65 miljarder Investeringskostnaderna för satsningarna i de statliga infrastrukturplanerna uppgår till cirka 65 miljarder kronor och för dem i Stockholmsöverenskommelsen till cirka 86 miljarder kronor. De årliga tillkommande driftskostnaderna uppskattas till cirka 2,4 respektive 3 miljarder kronor per år jämfört med idag. Behov av ytterligare fordon och depåer till 2020 Statliga planerna Spårfordon Bussar Spårdepåer Bussdepåer Beräknade kostnader för planerade utbyggnader och drift (miljarder kronor) Statliga planerna Nyttan av satsningarna består till stor del av värdet av minskade förseningar i trafiken, minskade vänte- och bytestider samt minskad trängsel i spårtrafiken. Stockholmsöverenskommelsen Stockholmsöverenskommelsen Anläggning av spår och bussterminal Anläggning av depåer 9 11 Anskaffning av fordon Drift av trafi ken, årlig merkostnad 2,4 3 15

16 Översikt av utbyggnader av kollektivtrafiken fram till 2020 Statliga planerna Stockholmsöverenskommelsen Därutöver i SL:s planering Utbyggnadsår Pendeltågen Citybanan X X Förlängning av trafi ken till Uppsala via Arlanda (X) (X) X 2012 Mälarbanan, Kallhäll Barkarby X X Mälarbanan, Barkarby Tomteboda X Nynäsbanan, dubbelspår Västerhaninge Tungelsta X X Nynäsbanan, dubbelspår Tungelsta Hemfosa X X Södertälje dubbelspår X X Vega, ny pendeltågsstation X X Tunnelbanan Nytt signalsystem, Röda linjen (X) (X) X 2014 Ny gren till Karolinska (numera spårvägslösning, se nedan) X Lokalbanorna Roslagsbanan, etapp 1, mötesspår X X Roslagsbanan, etapp 2 X X Tvärbana Norr till Solna X X Tvärbana Norr till Kista och Sollentuna X X Tvärbana Ost, Saltsjöbanan X X Tvärbana Solna Universitetet X Spårväg Odenplan Solna via nya Karolinska (X) X Ej fastlagd Lidingöbanan, upprustning X X Spårväg Syd Flemingsberg Skärholmen Flemingsberg Älvsjö Ej fastlagd Spårväg City (Djurgårdslinjen) Hornsberg Ropsten (X) (X) X Busstrafiken Bussterminal Slussen X X Förlängd stombusslinje Sollentuna Täby C (X) (X) X (X) = ingår i analyserna av respektive utbyggnadsnivå, däremot inte i de statliga planerna/stockholmsöverenskommelsen. Läs hela trafikplanen på AB Storstockholms Lokaltrafik Trafik