Globalisering,bosättningsmönster och samhällsbyggande. Anförande av Sören Häggroth vid CKS Kommundag i Vadstena 17 november 2016

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Globalisering,bosättningsmönster och samhällsbyggande. Anförande av Sören Häggroth vid CKS Kommundag i Vadstena 17 november 2016"

Per Åberg
för 7 år sedan
Visningar:

1 Globalisering,bosättningsmönster och samhällsbyggande Anförande av Sören Häggroth vid CKS Kommundag i Vadstena 17 november 2016

2 Globala trender som påverkar kommunerna Ändrad arbetsfördelning och ökad handel mellan olika delar av världen Urbaniseringsprocess En åldrande befolkning med växande behov av vård, omsorg och försörjning Migration Digitalisering 2

3 Konsekvenser av ekonomins globalisering Utflyttning av personalintensiva verksamheter till låglöneregioner Sverige behöver flytta sig längre upp i värdekedjan genom satsning på kunskapsintensiv produktion De delar av tjänstesektorn som är lokalt bundna ökar i omfattning 3

4 Befolkningsutveckling Befolkningsutveckling per kommungrupp (SKL:s indelning) Befolkningsutveckling per kommungrupp (SKL:s indelning) (Scenario: 10 procent högre utflyttning)

5 Sveriges nya geografi Befolkningstillväxten är primärt koncentrerad till storstads-regionerna och de större städerna

6 Ett tudelat Sverige (1) Minskad befolkning -Färre ska försörja fler -Svag ekonomi -Kompetensbrist och stora rekryteringsbehov -Lokala anpassningsstrategier

7 Ett tudelat Sverige (2) Befolkningstillväxt -Stora investeringsbehov -Ökande intäkter -Segregering och utanförskap

8 Ekonomiska konsekvenser av de demografiska förändringarna Staten måste tillföra inkomstutjämningen 4-5 miljarder årligen till Demografin kräver intäktsökning med 1-2 kommunala skattekronor. Standardökning höjer kostnaderna mycket kraftigt. Tillväxtkommunernas investeringstakt kommer stadigt att ligga på en hög nivå. Skuldsättningen ökar och finansnettot försämras, vilket ökar risknivån i vissa kommuner.

9 Ekonomin i det korta perspektivet Befolkningen ökar kraftigt tack vare invandring och födelseöverskott Demografins kostnader ökar snabbare än skatteunderlaget Risk för stora skattehöjningar Nya synsätt är nödvändiga Landstingens ekonomi försämras 9

10 Ökat bostadsbyggande Det behöver byggas mer än om året till 2025 Det största hindren för ett ökat bostadsbyggande är produktionskostnaderna Staten ger investeringsstöd för byggande av hyresbostäder samt stöd till byggande av äldrebostäder 10

11 De kommunala investeringarna Kommunernas respektive kommunkoncernernas investeringar Miljarder kronor, löpande priser *Prognos

12 Finansiering av investeringar i infrastruktur Merparten av investeringarna kommer att göras i bolagen, främst bostäder.ökade behov främst i de växande kommunerna Kommunernas egna investeringar kommer främst att vara skolor och infrastruktur samt VA.Behoven ökar i alla kommuner Låneskulden ökar främst i större städer, vilket innebär ett ökat behov av extern finansiering och ökade risker vid ränteförändringar 12

13 Kommunstrukturen Antal kommuner < <250000

14 Statens syn på kommunstrukturen Deltagande i nationella satsningar inom skolan Rekryteringen av och kompetensen hos de anställda inom socialtjänsten Kompetensen inom räddningstjänsten Inspektionen av tekniska egenskapskrav i byggnader Bostadsbyggandet Tillsynsuppgifterna inom miljöområdet Flyktingmottagningen Juridisk kompetens

15 Konsekvenser av att inte ändra kommunstrukturen Ökat beroende av utjämningssystemet och ökade statliga resurstillskott Ökad brist på specialistkompetens Minskade möjligheter att medverka i nationella satsningar Ökad kommunal samverkan vilket splittrar den kommunala verksamheten och försvårar ansvarsutkrävandet

16 Alternativ för den framtida kommunstrukturen Asymmetrisk uppgiftsfördelning Sammanläggning av kommuner Samverkande kommuner

17 Asymmetrisk uppgiftsfördelning Från kommuner med svag bärkraft: Myndighetsutövning, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Till kommuner med stark bärkraft:primärvård,integrations- och arbetsmarknadsinsatser. Konsekvenser: Ökad kompetens, rättssäker myndighetsutövning, ökad medverkan i nationella satsningar men en splittrad ansvarsbild.

18 Motiv för sammanläggningar av kommuner Skapa en bättre balans mellan nationella ambitioner och kravet på en effektiv kommunal verksamhet Skapa en långsiktigt hållbar struktur som ger möjligheter att ge ytterligare ansvar till den kommunala nivån Öka kompetensen i syfte att åstadkomma en rättssäker myndighetsutövning,en aktiv medverkan i nationella satsningar och ökad kvalitet

19 Samverkande kommuner Frivilliga uppgifter t.ex. kultur, fritid, konsumentrådgivning Myndighetsutövning främst miljö-och bygg och del av socialtjänsten Gymnasieskolan Asylmottagning och integrationsinsatser Regional ortsstruktur och översiktsplanering, samordning av bostadsförsörjning samt samarbete med Arbetsförmedlingen Medfinansiering i EU-projekt. Intern administration

20 Kommunerna och de nya storregionerna Kommunerna kan behöva öka sin samverkan när det gäller näringspolitik, infrastruktur, bostadsförsörjning och fysisk planering för att kunna fungera bra i förhållande till de nya regionerna Samarbetet mellan den kommunala socialtjänsten samt hälso-och sjukvården ställs inför en ny situation-bör uppgiftsfördelningen mellan kommunerna och regionerna ändras för att åstadkomma en bättre samordning? 20

21 En kommunreform brådskar! Små glest befolkade kommuner behöver öka sin samverkan inom vissa områden Kommunala samverkansorgan eller sammanläggningar i de växande lokala arbetsmarknadsregionerna Storstadsregionerna behöver en effektiv regional organisation och planering 21

22 Tel: Kommuninvest Box Örebro 22

Relevanta dokument

Regional indelning tre nya län. 9 september 2016

Regional indelning tre nya län 9 september 2016 Indelningskommitténs direktiv Utgå ifrån kommungränser och arbetsmarknadsregioner Ansvarskommittén o Sjöstrands utredning Förändring av fördelning av uppgifter