Nyttan med en GISbaserad. för att simulera framtida bebyggelsestruktur

Transkript

1 Nyttan med en GISbaserad modell för att simulera framtida bebyggelsestruktur som underlag för den fysiska strukturen i RUFS 2010 och dialogen med kommunerna Helena Näsström, Tillväxt, miljö och regionplanering Reglab 15 mars 2012

2 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010 En regionplan för Stockholms län (2030) En storregional målbild (2050) för länen i östra Mellansverige (ÖMS): Uppsala, Västmanland, Södermanland, Östergötland, Örebro, (Gävleborg)

3 3 Fysisk struktur i RUFS 2010 Utnyttja läget se sambanden Tätare bebyggelse nära kollektivtrafik Sammanlänkade regionala stadskärnor Attraktiva miljöer för invånare och företag En sammanhängande grönstruktur Kusten, skärgården och Mälaren

4 Olika platser har olika lägesegenskaper kvaliteter funktioner - eller har potential att få!

5 Plankartan visar det Regionala förhållningssättet

6 Hur har vi kommit dit? Tillväxt, miljö och regionplanering

7 GIS-baserad modell för att simulera framtida bebyggelsestruktur Testa lokaliseringsprinciper Ryms alla nya invånare, i goda lägen? Vilka blir konsekvenserna? Integrated Planning Model (IPM)

8 RUFS-processen modellarbete & dialog Modellkörningar 7 olika strukturalternativ Modellkörningar 2 olika samrådsalternativ Dialog - dec 2007 maj - okt 2008 juni - nov 2009 maj 2010 Modellkörningar 1 utställningsförslag Dialog Modellkörningar 1 planförslag

9 Östra Mellansverige: Översikt: Principiella storregionala och regionala strukturer Städer Inledande strukturanalyser Trend Spridd Stationssamhällen Tillväxt, miljö och regionplanering Storstäder Stockholms län: RUFS 2001/2050 Västliga kärnor Trend Spridd Stationssamhällen Bygg inåt Nord-sydstråket

10 Utvärderingsvariabler Tillgänglighet Tillgänglighet till arbete och arbetskraft Tillgänglighet till flygplats, från arbetsplatser Energi- och resursåtgång Täthet Markanspråk Tillgänglighet till högre utbildning, från bostäder Kollektivtrafikandel, samtliga färdmedel Kollektivtrafikutbud (sittplats-km) Trafikarbete bil (fordons-km) Andel bostäder i gles bebyggelse Storlek på kärnor Ianspråktagen ny mark Ianspråktagen grönstruktur

11 Utvärdering av olika strukturalternativ Flerkärnig struktur Koncentrerad struktur Spridd struktur

12 Övergripande rumslig struktur i RUFS 2010 Tätare bebyggelse nära kollektivtrafik Sammanlänkade regionala stadskärnor Attraktiva miljöer för invånare och företag En sammanhängande grönstruktur Kusten, skärgården och Mälaren

13 Arbete med lokaliseringsmodellen (IPM) Modellen arbetar i två steg: 1) Hitta goda lägen för bebyggelse 2) Beräkning av hur mycket bebyggelse som tillkommer i varje läge Modellen arbetar med små rutor 100 x 100 m Totalt 6 miljoner rutor i länet Varje ruta får ett unikt värde

14 Hitta bra lägen för bebyggelse Översätt den rumsliga strukturen till lokaliseringskriterier Bebyggelse prioriteras: - Regionala stadskärnor - Kollektivtrafiknära lägen - Anknytning till befintlig bebyggelse - Bebyggelseområden enligt ÖP - Nära strand och grönstruktur Annan markanvändning prioriteras: - Gröna kilar & tätortsnära grönstruktur - Strandskydd Absoluta restriktioner: Områden där bebyggelse inte tillåts alls t ex anläggningar, naturreservat, gröna värdekärnor, vägar, begravningsplatser Samlat lokaliseringsindex

15 Lämplighetskartan visar bra lägen för bebyggelse Lokaliseringsindexet visas på en karta Ju rödare färg desto mer lämplig är den rutan för bebyggelse Grön färg visar områden där annan markanvändning prioriteras Vit färg redovisar områden som undantas helt från bebyggelse (absoluta restriktioner) Resultatet beror på lokaliseringsprinciperna!

16 Skärholmen Tillväxt, miljö och regionplanering Hur stort bebyggelsetillskott i olika områden? Antaganden om bebyggelsetäthet i olika områden: D. Hög öppen bebyggelse Förtätning av befintlig bebyggelse A. Gles småhusbebyggelse Ny bebyggelse på obebyggd mark E. Låg sluten bebyggelse A. Gles småhusbebyggelse B. Tät småhusbebyggelse City F. Medelhög sluten bebyggelse Tensta

17 Resultat från modellen Ambitionsnivå för bostadsbyggande i varje kommun Plankarta RUFS 2010 Underlag till plankartan Diskussionsunderlag för löpande dialog med kommunerna Underlag till MKB och utvärdering av konsekvenser Samt: Indata trafikmodeller

18 Kommun Ambition för bostadsbyggande Befintliga bostäder 2010 Årligt tillskott alt låg Årligt tillskott alt hög Antal bostäder 2030 alt låg Antal bostäder 2030 alt hög Järfälla Sollentuna Det årliga bostadstillskottet har stämts av med varje kommun Täby Lidingö Viktigt att få kommunerna att förstå att RUFS utgår från det regionala perspektivet och regionala prioriteringar Nacka Huddinge

19 IPM:s lämplighetskarta Kommunala ÖP RUFS plankarta Kommunernas tillkommande bebyggelseområden Dialog med kommunerna

20 Nyttan med modellen? Jämföra och utvärdera alternativa bebyggelsestrukturer Testa förutsättningar och antaganden (skissverktyg) Koppling bebyggelse & transporter Konkreta underlag (siffror och kartor) för löpande dialog

21 Det här kräver modellen: Lokaliseringsprinciper översatta till geografiska data (GIS-skikt), t ex stationsnära lägen, bebyggelseområden, grönområden och viktade mot varandra Tillgänglighetsdata från trafikmodell Antaganden om bebyggelsetäthet i olika bebyggelsetyper

22 Tack!