Remiss över förslag på Trafikförsörjningsprogram för Region Kronoberg

Transkript

1 Ellen Rube trafikplanerare Tel Kommunstyrelsen Remiss över förslag på Trafikförsörjningsprogram för Region Kronoberg Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att sända nedanstående yttrande över Trafikförsörjningsprogram för Region Kronoberg. Bakgrund Region Kronoberg har sänt ut trafikförsörjningsprogram för Kronobergs län på remiss. Växjö kommun har fått anstånd att lämna svar senast 4/3. Trafikförsörjningsprogramet ska uttrycka den långsiktiga strategin för kollektivtrafiken. Dels för att ge stöd för utveckling av den infrastruktur som behövs, dels för att utgöra grund för beslut om trafikplikt (vilken trafik som ska upphandlas) men också för att visa medborgare och näringsliv vilka ambitioner som finns för tillgänglighet via kollektivtrafik och därmed underlätta lokalieringsbeslut. Sammanfattning: Växjö kommun anser att både den regionala utvecklingsstrategin (RUSen) och trafikförsörjningsprogramet behöver kompletteras med en strategi för ökat kollektivtrafikresande på korta regionala sträckor. Detta dels för att stärka regionen och dels för att på ett kostnadseffektivt sätt bidra till minskad klimatpåverkan. Vi bedömer att trafikförsörjningsprogramet har överskattat potentialen för kollektivtrafikresande i flera längre stråk dels eftersom pendlingsstatistiken över länsgräns som presenteras avser kommun-kommun och inte tätort-tätort och dels eftersom restiderna eller restidskvoterna i några relationer är höga och därmed oattraktiva. Växjö kommun saknar också en bedömning av kostnader och restideffekter av ny trafik eller utbyggd infrastruktur. För att ha råd med de viktigaste stråken bör fler bort prioriteringar göras bland de svagare stråken. Vi anser också att programmet är för otydligt om stråkens sträckning och inriktning. Växjö kommun bedömer att en Höghastighetsbana i sträckning Växjö-Jönköping starkt kan bidra till regionens utveckling och bör inarbetas i programmet. Hållplatshandboken är en god början men behöver kompletteras med förslag till klasstillhörighet för enskilda hållplatser och analys av investeringsbehov. Vi önskar ta ställning till den igen när detta finns. Kommunledningsförvaltningen 1 (8) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post ellen.rube@vaxjo.se

2 Funktionella regioner I linje med vårt svar på den regionala utvecklingsstrategin vill vi understryka att vi tror att ett större fokus på funktionella regioner, istället för på en arbetsmarknadsregion, skulle gagna Kronoberg. Med funktionella regioner menar vi att olika funktioner servar olika stora områden. Dessa kan lika väl gå över länsgränser som ligga inom länet. Programmet behöver ett bättre underlag och ökad tydlighet Det oklart om målindikatorn för marknadsandel motsvarar Växjö kommuns miljömål. Kommunens mål motsvarar ca 66% ökning av andelen kollektivtrafikresor till 2020 och regionens bara 35% till Stadsbussresor och tågresor förväntas dock öka snabbare och de står för en större andel i Växjö. Vi anser att trafikförsörjningsprogrammet är för likt RUSen och innehåller för lite kollektivtrafikspecifika fakta t.ex. underlag om restider, separata bedömningar av kollektivtrafikstyrkan i olika stråk och beskrivning av strategiernas konsekvenser. Vi tror att detta har påverkat prioriteringen av stråken och strategierna negativt. Till exempel saknas i programmet en strategi för hur ökat kollektivtrafikresande kan minska klimatpåverkan. Vi anser också att programmet behöver bli tydligare med stråken utritande på karta och mer stringent. Framför allt behöver stringensen öka vad gäller benämning av olika stråktyper och kopplingarna mellan målbild/ prioritering/åtgärd/aktivitet/prestation, resurser/riktlinje och resurser/klassificering av stråk. Nu kan man tolka det som skrivs på många sätt vilket försvårar användningen av programmet. Sammantaget gör bristen på underlag och tydlighet också programmet svårförstått för oinsatta, vilket försvårar en bred diskussion och förankring. Kollektivtrafik i staden Strategin för kollektivtrafik i staden är en bra start men otillräcklig. Utöver de vinster som finns i den regionala kollektivtrafiken kan den här tack vare hög kapacitet också bidra till att lösa utmaningen om att bibehålla en god stadsmiljö och hög gillgänglighet när staden växer. Detta kräver dock en tydlig och långsiktig strategi. Det är angeläget att regionen nu tar ett grepp om långsiktig utveckling även av stadsbusstrafiken. En särskild utmaning som kollektivtrafiken möter i staden är bussbuller. arna behöver bullra mindre så att förtätning och en trivsam miljö blir möjlig nära hållplatserna. Programet behöver kompletteras med mål och strategier för buller. 2 (8)

3 Tydligare och reviderad prioritering av stråken Växjö kommun anser att det är positivt att programmet pekar ut stråk respektive grundutbud utanför stråken och att resurserna ska fokuseras till stråken. Växjö kommun anser dock mot bakgrund av det som anförs i den här skrivelsen att de stråken i trafikförsörjningsprogramet behöver prioriteras tydligare: 1. Regionalt viktiga och starka stråk. Bör prioriteras i första hand för vidareutveckling och får inte prioriteras ner. 2. Korta starka stråk. Har stor potential för ökat kollektivtrafikresande. Bör prioriteras i andra hand för vidareutveckling. 3. Regionalt viktiga medelstarka stråk. Viss vidareutveckling bör ske här. Bör prioriteras i tredje hand. 4. Särskilt viktiga stråk för nationell och regional utveckling som är starka och kommer att kosta mycket. Högt prioriterade. 5. Särskilt viktiga stråk för regional utveckling som är svaga och kommer att kosta mycket. Ambitionsnivån och kostnaderna måste dock vara något lägre här. 6. Delregionalt viktiga svaga stråk. Försiktighet och lägre ambitionsnivå måste råda i dessa stråk. Grundutbud utanför stråk. Prioritering av enskilda stråk bör revideras enligt följande: 3 (8)

4 Prioritering av stråk 1 Regionalt viktiga och starka stråk Kalmar-Lessebo-Hovmantorp-Växjö-Alvesta- Älmhult-Osby-Hässleholm-Lund-Malmö-Köpenhamn * Växjö-Ljungby Inriktning 2 Korta starka stråk med stor potential för ökat kollektivtrafikresande Växjö-Alvesta och buss Växjö-Rottne Växjö-Braås Växjö - Ingelstad Växjö- Hovmantorp och buss 3 Regionalt viktiga medelstarka stråk Tingsryd-Ingelstad-Växjö Åseda-Braås-Rottne-Växjö Markaryd-Hässleholm * Växjö-Alvesta-Värnamo * 4 Regionalt och nationellt viktiga stråk med tillväxtpotential och kostnader (Kalmar, Karlskrona,Värnamo -) Växjö-Jönköping Höghastighetståg Stockholm* (Kalmar, Karlskrona)- Växjö - Göteborg * 5 Regionalt viktiga svaga stråk Ljungby-Halmstad * Ljungby-Älmhult 6 Delregionalt viktiga svaga stråk (Växjö)- Emmaboda-Karlskrona * Växjö-Sävjö- Nässjö-Jönköping * Markaryd-Halmstad* Ljungby-Värnamo-Jönköping * (Växjö)-Tingsryd-Ronneby * Markaryd-Ljungby Åseda Vetlanda * (Växjö)- Åseda-Högsby-Oskarshamn * eller buss Ljungby-Värnamo och buss eller tåg Värnamo-Jönköping ( ) = viktig fortsättning/anslutning, * = kräver länsöverskridande sammarbete 4 (8)

5 Vidareutveckla de regionala starka stråken Kalmar-Växjö-Lund Malmö - Köpenhamn är fortsatt det enskilt viktigaste för regionen och bör vidareutvecklas mot en ökad regelbundenhet, minskad väntetid i Alvesta och kortare restider, särskilt öster om Lessebo. Även Ljungby Växjö är ett starkt stråk som bör vidareutvecklas. Möjligheter till upplägg som ger minskade omvägar genom Alvesta bör utredas. Korta regionala resor Trafikförsörjningsprogramet behöver kompletteras med strategier för hur bilresor kan ersättas genom ökning av korta regionala resor med kollektivtrafik. Detta behövs mot bakgrund av kommunens och regionens miljömål och ekonomiska mål. Det krävs större flöden i ett och samma stråk för att kollektivtrafiken ska bidra till både kostnadseffektivitet, attraktiv tillgänglighet och vara klimateffektiv. Och det är på de korta regionala resorna som de stora pendlingsflödena med bil finns. Utöver detta finns här också många andra resor. Vi tror att det främst handlar om Växjö-Alvesta, Växjö-Rottne, Växjö-Braås, Växjö-Ingelstad och Växjö- Hovmantorp men kanske också Ljungby-Lagan, Moheda-Växjö och Gemla-Växjö. Vi tror att en sådan strategi behöver uttalas eftersom det troligen är något andra åtgärder som är viktiga på de lite kortare regionala resorna; pris, enkelhet och regelbundenhet. Det behöver också uttalas eftersom åtgärder för att öka resandet på längre sträckor annars kan minska resandet på korta sträckor om gångavstånden för dessa resor tex förlängs genom att snabbturerna inte går genom orter. Förutom klimatnytta och kostnadseffektivitet tror vi att utveckling av de korta stråken kan bidra till en starkare kärna i regionen och därmed en starkare region. Det kan också göra fler bostäder mer attraktiva och bidra till att lösa stadsmiljö och trängselproblematiken i Växjö stad. Överskattning av potential i längre stråk Vi bedömer att trafikförsörjningsprogramet har överskattat potentialen för kollektivtrafikresande i flera längre stråk eftersom pendlingsstatistiken över länsgräns som presenteras avser kommun-kommun och inte tätort-tätort och dels eftersom restiderna eller restidskvoterna i några relationer är höga och därmed oattraktiva. Halmstad-Ljungby är ett regionalt viktigt stråk och bör utvecklas för att korta restiderna men restiden är så hög även med bil att det bedöms vara svårt att åstadkomma en attraktiv arbetspendling med buss och därmed större 5 (8)

6 resandevolymer, många avgångar och god ekonomi. Vi ser därför endast framför oss en mindre satsning i detta stråk. Ljungby-Älmhult. Länstrafiken har i uppföljning av den gjorda satsningen preliminärt bedömt att resandet och kostandstäckingsgraden kommer att öka men endast till en svag nivå. Vi anser därför att endast en mindre ytterligare satsning bör göras i stråket. (Växjö)-Tingsryd Ronneby. Delen Tingsryd- Ronneby har ett ganska svagt pendlingsunderlag och hela sträckan Växjö-Ronneby är för lång för att locka större grupper till daglig pendling. Vi anser därför att regionen bör vara försiktiga med ytterligare satsningar på sträckan. (Växjö) Åseda Oskarshamn. Delen Åseda Oskarshamn har ett ganska svagt pendlingsunderlag och hela sträckan Växjö-Oskarshamn är för lång för att locka större grupper till daglig pendling. Vi anser därför att regionen bör vara försiktiga med ytterligare satsningar på sträckan. Översiktlig bedömning av kostnader behövs. Önskemål om regional tillgänglighet kan inte ensamt vara grund för utpekandet av prioriterade kollektivtrafikstråk. Växjö kommun anser att potentialen för att nå goda restidskvoter och kostnadstäckningsgrad för kollektivtrafiken med begränsade ekonomiska insattser också behöver bedömmas för olika stråk och tillsammans med de funktionella regionerna bilda underlag för vilka stråk som prioriteras. Endast några enstaka stråk som kräver större resurser eller ger höga restidskvoter (låg potential för kollektivtrafikresande) eller låg kostnadstäckningsgrad kan prioriteras högt. Tingsryd Älmhult har inte underlag för att bli ett kollektivtrafikstråk. Markaryd Ljungby. Utifrån den första utvärderingen av snabblinjen i stråket som endast gav en prognos om 15% kostandstäckningsgrad till 2016 bedömer vi att försiktighet ska råda i stråket. (Växjö) Emmaboda - Karlskrona. Investeringarna som gjorts på banan bör tas till vara genom att prioritera bättre byte mot Växjö i Emmaboda och trafikera stråket med högre hastighet och färre stopp. Försiktighet bör dock gälla på sträckan eftersom underlaget bedöms som ganska svagt. (Kalmar, Karlskrona)- Växjö-Göteborg. Det är mycket viktigt för Kronoberg att Kust till kustbanan får en god anslutning till höghastighetsbanan Borås- Göteborg i Borås. Med en sådan kan restidskvoten mellan bil och 6 (8)

7 kollektivtrafik förbättras betydligt och markandsandelar troligen vinnas. Det är också en stor fördel för regionen om en bra anslutning till Landvetter kan skapas. Växjö önskar bättre underlag om nettokostnader för att utöka tågtrafiken på sträckan men anser preliminärt att det är en så viktig regional utvecklingsmöjlighet att regionen bör prioriera att ta ökade kostnader här. Växjö-Sävsjö- Nässjö-Jönköping har idag en kostnadstäckningsgrad som motsvarar ett svagt/medelstarkt stråk. Växjö kommun anser att det bör förtydligas att detta är ett delregionalt viktigt stråk där regionen har en ambition att långsiktigt upprätthålla trafik. På kort sikt kan troligen förbättringar göras så att byten minskas i Jönköping. På länge sikt bör dock med viss försiktighet med satsningar gälla, särskilt om höghastighetsbanan kommer Växjö-Jönköping. Mot bakgrund av de ökade kostnaderna i Pågatåg och Krösatågsprojekten anser vi att programmet innehåller för lite underlag om kostnader och potential för resande för att ta ställning till Markaryd-Halmstad och Ljungby- Värnamo. Tills vi vet mer anser vi att försiktighet bör råda. Avstånden är relativt korta och mellan Ljungby och Värnamo är E4:an en värdefull resurs som skulle kunna användas mer av busstrafik. Den försämrade restidskvoten då hastigheten höjs till 120km/h på E4:an, orternas begränsade storlek och den starka bilkulturen i området talar dock emot. Viss vidareutveckling bör ske av medelstarka regionala stråk I det medelstarka stråket Växjö-Värnamo finns troligen en outnyttjad potential till billig regionförstoring. Troligen kan resandet ökas genom ökad markandsföring, näringslivssammarbete och mindre åtgärder eller åtgärder som även gangar annan trafik som dubbelspår Växjö-Alvesta. Stråkens sträckning och inriktning behöver förtydligas. Trafikförsörjningsprogramet är för vagt i sin definition av stråken. För de flesta stråk kan och bör det uttryckas i trafikförsörjningsprogramet om det är tåg eller buss som avser utgöra stråket. Det är också mycket angeläget att för de mest prioriterade stråken gå vidare med stråkanalys för varje stråk där exakt sträckning och hållplatsuppehåll klargörs. Endast då ger programmet stöd för investeringar i infrastruktur och lokaliseringar. Särskilt för stråken Växjö-Alvesta (Ljungby), Växjö-Ingelstad-Tingsryd och Växjö- Rottne/Braås/Åseda behövs preciseringar. Innarbeta Höghastighetsbana via Växjö Växjö kommun bedömer att en Höghastighetsbana i sträckning Växjö- Jönköping starkt kan bidra till regionens utveckling och bör inarbetas i 7 (8)

8 programmet. Detta eftersom hela den sydöstra regionen då kan få en förbättrad tillgänglighet till Stockholm och det bedöms ge förutsättningar för ett betydligt större utbyte Växjö-Jönköping. Den behöver också diskuteras med grannlän för att åstadkomma goda helhetslösningar för tillgängligheten. Dubbelspår mellan Växjö och Alvesta En ökad kapacitet på kust till kustbanan mellan Växjö och Alvesta behöver vara mycket högt prioriterad eftersom flera högt prioriterade stråk trafikerar sträckan. Åtgärden skulle troligen ha stor betydelse för att höja punktligheten och möjliggöra mer attraktiva trafikupplägg (bl.a. minskad väntetid i Alvesta). Anspråket ökar troligen än mer då en höghastighetsbana tillkommer. Växjö kommun vill att regionen tar initiativ för att få dubbelspår på sträckan. Hållplatshandboken en god start Hållplatshandboken är en god början men behöver kompletteras med förslag på vilka hållplatser som bör tillhöra vilken kategori och hur mycket brister av olika slag som finns. Först därefter kan Växjö kommun ta ställning till om prioriteringsnivåerna i handboken är lämpliga. Kommunen är skeptisk till om det är en god avvägning mellan olika mål att rakt av prioritera trafiksäkerhet före annan standardhöjning för resenärer. Övergripande kan vi också säga att den behöver kompeteras med ett framkomlighetsperspektiv; hur placering och utformning av hållplatser kan förbättra kollektivtrafikens framkomlighet, framförallt i tätorter. Den behöver också vidareutvecklas i detaljer. Beslutet skickas till För åtgärd Region Kronoberg att Ann Mårtensson För kännedom Per-Olof Löfberg Ove Dahl Kommunchef Per-Olof Löfberg Trafikplaneringschef 8 (8)