Strategisk plattform för kollektivtrafikens utveckling

Transkript

1 KOMMUNALFÖRBUNDET Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet SAMRÅDSUNDERLAG FÖR SÖRMLANDS REGIONALA TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM Strategisk plattform för kollektivtrafikens utveckling Ska bytas ut mot högupplöst bild 20 feb Foto: Joakim Serrander I september 2012 tas beslut om det regionala trafikförsörjningsprogrammet för Sörmland. Innan dess är det viktigt att alla berörda länsinvånare, företag och organisationer ges möjlighet att diskutera och ta ställning till de viktigaste frågorna om Sörmlands framtida kollektivtrafik. Broschyren innehåller fakta om kollektivtrafiken i Sörmland, tankar om den framtida utvecklingen, frågor som behöver diskuteras samt information om arbetet med programmet.

2 2 Kollektivtrafikens viktiga roll i Sörmland Kollektivtrafikens betydelse ökar En väl fungerande kollektivtrafik har stor betydelse för möjligheterna att nå samhällsmål som hög sysselsättning, höjd utbildningsnivå och goda livsvillkor. Resandet i kollektivtrafiken ökar och mycket talar för att kollektivtrafikens betydelse kommer att bli allt viktigare: En väl fungerande kollektivtrafik bidrar till att göra tätorterna mer attraktiva för boende och etablering samtidigt som människor ges möjlighet till en ökad rörlighet. För miljöns skull bör resandet med kollektivrafiken öka samtidigt som bilresandet begränsas. Pendlingen till arbete och studier ökar kontinuerligt och sker till stor del i de relationer där det finns snabba och bekväma tåg. Det finns en stor potential för att öka resandet med kollektivtrafik och då främst i stråken mellan de större orterna inom länet och över länsgräns. Stor arbetspendling över länsgräns Arbetspendlingen i Stockholm-Mälarregionen domineras av inpendlingen till centrala Stockholms län procent av all pendling över länsgräns inom östra Mellansverige (Sörmlands, Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Örebro och Östergötlands län) har Stockholms län som starteller målpunkt. Av sörmlänningar i förvärvsarbetande ålder (20 64 år) är det drygt eller nästan 20 procent som pendlar till jobb utanför länet (SCB 2009). Fler än sörmlänningar av de som arbetspendlar reser till Stockholms län. Till Västmanland pendlade nio procent och till Östergötland sju procent.

3 3 I många av de tunga pendlingsstråken är andelen resande med kollektivtrafik relativt låg procent av alla resor i Sörmland görs med kollektivtrafik. Större pendlingsströmmar inom länet finns främst mellan Vingåker och Katrineholm, mellan Nyköping och Oxelösund samt mellan Eskilstuna och Strängnäs. Busstrafiken Den upphandlade busstrafiken idag kännetecknas av många busslinjer som täcker en stor del av Sörmlands yta gjordes nästan 9,4 miljoner bussresor med Länstrafiken, varav störst andel inom stadstrafiken. Kommersiell busstrafik finns i huvudsak utefter vägarna E20 och E4, där trafiken inom Sörmland är en del av längre resor, t.ex. mellan Stockholm och Göteborg, och där det på vissa linjer är möjligt att resa på sträckor inom Sörmland. För Trosabussen mellan Trosa/Vagnhärad och Liljeholmen i Stockholm har Länstrafiken Sörmland och Trosa kommun gemensamt upphandlat trafiken genom ett s.k. tjänstekoncessionsavtal. Det är en modernare avtalsform som innebär att beställaren överlåter ett betydande ansvar på trafikföretaget att utveckla trafiken men också att trafikföretaget tar på sig en större affärsrisk. Den regionala tågtrafiken Regional tågtrafik inom länet eller över länsgräns, om den har pendling och annat vardagsresande som huvudsyfte, ingår I den regionala kollektivtrafiken, som kollektivtrafikmyndigheten ansvarar för enligt den nya kollektivtrafiklagen. Denna trafik kan därför beläggas med allmän trafikplikt och upphandlas. På vissa sträckor finns idag trafikavtal för att komplettera eller reglera den kommersiella trafiken utifrån samhällets behov. Sådana avtal, där trafiken upphandlats av MÄLAB och utförs av SJ, finns på följande sträckor: Nyköpingsbanan: Norrköping Nyköping Vagnhärad Stockholm Sörmlandspilen: Hallsberg Vingåker Katrineholm Flen Gnesta Stockholm Svealandsbanan: Arboga Eskilstuna Strängnäs Stockholm UVEN: Uppsala Västerås Eskilstuna Flen Katrineholm Norrköping SJ bedriver också regional tågtrafik i Mälarregionen i egen regi utöver dessa sträckor. Upphandlad kollektivtrafik i Sörmland Stadstrafik med buss inom tätorterna Eskilstuna, Nyköping, Strängnäs och Katrineholm. Landsbygdstrafik med buss dels regionala stomlinjer (mellan kommunernas centralorter), dels lokala linjer (övrig busstrafik). Länsöverskridande tågtrafik mot Stockholm och grannlänen. Taxitrafik för anropsstyrd kollektivtrafik (som inte är färdtjänst och sjukresor) upphandlas av Länstrafiken. Särskild kollektivtrafik upphandlas av kommunerna (färdtjänst och skolskjuts) och av landstinget (sjukresor). Foto: Göran Fält / Trafikverket

4 4 Krav på programmets innehåll Strategiskt och långsiktigt Det regionala trafikförsörjningsprogrammet utgör en plattform för arbetet med att utveckla kollektivtrafiken i regionen. Programmet är strategiskt och långsiktigt till sin karaktär. Det är trafikslagsövergripande och utgår från ett resenärsperspektiv. Det ska omfatta all kollektivtrafik inom länet men också trafik som tillgodoser behov av arbetspendling och annat dagligt resande över länsgräns. Samordnas med annan planering Trafikförsörjningsprogrammet ska utgå från de transportpolitiska målen och vara samordnat med den regionala utvecklingsplaneringen och stadsplaneringen liksom med annan samhällsoch infrastrukturplanering på lokal, regional och nationell nivå. Långsiktiga mål Programmet ska innehålla en beskrivning av nuvarande trafik, behovet av regional kollektivtrafik i länet samt långsiktiga mål för kollektivtrafiken. Det finns också krav på en anpassning av kollektivtrafiken med hänsyn till personer med funktionsnedsättning genom tidsbestämda mål och genom att beskriva åtgärder och de bytespunkter och linjer som ska vara fullt tillgängliga för alla resenärer. Programmet ska också innehålla åtgärder för att skydda miljön. Regional kollektivtrafikmyndighet Det regionala trafikförsörjningsprogrammet är en konsekvens av att den nya kollektivtrafiklagen (2010:165) trädde i kraft vid årsskiftet 2011/2012. Därför bildades också kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet. Motsvarande kollektivtrafikmyndigheter har bildats i landets övriga län. Från program till trafik Enligt den nya lagen ska kollektivtrafikmyndigheten först ta fram ett regionalt trafikförsörjningsprogram. Sedan ska myndigheten besluta om vilken trafik som ska beläggas med allmän trafikplikt det vill säga vilken trafik som ska upphandlas av myndigheten och därefter genomföra själva upphandlingen. Lagen är mycket tydlig i kravet på samråd när trafikförsörjningsprogrammet upprättas men också på att samråd ska ske med kollektivtrafikföretag inför beslut om trafikplikt. Öppnar för kommersiella aktörer Lagen öppnar också för att kommersiella aktörer kan etablera sig fritt på kollektivtrafikmarknaden. Alla kollektivtrafikföretag ska ha tillträde till hållplatser, terminaler och annan infrastruktur på ett konkurrensneutralt sätt. Program Beslut trafikplikt Upphandling

5 5 Så här arbetar vi med programmet Många aktörer deltar Många aktörer berörs av och deltar i arbetet med att ta fram förslaget till trafikförsörjningsprogram för Sörmland. Bland annat medverkar representanter från kommunalförbundet, länets kommuner, landstinget, Regionförbundet, Länstrafiken och kollektivtrafikmyndigheterna i grannlänen. Även trafikföretag, näringsliv, resenärsorganisationer med flera bjuds in att delta. Samråd och samverkan En viktig del i processen att ta fram det regionala trafikförsörjningsprogrammet är att hålla samråd för att informera om innehållet i programmet och fånga upp idéer, synpunkter och tankar från olika intressentgrupper. Det gäller inte minst vilka förutsättningar och vilket intresse som finns att utföra kollektivtrafik på kommersiell grund inom länet samt över länsgräns. Förslag till program tas fram När samråden har genomförts tar en intern process vid. Ett förslag till program tas fram av en arbetsgrupp, bestående av tjänstemän vid kommunalförbundet, kommunerna, landstinget, Regionförbundet och Länstrafiken. Under hand förankras programförslaget hos länets politiker. Remiss under våren och sommaren Efter beredning i kommunalförbundets direktion skickas förslaget till trafikförsörjningsprogram ut på remiss till berörda parter inom länet samt till angränsande län. Tidplan för programarbetet nov 2011-jan 2012: Workshops om mål, strategier, trafik 15 jan-15 april 2012: Samråd mars-15 maj 2012: Förankring och beredning 15 maj-15 aug 2012: Remiss 20 sep 2012: Beslut Beslut om programmet i höst Efter remisstiden ska inkomna synpunkter behandlas och programförslaget ges en slutlig utformning. Beslut om trafikförsörjningsprogrammet tas av kommunalförbundet i september 2012.

6 6 Den framtida inriktningen av kollektivtrafiken Det ska vara enkelt att förverkliga sina ambitioner, idéer och framtidsplaner i Sörmland. Vision i Sörmlandsstrategin, antagen av Regionförbundet Sörmland Vision för kollektivtrafiken För kollektivtrafiken i Sörmland finns också en vision, som antogs Den innebär att hälften av arbetspendlingsresorna i de största stråken i länet ska ske med kollektivtrafik tåg eller buss. För att uppnå visionen behövs nytänkande, ökad ambitionsnivå och ett långsiktigt förändringsarbete för både tåg- och busstrafiken i Sörmland. Kollektivtrafiken ska också bidra till regionförstoringen och därigenom stärka Sörmlands tillväxt och attraktivitet. Sörmlandsstrategins regionala mål Målen för kollektivtrafiken i Sörmland ska matcha de regionala målen. I framtidsdokumentet Sörmlandsstrategin anges bland annat att dessa mål bör nås före 2030: Sörmland är en väl integrerad och attraktiv del av en växande Stockholm-Mälarregion. En större del av resenärerna stannar i länet. Infrastrukturen ger kvinnor och män lika möjlighet till rörlighet och arbetspendling. Minst hälften av arbetspendlingen görs med kollektivtrafik. Infrastrukturen är väl utbyggd och anpassad till näringslivets behov. Energiförbrukningen och utsläppen av koldioxid har minskat märkbart. Uttvecklingen mot samtliga prioriterade miljömål har varit positiv. Foto: Nicklas Blom/TiM

7 7 Pågående utredningar visar vägen Det pågår flera utredningar om den framtida utformningen av kollektivtrafiken i Sörmland. Två är särskilt aktuella: Framtida kollektivtrafik i Sörmland där Länstrafiken i samverkan med Regionförbundet och kommunerna har gjort kommunvisa översyner av busstrafiken i länet, främst landsbygdstrafiken. Trafikplan 2017 som behandlar tågtrafiken och görs av MÄLAB (Mälardalstrafik AB, samarbetsforum för den regionala tågtrafiken i Mälardalen). Målen ska styra utvecklingen Målen är avgörande för i vilken riktning kollektivtrafiken ska utvecklas och vilka satsningar som ska göras i framtiden. Det är därför en grannlaga uppgift att formulera dem så att de håller på lång sikt och så att hela regionen kan sluta upp kring dem. Enligt den nya kollektivtrafiklagen är det också ett krav att det regionala trafikförsörjningsprogrammet ska innehålla förslag till långsiktiga mål. Målmodell att diskutera Målmodellen nedan har tagits fram som ett diskussionsunderlag inför samråden och samverkan om programmet. Modellen är uppbyggd kring ett sammanhållet övergripande mål Attraktiv kollektivtrafik för hållbar tillväxt och utveckling. Detta mål är uppdelat på funktionsmål inom fem olika områden: tillgänglighet, attraktivitet, miljö, effektivitet och regional balans. Målen ska mätas och följas upp Målen behöver konkretiseras och brytas ned i termer som går att mäta och följa upp. Målmodellen och målformuleringar samt hur målen ska kunna mätas och följas upp är viktiga frågor som behöver diskuteras under samråden och samverkansprocessen för att leda fram till konkreta förslag i trafikförsörjningsprogrammet. Vad tycker du? Attraktiv kollektivtrafik för hållbar tillväxt och utveckling Tillgänglighet Attraktivitet Miljö Effektivitet Regional balans Smidigt vardagsresande Sammanhållet system Minskad påverkan på miljön Anpassad prissättning Stödja täthet och flerkärnighet Ökad tillgänglighet och rörlighet Ökad kollektivtrafikandel Energieffektivt Ekonomisk effektivitet Regionförstoring Pålitligt och långsiktigt stabilt Modell för hur målen för kollektivtrafiken i Sörmland kan formuleras.

8 8 Vår framtida kollektivtrafik Framtida regionala tågoch busslinjer i Sörmland och mot angränsande län enligt förslag i utredningen Framtida kollektivtrafik i Sörmland. Kompletterande system Trafiken byggs upp så att de olika trafiktyperna kompletterar varandra. Tågtrafiken ger möjlighet till resor på lite större avstånd. Mellan huvudorterna inom länet kompletteras tågen med bussar i ett sammanhängande stomnät. Avsikten är att stombussarna ska fungera ungefär som tåget och gå rakt och snabbt mellan målpunkterna. Fyra viktiga ledord Fyra ledord ska karakterisera den framtida kollektivtrafiken i Sörmland: Förenkling Det ska vara lätt att förstå hur kollektivtrafiken är uppbyggd och lätt att resa med den. Förtätning Kollektivtrafiken ska vara tätast där flest människor bor eller arbetar. Förkortning Linjesträckningar ska vara så gena och raka som möjligt. Fördubbling Kollektivtrafikandelen ska fördubblas på lång sikt. Den framtida busstrafiken I utredningen Framtida kollektivtrafik i Sörmland har ett förslag tagits fram om ett framtida linjenät. Förslaget innehåller också principer för utbudet, preliminära tidtabeller och indelning i regionala och lokala landsbygdslinjer. Generellt innebär förslaget att stråk, där det finns ett stort resandeunderlag, prioriteras framför mer trafiksvaga områden. Det leder till ökade markandsandelar och ökat resande och samtidigt en större miljönytta. Den framtida tågtrafiken År 2017 beräknas Citybanan öppnas för trafik och då blir det möjligt att köra fler tåg genom Stockholm. Befolkningstillväxten och den ekonomiska tillväxten innebär att resandet över länsgräns beräknas öka och att fler tåg kommer att behövas. Den regionala tågtrafiken i Mälarregionen bör ses som ett sammanhållet trafiksystem snarare än som enskilda tåg och avgångar. Ett stabilt trafiksystem skapar långsiktig trygghet för befolkning

9 9 och näringsliv, ökar tilliten till kollektivtrafiken och underlättar såväl det dagliga resandet som planeringen av anslutande buss- och tågtrafik. Den framtida regionala tågtrafiken bör därför karakteriseras av: Fasta linjesträckningar och enhetligt uppehållsmönster. Stabila tidtabeller med regelbundna avgångar. Enhetliga, moderna och ändamålsenliga fordon. De regionala kollektivtrafikmyndigheterna i Mälarregionen bör gemensamt definiera ett sammanhållet storregionalt stomnät för vardagsresande inom hela regionen. Det bör också inkludera ett samordnat länsöverskridande pris- och biljettsystem. Inför upphandling av länsöverskridande trafik måste överenskommelser om omfattning av trafiken och finansiering göras mellan de regionala kollektivtrafikmyndigheterna i de berörda länen innan beslut om trafikplikt kan tas. Bind ihop de största städerna Vid sidan om den storregionala stomtrafiken har Mälarregionen också behov av en snabbare tågtrafik för att binda ihop de största städerna i regionen Uppsala, Västerås, Örebro, Eskilstuna, Nyköping, Norrköping och Linköping liksom att skapa goda förbindelser till Stockholm, Arlanda och Skavsta. Här finns troligtvis en stor potential för kommersiell kollektivtrafik. Foto: PeO Quick

10 10 Vad tycker du? Viktiga frågor att diskutera Buss- och tågtrafiken I trafikförsörjningsprogrammet ska anges vilken trafik som myndigheten anser behövs för att tillfredsställa behovet av daglig pendling. 1. Uppfyller det föreslagna busslinjenätet behovet av kollektivtrafik och bidrar det till att de föreslagna målen kan nås? 2. Ligger avvägningen mellan regionala stomlinjer och lokala linjer på rätt nivå? 3. Hur bör tågtrafiken inom länet och över länsgräns utformas för att bäst tillgodose behovet av daglig pendling för arbete och studier? Fritt marknadstillträde Genom kollektivtrafiklagen öppnas marknaden för kommersiell kollektivtrafik. 4. Hur kan den kommersiella marknaden bidra till måluppfyllelsen i regionen? 5. Vilka är de nuvarande förutsättningarna? 6. Vad behövs för att underlätta etablering? Tillgång till infrastruktur Enligt lagen ska all kollektivtrafik ges tillträde till kollektivtrafikens infrastruktur. 7. På vilka sätt kan vi skapa tillgång till infrastrukturen? 8. Hur bör prioriteringen göras vid trängsel? Tillgänglighet Kollektivtrafiken möter människors behov av tillgänglighet och rörlighet. Vi ska sätta upp mål och åtgärder för att anpassa kollektivtrafiken med hänsyn till behov hos personer med funktionsnedsättning. De bytespunkter och linjer som ska vara fullt tillgängliga för alla resenärer ska beskrivas. 9. Hur långt har vi kommit i Sörmland? Vad mer behöver göras? 10. Vilka linjer och bytespunkter är redan fullt tillgängliga? Var saknas tillgänglighet? 11. På vilka sätt kan kollektivtrafiken ytterligare anpassas för att möta fler människors behov? Prioritering av resande Kollektivtrafiken i länet är främst prioriterad för resenärernas behov av arbets- och studiependling. Även behovet av annat vardagsresande är väsentligt. 12. Hur kan man beskriva vardagsresandet? 13. Hur bör Sörmlands prioritering se ut? Dina frågor

11 11 Egna anteckningar Vad tycker du?

12 12 Medverkan, synpunkter och kontakt Välkommen till samråd! Inför samråden med olika intressentgrupper går en särskild inbjudan ut i februari. Vi hoppas och tror att du som intressent, invånare, företagare eller tjänsteman i och utom länet kommer att lämna dina synpunkter och nya intressanta infallsvinklar på arbetet med det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Bland annat önskar vi synpunkter på hur målen för den framtida kollektivtrafiken i Sörmland ska formuleras. Tankar och idéer om hur kommersiell trafik kan etableras är också viktiga att förmedla till oss. Ta gärna med denna broschyr till samrådet som stöd för dialogen. Kontaktpersoner Om du har frågor om samråden eller om arbetet i övrigt med trafikförsörjningsprogrammet för Sörmland är du välkommen att kontakta någon av oss: Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Helena Ekroth eller helena.ekroth@lanstrafiken.se Länstrafiken Mälardalen Oskar Jonsson eller oskar.jonsson@lanstrafiken.se Landstinget Sörmland Lars Wogel lars.wogel@dll.se Eskilstuna Peter Dädeby peter.dadeby@eskilstuna.se Flen Matthias Pfeil matthias.pfeil@flen.se Gnesta Christer Andén christer.anden@gnesta.se Katrineholm Mats Hedberg mats.hedberg@katrineholm.se Nyköping Tomas Bonér tomas.boner@nykoping.se Oxelösund Anna Djärv anna.djarv@oxelosund.se Strängnäs Lennart Nilsson lennart.nilsson@strangnas.se Trosa Ingemar Bergström ingemar.bergstrom@trosa.se Vingåker Ebbe Borg ebbe.borg@vingaker.se