Hållbar utveckling i Sveriges nya geografi. Region Kronoberg, 19 januari Linnéa Hassis, processledare, Arena för Tillväxt

Transkript

1 Hållbar utveckling i Sveriges nya geografi Region Kronoberg, 19 januari Linnéa Hassis, processledare, Arena för Tillväxt

2 Arena för Tillväxt En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige Primär målgrupp: lokala och regionala beslutsfattare inom privat och offentlig sektor Vad gör vi? Omvärldsbevakning & kunskapsstöd Skapa nätverk, dialog och samverkan Processledning

3 Megatrender Globalisering Tjänstesamhällets framväxt Digitalisering och automatisering Ökat fokus på hållbarhet Urbanisering 3

4 4

5 Lärandenätverk, kommuner med långsiktigt minskande befolkning Samarr. med SKL och Centrum för kommunstrategiska studier 15 av de kommuner i Sverige med störst minskning KSO och kommunchefer Utgångspunkt: lokala anpassningsstrategier (Josefina Syssner, CKS/LiU) 4 träffar. Start aug -17, slut maj -18: - Intro - Kommunen som demokratisk och politisk arena - Kommunen som leverantör av service / välfärd - Kommunen som samhällsbyggare Återkommande utmaningar är bl.a. kompetensförsörjning, centrum periferi, centraliserad lagstiftning, lagstadgad verksamhet frivillig verksamhet, kommunikationen med medborgarna 5

6 Sveriges Nya Geografi 2017 Fokus Hållbarhet 6

7 7

8 Befolkningstillväxtens nya geografi I januari 2017 uppnådde folkmängden i Sverige tio miljoner invånare. Mellan ökade befolkningen i Sverige med 3,6 procent. Flera av de mest snabbväxande kommunerna återfinns i storstadsregionerna. Befolkningstillväxten i storstadsregionerna beror framförallt på födelsenetto och utrikes flyttnetto. Tillväxten i lågpendlingskommuner och landsbygdskommuner beror framförallt på utrikes flyttnetto. Osäkerhet kring varaktigheten i befolkningstillväxten försvårar kommunernas investeringsbeslut. 8

9 Sårbara kommuner i globaliseringens tid Störst sårbarhet i bruksorter och traditionella industriregioner. Lägst sårbarhet i storstadsregioner och i större städer. Ett regionalt och lokalt arbete kan stärka omställningsförmågan. 9

10 10 Presentation 1 Region Kronoberg tre olika LA

11 Snabbt bredband för ökad digitalisering År 2020 ska 95 procent av hushållen ha tillgång till snabbt bredband. Stora skillnader i tillgång till snabbt bredband i landet. Befolkningstäthet förklarar inte hela variationen i tillgången till snabbt bredband. Kommuner och regioner är centrala aktörer i digitaliseringen av samhället. 11

12 Ekonomisk hushållning för framtidens välfärd Soliditet mäter hur stor andel av tillgångarna som finansieras med eget kapital. Strukturella utmaningar kan påverka kommunernas soliditet negativt men det finns kommunspecifika förklaringar bakom skillnaderna. Inga tydliga regionala skillnader i kommunkoncernernas ekonomiska resultat. Kommunernas finansieringsutmaningar tilltar. 12

13 Ökat investeringsbehov i kommunerna Befolkningstillväxt kräver investeringar men detsamma gäller också för en åldrande befolkning. Höga investeringsnivåer i storstäder och större städer, lägre investeringsnivåer i mindre tätorter och landsbygdskommuner. Ökade investeringsbehov leder till ökad skuldsättning. Osäkerheten kring varaktigheten i befolkningstillväxten försvårar kommunernas investeringsbeslut. 13

14 Gymnasieexamen - nyckeln till arbete Många klarar inte gymnasiet inom avsedd tid. Stor skillnad mellan kommunerna, men liten skillnad mellan kommungrupperna. En gymnasieexamen är nyckeln till arbete. Vikten av arbetsmarknadskunskap och samverkan skola - arbetsliv 14

15 Utmaning att bryta långtidsarbetslöshet Sjunkande arbetslöshet men oförändrad långtidsarbetslöshet. En tydlig rumslig uppdelning, större LA-områden har lägre långtidsarbetslöshet. Också låg långtidsarbetslöshet i besöksnäringskommuner. Den strukturella arbetslösheten påverkar också andra faktorer, ex hälsa och tillit till samhället. 15

16 Det ojämlika valdeltagandet Med internationella mått har Sverige ett högt valdeltagande. I kommunvalet år 2014 röstade 82,8 procent av samtliga röstberättigande. Högt valdeltagande i socioekonomiskt starka kommuner. Stora skillnader både mellan och inom kommunerna. Social integration och valdeltagande hänger ihop. 16

17 Kommunernas utsläpp Att minska utsläppen av växthusgaser är en förutsättning för att säkra en miljömässigt hållbar utveckling. Mellan minskade utsläppen per invånare i 286 av 290 kommuner. Skillnaderna mellan kommunerna är dock stora och minskningen har varit störst i storstäder och större städer. Trots skilda förutsättningar har kommunerna rådighet över minskade utsläpp. 18

18 19 Presentation 1

19 20 Presentation 1

20 Tack! Linnéa Hassis