x Stockholms läns landsting i (s)

Transkript

1 x Stockholms läns landsting i (s) Tillväxt- och regionplanenämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE Tillväxt- och regionplaneförvaltningen TR Handläggare: Maja Berggren Tillväxt- och regionplanenämnden Samråd om förslag till åtgärdsprogram för havsmiljön, remissversion Ärendebeskrivning Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har arbetat fram ett samrådsförslag till åtgärdsprogram för havsmiljön (ÅPH). Förslaget har skickats på remiss med svarstid till den 30 april Beslutsunderlag Föryaltningens tjänsteutlåtande Förslag till yttrande Ärendets beredning Samråd pågår mellan den l februari och 30 april Förslag till beslut Tillväxt- och regionplanenämnden föreslås besluta att avge yttrande till Havs- och vattenmyndigheten över God havsmiljö 2020, Marin strategi för Nordsjön och Östersjön, Del 4: Åtgärdsprogram för havsmiljön i enlighet med bilagt förslag till yttrande. Förvaltningens förslag och motivering Sammanfattning Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har arbetat fram ett samrådsförslag till åtgärdsprogram för havsmiljön (ÅPH). ÅPH är det sista steget i havsmiljöförraltningens första förvaltningscykel. Förvaltningen anser att strategin på ett pedagogiskt sätt beslaiver bakgrunden till åtgärdsprogrammet och kopplingen till lagar och förordningar på såväl nationell nivå som EU-nivå. ÅPH är relativt omfattande men är lätthanterligt tack vare sin tydliga struktur. I en bilaga redovisas på ett

2 JIL Stockholms läns landsting 2 (5) TJÄNSTEUTLÅTANDE TR tydligt sätt hur varje åtgärd ska genomföras samt kopplingar till andra ramverk. Förvaltningens synpunkter gäller framför allt att fysisk påverkan bör belysas ur fler aspekter än restaurering av marina miljöer. Det bör även tydligt framgå vilka riktlinjer för fysisk påverkan och buller som gäller om ÅPH ska kunna fungera vägledande för fysisk planering. Förvaltningen vill även framhålla vikten av att beakta kärnöar, replipunkter och regionalt viktiga hamnar i såväl ÅPH som i de kommande havsplanerna. Åtgärdsprogrammet finns tillgängligt via följande länk. Bakgrund EU:s havsmiljödirektiv genomförs i Sverige genom havsmiljöförordningen (2010:1341) i förvaltningscylder med fem steg. Åtgärdsprogrammet som nu tas fram är det sista steget i den första förvaltningscykeln. Arbetet med havsmiljöförvaltningen är starkt kopplat till flera av de 16 nationella miljökvalitetsmålen - särsldlt Hav i balans samt levande kust och skärgård, Ingen övergödning, Giftfri miljö och Ett rikt växt- och djurliv. Enligt miljöbalken är syftet med ett åtgärdsprogram som detta att underlätta uppfyllandet av miljölwalitetsnormerna. Havsmiljödirelctivet överlappar geografisk med både den kommunala planeringen enligt Plan- och bygglagen (SFS 2010:900) och med vattendirektivet, som trädde i kraft år 2000 och är införlivat i svensk lagstiftning i främst Vattenförvaltningsförordningen (SFS 2004:660). Eftersom landbaserad belastning i hög grad påverkar havsmiljön blir åtgärder inom dessa viktiga även för att nå god miljöstatus enligt havsmilj ödirektivet. De åtgärder som identifieras i ÅPH är indelade i ett antal temaområden. För varje temaområde beskrivs status, belastningar effekter och förbättringsbehov. Sist vid varje temaområde redovisas föreslagna åtgärder i en tabell. Åtgärdsprogrammets temaområden är: Främmande arter Fiskar och skaldkur som påverkas av fiske o Marina näringsvävar» Övergödning

3 JIL Stockholms läns landsting 3(5) TJÄNSTEUTLÅTANDE TR e Havsbottnens integritet B Bestående förändringar av hydrografiska villkor B Koncentrationer av farliga ämnen och koncentrationer av farliga ämnen i livsmedel Marint avfall B Tillförsel av energi, inbegripet undervattensbuller Biologisk mångfald «Marina skyddade områden Restaurering ÅPH avslutas med en samhällsekonomisk konsekvensanalys. Den bygger på en kostnads-nyttoanalys för varje temaområde och en ekosystemtjänstanalys. Resultatet visar att det finns ett stort samhällsekonomiskt värde av åtgärdsarbetet. Overuäganden I ÅPH föreslås att av farliga ämnen som släpps ut via avloppsreningsverk ska identifieras. Förvaltningen anser att HaV främst bör fokusera på att utreda vilka utsläppskrav man kan ställa på avloppsvattensreningsverk och vilka åtgärder de bör vidta i form av ett kemikaliereningssteg. Det är dock något omart vilka åtgärder som ligger inom ÅPH och vilka som ligger inom vattenförvaltningens åtgärdsprogram, särskilt i frågor som övergödning och utsläpp av farliga ämnen där de båda förordningarna överlappar (se bild på sida 21 i ÅPH). Förvaltningen önskar därför ett förtydligande kring hur de båda åtgärdsprogrammen kompletterar varandra. Som regionplaneorgan har landstinget en viktig roll att hantera befolkningstillväxten i länet och främja en hållbar utveckling. Här har ÅPH stor potential att fungera som ett underlag och vägleda den fysiska planeringen av regionens kustnära havsområden - främst inom marint avfall, buller och fysisk påverkan eftersom dessa områden inte behandlas i vattenförvaltningens åtgärdsprogram. För detta l<rävs dock att riktlinjer för respektive område anges och att kunskapsunderlag tas fram. Hur mycket undervattensbuller tål exempelvis ett visst område utan att målet om god miljöstatus äventyras? I ÅPH behandlas fysisk påverkan främst i avsnittet om restaurering av marina områden. Ur regionplaneperspektiv är det dock viktigt att få kännedom om hur biologisk mångfald och spridningssamband påverkas av exempelvis båttrafik, pirar och hamnar. Som ett exempel kan nämnas att i det finska åtgärdsprogrammet "Förslag till åtgärdsprogramför Finlands havsförvaltningsplan" anges att småskalig muddring ska undvikas genom

4 xstockholms landsting 4 (5) TJÄNSTEUTLÅTANDE TR ökning av gemensamma bryggor - ett tydligt exempel på en åtgärd med bäring på fysisk planering. Utpekandet av kärnöar, replipunkter och regionalt viktiga hamnar i RUFS 2010 är ett sätt att värna de boende i skärgården men gör också att påverkan på kust och hav koncentreras till några strategiskt utvalda platser. Det är därför viktigt att dessa beaktas vid framtagande och genomförande av olika åtgärder. I RUFS 2010 anges att Stocldiolms skärgård har potential för vindkraft. Vindkraft är viktigt ur miljösynpunkt samtidigt som utbyggnad av vindkraft enligt ÅPH innebär fysisk påverkan på den marina miljön och kan ge bestående förändringar av hydrografiska villkor - det vill säga havsvattnets fysiska kvaliteter som temperatur, isförhållanden, salthalt, djupförhållanden, strömmar, vågor och grumlighet. Förvaltningen anser att det är viktigt attåph ger tydliga riktlinjer i fråga om vmdkraftsutbyggnad för att underlätta i avvägningen mellan miljönytta och eventuell negativ påverkan. Havsplaneringen är likt regional och kommunal planering ett verktyg för att hantera olika intressen - exempelvis sjöfart, fiske, turism, försvar och energiproduktion - och främja en långsiktigt hållbar utveckling. Havsplanerna kommer att omfatta Sveriges havsområden från och med en nautisk mil utanför baslinjen (se bild på sida 21 i ÅPH), vilket innebär en viss överlappning med kommunala översiktsplaner. I RUFS 2010 anges att mer kunskap behöver byggas upp om havsmiljöförvaltningen och den kommande havsplaneringen inför nästa regionplan. Detta är särsldlt angeläget eftersom kustkommunerna i Stockholms län tydligt har uttryckt att de vill ha stöd från TRF i den del av översiktsplaneringen som överlappar havsplaneringen. Frågor som kan ha relevans för regionplaneringen är exempelvis utpekande av farleder och områden för vindkraft. Det är också viktigt att Havs- och vattenmyndigheten får bättre kännedom om landstingets arbete med regionplanermg än vad som i dag är fallet. Förvaltningen anser att ÅPH fyller en viktig funktion och kommer att bidra till att Sveriges havsområden uppnår god miljöstatus. Tillståndet i Östersjön är kritiskt och det krävs samarbete på både nationell och internationell nivå för att komma tillrätta med problemen.

5 x Stockholms läns landsting 5 (5) TJÄNSTEUTLÅTANDE TR Ekonomiska konsekvenser av beslutet Beslutet bedöms inte innebär några ekonomiska konsekvenser för landstinget. Miljökonsekvenser av beslutet I enlighet med förvaltningens miljöpolitiska program Miljöutmaning 2016 har hänsyn till miljön beaktats och slutsatsen är att det inte är relevant med en miljökonsekvensbedömmng i detta ärende. ^ l^ ^ Peter Haglund \ \ -^ s Tf förvaltningschef ^' Y ^'\ 0^ ^ ^)^yf ; TiUväxt- och regionplaneförvaltningen N ', v IVIaja Berggren Regionplanerare

6 JIL Stockholms läns landsting Tillväxt- och regionplanenämnden FÖRSLAG TILL YTTRANDE (4) TR Ylva Engwall Utredare Havs- och vattenmiljöenheten Havs- och vattenmyndigheten Dnr Samråd om förslag till åtgärdsprogram för havsmiljön, remissversion Inledning Remissen har utsänts från Havs- och vattenmyndigheten (HaV) med svarstid till den 30 april Gällande regionala utvecmingsplan för Stocldiolmsregionen är RUFS Synpunkter Stockholms län är en av Europas snabbast växande storstadsregioner och det län i Sverige som har störst problem med övergödning. Båda dessa faktorer innebär stor belastning på den redan utsatta Östersjön. Landstinget anser därför att det nationella åtgärdsprogrammet för havsmiljön (ÅPH) - God havsmiljö 2020, Marin strategi för Nordsjön och Östersjön, Del 4: Åtgärdsprogramför havsmiljön - fyller en viktig funktion och kommer att bidra till att Sveriges havsområden uppnår god miljöstatus. Åtgärdsprogrammet är ambitiöst och omfattande men har en pedagogisk struktur som gör det lätthanterligt. Landstingets vill framföra följande synpunkter: Utred vilka utsläppskrav som kan ställas på avloppsvattenreningsverk och åtgärder som kan erfordras. o Förtydliga hur ÅPH kompletterar vattenmyndighetens åtgärdsprogram i frågor där de olika förordningarna överlappar varandra. e Ange riktlinjer för bland annat buller och fysisk påverkan. Fysisk påverkan bör belysas ur fler aspekter än restaurering för att kunna fungera vägledande för fysisk planering. Beakta kärnöar och replipunkter som pekas ut i RUFS I tabell 9 på sida 72 i ÅPH föreslås att farliga ämnen som släpps ut via avloppsreningsverk ska identifieras. Landstinget anser att det redan finns god kunskap om problematiska ämnen och att denna kunskap med fördel

7 x Stockholms läns landsting 2 (4) FÖRSLAG TILL YTTRANDE TR kan nyttjas så att första delen av åtgärden inte blir onödigt omfattande. Till att börja med bör skillnader i reningsbehov hos olika vattenreningsverk identifieras. Huvuddelen av åtgärden bör sedan handla om vilka utsläppskrav man kan ställa på avloppsreningsverk och vilka åtgärder dessa bör vidta, till exempel i form av ett kemikaliereningssteg. En viktig del i det förebyggande arbetet är att öka medvetenheten hos kommuner och allmänhet. Formuleringen på sida 179 om att de föresla-ifter som finns i dag l<ring avloppsrening inte bedöms vara tillräckligt omfattande för att kunna "styra och kontrollera avloppsreningsverkens påverkan och effekt på havsmiljö avseende farliga ämnen" visar att ÅPH kan få betydelse för att minska belastningen. Samtidigt anges i miljökonsekvensbeskdvningen att den förväntade belastningsmmskningen huvudsaldigen följer av åtgärder inom vattenförvaltningens åtgärdsprogram. Landstinget önskar större tydlighet kring vilka åtgärder som ligger inom ÅPH och hur de båda åtgärdsprogrammen kompletterar varandra. Som regionplaneorgan har landstinget en viktig roll i att tillhandahålla planeringsunderlag för kommunerna i Stockholms län, hantera befolkningstillväxten i länet och främja en hållbar utveckling. Här har ÅPH stor potential att fungera som ett underlag och vägleda den fysiska planeringen av regionens kustnära havsområden - främst inom marint avfall, buller och fysisk påverkan eftersom dessa områden inte behandlas i vattenförvaltningens åtgärdsprogram. För dessa områden är det önskvärt att riktvärden utarbetas. Ur regionplaneperspektiv är det också viktigt att ÅPH belyser fysisk påverkan på havsmiljön utifrån fler aspekter än hydrografiska villkor och restaurering. Spridningssamband och biologisk mångfald kan påverkas av långt mindre förändringar än dem som nämns i kapitlet om hydrografiska villkor. Stockholmsregionen är unik med sitt stora kustvattenområde och som regionplaneorgan är det därför värdefullt att få vägledning i fråga om exempelvis påverkan frän båttrafik, pirar och hamnar. Fysisk påverkan nämns till viss del i samband med restaurering av marina områden. Detta innebär dock att fokus ligger pä att återställa naturtyper snarare än att vägleda inför framtida beslut. Som exempel kan nämnas att i det finska åtgärdsprogrammet "Förslag till åtgärdsprogramför Finlands havsförualtningsplan" anges att småskalig muddring ska undvikas genom ökning av gemensamma bryggor - ett tydligt exempel på en åtgärd som har koppling till fysisk planering. Regional utvecklingsplan för Stocldiolmsregionen (RUFS 2010) är ett långsiktigt dokument med målar

8 xstockholms läns landsting 3 (4) FÖRSLAG TILL YTTRANDE TR och utblick mot För att kunna bidra till en hållbar utveclding av länets havsområden föreslår landstinget därför att ÅPH har ett mer framåtsyffcande angreppssätt i fråga om fysisk påverkan. Hållbar utveckling innebär i detta avseende även att påverka källor till fysisk påverkan och föroreningar genom exempelvis bebyggelsestrukturen, vatten och avlopp, resor, transporter, energiförsörjning, användande av jordbruksmark, grön infrasbrulctur, ekosystemtjänster med mera. Vid framtagande och genomförandet av olika åtgärder, framför allt områdesskydd, är det ur landstingets synvinkel angeläget att så kallade kärnöar och replipunkter som pekas ut på RUFS plaakarta beaktas. Kärnöar saknar vägförbindelse men bedöms ha förutsättningar för ett utbud av samhällsservice och infrastruktur. Replipunkter är strategiska bytespunlcter för resor mellan kärnöar, kommuncentra och Stocldiolms innerstad. Utpekandet av kärnöar och replipunkter handlar om att öka tillgängligheten och servicen för boende i skärgården. Det är också ett sätt att koncentrera bebyggelse och båttrafik till några utvalda platser så att andra delar av skärgården kan fredas. Hänsyn bör även tas till regionalt viktiga hamnar. I RUFS 2010 anges att Stocldiolms skärgård har potential för vindkraft och ett antal riksintressen för vindkraft pekas ut på karta. Utbyggnad av vindkraft innebär fysisk påverkan på den marina miljön och eventuellt bestående förändringar av hydrografiska villkor. Landstinget stöder därför åtgärdsförslagen för detta temaområde. Samtidigt är det viktigt ur miljösynpunkt att främja vindkraft. För att kunna göra avvägning mellan dessa intressen krävs tydliga riktlinjer. Eftersom många av de föreslagna åtgärderna - särsldlt i fråga om områdesskydd, fysisk påverkan och tillförsel av energi, inbegripet undervattensbuller - har en geografisk dimension är det viktigt att de samordnas med den kommande havsplaneringen. I arbetet med vägledningen för kommunal havs- och kustplanering anser landstinget att myndigheten bör beakta underlag från kommunernas kustplanering och översiktsplanering, liksom arbetet hos länsstyrelserna och kustvattenvårdsförbund. StocMiolms läns kustkommuner har tydligt uttryckt att de vill ha landstingets stöd i den del av översiktsplaneringen som överlappar de kommande havsplanerna. I Sammanfattningen av miljökonsekvensbeslaivmngen förklaras attåph är ett nödvändigt steg i arbetet med att förbättra havsmiljön. Landstinget delar till fullo denna uppfattning - för att åstadkomma förändring och

9 JIL Stockholms läns landsting 4 (4) FÖRSLAG TILL YTTRANDE TR förbättra havsmiljön krävs samarbete på alla nivåer - lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.