Regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholms län Remiss från Trafiknämnden i Stockholms läns landsting

Transkript

1 1(5) Handläggare: Mikael Engström Mobil: Shula Gladnikoff Mobil: Trafiknämnden Stockholms läns landsting Regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholms län Remiss från Trafiknämnden i Stockholms läns landsting Trafiknämnden (TN) inom Stockholms läns landsting (SLL) har sänt ut Regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholms län på remiss. De sex kommunerna inom Stockholm Nordost - Danderyd, Norrtälje, Täby, Vallentuna, Vaxholm och Österåker - avger nedan ett gemensamt remissyttrande. Bakgrund Den 1 januari 2012 trädde den nya kollektivtrafiklagen i kraft. Den nya lagen innebär bland annat att varje län skall ha en regional trafikmyndighet. I Stockholms län utgör landstinget denna myndighet. Lagen innebär också att kollektivtrafikföretag fritt och geografiskt obundet får etablera kommersiell kollektivtrafik. Trafikförsörjningsprogrammet ska senast i juli 2013 kompletteras vad gäller kollektivtrafik på vatten. Enligt lagrådsremissen finns också möjlighet för kommunerna att finansiera regional kollektivtrafik utöver det som den regionala kollektivtrafikmyndigheten erbjuder. Det nu aktuella förslaget till trafikförsörjningsprogram utgår från de regionala transportpolitiska målen, regionala och lokala mål inom samhällsbyggnadsområdet, RUFS 2010, landstingets miljömål, strategiska dokument för kollektivtrafiken och kommunala översiktsplaner. Förslagen har utformats med målår Planen är att trafikförsörjningsprogrammet skall fastställas av landstingsfullmäktige den 18 september Utgångspunkten i trafikförsörjningsprogrammet är att länet behöver ett större utbud av kollektivtrafik och en ökad andel kollektivtrafikresande. Berörd trafik inom länet är buss, tunnelbana, lokalbanor, pendeltåg, färdtjänst och trafik på vatten. Även kommersiell trafik med taxi berörs, där taxibolagen ges möjlighet att bedriva kollektiv linje- eller avropstrafik. I remissen görs bedömningen att det främst är buss- och båttrafiken som berörs av den nya lagen eftersom tunnelbane- och lokalbanetrafikens infrastruktur ägs av SL. En viktig förutsättning för den kommersiella trafiken är konkurrensneutralt tillträde till kollektivtrafikens infrastruktur, vilket dock inte regleras av lagen. Landstingets utgångspunkt är att alla aktörer ska få tillträde till hållplatser, teminaler och annan infrastruktur, men att den allmänna trafiken på kort sikt kommer att prioriteras vid kapacitetsbrist. Lagkravet på information till resenärerna uppfylls genom att Samtrafikens databas används för gemensam trafikinformation.

2 Dagligen görs cirka 1,6 miljoner resor med SL-trafiken. Till dessa resor kommer resor med färdtjänst, sjukresor och med skärgårdstrafiken. Sammantaget gör detta att Stockholms län har den största kollektivresandeandelen i landet med cirka 37 procent. Stockholms län växer kraftigt. År 2030 beräknas antalet innevånare uppgå till cirka 2,6 miljoner och antalet innevånare över 65 år beräknas öka med cirka 50 procent. I programmet konstateras att det är en avgörande framtidsfråga att utveckla kollektivtrafiken i samma takt som befolkningsutvecklingen och att få andelen kollektivtrafikresenärer att öka. Yttrande från De angivna målen En målmodell har tagits fram med vision och övergripande mål, funktion och perspektiv samt tal för att följa upp målen. Visionen är att Kollektivtrafiken ska bidra till att Stockholm är Europas mest attraktiva storstadsregion och Attraktiv kollektivtrafik i ett hållbart transportsystem. lämnar nedan synpunkter på de föreslagna funktionsmålen och övergripande målen. Attraktiva resor De övergripande målen för attraktiva resor är samordning, kvalitet, stabilitet och konkurrenskraft. Det anges även att de kvalitetsfaktorer som resenärerna värderar högst är tidhållning och turtäthet. Kollektivtrafiken ska vara sammanhållen och samordnad, uppfylla resenärernas behov samt utgöra grund för planering och utbyggnad av transportsystemet genom samverkan med bebyggelseplaneringen. Kollektivtrafikens andel av de motoriserade resorna ska öka. 2(5) understryker vikten av att kollektivtrafiken ska vara samanhållen för hela regionen. Det är viktigt att landsbygds- och skärgårdstrafiken får en acceptabel turtäthet med smidiga kopplingar till stomtrafiken och kommunernas huvudorter. Det är också viktigt att resenärsinformation och taxor är samordnade. Nordostkommunerna arbetar tillsammans för en utbyggnad av bebyggelsen i goda kollektivtrafiklägen. För att kunna planera för goda kollektivtrafiklägen är det viktigt att Landstinget fortsätter att utveckla en långsiktig planering av utbyggnaden av kollektivtrafiken och att denna planering samordnas med kommunernas bebyggelseplanering. För innebär det bl.a. att frågan måste lösas om vilken trafiklösning som ska ge sektorn en regional och kapacitetsstark spårtrafik. För handlar attraktiviteten dessutom i hög grad om möjligheten att nå regionala bytespunkter. I den Busstudie som genomfördes som ett komplement till spårutredningen Roslagspilen konstaterades att kollektivandelen ökar dramatiskt om stombussarna angör en regional bytespunkt (i studien exemplifierat med Solna station och Odenplan). Under våren 2012 planeras även en för SL och Stockholm Nordost gemensam utredning starta beträffande framtida, regional spårtrafik till nordostsektorn. En sådan förbindelse är för nordostkommunernas del den viktigaste faktorn för att öka attraktionskraften för kollektivresandet.

3 3(5) Bland måltalen för attraktiv trafik anges kollektivtrafikens andel av de motoriserade resorna öka med 2,5 % till 2020 och 5 % till Nordostkommunerna stödjer denna högre ambitionsnivå, vilken stämmer med inriktningen för s uppdaterade vision. Ambitionen bör emellertid vara betydligt högre för regionens kranskommuner, inte minst för nordostsektorn där kollektivtrafikandelen är låg. För att följa utvecklingen av resorna med kollektivtrafik bör kontinuerliga resvaneundersökningar göras. anser att måltalen också bör kompletteras med mål för restidskvoter, dvs. relationen mellan restid med kollektivtrafik respektive biltrafik. Det är viktigt att landstinget i högre utsträckning har en ambition om att analysera och följa hela resan utifrån ett helhetsperspektiv i sin planering. För bussresor med skyltad hastighet över 70 km/h är måltalet att alla resenärer ska ha sittplats. Eftersom länet har många länsvägar med dålig säkerhetsstandard så bör målet omfatta även vägar som är skyltade med 70 km/h. Inga måltal har tagits fram för lokalbanor som Roslagsbanan eftersom bedömningen är att de inte har samma kapacitetsproblem som övriga trafikslag. Även på Roslagsbanan finns idag viss kapacitetsbrist vilken också bör följas upp både utifrån den kapacitetsutbyggnad som nu genomförs och den befolkningstillväxt som sker inom sektorn. Tillgänglig och sammanhållen region De övergripande målen för tillgänglighet och sammanhållen region är resor för alla, regional tillgänglighet och tillväxt. Syftet med målen är bland annat att kollektivtrafiken skall erbjuda god tillgänglighet, vara ett attraktivt resealternativ och bidra till förbättrade resmöjligheter i starka stråk - t.ex. mellan regionala stadskärnor. Kollektivtrafiken ska bidra till ökad jämlikhet och jämställdhet, stödja ökad täthet och flerkärnighet i regionen samt bidra till en hållbar och sammanhållen utvidgning av arbetsmarknadsregionen. har vid samrådsmötena framfört att målet att kollektivtrafiken ska stödja regional tillgänglighet och tillväxt är ytterst viktigt. För en utvidgad arbetsmarknadsregion är det viktigt med minskade restider. Nordostsektorn saknar idag en kapacitetstark spårtrafik med regional koppling. För att uppnå målsättningen behöver därför en Roslagspil, d.v.s. tunnelbana, utbyggd Roslagsbana eller järnväg, byggas ut till Nordostsektorn. Det finns också ett stort behov både av att bygga ut regionala och lokala bytespunkter som resecentrum Arninge, Knutpunkt Danderyd, Roslags - Näsby och Såsta - Karby. För närvarande pågår arbetet med att utveckla den nya regionala stadskärnan i nordost Täby centrum - Arninge. Detta arbete görs för att utveckla sektorn så att Stockholm nordosts gemensamma vision om en tillväxt med ytterligare nya innevånare och nya arbetstillfällen fram till 2040 ska kunna förverkligas. För detta krävs emellertid en kraftfull satsning på regional kollektivtrafik, kopplingar till andra kärnor och till regioncentrum. Nordostkommunerna stödjer måltalet att förbättra kollektivtrafikens konkurrenskraft gentemot bilen för resor mellan regionala stadskärnor. En avgrening av Roslagsbanan till

4 Arlanda-Märsta skulle innebära att en kraftfull fördel för kollektivtrafiken jämfört med bilresor. är också positiv till måltalen om full tillgänglighet för bussar med lågt insteg och i spårtrafiken, bl. a Roslagsbanan genom låggolv. 4(5) Nordostsektorn är också geografiskt stor. Bara Norrtälje kommun utgör cirka en tredjedel av hela Stockholms län. Det är därför viktigt att i de kommande planerna se till regionens ytterområden så att dessa områden, där det är möjligt och rimligt, också får en god kollektivtrafik som kan upplevas attraktiv i förhållande till den egna bilen. Att kollektivtrafiken också upplevs som tillgänglig för alla, oavsett de individuella förutsättningarna, exempelvis för personer med funktionshinder, ser vi som absolut nödvändigt. Detta gäller såväl spår- som busstrafik med stationer och hållplatser. År 2020 kan ses som optimistiskt vad gäller tillgänglighetsanpassning av alla hållplatser på landsbyggden. Många hållplatser består i dagsläget endast av stolpe utan hållplatsficka. Problemet behöver emellertid hanteras utifrån ett barn-, tillgänglighets- och säkerhetsperspektiv. Det är viktigt att bevaka att den allmänna trafikplikten tillgodoser de behov av kollektivtrafik som finns på landsbygd och i skärgård. Det är positivt att den trafik som handlas upp inte ska vara alltför detaljstyrd. På landsbygden behöver tydliga stråk för kollektivtrafiken definieras utifrån en helhetssyn där högre turtäthet eftersträvas. För landsbygdslinjer med gles tidtabell finns det behov av en mer flexibel kollektivtrafik med t.ex. anropsstyrd kollektivtrafik. Vad gäller resandet på vattnet, tydliggör programmet att detta kommer att behandlas särskilt under Det är då viktigt att denna kompletterande utredning rörande kollektivtrafik på vatten tar upp alla aspekter som trafikering, replipunkter, turtätheter m.m. Ett exempel är pendelbåtstrafik mellan Stora Värtan och Stockholm. Eftersom Stockholm Nordost innehåller en stor del av Stockholms skärgård ser vi frågan om kollektivtrafik på vattnet som mycket viktig. Effektiva resor med låg hälso- och miljöpåverkan De övergripande målen för effektiva resor med låg miljö- och hälsopåverkan föreslås vara Miljö och hälsa samt effektivitet där kollektivtrafikens negativa hälso- och miljöpåverkan ska minskas samtidigt som kollektivtrafiken ska planeras och utföras för ökad kostnadseffektivitet. Inom nordostsektorn har vi idag problem med olagligt höga utsläpp och partikelhalter från vägtrafiken längs E 18-stråket från Täby och genom Danderyd. För att klara detta problem måste i första hand biltrafiken minska genom att avsevärt öka kollektivtrafikandelen. För att det ska lyckas så måste kollektivtrafiken förbättras så att den utgör ett attraktivt alternativ till bilen. Det handlar som tidigare nämnts om andra system, men också om andra dragningar. Idag är t.ex. tvärförbindelserna från nordostsektorn västerut till andra regionala stadskärnor som Arlanda - Märsta, Kista och Barkarby mycket dåliga. Kollektivalternativen kan idag inte konkurrera med bilen i dessa sträckningar.

5 5(5) Målsättningen om en tillgänglig och sammanhållen region bör inte ställas emot SLs mål om företagsekonomisk kostnadseffektivitet enligt s.k. Strategisk karta. Nettokostnad per personkilometer måste skilja sig för olika delar av länet och för olika reserelationer, där tvärförbindelser och landsbygdstrafik kan innebära längre resor och färre resenärer. Som skattefinansierad verksamhet måste dock alltid ett samhällsekonomiskt perspektiv användas i avvägningen mellan de olika målen. Nordostkommunerna vill också lyfta fram behovet av en långsiktig plan för framtida finansiering av investering och drift av kollektivtrafik med allmän trafikplikt. Bland måltalen är det positivt med bland annat ambitionen att minska buller från tunnelbana och lokalbanor och att minska utsläpp av partiklar och kväveoxider från kollektivtrafiken. Man bör också lägga fokus på vad förstärkt kollektivtrafik innebär för att minska utsläpp och buller från övrig motordriven trafik. Det öppna marknadstillträdet Samrådsförslaget visar på att det idag är otydligt med ansvarsfördelningen för terminaler, busshållplatser och övrig infrastruktur. instämmer i att frågan måste lösas om ansvarsfördelningen för ägandeskapet och investeringsansvaret för olika former av kollektivtrafikinfrastruktur. Idag är det en blandning mellan SL, entreprenörer, Trafikverket och kommunerna samt i vissa fall även enskilda fastighetsägare. En part bör i fortsättningen ha ansvaret för infrastrukturen oavsett kollektivtrafikslag. För Örjan Lid Kommunstyrelsens ordförande i Vallentuna Ordförande i 2012