Arena för Tillväxt. En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige

Transkript

1 Arena för Tillväxt En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige Primär målgrupp: lokala och regionala beslutsfattare inom privat och offentlig sektor Vad gör vi? Omvärldsbevakning & kunskapsstöd Skapa nätverk, dialog och samverkan Processledning

2 Vilka typer av mål har ni för näringslivsarbetet i er kommun?

3 Hur hänger dessa mål ihop med andra mål/strategier i kommunen både vertikalt och horisontellt?

4 Mina viktigaste lärdomar för att lyckas i näringslivsarbetet?

5 SVERIGES NYA GEOGRAFI 2016 Så funkar tillväxten i våra lokala arbetsmarknadsregioner 14 oktober 2016 Per Sandgren

6 Allt större och färre lokala arbetsmarknadsregioner Sverige är indelat i 73 lokala arbetsmarknadsregioner (LA-regioner) År 1994 fanns 110 LA-regioner i Sverige Arbetspendlingen definierar arbetsmarknader Utbyggnaden av transportinfrastrukturen och möjligheten att pendla längre har bidragit till större och färre arbetsmarknadsregioner.

7 Vardagens geografi Nästan en tredjedel av de förvärvsaktiva pendlar över kommungräns Pendlingen ökar för varje år men ökningstakten avtar Ökad pendling innebär färre och större lokala arbetsmarknader, 54 st år 2030 Regionförstoring bidrar till ökad funktionalitet och matchning i de lokala arbetsmarknaderna En förutsättning för fortsatt hållbar regionförstoring är satsning på infrastruktur och kommunikationer, inte minst spårbunden trafik

8 Stor spännvidd mellan rikets LA regioner STOCKHOLM- SOLNA LA- REGION ÖREBRO LA- REGION ARJEPLOG- SORSELE LA- REGION STORSTADSREGIONERNA MAJORITETEN AV KOMMUNERNA VÄXER, OAVSETT STORLEK KÄRNKOMMUNREGIONERNA TILLVÄXTEN ÄR KONCENTRERAD TILL EN ETT FÅTAL AV REGIONENS KOMMUNER SOLITÄRA REGIONER TYDLIG TILLVÄXTMOTOR SAKNAS

9 Tio år av befolkningskoncentration Under perioden ökade befolkningen i 180 av landets 290 kommuner I storstadsregionerna växer de flesta kommunerna. Förortskommunerna växer mest! En tudelad befolkningsutveckling i flera LA-regioner, Flera LA-regioner saknar en tydlig tillväxtkommun Mycket talar för att kommuner som växt de senaste åren kommer fortsätta växa Invandringens betydelse för befolknings-tillväxten är svår att prognosticera Befolkningsutveckling , procent

10 Tydlig urbanisering, men. Befolkningsökningen var i Stockholms län, i Västra Götaland och i Skåne, totalt Det motsvarar 74 procent av totala ökningen. År var motsvarande värde 127 procent. De tre regionernas ökning berodde till 31% på födelsenetto, 57% på migrationsnetto och 12% på inrikes flyttnetto 2015 ökade befolkningen i 82 procent av landets 290 kommuner 2005 ökade befolkningen i knappt hälften av kommunerna Källa: SCB

11 Bostadsbristen kräver mer byggande Åtta av tio kommuner uppger bostadsbrist uppgav 43 procent av kommunerna att de hade underskott, 2016 uppgav 83 procent att de hade underskott Högst nyproduktion i tillväxtregionerna Bostadsbyggandet ökar men inte i takt med behoven Boverket ser ett behov av nya bostäder till 2025 Kommunernas bedömning av bostadsläget Färdigställda bostäder , per 1000 inv.

12 Färdigställda bostäder (prognos ) och byggbehovsprognos (tusental) Källa: SCB och Boverket, juni 2016

13 Tio år av jobbpolarisering God återhämtning efter finanskrisen Mellan 2004 och 2014 ökade sysselsättningen i Sverige med 11,6 procent. Stark sysselsättningstillväxt i storstadsregionerna och dess förorter Sysselsättningsutvecklingen har varit god i flera regionala tillväxtcentra, t ex Uppsala, Lund, Linköping och Helsingborg. Ökad koncentration av sysselsättningstillfällen till kärnor inom flera av de lokala arbetsmarknadsregionerna Sysselsättningsutvecklingen har varit särskilt stark längs infrastrukturstråk Sysselsättningsutveckling , procent

14 MALMÖ 74 % av alla branscher UMEÅ 60 % av alla branscher BJURHOLM 8 % av alla branscher Branschbredden en indikator på kommunernas utvecklingspotential

15 Mer människor ger fler branscher Branschbredden på en arbetsmarknad har betydelse för attraktiviteten, eftersom det underlättar matchningen mellan arbetskraft och arbetsgivare. Storstäderna och större städer har störst branschbredd eftersom den påverkas av befolkningsstorleken i stor utsträckning. Det är gynnsamt för kommuner med låg egen branschbredd att ingå i en LA-region med hög branschbredd. Låg branschbredd och tillgänglighet till arbetsmarknader med hög branschbredd hämmar utvecklingen i perifera och solitära LAregioner. Branschbredd Antal branscher / Totalt antal branscher

16 Pendlingens geografi Ökad pendling har ökat utbytet och beroendet mellan kommuner. Antalet pendlare har ökat med 22 procent mellan Kommuner med stor arbetsmarknad attraherar många fler pendlare från andra kommuner än vad som pendlar ut (tex Solna) Även mindre kommuner med tydlig näringsmässig specialisering (tex Kiruna, Borlänge) attraherar många inpendlare Antal inpendlare / antal utpendlare 2014

17 Sammanfattning tre typer av LA-regioner Stora och täta LAregioner Nästan samtliga kommuner uppvisar en befolkningsoch sysselsättningstillväxt Tillgänglighet till storstaden ökar attraktiviteten hos kranskommuner Tydlig funktionsuppdelning bidrar till att det är lätt att hitta sin roll i regionen Polariserade LAregioner Framförallt kärnkommunen uppvisar en uthållig befolknings- och sysselsättningstillväxt Kommuner i LA-regionernas periferi har generellt sett den mest negativa utvecklingen i dessa regioner Den polariserade utvecklingen kan leda till känsla av att kärnan växer på bekostnad av omlandet. Solitära och perifera LA-regioner Antalet invånare i dessa LA-regioner tenderar att minska Glesa befolkningsstrukturer, långa avstånd och en svagt utvecklad transportinfrastruktur är svåra strukturella hinder för tillväxt. Mindre goda förutsättningar för pendling innebär att arbetskraften ofta begränsas till en arbetsmarknad med låg branschbredd.

18 Tack!

19 Reflektioner kring Sveriges Nya Geografi 2016?