Dnr Ten 2015/231 Svar på remiss om framkomlighetsprogrammet. Bygg- och miljöförvaltningens förslag till tekniska nämnden

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Tekniska nämnden Dnr Ten 2015/231 Svar på remiss om framkomlighetsprogrammet Förslag till beslut Bygg- och miljöförvaltningens förslag till tekniska nämnden 1. Tekniska nämnden yttrar sig i enlighet med bygg- och miljöförvaltningens tjänsteskrivelse, Ärendet i korthet Trafikverket Region Stockholm önskar föra en dialog med bl.a. kommuner om hur vi gemensamt kan arbeta för ett framkomligt och effektivt använt vägsystem i Storstockholm utvecklat i Framkomlighetsprogram för Storstockholm. Framkomlighetsprogrammet syftar till att visa Trafikverkets inriktning för hur det primära vägnätet i Storstockholm används på bästa sätt. Trafikverket redogör i rapporten om sin uppfattning om transportsystemets långsiktiga utveckling, vad som krävs för att den regionala trafiken ska fungera samt vikten av att regionens kommuner och trafikaktörer når en samsyn kring beslut och åtgärder för transportsystemet. Fokus för programmet gäller den trängseldrabbade trafiken i högtrafik. I remissen önskar Trafikverket svar på följande frågor: Delar kommunen Trafikverkets övergripande uppfattning om förutsättningar för utveckling av vägtrafiken? Vilka frågeställningar vill kommunen fördjupa i fortsatt dialog om framkomlighetsprogrammet med Trafikverket? Är det något som saknas eller bör förändras i programmet? Handlingar 1. Bygg- och miljöförvaltningens tjänsteskrivelse, Remiss "Framkomlighetsprogram för Storstockholm" 3. Rapport, framkomlighetsprogram Storstockholm Bakgrund När Stockholmsregionen har en prognosticerad tillväxttakt på ca en halv miljon invånare till år 2030 och ytterligare ca en halv miljon till år 2050 är det helt nödvändigt att transportinfrastrukturen utvecklas och effektiviseras. För att regionens aktörer som verkar inom samhälls- och trafikplanering ska få en större samsyn i hur det primära vägnätet i Storstockholm ska användas har Trafikverket tagit fram ett Bygg- och miljöförvaltningen Besöksadress: Riddarplatsen 5 Projektledningsavdelningen Postadress: JÄRFÄLLA David Nordin, Trafikplanerare Telefon växel: Telefon: (direkt) E-post: Webbplats: Fax: Organisationsnummer: Plusgiro: Bankgiro:

2 (5) förslag på ett framkomlighetsprogram. Programmet redogör för Trafikverkets uppfattning i ett flertal frågor kopplat till användningen av just det primära vägnätet. Yttrande Trafikverket utgår ifrån följande fyra förhållningssätt i arbetet med ett framkomligt och effektivt använt transportsystem: Trafiken ska rulla Effektiv användning Sammanhållen region Anpassa kapaciteten Järfälla instämmer i synen på att stillastående köer ska undvikas samt att lägre hastighet och viss köbildning accepteras samtidigt som förseningar ska vara någorlunda förutsägbara. Järfälla ställer sig också bakom förhållningssättet att prioritera kapacitetsstarka transportsätt samt att styrning och reglering av trafik blir viktigare i en växande region. Frågan om påfartsreglering till det primära vägnätet måste dock ses i ett sammanhang där effekterna på kommunernas lokala vägnät studeras. Förhållningssättet bör vara att regional trafik sker på regionalt vägnät. Vad gäller synen på en sammanhållen region skiljer sig Trafikverkets synsätt ifrån den Järfälla kommun har. Järfälla kommun anser att det ger en förenklad bild, att som i programmet, peka ut att Barkarby-Jakobsbergs regionala stadskärna ligger i en yttre zon där hög vägtillgänglighet är högprioriterat. Det behövs snarare ges en större tyngd på prioritering av kollektivtrafik till och framför allt mellan de regionala stadskärnorna. Framkomlighetsprogrammet är allt för fokuserat på den centrala regionkärnan. Redan idag är den spårbundna kollektivtrafiken konkurrenskraftig mot biltrafiken mot regioncentrum. Det är när man har andra mål än city som kollektivtrafiken minskar i attraktivitet. Tunnelbanans utbyggnad till Barkarby är ett positivt exempel på där två regionala kärnor sammankopplas med spårbunden trafik. Följden av en sådan investering är att Järfälla kan planera efter ett lågt bilberoende. Utan kollektivtrafikinvesteringar och med fokus på hög vägtillgänglighet är detta inte möjligt. Förhållningssättet att anpassa kapaciteten är intressant och det är bra att Trafikverket har inställningen att vägnätet omöjligt kan byggas ut för att svälja hela efterfrågan. Det är inte hållbart vare sig ekonomiskt, socialt eller ekologiskt att tro att fler och bredare vägar leder till ökad framkomlighet. Att lindra flaskhalsars påverkan på transportsystemet eller åtgärda felande länkar i systemet kan däremot få positiva effekter på tillgänglighet och framkomlighet. Att öka vägkapacitet leder också till inducerad efterfrågan och trafik, dvs. att mer trafik framkallas än den

3 (5) prognosticerade efterfrågan. Fler och bredare vägar ger alltså mer trafik och större barriärer. Nuvarande vägnät har hög kapacitet och det finns sätt att effektivisera användandet av befintlig infrastruktur. Trafiken kan fördelas effektivare både över tid och i vägsystemet. Tydligare efterfrågestyrd prissättning och ITS-lösningar1 med t.ex. reseplanerare med realtidsfunktion kan vara medel för detta. Tio inriktningar för en effektivare vägtrafik finns formulerade i framkomlighetsprogrammet: 1. Prioritera kollektivtrafikens framkomlighet 2. Prioritera nyttotrafikens framkomlighet 3. Prioritera effektiva transporter i samhällsbyggandet 4. Styra och fördela för en effektiv användning av vägkapaciteten 5. Styra till rätt hastighet 6. Anpassa och utforma vägsystemets länkar för god funktion 7. Prioritera framkomlighet på det primära vägnätet 8. Värna framkomligheten när regionen utvecklas 9. Samverka för att förebygga och begränsa planerande och i förväg kända störningar 10. Förebygga och hantera oplanerade störningar snabbt Det är en bra inriktning att prioritera nyttotrafikens framkomlighet, men den stora utmaningen är hur detta ska ske. Ökad framkomlighet på det primära vägnätet kommer säkerligen att öka den privata biltrafiken på samma vägnät. Personbilarna står redan nu för 82 % av fordonen i högtrafik (Framkomlighetsprogrammet, sid 21). Prioritering av nyttotrafiken på vägarna måste samtidigt kombineras med en rejäl satsning på kollektivtrafiken för att stärka kollektivtrafikens konkurrenskraft för det dagliga pendlandet. Framkomlighetsprogrammet ska verka stödjande i uppfyllandet av den regionala utvecklingsplanen för Stockholms län, RUFS Det finns en princip för punkt sex som handlar om att kapaciteten på infarter mot regioncentrum och det inre motorvägssystemet dimensioneras utifrån vad vägnätet i regioncentrum kan hantera. Vilka vägar som definieras som infarter och vad som är det inre motorvägssystemet framgår inte. Detta föranleder några frågeställningar: Ska 1 ITS står för Intelligenta transportsystem, dvs teknikstöd i trafiken.

4 (5) Järfälla behöva utgå ifrån att E18 genom den regionala stadskärnan ska få utökad kapacitet utöver utbyggnaden till 3+3 körfält som redovisas som en åtgärd efter 2019 i Stockholmsförhandlingen (Carl Cederschiöld, 2007) eller 4+3 körfält som signalerats i åtgärdsvalsstudien för vägnätet mellan Hjulsta och Barkarby? Hur mycket kapacitet ska E 18 få genom Järfälla när resterande sträckning efter Tpl Hjulsta endast har 2+2 körfält och utan möjlighet till utbyggd kapacitet? Om kapaciteten i regioncentrum är begränsande varför ska då det yttre systemet, som till övervägande del matar mot centrum, få utökad kapacitet? Att en väg pekas ut som en väg med hög framkomlighet ska inte innebära att vägens tekniska beskaffenheter får en större betydelse i samhällsplaneringen än regionens möjligheter att utveckla attraktiva stadskärnor med goda stadsmiljöer. En prioriterad väg ska inte skapa djupa barriärbildande sår genom stadsstrukturer utan snarare stödja stadsutvecklingen. Höga hastighetsanspråk samt orimligt höga krav på bebyggelsefria avstånd är sådana aspekter som måste vägas mot sunda stadsutvecklingsprinciper. Kring detta önskar Järfälla kommun en mer konstruktiv dialog med Trafikverket. Slutligen besvaras de frågor som Trafikverket i första hand önskar få svar på: Delar kommunen Trafikverkets övergripande uppfattning om förutsättningar för utveckling av vägtrafiken? Järfälla kommun instämmer i att det inte går att bygga ikapp efterfrågan på vägtrafik. Det går dock att öka utbudet för alternativa trafikslag. Vilka frågeställningar vill kommunen fördjupa i fortsatt dialog om framkomlighetsprogrammet med Trafikverket? Framkomligheten i vägsystemet som helhet behöver belysas, det fokuseras i programmet mycket på regioncentrum. Framkomligheten för vägtrafiken behöver också ses i ett större sammanhang där synen på RUFS roll är väsentlig. De regionala stadskärnorna skulle stärkas för att avlasta regioncentrum och för att vända pendlarflöden. Mot regioncentrum är kollektivtrafiken som starkast även om den också kan utvecklas. Mellan regionala kärnor är dock kollektivtrafiken starkt underordnad vägtrafiken. Är det något som saknas eller bör förändras i programmet? Det behöver beskrivas tydligare hur man ska prioritera nyttotrafikens framkomlighet. Hur detta ska göras utan att samtidigt prioritera övriga bilister behöver behandlas mer ingående. Ska det ske genom begränsningar för privatbilister eller genom lättnader för nyttotrafik? Framkomlighetsprogrammet kan också utvecklas genom att beskriva hur sjövägarna kan användas mer för att öka det totala transportsystemets kapacitet.

5 (5) Mikael Rångeby Bygg- och miljödirektör Nina Karlsson Avdelningschef Kvalitet och verksamhetsstöd Expedieras till Trafikverket, framkomlighetsprogram@trafikverket.se, TRV 2014/24179 Akten