Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Transkript

1 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten Vårt dnr Box 443 Ert dnr 12RV Dokumenttyp UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Tillväxtverket har till uppgift att utveckla och genomföra insatser som främjar entreprenörskap, ökad konkurrenskraft och tillväxt i företag i alla delar av landet. 1 Myndigheten ska verka för hållbara lösningar och främja tillgängligheten till kommersiell och offentlig service för företag och medborgare i serviceglesa områden. Tillväxtverket har en särskild roll att delta i, samordna och följa upp strategier och program inom det regionala tillväxtarbetet. 2 I enlighet med intentionerna i den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 3 samverkar Tillväxtverket med berörda aktörer för att möta företags och regioners behov. Detta gör vi lokalt, regionalt, nationellt och internationellt i syfte att stärka regional och därigenom svensk tillväxt och konkurrenskraft. Remissvaret är skrivet utifrån de erfarenheter och lärdomar, som detta arbete har resulterat i. Övergripande synpunkter avseende strategin Tillväxtverket anser att det inledande avsnittet i nu aktuell remissversion av den regionala utvecklingsstrategin för Västerbottens län är bra. Särskilt skrivningen på sidan sex i det avsnittet. Vad avser avsnittet som behandlar de strategiska vägvalen hade Tillväxtverket gärna sett ett mer utförligt resonemang om hur de teman som presenteras i det inledande avsnittet är tänkt att integreras i det regionala tillväxtarbetet i allmänhet och i arbetet med de strategiska vägvalen i synnerhet. I övrigt vad avser de strategiska vägvalen beskrivs de på ett strukturerat och logiskt sätt. Vidare anser Tillväxtverket att avsnittet om strategins genomförande är bra i vilket en tydlig ledarroll för Region Västerbotten pekas ut när det gäller att samordna genomförandet och löpande göra uppföljningar av strategins prioriteringar. När det gäller avsnittet om uppföljning och lärande kan det, enligt Tillväxtverkets mening utvecklas i en betydande omfattning. Synpunkter avseende strategins innehåll Inledning Tillväxtverket anser att det inledande avsnittet i nu aktuell remissversion av den regionala utvecklingsstrategin för Västerbottens län är bra. Särskilt skrivningen på sidan sex i det avsnittet. Vidare betonas det i strategin att utvecklingsarbetet i länet 1 Förordning (2009:145) med instruktion för Tillväxtverket, SFS nr: 2009:145, Näringsdepartementet. 2 Ibid. 3 En nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning (2007), N7037, Näringsdepartementet. Tillväxtverket Fyrvallavägen 1 tillvaxtverket@tillvaxtverket.se Box 3034 Tel: Östersund Fax:

2 2(5) måste utgå ifrån de specifika strukturer, möjligheter och utmaningar som finns lokalt och regionalt, eller med andra ord utifrån platsens specifika karaktär. Det ser Tillväxtverket som en positiv utgångspunkt för det regionala tillväxtarbetet i Västerbotten. Likaså skrivningen om att den regionala tillväxtpolitiken alltmer präglas av flernivåstyre vilket, enligt remissversionen, innebär att nationella, regionala och lokala aktörer tillsammans med organisationer och näringsliv gemensamt formar och genomför tillväxtpolitiken. Även den skrivningen anser Tillväxtverket vara en positiv utgångspunkt för det regionala tillväxtarbetet i Västerbotten. Tillväxtverket anser också att beskrivningen av hur den regionala utvecklingsstrategin för Västerbottens län ingår i ett sammanhang och är en del av ett system av program och strategier för utveckling på olika geografiska nivåer inklusive Europa 2020, alltså själva programkomplexet, beskrivs på ett strukturerat och pedagogiskt sätt. Ambitionen i strategin att integrera jämställdhet, mångfald och integration samt miljö och klimat för att kunna skapa en hållbar tillväxt är positiv. Tillväxtverket anser dock att det, i den nu aktuella remissversionen av strategin, finns en otydlighet när det gäller hur och på vilket sätt det är tänkt att dessa teman ska genomsyra alla aspekter av tillväxtarbetet i Västerbottens län. 4 Vidare kan, enligt Tillväxtverkets sätt att se det, potentialen som tillväxtfaktor utvecklas mer i beskrivningarna av de olika temana. Till exempel kan de fyra sambanden från Tillväxtverkets rapport Att välja jämställdhet 5 användas när det gäller temat jämställdhet. Tillväxtverkets uppfattning är att den genomgång som nu görs i den regionala utvecklingsstrategin, när det gäller möjligheter och utmaningar utifrån globala trender, visar på att ansträngningar har gjorts för att synliggöra hur dessa trender påverkar länet och således hur strategin behöver utformas för att få en positiv utveckling i Västerbotten, exempelvis när det gäller den demografiska utvekling. Strategiska vägval I avsnittet som behandlar de strategiska vägvalen beskrivs dessa inledningsvis översiktligt för att sedan fördjupas på de sidor som följer därefter. I det här avsnittet hade Tillväxtverket gärna sett ett mer utförligt resonemang om hur de teman som presenteras i det inledande avsnittet är tänkt att integreras i arbetet med de strategiska vägvalen. Såsom framställningen nu är gjord är detta inte alldeles begripligt anser Tillväxtverket, varken utifrån den text som behandlar de strategiska vägvalen eller utifrån den figur som relateras till texten. I övrigt vad avser de strategiska vägvalen beskrivs de på ett väl strukturerat och logiskt sätt. Förståelsen när det gäller åtgärderna kan underlättas av en not i texten om att indikatorer och mätbarhet avseende åtgärderna förklaras längre fram i dokumentet. I tabellen med indikatorer på sidan 31 i den regionala utvecklingsstrategin ställer sig Tillväxtverket frågande till att, för några av indikatorerna, ha ett årtal i målsättningen för indikatorn och ett annat årtal som basår för själva mätningen. En risk med ett sådant sätt att mäta blir, enligt Tillväxtverkets sätt att se det, att det kan uppstå en skevhet och därmed en otydlighet när utfallet av mätningen ska analyseras. Ett annat antagande som Tillväxtverket gör när det gäller indikatorerna är att några av dem kan komma att påverkas av globala förändringar när det till exempel gäller efterfrågan på energi eller politiska beslut som kan komma att främja frihandel och 4 Fler kommentarer finns under avsnittet Strategiska vägval. 5 Tillväxtverket (2011), Att välja jämställdhet, Rapport 0107.

3 3(5) som aktörer i Västerbottens län har begränsade möjligheter att påverka. Här skulle Tillväxtverket vilja se ett förtydligande i texten när det handlar om hur indikatorer på Europa 2020 nivå kommer att hanteras när de transformeras och omsätts på regional nivå. Så genomförs strategin Tillväxtverket anser att avsnittet om strategins genomförande är bra i vilket en tydlig ledarroll för Region Västerbotten pekas ut när det gäller att samordna genomförandet och löpande göra uppföljningar av strategins prioriteringar. Det är även positivt att det de statliga myndigheterna, enligt remissversionen, ska bidra till genomförandet av strategin. En kompletterande skrivning, i vilken det framkommer på vilket sätt de statliga myndigheternas bidrag har förankrats, skulle enligt Tillväxtverkets sätt att se det kunna utveckla den regionala utvecklingsstrategin ytterligare. I det här sammanhanget kan nämnas att Tillväxtverket har haft i uppdrag av regeringen att kartlägga regionala behov när det gäller samverkan med statliga myndigheter. 6 Uppdragets fokus har varit att på lång sikt stärka förutsättningar för ett fungerande flernivåsystem inom den regionala tillväxtpolitiken. Tillväxtverket har efter det uppdraget fortsatt att arbeta för att öka statliga myndigheters medverkan i det regionala tillväxtarbetet. Ett arbete som Tillväxtverket hoppas bidragit till att det i dagsläget nu bör finns ett flertal statliga myndigheter som är förberedda på att föra en dialog med länen när det gäller frågeställningar av det här slaget. Enligt Tillväxtverkets sätt att se det, bör ett förtydligande göras i det här avsnittet om när i tid olika delar av strategin avser att genomföras, till exempel när det gäller vilka delar som avser att genomföras på kort sikt samt vilka delar som avser att genomföras på lite längre sikt. Uppföljning och lärande När det gäller avsnittet om uppföljning och lärande kan det, enligt Tillväxtverkets mening utvecklas i en betydande omfattning. En beskrivning av hur, när och vem som ska kommunicera resultaten av uppföljningen skulle kunna utvecklas, likaså hur processen för styrning och korrigering av verksamheten i enlighet med dessa resultat ska ske. Tillväxtverket saknar även en beskrivning av lärandeplanen i det här sammanhanget och hur den regionala utvecklingsstrategin är tänkt att relateras till denna. Övriga synpunkter Tillväxtverket anser att den lokala nivån och det utvecklingsarbete som bedrivs där tydligare bör lyftas fram i skrivningen av den regionala utvecklingsstrategin, bland annat när det gäller arbetet med attraktiva miljöer för näringslivets utveckling. I nuvarande skrivning av strategin går att läsa att strategin ska vara vägledande för lokala strategier, program och planer men det framgår inte på vilket sätt dessa planer har påverkat utformningen av strategin. I det här sammanhanget vill Tillväxtverket särskilt betona plan- och bygglagen 7 i vilken kraven på en koppling mellan kommunernas översiktsplanering, det regionala tillväxtarbetet och de regionala utvecklingsprogrammen ska öka. Tillväxtverket hade gärna sett att en koppling hade 6 Tillväxtverket, (2012), Med örat mot marken- om myndigheternas medverkan i det regionala tillväxtarbetet, dnr Plan- och bygglag (2010:900), Miljödepartementet.

4 4(5) gjorts även till denna för att visa på betydelsen av en ökad interaktion mellan fysisk och ekonomisk planering i det här sammanhanget. Ett annat förbättringsområde när det gäller den regionala utvecklingsstrategin är, enligt Tillväxtverkets mening, att visa på hur transportsystemets koppling till kollektivtrafiken och den regionala utvecklingsstrategin kan stärkas. Detta är ett område som bland annat kan underlätta för pendling och därmed bidra till utvidgade arbetsmarknadsregioner. Utifrån ett sådant synsätt är sambanden mellan utvecklingen av transportsystemet och hur bostadsmarknaden och arbetsmarknaden i en region förändras starka. Av den anledningen skulle dessa samband också på ett tydligare sätt kunna lyftas fram i strategin menar Tillväxtverket. Det skulle även vara intressant att ta del av ett resonemang i vilket betydelsen av den fysiska planeringen på lokal nivå kopplas ihop med dessa samband. Tillväxtverket anser det vara positivt att Region Västerbotten på ett tydligt sätt också lyfter fram den digitala uppkopplingens möjligheter när det gäller utvecklingen av näringslivet i Västerbottens län. Inte minst när det gäller utvecklingen av kommersiell och offentlig service inom de glesare områdena i länet. Vidare anser Tillväxtverket det vara positivt att det i strategin förs ett resonemang om såväl utbyggnad som kapacitet i det digitala nätet. Det är positivt att behovet för såväl företag som medborgare lyfts fram när det gäller att vidareutveckla innehållet med diverse e-tjänster. Genom att utveckla olika slag av e-tjänster kan, enligt Tillväxtverkets sätt att se det, företagens konkurrenskraft stärkas och nya företag kan utvecklas samtidigt som det kan påverka andra mål i en positiv riktning, till exempel miljödriven utveckling och hållbar tillväxt i EU2020. Avslutningsvis, i remissversionen av strategin betonas att samma lösningar och insatser inte fungerar i alla regioner. Det resonemanget borde rimligen, enligt Tillväxtverkets mening, också vara vägledande när det gäller de insatser som planeras genomföras i Västerbottens län. Utifrån strategins målsättning, om att tillvarata hela länets tillväxtpotential oberoende av att förutsättningar för hållbar tillväxt skiljer sig åt mellan länets olika delar, hade det av den anledningen varit intressant att i nu aktuellt dokument ta del av hur olika utvecklingsinriktade insatser ska tillämpas i olika delar av länet. Tillväxtverket besvarar gärna frågor vid eventuella oklarheter avseende vårt yttrande. Beslut i detta ärende har fattats av enhetschef Lars Wikström, enheten för Regional tillväxt. I handläggningen har Daniel Fahlander och Ingrid Arltoft Henriksson, enheten för Regional tillväxt, Märta Puranen, programchef programkontoret Övre Norrland, Inga-Greta Ekblom dito samt föredragande Maria Weimer-Löfvenberg, enheten för Regional tillväxt medverkat. Lars Wikström Maria Weimer-Löfvenberg

5 5(5)