Ert dnr LS Handlingsprogram Regionala stadskärnor

Transkript

1 Dokumentnamn Dokumenttyp Datum Remissvar Handlingsprogram Regionala stadskärnor Yttrande Diarienr/Projektnr Upprättad av Godkänd av Version Maria Weimer-Löfvenberg Ingrid Arltoft-Henriksson 1.0 Ert dnr LS Handlingsprogram Regionala stadskärnor Tillväxtverket har till uppgift att utveckla och genomföra insatser som främjar entreprenörskap, ökad konkurrenskraft och tillväxt i företag i alla delar av landet. Myndigheten ska verka för hållbara lösningar och främja tillgängligheten till kommersiell och offentlig service för företag och medborgare i serviceglesa områden. Tillväxtverket har en särskild roll att delta i, samordna och följa upp strategier och program inom det regionala tillväxtarbetet. I enlighet med intentionerna i den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 1 samverkar Tillväxtverket med berörda aktörer för att möta företags och regioners behov. Detta gör vi lokalt, regionalt, nationellt och internationellt i syfte att stärka regional och därigenom svensk tillväxt och konkurrenskraft. Remissvaret är skrivet utifrån de erfarenheter och lärdomar, som detta arbete har resulterat i. Remissvaret är strukturerat enligt följande. Inledningsvis görs en sammanfattning av Tillväxtverkets synpunkter. Därefter följer en beskrivning, med kommentarer, av handlingsprogrammets förutsättningar. Vad avser de resterande avsnitten följer de den struktur avseende frågeställningar som SLL Tillväxt, miljö och regionplanering önskar få beaktade i remissvaret. Tillväxtverkets sammanfattande synpunkter Förslag till Handlingsprogram för Regionala stadskärnor 2, som avser år 2013 och de närmaste åren därefter, är till sitt uttryck mycket sammanhållet och välskrivet. Handlingsprogrammet är en del av genomförandet av den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS Programmet ska bidra till genomförandet av åtagandet Utveckla regionala stadskärnor i Stockholmsregionen i den utvecklingsplanen. Tillväxtverket anser underlaget vara väl underbyggt och baserat på fakta. Åtagandet att utveckla en stadskärna kräver, enligt remissversionen, kraftsamling och samverkan av regionens aktörer. Att stärka den samlade handlingsförmågan utifrån en gemensam agenda är, enligt Tillväxtverkets uppfattning, av strategisk betydelse för implementeringen av handlingsprogrammet som sådant. Tillväxtverket anser det därmed vara centralt att ha ett tätt samarbete med såväl offentliga som privata aktörer för att tillvarata utvecklingspotentialen och uppnå målsättningen för Stockholmsregionen att bli Europas mest attraktiva storstadsregion. Tillväxtverkets uppfattning är att mycket av det som beskrivs i handlingsprogrammet ligger väl i linje med det Tillväxtverket anser vara angelägna utvecklingsområden. Myndigheten är också positivt inställd till den ambition som finns med att belysa och ytterligare utveckla flerkärnighetens betydelse för regionens ekonomiska utveckling. Tillväxtverket har även ett intresse av att medverka till det fortsatta genomförandet av både den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS 2010 samt nu aktuellt handlingsprogram för densamma. Ett centralt och viktigt perspektiv som Tillväxtverket dock saknar i förslaget till handlingsprogram är frågan om hållbara städer. Den utveckling och de investeringar som nu planeras borde kunna vara en del i omställningen mot hållbar stadsutveckling. Då räcker det inte, anser Tillväxtverket, att flerkärnighet i sig är något som förknippas med resurseffektivitet. Givet att de föreslagna handlingsområdena är breda och att det kommer att skrivas mer konkreta handlingsprogram inom respektive område så anser Tillväxtverket att det i detta 1 En nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning (2007), N7037, Näringsdepartementet. 2 Förslag till Handlingsprogram för Regionala stadskärnor. Remissversion 1/11 31/ (5)

2 sammanhang borde flaggas för att hållbarhetsfrågan är relevant. Det är ett medskick från Tillväxtverkets sida när regionens företrädare i nästa steg går vidare och utvecklar handlingsprogrammet. Handlingsprogrammets förutsättningar I remissversionen av handlingsprogrammet lyfts det fram att för att åstadkomma en långsiktig hållbar utveckling behöver Stockholmsregionen bli mer flerkärnig. Avsikten är att koncentrera utvecklingen utanför den centrala regionkärnan till de yttre regionala stadskärnorna och motverka utspridningen av verksamheter och bebyggelse. En fortsatt utspridning av bebyggelsen leder till växande transportbehov och ett ökat bilberoende. Vidare lyfts det fram att utvecklingen av de yttre regionala stadskärnorna även främjar tjänsteutbyte, möten, stadskvaliteter och stadsliv. Vid knutpunkter i trafiksystemet bör marken, enligt remissversionen, utnyttjas mer intensivt. Det främsta skälet till det är att utnyttja dessa goda lägen för att ytterligare öka tillgängligheten. Handlingsprogrammet, som är uppdelat på fyra handlingsområden, kräver enligt remissversionen kraftsamling och samverkan av regionens aktörer för utveckling av en flerkärnig region. I remissversionen framkommer även att de funktionella sambanden i östra Mellansverige blir allt viktigare med ökande rörlighet och specialisering. Tillväxtverket delar en sådan uppfattning och anser också det perspektivet vara en förutsättning när den ekonomiska utvecklingen i Stockholmsregionen ska beaktas. Att vidga regionen till att omfatta hela östra Mellansverige kan således ses som en nödvändighet eftersom detta utbyte med stor sannolikhet kommer att intensifieras genom den fortsatta specialiseringen inom näringslivet samt utvecklingen och förändringen inom transportsystemet, bostadsmarknaden och inom den högre utbildningen. Den flerkärniga strukturen ska, enligt remissversionen, motverka utglesning som leder till mer biltrafik och ineffektivt utnyttjande av resurser i regionen. En flerkärnig region innebär generellt sett god hushållning med mark och leder till bättre energieffektivitet. Tillväxtverket är positiv till det arbete som bedrivs när det gäller att utveckla Stockholmsregionen från en enkärnig region till en flerkärnig. Detta genom att utveckla olika styrkeområden och bland annat tillämpa ett mer effektivt nyttjande av transportsystemet för att åstadkomma en jämnare belastning samt utveckla bostadsmarknaden. Tillväxtverket ställer sig bakom det resonemanget och de fördelar som lyfts fram angående de regionala stadskärnorna. För att uppnå målsättningen i de yttre regionala stadskärnorna är, enligt Tillväxtverkets uppfattning, dessa kommuners översiktsplaner en förutsättning för framgång, inte minst när det gäller planering av bostäder. Det har visat sig att det finns utmaningar inom det här området och att de översiktsplaner som idag finns inte på ett tillfredsställande sätt tar hänsyn till att bland annat befolkningsutvecklingen ska ske i den takt som framgår av olika utvecklingsplaner och program. Tillväxtverket hade av den anledningen, i nu aktuellt handlingsprogram, gärna sett ett mer utvecklat resonemang om hur samspelet mellan de kommunala översiktsplanerna och den regionala utvecklingsplanen kan stärka utvecklingen av Stockholmsregionen. Det är ett stort åtagande, menas det i remissversionen, att utveckla en stadskärna. Ett flertal olika intressenter och aktörer behöver av den anledningen samverka i sak och över tid för att kärnan ska utvecklas enligt intentionerna i den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS Vidare inbegriper denna krets av aktörer även den privata sektorn med mark- och fastighetsägare, företagare som bedriver verksamhet etcetera. Tillväxtverket delar denna uppfattning då samverkan utifrån ett regionalt perspektiv kräver medverkan av aktörer på många olika nivåer. Att stärka den samlade handlingsförmågan utifrån en gemensam agenda är, enligt Tillväxtverkets uppfattning, således av strategisk betydelse för implementeringen av handlingsprogrammet som sådant. Tillväxtverket anser det därmed vara centralt att aktivera och ha ett tätt samarbete med såväl offentliga som privata fastighetsägare för att uppnå de mål som finns när det gäller bland annat flera bostäder med olika upplåtelseformer, attraktiva och varierade fastigheter för olika typer av företag samt dynamiska och välkomnande utemiljöer som stimulerar möten, aktiviteter och rörelse såväl före som efter kontorstid för att tillvarata utvecklingspotentialen och uppnå målsättningen för Stockholm att bli Europas mest attraktiva storstadsregion. 2 (5)

3 Synpunkter avseende förslag till handlingsområden Tillväxtverket anser att de handlingsområden som pekas ut är viktiga och relevanta. Det är ett bra urval av handlingsområden och det är viktigt att de har uppmärksammats. I framtagandet av det operativa programmet, OP, som styr vad Europeiska regionala utvecklingsfonden under nästa programperiod ska finansiera, kommer Länsstyrelsen i Stockholms län vara den aktör som ansvarar för processen. Det regionala strukturfondsprogrammet ska bygga på de regionala utvecklingsplanerna och programmen och ger av den anledningen en naturlig koppling till nu aktuellt handlingsprogram. 1. Ökad tillgänglighet, en förutsättning för tillväxt i de regionala stadskärnorna Inom det här handlingsområdet anser Tillväxtverket att medverkan från Post- och Telestyrelsen och olika bredbandsföretag bör undersökas för att säkerställa tillgången till bredband av hög kvalitet för att bland annat underlätta och möjliggöra för distansarbete. Ett ökat distansarbete kan påverka transportsystemet, energisystemet och även annan offentlig och privat service på ett positivt sätt genom att minska belastningen på systemet under kritiska tidpunkter alternativt utjämna topparna och således minska sårbarheten kopplade till dessa system. 2. Synergier mellan investeringar i de regionala stadskärnorna I remissversionen lyfts det fram att utvecklingen av regionala stadskärnor förutsätter stora investeringar och det är angeläget att synergier mellan olika typer av investeringar tas till vara. Förutom ökad tillgänglighet, stadslik bebyggelse och ett brett och diversifierat serviceutbud som ska göra de yttre regionala stadskärnorna attraktiva för olika typer av företag, boende och besökare bör också, enligt Tillväxtverkets mening, underlag av mer strategisk karaktär utarbetas som kan föra samman verksamheter och stadskärnor på ett optimalt sätt. Hur olika branscher attraheras till en regional stadskärna är en utmaning som, enligt remissversionens handlingsområde nummer fyra, behöver tydliggöras. Av den anledningen behöver också handlingsområdena i högre utsträckning än i nu aktuell remissversion synkroniseras, inte minst när det handlar om att främja och utveckla förutsättningarna för näringslivet i regionen som sådan, stadskärnorna enskilt samt stadskärnorna emellan sig. Utifrån Europeiska regionala utvecklingsfondens perspektiv när det gäller handlingsområde nummer ett, är Europeiska regionala utvecklingsfondens budget för Stockholm begränsad men kan väl matcha insatser för att samordna och hitta synergier mellan investeringar inom nu aktuellt handlingsområde. Övrigt vad avser det här handlingsområdet ser Tillväxtverket med intresse fram emot att ta del av det arbetet som är initierat av Tillväxt, miljö och regionplanering, TMR och vars ambition är att undersöka vad olika investeringar ger för mervärde för såväl regionen som respektive regional stadskärna. 3. Stadsutveckling Ett centralt och viktigt perspektiv som Tillväxtverket saknar i förslaget till handlingsprogram generellt är frågan om hållbara städer. Inom det här handlingsområdet saknas det med en alldeles särskild tydlighet. Inte minst vad avser de mjukare aspekterna av samhällsplanering. De borde lyftas fram och utvecklas mer. Såsom handlingsprogrammet nu är framställt finns en stark betoning på fysisk planering i förhållande till aspekter av mer mjukare karaktär. Bostäder för vem? Segregationsproblematiken borde vara aktuell hur kan utvecklingen av flerkärnighet och de planerade investeringarna vara en del i att arbeta med de frågorna? Energieffektivt bostadsbyggande är en annan fråga. Även vad gäller möjliga synergieffekter borde sådana vinster och möjligheter också vara intressanta att titta på. Se handlingsområde nummer två. Här kan även frågan kring innovation och hur det offentliga som upphandlare kan vara en drivande aktör i att utveckla hållbara städer vara intressant. Tillväxtverket skulle inom det här handlingsområdet således vilja se ett bredare samhällsplaneringsperspektiv med fokus på hållbar stadsutveckling. Ett samhällsplaneringsperspektiv som också innebär att även andra aktörer, till exempel polisen, kan vara aktuella som samarbetspartner. 3 (5)

4 4. Utveckla det kunskaps- och tjänsteintensiva näringslivet Tillväxtverket håller med om att det här är ett viktigt handlingsområde och Europeiska regionala utvecklingsfonden kan här framförallt ge stöd för klustersatsningar och innovativa miljöer som gynnar näringslivet. Kanske är det så att nätverken i det här sammanhanget bör kompletteras med särskilda processer riktade till näringslivet, samt med aktörer för lärande och erfarenhetsutbyte kring kluster och innovationsmiljöer. Tillväxtverket delar uppfattningen att infrastruktur är viktigt och många gånger en förutsättning för vidare utveckling men utan att ha en nära dialog och konkret samarbete med företag och näringslivets företrädare kan satsningar riskera att falla platt. Inom nuvarande regionalfondsperiod pågår inom det här handlingsområdet följande satsningar; ICT Klustret i Kista, Life science klustret Kraftcentrum Flemingsberg och Kraftcentrum Stockholm Life. Synpunkter avseende relevanta aktörer Tillväxtverket anser att de aktörer som nämns i handlingsprogrammet är relevanta. Tillväxtverket har även kompletterat med Post- och Telestyrelsen samt polisen, se det första och det tredje handlingsområdet. Därtill vill Tillväxtverket också lyfta fram den egna myndigheten som en part i arbetet. Andra statliga myndigheter såsom Energimyndigheten, Boverket, Naturvårdsverket och Vinnova skulle även de kunna vara aktuella. Tillväxtverket anser dock att det är lite tidigt att snäva av intressenterna. I stället kanske de bör ses som förslag och att andra kan bli aktuella beroende på samarbetets karaktär. Exempel på ett sådant förslag är att försöka involvera högskolor och universitet. Just kunskapen kring hållbara städer, där till exempel Kungliga Tekniska högskolan varit engagerade, är ett exempel på hur de skulle kunna involveras. Tillväxtverkets bidrag till utvecklingen av de regionala stadskärnorna Tillväxtverket anser det finns stora möjligheter att integrera olika planeringsperspektiv på lokal och regional nivå för att underlätta för bland annat näringslivets utveckling. I synnerhet mellan den fysiska planeringen på lokal nivå och de regionala utvecklingsprogramen och strategierna på regional nivå. Tillväxtverket ser en stor potential av bättre samverkan mellan dessa båda planeringsperspektiv. Ett resultat av det är att Tillväxtverket under året har för avsikt att bli ännu mer operativ inom det här området. Vidare anser Tillväxtverket när det gäller förslaget till handlingsprogram att det skulle kompetteras med tydligare och mer proaktiva förslag utifrån de möjligheter som nästa strukturfondsprogram, , ger utrymme för. I arbetet inför nästa strukturfondsperiod finns bland annat anledning att betona behoven av en nationell samordning och satsning på storstadsfrågor. Kommissionen har inför nästa strukturfondsperiod föreslagit särskilda satsningar på storstadsutveckling med förslag om 5 % av Europeiska regionala utvecklingsfondens budget. Arbetet inom stadsutveckling kommer troligen att, förutom i Stockholm, ge utrymme för utvecklingsarbete för cirka 20-talet städer i Sverige. I detta sammanhang betonas ett långsiktigt och hållbart arbete varför det även bör finnas utrymme för att initiera samverkan med ett antal nationella myndigheter. Se tidigare förslag avseende relevanta aktörer. Ett sådant arbete bör kunna ingå som en del i det första handlingsområdet, Ökad tillgänglighet, en förutsättning för tillväxt i de regionala stadskärnorna, handlingsområde nummer två, Synergier mellan investeringar i de regionala stadskärnorna samt det tredje handlingsområdet Stadsutveckling. Även Kommissionens förslag till prioritering av områdena energi, miljö och klimat i nästa strukturfondsperiod bör få uppmärksamhet i handlingsprogrammet, dels för att skapa en beredskap att hantera särskilda utvecklingsbehov inom området, dels för att säkerställa en långsiktig hållbar utveckling. I avsnittet om Uppföljning och lärande anser Tillväxtverket att med anledning av de goda erfarenheter som Tillväxtverket gjort under den nuvarande strukturfondsperioden, med särskild betoning på utvärdering och följeforskning, kunna rekommendera att handlingsprogrammet 4 (5)

5 kompletteras med en ansats att genomföra löpande uppföljningar av olika slag för att säkerställa former för kunskapsutveckling och ett kontinuerligt lärande. Avslutningsvis, i remissversionen framkommer det att den enkärniga strukturen har förstärkts. Det medför också utmaningar för de idéer som presenteras i både den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS 2010 och i förslag till Handlingsprogram för Regionala stadskärnor. En farhåga Tillväxtverket kan ha i det här sammanhanget är att den centrala regionkärnan inte i den utsträckning som behövs finns med och är representerad och delaktig tillsammans med de åtta yttre regionala stadskärnorna. På motsvarande vis finns det en risk för att arbetet i de yttre regionala stadskärnorna inte i tillräcklig grad harmoniseras med arbetet i den centrala regionkärnan. Vidare måste förankringen av handlingsprogrammet, såsom Tillväxtverket ser det, komma till stånd i hela regionen och inte bara i de 13 närmaste berörda kommunerna. En tydlig och kommunicerad beslutsordning är i det här sammanhanget avgörande för att åstadkomma synbara resultat anser Tillväxtverket. Tillväxtverket besvarar gärna frågor vid eventuella oklarheter avseende vårt yttrande. Beslut i detta ärende har fattats av tf enhetschef Ingrid Arltoft Henriksson, enheten för Regional tillväxt. I handläggningen har Daniel Fahlander, enheten för Regional tillväxt, Frida Andersson och Hans Ahrens, Utvecklingsenheten, Sara Andersson, programkontoret Stockholm, Susanna Rockström, programchef programkontoret Stockholm samt föredragande Maria Weimer- Löfvenberg, enheten för Regional tillväxt medverkat. Ingrid Arltoft Henriksson Maria Weimer-Löfvenberg 5 (5)