Utkast till Regionalt trafikförsörjningsprogram för Gävleborgs län. Remissversion maj 2012

Transkript

1 Utkast till Regionalt trafikförsörjningsprogram för Gävleborgs län Remissversion maj 2012

2 1. Inledning Ny kollektivtrafiklag Begreppsförklaring Beslut om allmän trafikplikt Trafikförsörjningsprogram Organisation Planeringsprocessen

3 2. Nulägesbeskrivning Upphandlad trafik Linjetrafik med buss Regional tågtrafik Serviceresor Skolskjutstrafik Länstaxa och biljettsamverkan Kommersiell trafik Resor med kollektivtrafiken i Gävleborg

4 2. Nuläge forts. Närhet till kollektivtrafik Arbetspendling Trafikindikatorer - Intäktsfinansieringsgrad - Restidskvot - Punktlighet - Jämställdhet - Stödsystem

5 2. Nuläge forts. Tillgänglighet -i fordon - på terminaler och hållplatser Tillgång till infrastruktur - på järnvägen - till terminaler och hållplatser Miljö

6 3. Vision och värdegrund Goda utsikter för ett livskraftigt Gävleborg - där kollektivtrafiken är en självklar del av resandet i ett hållbart samhälle Professionalism och ansvar, respekt och ödmjukhet, öppenhet och ärlighet

7 4. Avgränsningar och strategiska val Gävleborgs avgränsningar för det regionala trafikförsörjningsprogrammet: Gävleborgs län Resor över länsgräns i de starka pendlingsstråken Kollektivtrafik som ingår i regionala kollektivtrafikmyndighetens åtagande Kommersiell trafik Serviceresor

8 4. Strategiska val - satsa på och prioritera: Starka pendlingsstråk och områden där kollektivtrafiken kan vara ett förstahandsval Starka pendlingsstråk är stråk med trafik under hela dagen samt på lördag och söndag. I de starka pendlingsstråken trafikerar tät linjetrafik med buss, X-tågen, Tåg i Bergslagens tåg till och från Gävleborg, Upptåget till och från Gävleborg. Ex på områden är städer med stadstrafik eller sträckor där det finns förutsättningar att öka det kollektiva resandet

9 4. Strategiska val - satsa på och prioritera: Stråk som bidrar till vidgad arbetsmarknad Säkra en basförsörjning För att säkra en basförsörjning i länet är utgångspunkten dagens kollektivtrafik. Trafiken kan t.ex. vara med linjelagd busstrafik eller flextrafik. Säkerställa ett basutbud om tre förbindelser från orter med omkring 200 invånare. Landsbygdstrafik till orter med färre invånare finns i Gävleborg men går inte att mäta utifrån SCB:s definition. Utreda flextrafiken så att den är likvärdigt utformad i länet

10 5. Övergripande mål Det övergripande nationella målet för transportpolitiken är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet

11 5. Politiska mål i Landstinget Gävleborg för regional kollektivtrafik Kollektivtrafiken utgör en större andel av trafikvolymen Att mer arbets- och studiependling sker med kollektiva färdmedel Tillsammans med omgivande län underlätta länsöverskridande resande

12 6. Kvantifierade mål till 2015 Mål 1: Resandeutveckling Kollektivtrafiken i Gävleborgs län ska ha en resandeutveckling på 5 procent per år räknat från 2011 Strategi för att nå målet: Fortsatt arbete för att säkra tillgången till god infrastruktur Fortsätta att utveckla trafiken i starka pendlingsstråk och områden där kollektivtrafiken kan vara ett förstahandsval Göra det enkelt att resa Öka kunskapen om kollektivtrafiken

13 5. Kvantifierade mål till 2015 Mål 2: Kundnöjdhet Resenärer och allmänheten ska uppleva att kollektivtrafiken motsvarar deras förväntningar. Detta mäts genom bland annat Kollektivtrafikbarometerns nöjdkundindex (NKI) som ska öka från dagens 66 till 70 % Strategi för att nå målet: Vara lyhörd och tillgodose kundernas behov av kollektivtrafik

14 6. Kvantifierade mål till 2015 Mål 3: Effektivare trafik Mäta fordonsutnyttjande i förhållande till resandet. I avvaktan på utvecklat underlag mäts effektiviteten i kollektivtrafiken med stöd av kabinfaktor för buss/tåg. Strategi för att nå målet: Fortsätta utveckla trafiken i samverkan med trafikentreprenörerna för att skapa effektivare trafiklösningar Tidtabell och fordonsplanering i samarbete med trafikentreprenörerna Förbättra infrastrukturen tillsammans med kommunerna och Trafikverket Jobba för att öka resandet när det finns ledig kapacitet ombord

15 6. Kvantifierade mål till 2015 Mål 4: Tillgängliga bytespunkter Säkra tillgängligheten vid terminaler/ centrumhållplatser och hållplatser längs de starka pendlingsstråken. Strategi för att nå målet: Arbeta systematiskt utifrån den inventering som finns Samarbeta med Trafikverket, Region Gävleborg och kommuner för prioritering av bytespunkter

16 6. Kvantifierade mål till 2015 Mål 5: Tillgängligheten i bussar ska öka Tillgängligheten i bussar ska öka till 96 procent för låggolvsbussar och 100 procent för ramp/ lift, rullstols- och barnvagnsplats. X-tågen är redan 100 procent tillgängliga Strategi för att nå målet: Informera resenärer och förare om förutsättningarna Informera på X-trafiks hemsida vad som gäller vid resa med rullstol/hjälpmedel Ange på X-trafiks hemsida och i tidtabell vilka bussar som har låggolvsentré Utarbeta en tillgänglighetsguide i samarbete med företrädare för handikapporganisationerna

17 6. Kvantifierade mål till 2015 Mål 6: Trafiksäkerhet Ingen ska dödas eller allvarligt skadas i kollektivtrafiken. Målet ska uppfyllas årligen Strategi för att nå målet: Kontinuerligt informera om vikten av att hålla hastigheten Aktivt arbeta med trafikmiljön Säkra kunskaper om incidenter och trafikfarlig miljö Arbeta stadigvarande för att säkra trafikmiljön med särskild inriktning mot barn och ungdomars resor

18 6. Kvantifierade mål till 2015 Mål 7: Miljö 40 procent av den regionala kollektivtrafikens persontransportarbete i Gävleborg ska ha fossilfri energi. X- tågen har redan 100 procent bra miljöval för el Strategi för att nå målet: Ställa krav i avtalen om fossilfri energi Samverka med berörda intressenter för att säkra tillgången till fossilfri energi/drivmedel och infrastruktur

19 6. Kvantifierade mål till 2015 Mål 8: Jämställdhet Trygghet kvinnor 78 % till 85 % Trygghet män 82 % till 85 % Bästa vägen kvinnor 55% till 60 % Bästa vägen män 53 % till 60 % Strategi för att nå målet: Arbeta med kommuner och Trafikverket för att trygga hela resan Vara lyhörd och tillgodose kundernas behov av kollektivtrafik och förändringar i denna

20 Utblick mot 2025 Tågtrafiken har utvecklats Fler väljer att resa med buss och tåg i de starka pendlingsstråken Restiden med tåg har minskat Den kommersiella trafiken har utvecklats och utgör en större andel av den regionala kollektivtrafiken än idag

21 7. Utvecklingsmöjligheter Infrastruktur Järnvägsinfrastrukturen och dess kapacitet Framkomligheten i städernas centrala delar Bytespunkternas kapacitet och tillgänglighet Pendlarparkeringar Fysisk planering i ett kollektivtrafikperspektiv

22 7. Utvecklingsmöjligheter Trafik Översyn av linjenät och utbud i städerna Utveckling av trafik längs starka stråk Översyn av trafiken på mindre orter Säkra trafikutbudet under lov och helger Harmonisera utbudet för trafiken (Flextrafik) Den kommersiella trafikens utveckling

23 7. Utvecklingsmöjligheter Stödfunktioner Förenkla resandet Öka kunskapen om kollektivtrafiken Bättre info vid trafikstörningar Utvecklad biljettsamverkan

24 8. Genomförande och ekonomi Landstinget har ansvaret för den regionala kollektivtrafiken och sjukresor Landstinget ansvarar för tillståndsgivningen för färdtjänsten/riksfärdtjänsten i Bollnäs, Ockelbo och Söderhamns kommuner Arbete pågår med budget och planeringsförutsättningar för perioden och som ska behandlas av landstingsfullmäktige

25 9. Uppföljning Revidering av programmet görs om landstinget bedömer att förutsättningarna på ett väsentligt sätt ändras Under verksamhetsåret kommer kvantifierade mål och strategier att följas upp Uppföljningen ska dokumenteras i en uppföljningsrapport Ska användas vid samråd och dialogmöten Principer för uppföljning utarbetas under 2012