Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS Katarina Fehler, Börje Wredén. Tillväxt, miljö och regionplanering. Reglab 10 november 2011

Transkript

1 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Katarina Fehler, Börje Wredén Tillväxt, miljö och regionplanering Reglab 10 november 2011 RUFS

2 2 RUFS en skvader? RUFS är i första hand en fysisk regionplan enligt plan- och bygglagen. RTK har valt att vidga den fysiska regionplanen utöver vad som avses i lagen. På så sätt har Rufsen kommit att likna en RUP. Statskontoret, Regionalt ansvar på försök kommunerna tycks se RUFS i första hand som en regional utvecklingsplan och inte som en fysisk plan enligt PBL. mer likt ett RUP. att kombinera den fysisk planeringens metoder med målen för en långsiktigt hållbar regional utveckling Mot denna bakgrund och utveckling kan man fråga sig var RUFS mest eller bäst hör hemma idag, i RUP eller i PBL eller både och. PBL-kommitténs sekretariat, PM

3 3 Stockholmsregionen miljoner invånare Areal km 2 26 kommuner Befolkningstillväxt 2 % per år? Länet med de -befolkningsmässigt största kommunerna -ytmässigt minsta kommunerna 1997

4 Bebyggelsestrukturens utveckling

5 Population of Stockholm Mälarregionen. Changes last 15 years RUFS

6 Skapa beredskap för till fler inv. år

7 7 Två motiv för regionplanering Mellankommunal samordning inom ett administrativt splittrat område, som utgör en ekonomisk eller geografisk enhet, regionen Innehållslig planering av fysiska, ekonomiska och sociala frågor inom en funktionell enhet, regionen

8 8 Regionplaneorgan Stockholms läns landsting svarar för Utredningar om användningen av land och vatten som behöver göras gemensamt för kommunerna i länet Samordning av kommunernas översiktliga planering Bevakar regionala frågor och lämnar underlag för kommuner och statliga myndigheter Enligt PBL

9 9 ÖP:s roll och innehåll nya PBL Tydliggörs att ÖP:n ska ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön PBL ska ge stöd för en mer visionär och strategisk översiktsplan I ÖP:n ska inte bara anges hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras utan också hur den ska användas. ÖP:n ska ta hänsyn till och samordnas med nationella och regionala mål, planer och program.

10 10 6 regionplaner ( ) Regionplan 1958 Regionplan 1973 Regionplan 1978 Regionplan 1991 Avstämd! Regional utvecklingsplan 2001 Förankrad! Regional utvecklingsplan 2010 Gemensam!

11 Regionplaner i Sverige Göteborgsregionen 1944, 1963, 1982 Malmöregionen/SSK 1972, 1979, 1985/87 Övriga landet -Sundsvall med omnejd Boråstrakten/Sjuhäradsbygden Umeåorten Kalmar-Nybroområdet Karlskrona-Lyckeby Örnsköldsvikstrakten 1961, Folkarebygden (Avesta mm) Eskilstunabygden Västeråsbygden Sundsvall och Timrå Södra Kalmar län 1976 Östergötland (regionplanering i länsstyrelsens regi) Örebro (regionplanering i landstingets regi)

12 12 Scenarier 1995

13 Strategier Ekonomisk utveckling, förnyelse och integration Utbildning och forskning Samverkan inom Östersjöområdet Kommunikationer och tillgänglighet Bostadsförsörjning för en växande befolkning

14 RUFS Regionplan 2000 Trafiken i regionplan 2000 Ekonomisk tillväxt, förnyelse och integration Kompetensutveckling och FoU Östersjöperspektivet

15 15 RUFS 2001 Befolkning 2030 Hög 2,4 milj inv Bas 2,2 milj inv Regionala stadskärnor Stadsbygd med regional utvecklingspotential Övrig stadsbygd Regional grönstruktur 15

16 RUFS 2010 Regional utveckling Regionens fysiska struktur - grunddragen En gemensam plan för många aktörer Underlag för planering och beslut Samordnade insatser RUFS

17 Rev /KF Tidsperspektiv 10 år 20 år 40 år RUFS

18 18 Gemensamma utmaningar 1. Befolkningstillväxt förbättra miljö och hälsa 2. Liten storstadsregion internationellt ledande 3. Trygghet osäker omvärld 4. Minska klimatpåverkan ekonomisk tillväxt 5. Åtgärda kapacitetsbrister behoven ökar 6. Öppna regionen minska utanförskapet

19 19 Europas mest attraktiva storstadsregion En öppen och tillgänglig region En ledande tillväxtregion En region med god livsmiljö En resurseffektiv region Öka uthållig kapacitet och kvalitet inom utbildningen, transporter & bostäder Utveckla idéer och förnyelseförmåga Säkra värden för framtida behov Vidareutveckla en flerkärnig och tät region Stärk sammanhållningen Frigör livschanser REGIONAL STRUKTUR RUFS

20 20 Plan för Stockholms län (2030) Utblick östra Mellansverige (2050) RUFS

21 Från ord till handling RUFS spänner över många verksamhetsområden Befintliga processer och samverkan Handlingsprogram: Kunskapsregion Stockholm Regionala stadskärnor Klimat & energi Kreativa näringar Systematisk uppföljning RUFS

22 22 22 Samsyn genom dialog en gemensam plan! Kommuner (AB-län) Länsstyrelsen (AB-län) Regionförbund eller motsvarande RUP-organ i ÖMS Olika delar av Stockholms läns landsting Statliga myndigheter Universitet och högskolor Intresseorganisationer Företag Invånare

23 23 RUFS från planering till utveckling RUFS 2001 antagen Aktualitetsprövning 2005 RUFS 2010 antagen Här är vi nu! Europas mest attraktiva storstadsregion 1. Program: dialogrunda 1-2, höst vår Testversion inför samrådsförslag: dialogrunda 3, vår Samrådsförslag: remiss juni november Utställningsförslag: remiss juni oktober 2009 Nu: Kraftfullt och samordnat regionalt utvecklingsarbete RUFS

24 24 RUFS

25 25 RUFS påverkan och inflytande RUFS är grund för program och processer: Kommunernas översiktsplanering Delregionala processer och stråk Stockholmsberedningen/ En bättre sits Landshövdingens bostadsuppdrag Skydd av tätortsnära natur Åtgärdsprogram för MKN (NO 2 ; PM10) Regionalt tillväxtprogram Regionalt miljöhandlingsprogram Regionaliseringen av de nationella miljömålen Landstingets planering (trafikstrategi mm) Energi- och VA-planering

26 Naturvårdsverket Delregional planeringssamverkan RUFS

27 27

28 28 Några nyckelord Nyttoperspektiv /mervärde: behov av samsyn och samordning Samsyn genom dialog: politiker centrala Gemensam process: bädda för genomförande Löpande kommundialog: grund för planeringen Helhetssyn och lång sikt: koppling genomförande

29 29 Några bilder om den regionala strukturen RUFS

30 30 RUFS 2010: Utnyttja läget se sambanden! Tätare bebyggelse nära kollektivtrafik Sammanlänkade regionala stadskärnor Attraktiva miljöer för invånare och företag En sammanhängande grönstruktur Kusten, skärgården och Mälaren RUFS

31 31 Olika platser har olika lägesegenskaper kvaliteter funktioner - eller har potential att få! RUFS

32 32 Plankartan: Regionalt förhållningssätt

33 33 Målbildens syfte: Underlag för gemensamma planeringsfrågor Vägleda beslut Plattform för fortsatt samverkan

34 34 Scenarier i planprocessen - exempel Alternativa regionstrukturer, stegvis Program Planförslag samråd Utställning Omvärld: -globalisering -migration -energi & klimat Demografisk och ekonomisk utveckling (låg+ hög) RUFS

35 35 GIS-baserad modell för att simulera framtida bebyggelsestruktur Testa lokaliseringsprinciper Ryms alla nya invånare? Vilka blir konsekvenserna? RUFS

36 36 36 Inledande strukturanalyser (tidigt i planprocessen) Översikt: Principiella storregionala och regionala strukturer Östra Mellansverige: Städer Trend Spridd Stationssamhällen Storstäder Stockholms län: RUFS 2001/2050 Västliga kärnor Trend Spridd Stationssamhällen Bygg inåt Nord-sydstråket

37 37 Nyttan med modellen? Jämföra alternativa bebyggelsestrukturer Testa förutsättningar och antaganden Koppling bebyggelse & transporter RUFS

38 38 Output Underlag MKB Underlag till plankartan Indata trafikmodeller Ambitionsnivå för bostadsbyggande i varje kommun RUFS

39 Principer för utveckling av transportsystemet RUFS