Näringsdepartementet STOCKHOLM

Transkript

1 Datum Diarienummer Näringsdepartementet STOCKHOLM Dokumenttyp Yttrande Tillväxtverkets synpunkter på EU-kommissionens meddelande Hållbara framtida transporter Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt transportsystem Tillväxtverket har till uppgift att utveckla och genomföra insatser som främjar entreprenörskap, ökad konkurrenskraft och tillväxt i företag i alla delar av landet. Myndigheten ska verka för hållbara lösningar och främja tillgängligheten till kommersiell och offentlig service för företag och medborgare i serviceglesa områden. Tillväxtverket har av regeringen ombetts att lämna synpunkter på EU-kommissionens meddelande, Hållbara framtida transporter Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt transportsystem. Kommissionen offentliggjorde 2001 en vitbok med en agenda för EU:s gemensamma transportpolitiken fram till Snart är denna period till ända och det är dags för EU att planera den framtida transportpolitiken. Det aktuella meddelandet kan ses som ett första steg i arbetet att ta fram en ny transportpolitik för EU under de kommande tio åren. I meddelandet sammanfattas EU-kommissionens arbete med att utvärdera den förda gemensamma transportpolitiken och dess tankar kring hur den framtida transportpolitiken ska utformas. Först ges Tillväxtverkets synpunkter i punktform, sedan ges mer detaljerade synpunkter. Tillväxtverkets synpunkter i sammanfattning Tillväxtverket anser att ett väl fungerande transportsystem är av mycket stor vikt för näringslivet i Sverige. Vår glesa befolkningsstruktur och våra långa avstånd förstärker vårt behov ett väl fungerande transportsystem. Det är en viktig samhällsuppgift på lokal, regional, nationell och på EU-nivå att se till att vi har ett hållbart och väl fungerande transportsystem. Det är också viktigt att koppla planeringsarbetet inom transportsektorn till näringslivsutveckling och regional tillväxt. Detta är en aspekt som Tillväxtverket anser borde ha lyfts fram tydligare i meddelandet från EU-kommissionen. Transportsystemet kan inte ses isolerat från andra samhällssektorer när man tittar på hållbarhetsaspekterna. Tyvärr tenderar EU-kommissionen på vissa ställen i det aktuella meddelandet att glömma bort det faktum att transporterna är en del i ett större system. Ur ett svenskt perspektiv är det viktigt att peka på att åtgärder, som införs för att transporter i högre utsträckning ska bära sina samhällsekonomiska kostnader, av konkurrensskäl bör införas samtidigt i alla medlemsländer. Om Sverige skulle gå före på detta område riskerar vårt näringsliv att drabbas hårdare av negativa effekterna på konkurrenskraften än näringslivet i andra länder, eftersom Sverige Tillväxtverket Götgatan 74 tillvaxtverket@tillvaxtverket.se Box 4044 Tel: Stockholm Fax:

2 2(5) är ett glesbefolkat land med långa avstånd till avsättningsmarknaderna. En annan effekt kan bli att Sverige blir mindre intressant som investeringsland. I ett EU-perspektiv kan såväl trängsel som långa avstånd vara ett hinder för väl fungerande persontransporter. I Sverige är dock de långa avstånden troligen det största problemet. Även när det gäller godstrafik finns en liknande problematik. I de tätbefolkade delarna av EU är problemet att godstransportflödena ofta är för stora i förhållande till transportkapaciteten och behöver därför samordnas bättre. I Sverige är det dock inte ovanligt med det motsatta problemet d v s att godsflödena är för små för att godstransportsystemet ska fungera väl och att de av detta skäl behöver samordnas bättre. I meddelandet från EU-kommissionen talas det om vikten av hållbar rörlighet. Tillväxtverket instämmer i att detta är en viktig aspekt, men anser att det i många fall snarare är tillgängligheten som är viktigast. I många fall kan det räcka med att tillgängligheten till t ex arbetskraft och arbetsplatser förbättras genom bättre transportsystem för att tillväxtförutsättningarna i en region ska stärkas. IT-utvecklingen ska främst ses som en effektiviseringsprocess och ett verktyg för kunskapsspridning inom en rad områden och inte som ett substitut för persontransporter. Näringslivet behöver ett väl fungerande transportsystem för att vara konkurrenskraftigt Ett konkurrenskraftigt näringsliv är en förutsättning för en positiv hållbar ekonomisk utveckling i Sverige. Av den anledningen är det angeläget att arbeta med att förbättra näringslivets förutsättningar att verka i alla regioner i landet, eftersom regionernas samlade hållbara ekonomiska tillväxt utgör Sveriges totala hållbara ekonomiska tillväxt. För att förstärka den ekonomiska utvecklingen behöver samhället kunna erbjuda näringslivet goda förutsättningar, ett väl fungerande transportsystem är en sådan förutsättning. Genom åtgärder i transportsystemet kan de negativa effekterna av den glesa befolkningsstrukturen i Sverige motverkas genom att näringslivet får bättre tillgång till efterfrågad arbetskraft genom kortare restider. Genom s k regionförstoring kan matchningen på arbetsmarknaden förbättras. Transportsystemet möjliggör också för näringslivet att kunna leverera såväl råvaror som högförädlade produkter till slutkunden, till ett konkurrenskraftigt pris. Om samhället försummar investeringarna i ny transportinfrastruktur kan priset för näringslivet således bli högt. Trots detta investeras det relativt lite i fysisk infrastruktur i Sverige vid en internationell jämförelse. Detta är aspekter som är viktiga att ha i åtanke när man diskuterar framtidens transportsystem. Det är också viktigt att koppla planeringsarbetet inom transportsektorn till näringslivsutveckling och regional tillväxt. Satsningar på att förbättra transportsystemet får en allt större roll i de regionala utvecklingsprogrammen (RUP) och i den tillväxtorienterade samhällsplaneringen i övrigt. Detta är en aspekt som Tillväxtverket anser borde ha lyfts fram tydligare i meddelandet från EU-kommissionen. Miljöproblemen kan inte angripas isolerat inom transportsektorn I meddelandet slås fast att EU:s gemensamma transportpolitik har skapat ett system för rörlighet som i fråga om effektivitet och ändamålsenlighet är väl jämförbart med de 2

3 3(5) ekonomiskt mest utvecklade regionerna i världen. När det gäller EU:s strategi för hållbar utveckling har dock resultaten varit mer blygsamma. Tillväxtverket instämmer i denna bild men anser att transportsystemet inte kan ses isolerat från andra samhällssektorer när man tittar på hållbarhetsaspekterna. Dessutom kan det ifrågasättas i vilken mån det är den gemensamma transportpolitiken som har skapat transportsystemen inom EU. Det står helt klart att EU genom t ex TEN-T och strukturfonderna har bidragit till förbättra transportsystemen, men utvecklingen av transportsystemen har huvudsakligen skett på nationell nivå. Tillväxtverket delar EU-kommissionens syn att transporter utgörs av ett komplext system som är beroende av ett stort antal faktorer, däribland bosättnings- och kommunikationsmönster, produktionsplanering och tillgången på infrastruktur. Av denna anledning är det svårt och i många fall direkt olämpligt att titta på transportsektorn isolerat. Att sätta upp miljömål för transportsektorn är ofta svårt om man vill komma åt miljöproblemen på ett resurseffektivt sätt. Åtgärder för att minska utsläppen bör helst göras där åtgärderna kostar minst i relation till effekterna. Av praktiska skäl är det dock ibland nödvändigt att sätta upp mål enbart för transportsektorn, politiken bör dock även då utformas så att åtgärderna för att minska de miljöskadliga utsläppen blir så kostnadseffektiva som möjligt. Tyvärr tenderar EU-kommissionen i det aktuella meddelandet ibland att glömma bort det faktum att transporterna är en del i ett större system trots att man själv framhåller detta på andra ställen i texten. Tillväxtverket skulle gärna ha sett att man i det aktuella meddelandet tydligare och mer konsekvent betonat att transportsystemet utgör en del av ett större system. Det är framför allt godstransporterna inom EU som ökar. Tillväxtverket instämmer i Kommissionens slutsats att de ökade godstransporterna beror på faktorer som koncentration till färre men större produktionsenheter, större inslag av just in timeleveranser etc. D v s åtgärder som leder till effektivitetsvinster och troligen även till minskade utsläpp i andra sektorer. Detta är en problematik som bäst angrips med hjälp av en prissättning på transporter som bättre speglar de samhällsekonomiska kostnaderna. Även hårdare miljökrav på tranportmedelsindustrin, så att framtidens fordon blir mer miljöanpassade och bränslesnåla, kan bidra till en sådan positiv utveckling. Även detta är tankegångar som EU-kommissionen är inne på men som ändå förtjänar att betonas. Viktigt att framhålla Sveriges glesa befolkningsstruktur och långa avstånd till avsättningsmarknaderna Det är viktigt att betona att åtgärder som införs för att transporter i högre utsträckning ska bära sina samhällsekonomiska kostnader av konkurrensskäl bör införas samtidigt i alla medlemsländer. Detta är särskilt viktigt för ett glesbefolkat land som Sverige med våra långa avstånd till avsättningsmarknaderna. Om Sverige går före på detta område skulle detta kunna bli förödande för vår konkurrenskraft samtidigt som miljöeffekterna av detta på global nivå skulle vara försumbara. En annan effekt kan bli att Sverige blir mindre intressant som investeringsland om transporter beskattas hårdare här än i andra EU-länder. Tillväxtverket anser därför att det är viktigt att den svenska regeringen har med sig detta perspektiv när den framtida transportpolitiken diskuteras inom EU. 3

4 4(5) En god geografisk tillgänglighet till arbetskraft och arbetstillfällen är mycket viktigt för tillväxten I meddelandet talas det om vikten av hållbar rörlighet. Tillväxtverket instämmer i att detta är en viktig aspekt, men i många fall är det snarare tillgängligheten som är viktigast. Det vill säga att det kan räcka att det finns goda möjligheter att förflytta sig mellan orter inom eller mellan olika lokala arbetsmarknadsregioner. Det kan räcka med att tillgängligheten till arbetskraft och arbetsplatser förbättras för att tillväxtförutsättningarna i en region ska stärkas. Just kopplingen mellan en god tillgänglighet och tillväxt är en aspekt som inte tas upp särskilt mycket i meddelandet. Problembilden ser annorlunda ut i Sverige I ett EU-perspektiv kan såväl trängsel som långa avstånd vara ett hinder för väl fungerande persontransporter. I många av de tätbefolkade EU-länderna är det trängseln i transportsystemet som är det stora problemet. I Sverige däremot är de långa avstånden troligen det största problemet. Även när det gäller godstransporterna finns en liknande problematik. I de tätbefolkade delarna av EU är problemet att transportflödena ofta är för stora i förhållande till transportkapaciteten och därför behöver samordnas bättre. I Sverige är det dock inte ovanligt med det motsatta problemet d v s att flödena är för små för att godstransportsystemet ska fungera väl. Speciellt i Norrlands inland är problemet att godsflödena är för tunna och därför ofta blir mer kostsamma för företagen. Här behöver alltså transporterna i stället samordnas för att få större volym på varje transport som genomförs. Det behöver utvecklas nya logistiklösningar för glesa strukturer och perifera områden. I Sverige och övriga nordiska länder finns dessutom särskilda problem inom transportsektorn kopplat till kallt klimat och snö. Allmänna tendenser som påverkar den gemensamma transportpolitiken Tillväxtverket instämmer helt i att EU:s integration med världsekonomin i övrigt är en utveckling som kommer att fortsätta. Detta gör att EU:s handel med omvärlden troligen kommer att fortsätta att öka snabbt. I detta sammanhang vill Tillväxtverket peka på behovet av att undersöka möjligheterna att på sikt öppna nya transportvägar t ex med tåg till Asien. Information är lättare att transportera än kunskap Utvecklingen inom IT-området har medfört att information och kunskap finns tillgänglig när som helst och, nästan, var som helst. Samtidigt som information är tillgänglig och enkelt kan transporteras över stora avstånd är kunskap inte alls lika flyttbar. Den efterfrågade kunskapen kan återfinnas inom ett begränsat geografiskt områden, inom ett företag eller kopplat till en enskild människa. Detta gör att kunskap är svårare att förflytta och är begränsad till kommunikationssystemets utbredning, funktion och kvalité. Denna relativa trögrörlighet av kunskap kan vara det som bland annat bidrar till den koncentration av kunskapsintensiva företag och organisationer. Dessa koncentrationer attraherar i sin tur människor och företag som vill ta del av denna kunskap, vilket har en tendens att vara självförstärkande. Denna utveckling bidrar bland annat till den tilltagande urbaniseringen inom Europa som också nämns i underlaget. 4

5 5(5) För att kunna få ta del av den kunskap som återfinns inom en visst områden, inom ett specifikt företag eller hos en enskild individ behöver transportsystemet ofta användas för att få ta del av den kunskap som finns. Landvinningarna inom IT-området har avsevärt underlättat kontaktskapande och upprätthållande av kontakter samtidigt som behovet att befinna sig på en plats, i ett företag eller att träffa en människa som besitter efterfrågad kunskap inte har minskat, snarare tvärtom. Detta på grund av att kunskapsinnehållet inom näringslivets produkter och tjänster ökar. Av bland annat den orsaken är det angeläget att det inom EU finns ett transportsystem som möjliggör möten mellan individer från olika områden och företag för att nya idéer ska utvecklas. Det är dessa idéer som sedan utvecklar och stärker europeiska företags konkurrenskraft i den allt mer globala ekonomin. IT-utvecklingen ska därför främst ses som en effektiviseringsprocess inom en rad områden och inte som ett substitut för persontransporter. Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektör Christina Lugnet. I handläggningen har dessutom deltagit utvecklingschef Anna Bünger, enhetschef Göran Uebel, Kerstin Lindblad, Daniel Fahlander, Hans Ahrens och Jan T. Persson, föredragande. Christina Lugnet Jan T. Persson 5