Borås Stads Trafikstrategi Förädla det vi har

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE Datum 1(5) Johanna Johansson, Miljö- och konsumentnämnden Borås Stads Trafikstrategi Förädla det vi har Yttrande till Kommunstyrelsen ( 2014/KS0184) Sammanfattning Trafikstrategin ger en inriktning och målbild för vår trafikplanering. Strategin handlar främst om hur trafiken ska förändras i centralorten, men också i kransorter och utmed stråken för kollektivtrafik. Den omfattar gångtrafik, cykeltrafik, biltrafik, kollektivtrafik med buss och tåg, godshantering, tung trafik och utryckningstrafik. Strategin kommer senare att kompletteras med en eller flera trafikplaner med åtgärder, som även preciserar tidpunkter och kostnader. Miljöförvaltningen delar ambitionen att verka för en energisnål transportplanering och det är bra att Trafikstrategin prioriterar hållbara transportslag. Förvaltningen lämnar ett antal förslag till förändringar som bör arbetas in i strategin. Bland annat saknas ett eget målområde för Mobility management, dvs. beteendepåverkande arbete och paketlösningar för hållbara transporter. Vidare bör det förtydligas var gång-, cykel- och kollektivtrafik ska öka på bekostnad av bilen. Förslag till beslut Miljö- och konsumentnämnden översänder som eget yttrande förvaltningens tjänsteskrivelse till Kommunstyrelsen. Synpunkterna i förvaltningens tjänsteskrivelse bör inarbetas i Trafikstrategin. Ärendet Borås växer med fler bostäder, arbetsplatser och handel. Borås allt större roll som nav för Sjuhärad och i en växande arbetsmarknadsregion ökar också konkurrensen om utrymmet. Fler och fler behöver förflytta sig på våra gator och vägar. Detta ställer krav på ett transportsystem som kan hantera ökad trafik och rörlighet samtidigt som samhället ska gå i en hållbar riktning. Trafikstrategin ger en inriktning och målbild för vår trafikplanering. Strategin handlar främst om hur trafiken ska förändras i centralorten, men också i kransorter och utmed stråken för kollektivtrafik. Den omfattar gångtrafik, cykeltrafik, biltrafik, kollektivtrafik med buss och tåg, godshantering, tung trafik och utryckningstrafik. Miljöförvaltningen POSTADRESS Borås BESÖKSADRESS Sturegatan 42 WEBBPLATS boras.se E-POST miljo@boras.se TELEFON FAX

2 2(5) Trafikstrategin behöver stödja ett förändrat beteende som är hållbart på lång sikt. Trafikstrategin har samma tidshorisont som översiktsplanen, år Då är Götalandsbanan mellan Göteborg och Stockholm via Borås utbyggd, Västlänken i drift och målbilden för tågtrafiken i Västra Götaland genomförd. Dessa är avgörande för att trafikstrategin ska få full effekt på vårt resande. Trafikstrategin kompletteras senare med en eller flera trafikplaner med åtgärder, som även preciserar tidpunkter och kostnader. Trafikstrategin skickas på remiss för att få in synpunkter och idéer under tiden 26 juni till 1 november Som en del i remissen vill Kommunstyrelsen också få förslag på möjliga indikatorer som respektive nämnd/styrelse/myndighet kan svara för. Miljöförvaltningens synpunkter Generella synpunkter Miljöförvaltningen delar ambitionen att verka för en energisnål transportplanering då Borås Stad, liksom omvärlden, står inför den massiva utmaningen att minska vår negativa klimatpåverkan. Ett attraktivt samhälle är ett samhälle där alla människor har möjlighet att transportera sig, även de utan tillgång till bil och oskyddade trafikanter som barn. En växande befolkning kräver också förbättrad hushållning med resurser. Vidare har en prioritering av gång- och cykeltrafik positiva effekter på folkhälsan, till exempel minskar risken för övervikt som kan leda till sjukdomar. Det är bra att Trafikstrategin prioriterar hållbara transportslag. Strukturbilden och bilden som visar hur stor plats alla trafikslag tar visar vikten av att arbeta strategiskt. En långsiktigt hållbar transportplanering måste påbörjas och kommuniceras med invånarna i Borås Stad kontinuerligt så att enskilda åtgärder sätts i ett större sammanhang. Trafikstrategin har getts benämningen Förädla det vi har, vilket sägs handla om att ta vara på och utveckla de positiva egenskaper vi har i staden och våra orter. Strategin skulle vinna på att detta utvecklades mer, gärna med exempel. Det som är positivt för en läsare är negativt för en annan. Vi har alla olika verklighetsuppfattningar beroende på vilka vi är, vilken bakgrund och kompetens vi har. Detsamma gäller metaforen att trafiken är blodomloppet i staden, den är inte självklar utan kan snarare låsa fast oss i föreställningen att vi inte kan förändra. Det övergripande målet borde vara att skapa hållbar mobilitet, då bygger vi den attraktiva staden. Strukturmässigt skulle remissförslaget vinna på om några av målområdena slås samman (till exempel områdena 3 och 6) samt kompletteras med indikatorer. Detta för att materialet ska bli lätt att kommunicera, men också för att det ska bli tydligt i fortsatt samhällsplanering i vilken riktning staden vill gå. Vi måste också kunna följa upp om olika åtgärder och investeringar får önskad effekt. Färdmedelsfördelning Det är positivt att det i en bilaga till strategin presenteras en nulägesanalys. Helst hade vi dock sett att nulägesanalysen även hade omfattat en beskrivning av dagens färdmedelsfördelning. En sådan kan man få fram genom en målgruppsinriktad

3 3(5) resvaneundersökning och en sådan bör genomföras i Borås. Resvaneundersökningar har gjorts i flera jämnstora och mindre städer. Undersökningen medför relativt stora kostnader, men behöver enbart göras omkring vart femte år. Återkommande resvaneundersökningar kan också ligga till grund för viktiga indikatorer för att följa om arbetet med Trafikstrategin går i rätt riktning. Tänk om! Trafikstrategin har i remissen döpts till Förädla det vi har, där man kan dra paralleller i Trafikverkets modell Fyrstegsprincipens andra och tredje punkt, dvs. Optimera respektive Bygg om. Borås Stad har inte råd att fortsätta bygga för ett samhälle beroende av bilen utan måste börja trycka på den första punkten i fyrstegsprincipen Tänk om som handlar om att påverka behovet av transporter och resor samt valet av transportsätt. Det utesluter förstås inte behov av investeringar, men kan leda till mer kostnadseffektiva åtgärder. Även prioritering av gång- och cykeltrafiken innebär nybyggnad av infrastruktur, men om man jämför investeringskostnaderna skiljer det sig förmodligen om man bygger för bil jämfört med cykel. Ett eget målområde saknas för Mobility management, dvs. beteendepåverkande arbete och paketlösningar för hållbara transporter. Prioriteringar mellan olika trafikslag Skrivningarna i målområde 4 kan uppfattas som otydliga när det gäller vilka färdslag som ska prioriteras. Läsaren kan få uppfattningen att slutresultatet inte blir någon skillnad mot idag att vi arbetar för alla trafikslag överallt. På olika ställen i strategin står att gång-, cykel- och kollektivtrafik ska öka på bekostnad av bilen. Miljöförvaltningen saknar dock en tydlighet i var denna ökning ska ske. Vi föreslår därför att följande text infogas i strategin: Resor under fem kilometer sker främst till fots, cykel eller med kollektivtrafik på följande platser: - inom stadskärnan, - mellan stadskärnan och orter inom ca 5 km radie (ex. Hässleholmen, Sjöbo, Göta, Tullen), samt - inom tätorterna (till exempel Fristad, Dalsjöfors, Viskafors, Sandhult och Sjömarken/Sandared). Gång-, cykel- respektive kollektivtrafik prioriteras alltså på dessa ställen. Förvaltningen föreslår också att kollektivtrafiken prioriteras mellan tätorterna och stadskärnan genom exempelvis bussfiler. Tåg skulle också kunna nämnas mer i Trafikstrategin. Mobility management i fysisk planering Materialet bör kompletteras med skrivningar om energisnål transportplanering avseende följande punkter:

4 4(5) - Förtätning inom tätorterna bör koncentreras i huvudsak till gångavstånd (300 meter) från tättrafikerad kollektivtrafiklinje. - Gröna resplaner och Mobility managementåtgärder tillsammans med näringslivet till områden som till exempel det redan påbörjade externa handelsområdet i Viared samt Knalleland för att undvika att målen i Trafikstrategin och Borås 2025 motverkas. - Förtydliga var och hur Räddningstjänst, ambulans och polis kan ges hög prioritet utan att all biltrafik gynnas. Är bussfält där även utryckningstrafiken har tillträde - ett alternativ? - Det bör framgå om knutpunkterna främst är avsedda för kortare bilresor följda av en längre kollektivtrafikresa eller om man enbart vill styra ut parkeringen från stadskärnan. Vem ska använda vilka knutpunkter? - Bilen kommer att vara ett viktigt transportmedel även 2035, men genom transportsnål fysisk planering och olika åtgärder kan en kombination av olika färdmedelsslag och exempelvis bilpool bli ett alternativ för boende i centrala lägen. Tung trafik och gods Materialet bör kompletteras med bättre nulägesanalys om den tunga trafiken och Borås roll som logistikcentrum. Tung trafik och gods bör få ett eget målområde. Borås Stad utreder bland annat distributionscentral för varor. Interna transporter Det saknas avsnitt om Borås Stads egna transporter och hur Borås Stad som en av stadens största arbetsgivare kan påverka de anställdas tjänsteresor och resor till och från arbetet. Genom tjänsteutövningen och våra verksamheter når anställda i Borås Stad också många målgrupper i samhället och har därigenom stor möjlighet att kommunicera vikten av hållbart resande. Utryckningstrafiken Informationen om utryckningstrafiken är knapphändig och det bör framgå hur denna kan prioriteras utan att all övrig biltrafik samtidigt gynnas. Indikatorer Som en del i remissen vill Kommunstyrelsen också få förslag på möjliga indikatorer som vardera nämnd/styrelse/myndighet kan svara för. Miljöförvaltningen föreslår följande indikatorer att arbeta vidare med:

5 5(5) Körsträckor per invånare ska minska till X Indikator Ansvarig (förslag) Kostnad Följs upp Färdmedelsfördelning bilens andel ska ligga under X procent Tekniska förvaltningen kr Vart 5:e år genom resvaneundersökning Miljöförvaltningen 0 kr Varje år X boende inom 300 m från trafikerad hållplats för kollektivtrafik X andel bilpool inom m gångavstånd Luftkvalitet Energianvändning för transporter i Borås Stads geografiska område Medel investerade i cykelväg per invånare Samhällsbyggnadsförvaltningen Kräver GISkompetens och vissa kartskikt Tekniska förvaltningen Kräver GISkompetens och vissa kartskikt Miljöförvaltningen/Luft i Väst Miljöförvaltningen/SCB Tekniska förvaltningen Släpar 2 år Förvaltningen har även en del synpunkter av redaktionell karaktär vilka kommer att lämnas till Stadskansliet under hand. Leif Schöndell Miljöchef Johanna Johansson Miljöutredare Bilaga Remisshandlingen Beslut skickas till Kommunstyrelsen