att till Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen, överlämna yttrande i mål nr. M enligt kansliets förslag.

Transkript

1 PROMEMORIA Dnr 2012/ Ärende 15 Kansliet Styrelsen Sammanträdesdatum: Yttrande över Swedavia AB:s ansökan angående bedrivande av flygplatsverksamhet på tre rullbanor på fastigheten Sigtuna Arlanda 2:1, samt vattenverksamhet Mål nr. M Förslag till beslut att till Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen, överlämna yttrande i mål nr. M enligt kansliets förslag. Bakgrund Swedavia har i maj 2011 lämnat in en ansökan till Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen, om ett nytt miljötillstånd för verksamheten på Arlanda flygplats. Bakgrunden är att Swedavia anser att Arlandas nuvarande miljötillstånd bygger på förhållanden som rådde för tjugo år sedan, men att den tekniska utvecklingen har gjort att flygplanen blivit tystare och bränslesnålare sedan det nuvarande tillståndet gavs. Enligt Swedavia är det framförallt två villkor i det nuvarande tillståndet som är problematiska. Det ena är det faktum att Arlandas utsläppstak inkluderar biltrafiken, vilket är unikt i världen. Arlanda har kraftigt minskat sina egna utsläpp sedan 1990 trots att antalet resenärer ökat. Orsaken till att utsläppsnivåerna ökar är därför inte flygtrafiken utan marktransporter till och från flygplatsen. Prognoserna tyder på att flygplatsen på grund av utsläppstaket riskerar att tvingas reducera flygtrafiken redan Det andra är kravet, enligt beslut från början av 1990-talet, på att så kallade kurvade inflygningar ska tillämpas från och med år Swedavia menar att aktuella bedömningar visar att den nödvändiga tekniken för detta inte kommer att vara tillgänglig 2018, vilket skulle få som konsekvens att Arlanda tvingas att kraftigt reducera kapaciteten på bana 3. Kansliets synpunkter och förslag Kansliet anser att förutsättningarna för flygtrafik vid Arlanda flygplats är en strategisk fråga av stor nationell och regional dignitet. Mot denna bakgrund bedömer kansliet att frågan om nytt miljötillstånd för Arlanda inte kan betraktas isolerat utan måste ta sin

2 KOMMUNFÖRBUNDET PROMEMORIA 2 (3) Dnr 2012/0028 utgångspunkt i aktuella styrdokument och prognoser som behandlar transportsektorns utveckling i regionen på sikt. Arlanda flygplats är ett europeiskt transportnav Stockholm-Mälarregionen är den region i Norden som har störst passagerarunderlag och som genererar flest flygresor. Arlanda är Sveriges största flygplats och en av Europas tio största internationella flygplatser. Drygt människor reser till flygplatsen varje dag. År 2011 hade Arlanda drygt 19 miljoner passagerare. Flygplatsen hanterar störst mängd frakt i landet: 2006 uppgick flygfrakten till cirka ton, mestadels utrikestrafik. Hälften avsåg länder utanför Europa. Arlanda flygplats är också en knutpunkt för inrikestrafiken, framförallt för norra Sverige. Nationell strategi för regional konkurrenskraft I den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap, sysselsättning och jämställdhet nämns att väl fungerande och hållbara gods- och persontransporter, som förbättrar tillgängligheten för medborgare och näringsliv, är en förutsättning för stärkt konkurrenskraft, både regionalt och nationellt. Kansliet konstaterar, mot bakgrund av Arlandas betydande roll som nationellt transportnav, att förutsättningarna för flygtrafik på Arlanda är av väsentlig betydelse för att nå denna målsättning. Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Kansliet konstaterar att den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS 2010, slår fast att en grundläggande förutsättning för att Stockholmsregionen ska kunna hysa ett internationellt konkurrenskraftigt näringsliv är att det är lätt och smidigt att ta sig hit från andra tillväxtregioner i världen, i första hand från Europa. Arlanda flygplats är, liksom Stockholms centralstation, en nationell kommunikationsnod i regionen. Enligt RUFS måste det bli lättare att ta sig till Arlanda med kollektivtrafik från stora delar av regionen och östra Mellansverige och flygplatsen måste integreras bättre i det regionala och nationella järnvägssystemet. RUFS har ett mål om att 90 procent (mot dagslägets cirka 75 procent) av Stockholms arbetsplatser ska kunna ta sig till Arlanda inom 60 minuter år Arlanda pekas även ut i Uppsala läns regionala utvecklingsplan som en viktig plats för länet att ha god tillgång till. Slutsatser Kansliet kan med hänvisning till vad som ovan anförts sammanfattningsvis konstatera att en kombination av åtgärder krävs för att Arlanda ska kunna bedriva flygtrafik i den omfattning som Stockholmsregionen kommer att kräva framöver för att tillgodose sina transportbehov. Mot bakgrund av den centrala funktion som flygplatsen fyller för regionens och landets transportinfrastruktur är det enligt kansliets uppfattning synnerligen angeläget att dessa åtgärder också vidtas. Detta inte minst som Stockholms geografiska läge globalt sett är förhållandevis perifert. En välfungerande internationell flygplats för såväl person- som godstrafik är därmed en oundgänglig förutsättning för såväl Stockholmsregionens som Sveriges tillväxtmöjligheter och internationella konkurrenskraft. Så som det nuvarande utsläppstaket är konstruerat är utökade kollektivtrafikförbindelser, i synnerhet spårbundna sådana, en nyckelfråga för Arlanda flygplats förutsättningar att kunna fortsätta att bedriva flygtrafik i tillräcklig omfattning.

3 KOMMUNFÖRBUNDET PROMEMORIA 3 (3) Dnr 2012/0028 Kansliet kan konstatera att såväl statliga, som regionala och lokala aktörer vidtagit ett flertal åtgärder för att förstärka kollektiva förbindelser och ytterligare åtgärder väntar. Detta visar enligt kansliets uppfattning på att samtliga inblandade parter gör målmedvetna ansträngningar och prioriteringar för att säkerställa att en utökad flygtrafik på Arlanda förenas med offensiva utsläppsmål och hållbara transportlösningar. Kansliet anser emellertid att utsläppstaket i sin nuvarande utformning trots planerade investeringar i utökad kollektivtrafikkapacitet negativt påverkar Arlandas förutsättningar att kunna bedriva verksamhet under förutsägbara och påverkbara förutsättningar. Enligt den ovan angivna bedömningen krävs en fördubbling av antalet tågresenärer inom tre år eller ett mer än trefaldigat tågresande inom loppet av 18 år för att Arlanda ska klara av att hålla sig inom utsläppstaket. Kansliets bedömning är att starka betänkligheter kan resas kring möjligheterna att åstadkomma en så kraftig ökning av tågresandet på så pass kort tid, även om kansliet ser att ambitionerna hos regionens aktörer för att öka tågandelen är mycket höga. Till detta kommer att möjligheterna för Arlanda att själva reducera utsläppen från marktransporter i bästa fall kan betecknas som begränsade, något som enligt kansliets mening visar på att utsläppstaket inte är helt ändamålsenligt konstruerat. Kansliet menar därför att utsläppstaket borde ges en annorlunda utformning, förslagsvis genom att marktransporterna exkluderas.

4 YTTRANDE Dnr 2012/ Ärende 15 Nacka tingsrätt Mark- och miljödomstolen Box Nacka strand Yttrande över Swedavia AB:s ansökan angående bedrivande av flygplatsverksamhet på tre rullbanor på fastigheten Arlanda 2:1, samt vattenverksamhet Mål nr. M Bakgrund Swedavia har i maj 2011 lämnat in en ansökan till Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen, om ett nytt miljötillstånd för verksamheten på Arlanda flygplats. Bakgrunden är att Swedavia anser att Arlandas nuvarande miljötillstånd bygger på förhållanden som rådde för tjugo år sedan, men att den tekniska utvecklingen har gjort att flygplanen blivit tystare och bränslesnålare sedan det nuvarande tillståndet gavs. Enligt Swedavia är det framförallt två villkor i det nuvarande tillståndet som är problematiska. Det ena är det faktum att Arlandas utsläppstak inkluderar biltrafiken, vilket är unikt i världen. Arlanda har kraftigt minskat sina egna utsläpp sedan 1990 trots att antalet resenärer ökat. Orsaken till att utsläppsnivåerna ökar är därför inte flygtrafiken utan marktransporter till och från flygplatsen. Prognoserna tyder på att flygplatsen på grund av utsläppstaket riskerar att tvingas reducera flygtrafiken redan Det andra är kravet, enligt beslut från början av 1990-talet, på att så kallade kurvade inflygningar ska tillämpas från och med år Swedavia menar att aktuella bedömningar visar att den nödvändiga tekniken för detta inte kommer att vara tillgänglig 2018, vilket skulle få som konsekvens att Arlanda tvingas att kraftigt reducera kapaciteten på bana 3. KSLs synpunkter och förslag KSL anser att förutsättningarna för flygtrafik vid Arlanda flygplats är en strategisk fråga av stor nationell och regional dignitet. Mot denna bakgrund bedömer KSL att frågan om nytt miljötillstånd för Arlanda inte kan betraktas isolerat utan måste ta sin utgångspunkt i aktuella styrdokument och prognoser som behandlar transportsektorns utveckling i regionen på sikt. Postadress Kommunförbundet Stockholms Län, Box 38145, Stockholm Besöksadress Södermalmsallén 36, Stockholm Växel Fax Hemsida Organisationsnummer

5 KOMMUNFÖRBUNDET 2 (3) Dnr 2012/0028 Arlanda flygplats är ett europeiskt transportnav Stockholm-Mälarregionen är den region i Norden som har störst passagerarunderlag och som genererar flest flygresor. Arlanda är Sveriges största flygplats och en av Europas tio största internationella flygplatser. Drygt människor reser till flygplatsen varje dag. År 2011 hade Arlanda drygt 19 miljoner passagerare. Flygplatsen hanterar störst mängd frakt i landet: 2006 uppgick flygfrakten till cirka ton, mestadels utrikestrafik. Hälften avsåg länder utanför Europa. Arlanda flygplats är också en knutpunkt för inrikestrafiken, framförallt för norra Sverige. Nationell strategi för regional konkurrenskraft I den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap, sysselsättning och jämställdhet nämns att väl fungerande och hållbara gods- och persontransporter, som förbättrar tillgängligheten för medborgare och näringsliv, är en förutsättning för stärkt konkurrenskraft, både regionalt och nationellt. KSL konstaterar, mot bakgrund av Arlandas betydande roll som nationellt transportnav, att förutsättningarna för flygtrafik på Arlanda är av väsentlig betydelse för att nå denna målsättning. Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 KSL konstaterar att den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS 2010, slår fast att en grundläggande förutsättning för att Stockholmsregionen ska kunna hysa ett internationellt konkurrenskraftigt näringsliv är att det är lätt och smidigt att ta sig hit från andra tillväxtregioner i världen, i första hand från Europa. Arlanda flygplats är, liksom Stockholms centralstation, en nationell kommunikationsnod i regionen. Enligt RUFS måste det bli lättare att ta sig till Arlanda med kollektivtrafik från stora delar av regionen och östra Mellansverige och flygplatsen måste integreras bättre i det regionala och nationella järnvägssystemet. RUFS har ett mål om att 90 procent (mot dagslägets cirka 75 procent) av Stockholms arbetsplatser ska kunna ta sig till Arlanda inom 60 minuter år Arlanda pekas även ut i Uppsala läns regionala utvecklingsplan som en viktig plats för länet att ha god tillgång till. KSLs slutsatser KSL kan med hänvisning till vad som ovan anförts sammanfattningsvis konstatera att en kombination av åtgärder krävs för att Arlanda ska kunna bedriva flygtrafik i den omfattning som Stockholmsregionen kommer att kräva framöver för att tillgodose sina transportbehov. Mot bakgrund av den centrala funktion som flygplatsen fyller för regionens och landets transportinfrastruktur är det enligt KSLs uppfattning synnerligen angeläget att dessa åtgärder också vidtas. Detta inte minst som Stockholms geografiska läge globalt sett är förhållandevis perifert. En välfungerande internationell flygplats för såväl person- som godstrafik är därmed en oundgänglig förutsättning för såväl Stockholmsregionens som Sveriges tillväxtmöjligheter och internationella konkurrenskraft. Så som det nuvarande utsläppstaket är konstruerat är utökade kollektivtrafikförbindelser, i synnerhet spårbundna sådana, en nyckelfråga för Arlanda flygplats förutsättningar att kunna fortsätta att bedriva flygtrafik i tillräcklig omfattning. KSL kan konstatera att såväl statliga, som regionala och lokala aktörer vidtagit ett flertal åtgärder för att förstärka kollektiva förbindelser och ytterligare åtgärder väntar. Detta visar enligt KSLs uppfattning på att samtliga inblandade parter gör målmedvetna

6 KOMMUNFÖRBUNDET 3 (3) Dnr 2012/0028 ansträngningar och prioriteringar för att säkerställa att en utökad flygtrafik på Arlanda förenas med offensiva utsläppsmål och hållbara transportlösningar. KSL anser emellertid att utsläppstaket i sin nuvarande utformning trots planerade investeringar i utökad kollektivtrafikkapacitet negativt påverkar Arlandas förutsättningar att kunna bedriva verksamhet under förutsägbara och påverkbara förutsättningar. Enligt den ovan angivna bedömningen krävs en fördubbling av antalet tågresenärer inom tre år eller ett mer än trefaldigat tågresande inom loppet av 18 år för att Arlanda ska klara av att hålla sig inom utsläppstaket. KSLs bedömning är att starka betänkligheter kan resas kring möjligheterna att åstadkomma en så kraftig ökning av tågresandet på så pass kort tid, även om KSL ser att ambitionerna hos regionens aktörer för att öka tågandelen är mycket höga. Till detta kommer att möjligheterna för Arlanda att själva reducera utsläppen från marktransporter i bästa fall kan betecknas som begränsade, något som enligt KSLs mening visar på att utsläppstaket inte är helt ändamålsenligt konstruerat. KSL menar därför att utsläppstaket borde ges en annorlunda utformning, förslagsvis genom att marktransporterna exkluderas. Med vänlig hälsning KOMMUNFÖRBUNDET Erik Langby ordförande Lennart Dahlberg direktör