Beslutad av styrelsen POLICY FÖR NATURVÅRD
|
|
- Johan Andreasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Beslutad av styrelsen POLICY FÖR NATURVÅRD
2
3 Upplandsstiftelsens naturvårdspolicy (6) Beslutad av styrelsen UPPLANDSSTIFTELSENS NATURVÅRDSPOLICY INLEDNING Naturvårdsarbetet har under senare år utvecklats och vidgats som verksamhetsfält. Från att i hög grad ha varit koncentrerat på art- och områdesskydd omfattar naturvårdsarbetet idag bevarande och vård av ekologiska system och de ekologiska systemens långsiktiga produktionsförmåga. Samhällsutvecklingen vilar på ekosystemens förmåga att producera livsviktiga naturresurser såsom dricksvatten, kött, fisk, grödor, timmer m m och att ekosystemtjänster som vattenrening, kvävefixering, pollinering, jordmånsbildning, nedbrytning etc kan fungera. I regeringens skrivelse En samlad naturvårdspolitik (2001/02:173) understryks vikten av att naturvårdsarbetet genomsyrar alla samhällssektorer och att staten, regionala organisationer, kommuner och näringarna m fl deltar i arbetet. Från att ha varit en verksamhet för specialister utgör naturvården idag en nödvändig samhällsfunktion som berör de flesta politikområdena. Upplandsstiftelsen är en viktig motor i detta. Vi samarbetar med flera hundra markägare, skogsbolag, föreningar, våra huvudmän m fl och insatserna är ofta mycket konkreta och berör länets natur och medborgare påtagligt i form av bevarad och vårdad natur och attraktiva friluftsmöjligheter. Inte minst är folkhälsoperspektivet viktigt och för stiftelsen är satsningar på barn och ungdom särskilt angeläget. Genom vårt arbete med Smultronställen, Biotopia, skyddet och tillgängliggörandet av naturområden når vi många av länets medborgare varav glädjande många barngrupper. Stiftelsen har under en längre period verkat för att freda de biologiskt allra värdefullaste skogsmiljöerna i Uppsala län. En del områden har vi själva förvärvat, i många andra fall har stiftelsen levererat omfattande underlag till länsstyrelsen att arbeta vidare med mot naturreservatsbildningar. Stiftelsens insatser riktas nu om något och fokus kommer framöver att ligga på mark- och vattenområden som har både höga naturvärden och fina förutsättningar för friluftsliv och rekreation. Detta innebär ett närmare samarbete med kommunerna och kommer i ännu högre grad medborgarna till godo i form av flera intressanta och lättillgängliga naturområden. Inom vattenvårdsarbetet kommer prioriteringarna framöver till betydande del att ligga på satsningar i sjöar, vattendrag och våtmarker. Det finns från olika håll en stor efterfrågan på stiftelsens kompetens när det gäller naturvårdsinsatser i vattenmiljöerna. När det gäller vattenvårdsarbetet vid kusten har inventeringar och utforskning av kustvattenmiljöerna dominerat stiftelsens insatser under en dryg tioårsperiod. Arbetet kommer in i en ny fas och koncentreras till konkreta åtgärder.
4 Upplandsstiftelsens naturvårdspolicy (6) SYFTE Upplandsstiftelsens naturvårdspolicy har som syfte att vara vägledande för naturvårdsarbetet under den kommande tioårsperioden. I huvudsak anges de övergripande inriktningarna för de olika verksamhetsfälten. Policyn innehåller inga preciseringar av resurser eller prioriteringar mellan olika verksamheter. Fördelningen av medel och avvägningar mellan olika insatser görs löpande i kommande flerårsplaner och i operativa årsbudgetar. BAKGRUND Upplandsstiftelsens stadgar är utgångspunkt för verksamheten och för olika policydokument. Två av de inledande portalparagraferna berör naturvården: att inom Uppsala län vara ett för kommunerna och landstinget gemensamt organ för insatser inom ämnesområdena fritid och naturvård. Stiftelsens insatser ska vara av regionalt intresse och ersätter inte kommunernas verksamhet. Stiftelsen svarar i huvudsak för planering, investeringar och samordning. Kommunerna har driftsansvaret. att verka för bevarande och skydd av den uppländska naturen och landskapsbilden. Detta innebär insatser inom ett brett fält. För att skydda typisk eller unik natur kan markförvärv eller intrångsersättningar krävas. Utredningar inom åtgärder t ex vattenvård kan bli aktuellt liksom stöd till restaurering av sjöar och vattendrag. UPPLANDSSTIFTELSENS ROLL Upplandsstiftelsens arbete ska präglas av hög kompetens, omfattande samverkan, god målstyrning och konkreta operativa insatser. Stiftelsen ska komplettera det kommunala arbetet och utveckla samverkansformer med Regionförbundet, Länsstyrelsen m fl för att samordna resurser och öka verkningsgraden. Upplandsstiftelsen kan i sin obundna roll verka fritt och med hög effektivitet inom naturvård och friluftsliv. Stiftelsen ska fortsätta utveckla rollen som initiativtagare och ägare till naturvårdsprojekt. Många av dessa projekt innebär samarbete med markägare, djurhållare, skogsbolag och olika organisationer och drivs ofta med ekonomiskt stöd från olika EU-fonder, Världsnaturfonden, Naturvårdsverket m fl. Samverkansprojekten medför att betydande resurser i form av kunskaper och ekonomiska medel tillförs länets naturvårds- och friluftsarbete. Regional utveckling och naturvård hör i dessa sammanhang tydligt ihop. Upplandsstiftelsen avser att särskilt inbjuda kommunerna och landstinget till utökad samverkan både vad gäller arbetet med områdesskydd och olika projektverksamheter i såväl kulturlandskapet som skogslandskapet och vattenmiljöer. Det är angeläget att stiftelsens specialistkunskaper kan utnyttjas i det samanhanget och att det kommunala perspektivet ges ökat utrymme i stiftelsens verksamhet.
5 Upplandsstiftelsens naturvårdspolicy (6) MÅL De av riksdagen 16 antagna miljökvalitetsmålen, inklusive de beslutade delmålen i propositionen Svenska miljömål delmål och åtgärdsstrategier (prop. 2000/01:130, bet. 2001/02:MJU03, rskr.2001/02:36) samt (prop.2004/5:150) utgör målen för det nationella miljövårdsarbetet. Dessa mål med delmål finns också överförda och preciserade till regional nivå. Upplandsstiftelsen ansluter till dessa miljökvalitetsmål bl a genom ett aktivt naturvårdsarbete som tar stöd i de formulerade målsättningarna. Vissa miljökvalitetsmål med tillhörande delmål har särskilt stor betydelse för naturvårdsarbetet. Dessa är: - Levande skogar - Ett rikt odlingslandskap - Myllrande våtmarker - Levande sjöar och vattendrag - Hav i balans samt levande kust och skärgård - God bebyggd miljö - Ett rikt växt- och djurliv Upplandsstiftelsen har också som syfte att främja medborgarnas möjligheter till vistelse i naturen. Tillgängliga naturområden får en allt större betydelse för människors välbefinnande. Vandringar, naturstudier eller bara avkoppling ökar livskvaliteten och befrämjar den fysiska och psykiska hälsan. Ett mål för Upplandsstiftelsen är att alla medborgare ska ha tillgång till naturmarker av god kvalitet och att det ska finnas lättillgänglig information om länets natur- och friluftsområden. POLICY FÖR 2010-TALET OMRÅDESSKYDD Upplandsstiftelsens inriktning inom områdesskyddet bör vara mot arealmässigt något mindre mark- eller vattenområden som ska ha stora värden både för biologisk mångfald och för friluftslivet. Det är viktigt att objekten bidrar till att öka tillgängligheten till landskapet för länets invånare. Stiftelsen har en friare roll än myndigheterna och ska kunna tillämpa olika former för att freda och vårda natur. I vissa fall är det t ex angeläget att kunna förvärva markområden där markanvändningen starkt begränsas. I andra fall kan olika avtal och överenskommelser tecknas i samverkan med markägare för att t ex vårda vissa naturtyper. Upplandsstiftelsen ska i första hand skydda mark- och vattenområden som har stor betydelse för både biologisk mångfald och friluftsliv. Friluftsinriktade objekt som säkerställer tillgängligheten skall särskilt beaktas. När behov föreligger kan områden med huvudsakligt intresse för enbart friluftsliv eller naturvård skyddas. Upplandsstiftelsens insatser bör ha inriktning mot objekt som kompletterar det statliga arbetet och som har särskild regional betydelse. Arbetet ska i hög grad vara inriktat på samarbete med kommunerna, där också kommunernas planer ska beaktas. Upplandsstiftelsen ska följa det statliga arbetet och kan biträda vid behov.
6 Upplandsstiftelsens naturvårdspolicy (6) Objektstyper: Stränder och strandnära marker med sjöar och åsträckor som erbjuder bad- och fiskemöjligheter Kust- och skärgårdar med möjligheter till bad, fiske och rekreation Tätortsnära objekt med stor betydelse för rekreation Objekt med strategisk betydelse där förutsättningar för friluftslivet kan utvecklas Mark- och vattenobjekt med rödlistade arter eller andra starka bevarandemotiv där Uppsala län har ett nationellt ansvar för bevarandet Mosaiker av våtmarker, sumpskogar och skog Rikkärr Kulturmarker (mosaik av äng, hage och skogsbete) Naturmiljöer med sandfält eller åsar Små naturskogsobjekt OMRÅDESFÖRVALTNING De natur- och friluftsområden som förvaltas av Upplandsstiftelsen ska skötas så att biologisk mångfald bevaras och utvecklas vara väl iordningställda för besökare och utgöra en viktig tillgång i folkhälsoarbetet. vara en resurs för lokal och regional utveckling Planer för skötsel och bevarande alla Stiftelsens områden ska ha en aktiv skötselplan som även inkluderar tillgänglighet uppföljningsbara mål och bevarandemål för olika arter och naturtyper ska successivt utarbetas Natura 2000 områdena får bevarandeplaner med uppföljningsbara bevarandemål upprättade av Länsstyrelsen Friluftsliv, naturturism och information friluftsanordningarna ska vara väl utvecklade och underhållna Stiftelsen ska successivt utveckla pedagogiken för besökare, särskilt med inriktning på barn och ungdom samt andra utpekade målgrupper uppföljningsbara mål avseende besökare ska tas fram informationen i områdena ska utvecklas på sådant sätt att den tillgodoser besökares behov, skapar förståelse och höjer kunskaperna om natur och naturvård. informationen om natur- och friluftsområden ska utvecklas i samverkan med kommunerna, Regionförbundet, Landstinget, Länsstyrelsen, Biotopia m fl för att höja kunskaps- och ambitionsnivån samt för att optimera resurserna Natur- och friluftsområdenas skötsel Stiftelsens områden ska så långt det är möjligt skötas så att bevarandemål för biologisk mångfald och friluftsliv nås
7 Upplandsstiftelsens naturvårdspolicy (6) samordningen inom Stiftelsen ökas för att tillföra ytterligare kompetens till förvaltningen särskilt på art- och naturtypsnivå uppföljningsbara mål på art- och naturtypsnivå tas successivt fram. Metoder för utvärdering av genomförda åtgärder utvecklas Lokal förankring förvaltningen ska präglas av samverkan med närboende och andra berörda. Stiftelsens områden ska vara en resurs för lokal och regional utveckling som kan bidra ökad livskvalitet, utveckling av näringslivsverksamhet och flera arbetstillfällen. Uppföljning och utvärdering av förvaltning samverkan med staten m fl för att klarlägga om de olika målen nås och om skötselåtgärderna varit relevanta för att nå målen NATURVÅRD Markanknuten naturvård Upplandsstiftelsens olika landskapsprogram har varit framgångsrika när det bl a gäller konkreta resultat. Mälarhagar, Roslagshagar, Ekologisk landskapsplanering i Länna-, Vällen- och Dalälvstrakterna har alla gemensamt att de bygger på nära samverkan med olika aktörer och med omfattande extern finansiering. Ett stort antal naturmiljöer inom dessa program har fredats och eller sköts för att stärka förutsättningarna för växt- och djurlivet, inte minst för hotade arter. Detta gäller både i skogs- och kulturlandskapet. Stiftelsen ska fortsätta att utveckla projektverksamheterna ytterligare, både landskapsprogrammen såväl som enskilda projekt, och ha en öppenhet för olika konstellationer och samverkansformer. Det är angeläget att i ökad grad involvera kommunerna i arbetet. Det är viktigt att möjligheterna till externa medel hela tiden prövas. Arbetet med hotade arter och miljöer är grundläggande inom naturvården. Stiftelsen har utvecklat specialistkunskaper avseende flera viktiga artgrupper inom både skogsoch jordbrukslandskapet. Det viktiga arbetet fortsätter och ett mål är att arterna ska uppnå gynnsam bevarandestatus. Stiftelsens insatser är en del i ett vidare arbete på både nationell nivå och inom europeiska unionen. Det finns ett stort behov av att bevara, sköta och i vissa fall återskapa våtmarker i det uppländska landskapet. Det är angeläget att stiftelsen tillsammans med andra parter formulerar en verksamhetsplan för hur arbetet med våtmarker kan utvecklas. Planen ska inkludera prioriteringar och mynna ut i konkreta åtgärder. I detta arbete är det viktigt att alla berörda kompetensområden inom stiftelsen medverkar. En brist inom den operativa naturvården är att det finns få metoder för utvärdering och uppföljning av genomförda åtgärder. Det är angeläget att metoder kan utvecklas och stiftelsen avser att samverka med flera berörda organisationer för att ta fram modeller för uppföljning och utvärdering.
8 Upplandsstiftelsens naturvårdspolicy (6) Vattenvård Stiftelsen har under ett par decennier levererat ett omfattande kunskapsunderlag avseende både sjöar, vattendrag och kustvatten. Materialet utgör ett betydelsefullt underlag i den fysiska planeringen och beaktas i olika former av exploateringar där vattnens naturvärden vägs in. I det fortsatta arbetet prioriteras en inriktning mot konkreta åtgärder. Det kan handla om att freda viktiga reproduktionsområden för fisk och andra vattenlevande organismer till skötsel av strandzoner och våtmarker för att främja akvatiska naturvärden. Arbetsformerna inriktas på att anlägga projekt, samverka med andra berörda, tillskapa finansiering och genomföra planerade åtgärder. Stiftelsens insatser koncentreras till i första hand sjöar, vattendrag och våtmarker. Upplandsstiftelsens kunskaper om kustvattenmiljöerna ska i första hand komma till användning i strategiska sammanhang och i direkta konkreta åtgärder. Stiftelsen ska delta i arbetet med att utveckla förutsättningarna för ekologiskt hållbart fritidsfiske i Uppsala län. Detta kan ske genom olika främjande insatser. Det finns ett stort behov av att sprida kunskap om livet under vattenytan. För många är det okänt vilka växt- och djursamhällen som existerar i rinnande vattendrag, på sjöbottnar eller i grunda vikar. Stiftelsen ska utveckla informations- och kunskapsförmedling om vattenmiljöer. BIDRAG TILL NATURVÅRDSARBETE Bidrag till organisationer och enskilda för i första hand praktiskt naturvårdsarbete ska delas ut för att stimulera och främja naturvårdsarbetet. NATURVÅRDSPRIS Stiftelsens naturvårdspris ska delas ut enligt samma principer som hittills. SAMRÅDSGRUPPER Upplandsstiftelsen utser efter behov och i samverkan med andra parter rådgivande grupper som resurs för naturvårds- och förvaltningsarbetet. Gruppernas funktion är att vara rådgivande för stiftelsens arbete, men utgör också forum för förslag, prioriteringar och arbetsfördelning som kan beröra andra parter inom länets naturvårdsarbete.
9
10
11
12
Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16
Naturvårdsplan 2010 Lysekils kommun DEL 2 Åtgärdsprogram Antagandehandling 2010-12-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 1.1 Syfte 1.2 Innehåll 1.3 Begränsningar 1.4 Beskrivning av hur planen arbetats
Läs merFördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014
Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014 "Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden." 18 november 2014 HUT
Läs merNaturvårdsprogram för Färgelanda kommun
Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas
Läs merNaturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014
Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram för Hällefors kommun Uppdaterad kortversion Ett naturvårdsprogram för Hällefors kommun antogs i komunfullmäktige 2010-11-16. I denna kortversion
Läs merLektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?
Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken
Läs merLokala miljömål för Tranemo kommun
Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska
Läs merHur mår miljön i Västerbottens län?
Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken
Läs merUTKAST MILJÖKONSEKVENSER
1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad
Läs merVerksamhetsstrategi 2015
Verksamhetsstrategi 2015 Innehåll Inledning 4 Vårt uppdrag 5 Bruka utan förbruka 5 Skogsriket med värden för världen 6 Skogspolitiska mål 6 Produktionsmålet 6 Miljömålet 6 Sveriges miljömål och miljöarbete
Läs merInformation till prospekteringsföretag i Västerbotten
Maj 2010 Information till prospekteringsföretag i Västerbotten OMRÅDEN SOM KRÄVER SÄRSKILD HÄNSYN Nationalparker Syftet med nationalparker är att bevara ett större sammanhängande område av en viss landskapstyp.
Läs mer2013 2015 FLERÅRSPLAN
2013 2015 FLERÅRSPLAN Upplandsstiftelsen 2 Stiftelsens unika roll 3 Uppdraget 3 Långsiktig inriktning 3 Faktorer att ta hänsyn till 3 Utveckling av prioriterade frågor 4 Stiftelsen som resurs för medlemmarna
Läs merRiktlinjer och åtgärder för friluftslivsarbetet i Örnsköldsviks kommun
Datum /2015-01-14/ Riktlinjer och åtgärder för friluftslivsarbetet i Örnsköldsviks kommun Godkänd av förvaltningschefsgruppen 2015-01-15 Datum 1(1) Antagen av: Förvaltningschefsgruppen Dokumentägare: Förvaltningschef,
Läs merAreella näringar 191
Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om
Läs merMÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.
Hedströmmen MÄLAREN Kolbäcksån Arbogaån Svartån Örsundaån Råckstaån Sagån Oxundaån Märstaån Fyrisån EN SJÖ FÖR MILJONER Köpingsån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor
Läs merBilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2
2009-10-15 Strömstad Kommun VINDKRAFTSPLAN 2009 Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR INNEHÅLL 1. MILJÖBALKEN...2 2. RIKSINTRESSEN, MB 3 & 4 kap...2 2.1 Naturvård, 3 kap 6... 2 2.2 Friluftsliv, 3 kap 6...
Läs merKAP. 5: SAMMANFATTNING OCH PROGRAM FÖR PLANERING AV EN FRAMTIDA MARKANVÄNDNING
Kap.5: Sammanfattning och program för planering av en framtida markanvändning KAP. 5: SAMMANFATTNING OCH PROGRAM FÖR PLANERING AV EN FRAMTIDA MARKANVÄNDNING 51 Vägval Myttinge - förslag till framtida användning
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007
Beredningsgruppen för miljö 2004-11-30 HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007 Inledning Beredningsgruppen för miljö har tillsammans med en rad aktörer utarbetat en strategi för vilka insatsområden
Läs merRemissvar Bygg Gotland förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010 2025 Dnr 82004
Gotlands Ornitologiska Förening c/o Måns Hjernquist Sproge Snoder 806 623 44 Klintehamn 0498-24 42 63 gof@blacku.se Stadsarkitektkontoret Gotlands Kommun 621 81 Visby Remissvar Bygg Gotland förslag till
Läs merFolkhälsa och miljö. Mål - miljö. Mål - folkhälsa
Folkhälsa och miljö Mål - folkhälsa Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget att folkhälsan förbättras för de grupper i befolkningen
Läs mer10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling.
10. Nationella mål är livsviktigt för människan och en förutsättning för allt liv på jorden. Vattnet rör sig genom hela ekosystemet, men för också med sig och sprider föroreningar från en plats till en
Läs merMINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06. Närvarande från länsstyrelsen: Anna-Lena Fritz, Magnus Martinsson och Ingrid Thomasson
MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06 Dnr 511-1375-15 1(7) Minnesanteckningar från informationsmötet i Othem bygdegård 2015-11- 03 angående undersökningen i riksintresseområdet Filehajdar, Hejnum hällar
Läs merProgram för Jönköpings kommuns skogar
1 Program för Jönköpings kommuns skogar Borttaget: och trädbärande marker Jönköpings kommun har ca 5 000 ha skog bestående av 50 % lövskog och 50 % barrskog. 1 100 ha av skogsmarken är naturreservat och
Läs merFörslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun
1(10) Naturvårdsenheten Naturvårdshandläggare Linnea Bertilsson Enligt sändlista Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun Innehåll Förslag till beslut Ärendets handläggning
Läs merrör naturvård, lokalisering och exploatering. DEL 1 FAKTA Dokumentet finns på www.halmstad.se/natur
Halmstads Från insektsliv till Friluftsliv Halmstads kommun är fantastisk med sin rika och omväxlande natur, där kusten, åarna, myrmarkerna, slättlandskapet, skogarna och stadsmiljöerna skapar en variation
Läs merStrukturbild för Skåne. - dialog om Skånes utveckling kopplat till fysisk planering
Strukturbild för Skåne - dialog om Skånes utveckling kopplat till fysisk planering Region Skåne har ansvar för Hälso- och sjukvård samt tandvård Kollektivtrafik - Skånetrafiken Regional utveckling inklusive
Läs merKommittédirektiv. Parlamentarisk beredning för underlag om hur miljökvalitetsmålen kan nås. Dir. 2010:74
Kommittédirektiv Parlamentarisk beredning för underlag om hur miljökvalitetsmålen kan nås Dir. 2010:74 Beslut vid regeringssammanträde den 1 juli 2010 Sammanfattning En parlamentariskt sammansatt beredning,
Läs merVISIONER Vision 2015 Visioner för översiktsplanen Strategisk plan
VISIONER Vision 2015 Visioner för översiktsplanen Strategisk plan Visioner Vision 2015 Kommunfullmäktige antog i maj 2004 en vision för Hammarö, Vision 2015. Utarbetandet av visionen har varit en process
Läs merFörslag till Skärgårdspolitiskt program för Stockholms läns landsting Remiss från Stockholms läns landsting, regionplane- och trafikkontoret
PM 2009:119 RII (Dnr 304-736/2009) Förslag till Skärgårdspolitiskt program för Stockholms läns landsting Remiss från Stockholms läns landsting, regionplane- och trafikkontoret Borgarrådsberedningen föreslår
Läs mer61 Norrström - Sagåns avrinningsområde
61 Norrström - Sagåns avrinningsområde Sammanfattning Sagåns avrinningsområde, som tillhör Norrströms huvudavrinningsområde, ligger i Enköpings och Heby kommun i Uppsala län samt Sala och Västerås kommun
Läs merBevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken
Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:
Läs merProjektansökan. Projekt: Upptäck Gräsön - ökad kunskap och upptäckarglädje. Kommunens projektansvarige. Övriga kontaktpersoner
Projektansökan Projekt: Upptäck Gräsön - ökad kunskap och upptäckarglädje Län Uppsala län Kommun Östhammar Kommunens projektansvarige Kommunens projektansvarige Camilla Andersson Postadress Östhammars
Läs merBiologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet
Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet Myndigheter med ansvar för biologisk mångfald Naturvårdsverket, övergripande ansvar Länsstyrelserna, 21 stycken Kommuner, 290 stycken Jordbruksverket,
Läs merMeddelandeblad. Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående
Meddelandeblad Mottagare: kommunstyrelser, äldre- och handikappnämnder, äldre- och handikappförvaltningar, socialförvaltningar, högskolor; FoU-enheter, länsstyrelser; länsförbund, landsting, pensionärsorganisationer,
Läs merTEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT
Sida 1 av 6 TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT Giftfri miljö Frisk luft god kvalitet Levande sjöar och vattendrag Hav i balans samt levande kust och skärgård Ett rikt odlingslandskap Levande skogar Myllrande våtmarker
Läs merInternationell policy. Internationell policy
Internationell policy Innehållsförteckning Inledning 3 Bakgrund 3 Internationella samarbeten 3 Europeiska Unionen 3 Syfte 4 Organisation och ansvar 4 Internationell samordnare 4 Falköpings Internationella
Läs merKultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134
Kultur- och fritidspolitiskt program Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Innehåll 1. Inledning 3 2. Varför ett kultur- och fritidspolitiskt program 4 3. Möten som utvecklar
Läs merLänsstyrelsens arbete med områdesskydd LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN
Länsstyrelsens arbete med områdesskydd Länsstyrelsen områdesskydd Djur- och växtskyddsområden Biotopskyddsområden Naturreservat Naturvårdsavtal Natura 2000 Naturminne Landskapsbildsskydd Naturreservat
Läs merRegeringens skrivelse 2012/13:51
Regeringens skrivelse 2012/13:51 Mål för friluftslivspolitiken Skr. 2012/13:51 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 20 december 2012 Fredrik Reinfeldt Lena Ek (Miljödepartementet)
Läs merSäffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling.
Folkhälsoplan 2013 2014 1 Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling. Längre ner i visionstexten står det att Vi värnar om varandra och vårt samhälles
Läs merVerksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013
Verksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013 1. Förbundets ändamål och uppgifter Förbundets ändamål anges i förbundsordningen 4. Förbundets ändamål är att inom Trelleborgs kommun svara för
Läs merGötene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010
Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och lokala miljömål Bakgrund Följande dokument innehåller miljöpolicy och miljömål för Götene kommun. Miljöpolicyn anger kommunens
Läs merMål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun
Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24 109 2(5) Skogsbrukets mål Bedriva skogsbruk enligt reglerna för miljöcertifiering enligt FSC-standard. Bevara och
Läs merYttrande över Naturvårdsverkets förslag till nationell förvaltningsplan för storskarv (Diarienummer NV-00342-13)
registrator@naturvardsverket.se ulrika.hagbarth@naturvardsverket.se Stockholm 30 november 2013 Yttrande över Naturvårdsverkets förslag till nationell förvaltningsplan för storskarv (Diarienummer NV-00342-13)
Läs mer3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering
3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6.1 Miljömål Agenda 21 är FN:s handlingsprogram för hållbar utveckling. Programmet är ett globalt samarbete som anger mål och riktlinjer för att uppnå
Läs merFörord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete
Förord Vi har ett bra och effektivt miljöarbete i Sverige och Örebro län. I vårt län har vi minskat våra klimatpåverkande utsläpp med nästan 20 procent sedan 1990. Inom arbetet för minskad övergödning
Läs merMILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER
52(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER Ett genomförande av de möjligheter till utveckling som den fördjupade översiktsplanen medger ger olika konsekvenser i samhället. I följande
Läs merHÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE
KF-bilaga 16/2005 HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Miljöpolicy och miljöprogram för Höganäs kommun Antagna av kommunfullmäktige 2005-04-28 Innehåll 1. Höganäs och en hållbar utveckling 3 Hållbar utveckling
Läs merNationell strategi för Myllrande våtmarker
Nationell strategi för Myllrande våtmarker Ann Wahlström, Vattenmiljöenheten Vattendagen 8 februari 2006 2006-02-10 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Miljökvalitetsmålet Myllrande
Läs merNaturvårdens intressen
Naturvårdens intressen I Motala är det alltid nära till naturen. Inom Motala tätort är så mycket som en tredjedel av landarealen grönytor, med skiftande kvalitet och betydelse för boendemiljön och för
Läs merOmslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.
Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,
Läs merVerksamhetsplan 2015
Verksamhetsplan 2015 Vår drivkraft Vi vill det bästa för Skåne. Vi vill arbeta tillsammans med alla som möter Länsstyrelsen: Medborgare, kommuner och företag. VÅRT UPPDRAG VI SER TILL ATT RIKSDA- GENS
Läs mer25(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka 25(60)
25(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka 25(60) 26(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka NATUR, FRILUFTSLIV OCH TURISM Människan mår bra av att uppleva grönska. Grönstrukturen tilldelas i huvudsak
Läs merVästerbottens Skidförbund har vid Skidtinget 2012 i Umeå arbetat med de strategiska områden SSF pekat ut för att nå visionen.
För kommande verksamhetsår, 2012-2013, föreslås att skall arbeta med huvudinriktning enligt denna verksamhetsplan. Förbundets båda kommittéer, alpint och längd, är de delar av förbundets organisation som
Läs merSvenska modellen. Skydd. Ex HF. Generell hänsyn
Svenska modellen Skydd Ex HF Generell hänsyn MILJÖHÄNSYN VID SKOGLIGA ÅTGÄRDER BEVARA FÖRST -- NYSKAPA NU!!... ÅTERSKAPA B E V A R A F Ö R S T Ä R K Skog med naturvärden knutna till marksvampar, hänglavar,
Läs merMarint områdesskydd Västra Götalands Län. HAV I BALANS samt LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD
Marint områdesskydd Västra Götalands Län HAV I BALANS samt LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD Miljövalitetsm valitetsmålenlen 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurningf 4. Giftfri miljö
Läs merInternationell policy för Tranemo kommun
Internationell policy för Tranemo kommun 2012-2013 Fastställd av kommunfullmäktige (datum) Innehållsförteckning 1. INLEDNING 2. SYFTE 3. FRAMTIDSBILD 4. ÖVERGRIPANDE MÅL 5. FRAMGÅNGSFAKTORER 6. PRIORITERADE
Läs merLektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?
Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?
Läs merFöreskrifter för Naturreservatet Vänga mosse
349:29 Antagna av Kommunfullmäktige 2010-06-17 Gälller fr o m 2010-06-17 Beslut om naturreservat enligt 7 kap 4 miljöbalken Uppgifter om naturreservatet Namn: Naturreservatet Vänga mosse Län: Västra Götaland
Läs merVad händer i Stockholmsregionens gröna kilar?
Vad händer i Stockholmsregionens gröna kilar? Göteborg 2016-06-09 Bette Lundh Malmros och Elisabeth Mårell Stockholms läns landsting Innehåll 1 - Historik viktiga vägval och ställningstaganden 2 - Vad
Läs merSTRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun
STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun
Läs merBevarandeplan för Natura 2000-område
2010-11-25 Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0520058 Måseskär.lst.s EU:s medlemsländer bygger upp ett sk. ekologiskt nätverk av naturområden som kallas Natura 2000. Livsmiljöerna för vilda djur och
Läs merPromemoria 2014-11-07
Naturvårdsenheten Promemoria 2014-11-07 sid 1 (6) 511-4251-14 0584 Nedan följer en sammanställning av inkomna yttranden över förslag till utvidgat strandskydd i Vadstena kommun samt Länsstyrelsens eventuella
Läs merDetaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun. Behovsbedömning KS 13.386
KS 13.386 Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun Behovsbedömning Sektor samhällsbyggnad Plan- och exploateringsenheten 2016-03-04 Innehåll 1 Allmänt 3 2 Kort beskrivning
Läs merVad alla bör veta om miljöbalken! Källa: Miljöbalksutbildningen
Vad alla bör veta om miljöbalken! Källa: Miljöbalksutbildningen INNEHÅLL 1. Miljöbalkens historia 2. Miljöbalkens syfte och mål 3. Balkens fem grundstenar 4. Balkens struktur 5. När gäller miljöbalken?
Läs merSKOGSRIKET-regional färdplan för Västerbotten
SKOGSRIKET, regional färdplan för Västerbotten Skogsriket från ord till handling Nationella visioner möter den regionala utvecklingskraften Lycksele, 31 oktober och 1 november 2012 1 Förord När jag fick
Läs merx Stockholms läns landsting i (s)
x Stockholms läns landsting i (s) Tillväxt- och regionplanenämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE Tillväxt- och regionplaneförvaltningen 2015-03-19 TR 2015-0016 Handläggare: Maja Berggren Tillväxt- och regionplanenämnden
Läs merEtt rikt växt- och djurliv
Ett rikt växt och djurliv Agenda 21:s mål Senast till år 2010 har förutsättningar skapats för att bibehålla eller öka antalet djur och växtarter med livskraftig förekomst i jordbruks och skogslandskapet
Läs merMål och åtgärder. Foto: Simon Jonegård. Jönköpings kommuns Naturvårdsprogram
Foto: Simon Jonegård 81 Naturvårdsprogrammets mål och åtgärder berör huvudsakligen kommunägd mark och ska genomföras under programperioden 2009-2013. Tekniska utskottet är huvudansvarigt för att målen
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet. Riktlinjer för Örebro läns landstings internationella engagemang
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för Örebro läns landstings internationella engagemang Riktlinjer för Örebro läns landstings internationella engagemang är ett av flera styrdokument i landstinget.
Läs merHav i balans samt levande kust och skärgård
MILJÖKVALITETSMÅL 5 Hav i balans samt levande kust och skärgård Redovisning av ett regeringsuppdrag om miljömål. Rapporten ingår i en skriftserie som bildar underlag för beslut om vilka delmål som skall
Läs merHärnösands kommun. Innehåll. Bilaga 1 Härnösands kommun... 2. Kommunens naturvårdsorganisation... 2. Underlag... 2. Datahantering...
Bilaga 1 Härnösands kommun Innehåll... 2 Kommunens naturvårdsorganisation... 2 Underlag... 2 Datahantering... 2 Översiktlig beskrivning av Härnösands kommun... 3 Naturen... 4 Friluftsliv... 5 Sidan 1 av
Läs merGenerationsmål RIKSDAGSBESLUT OM MILJÖMÅLEN FOTO: ELLIOT ELLIOT/JOHNÉR
Generationsmål Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför
Läs merVerksamhetsplan för samverkan i Rösjökilen 2014 2014-02-11
Verksamhetsplan för samverkan i Rösjökilen 2014 2014-02-11 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Visionen 4 Budget 4 Möteschema 4 Verksamheter 2014 5 Studieresa 5 Marknadsföring 6 Vandringsleder 7 Kilinventering
Läs merResultat (signifikanta förändringar sista fem åren)
Bakgrund Västra Götalands marina skärgårdsmiljö är unik såväl ur ett nationellt som internationellt perspektiv. Detta innebär att även fågelfaunan måste betraktas som unik, och det är av största betydelse
Läs merBehovsbedömning för planer och program
BEHOVSBEDÖMNING 1 (13) Kommunstyrelseförvaltningen Behovsbedömning för planer och program Enligt Plan- och bygglagen (PBL), Miljöbalken (MB) och förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905)
Läs merStrategisk utvecklingsplan för Länsstyrelsen 2011-2013.
2 Strategisk utvecklingsplan för Länsstyrelsen 2011-2013. Innehåll 1 Vision, verksamhetsidé och värdegrund 2 Syftet med en strategisk utvecklingsplan 2.1 Uppföljning och utvärdering 2.2 Översyn och eventuell
Läs merKommunstyrelsen 2014-05-08. Plats och tid Kulturhuset Kajutan, Henån 2014-05-08 17:00-17:30
1 Plats och tid Kulturhuset Kajutan, Henån 2014-05-08 17:00-17:30 Beslutande Eva Skoglund Lotta Husberg Kerstin Gadde Elsie-Marie Östling Claes Nordevik Michael Relfsson Els-Marie Ragnar Ingrid Cassel
Läs merKommittédirektiv. En nationell miljömålssamordnare för näringslivet. Dir. 2014:105. Beslut vid regeringssammanträde den 26 juni 2014
Kommittédirektiv En nationell miljömålssamordnare för näringslivet Dir. 2014:105 Beslut vid regeringssammanträde den 26 juni 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska i rollen som nationell miljömålssamordnare
Läs merVerksamhetsplan 2015-2018
Verksamhetsplan 2015-2018 FÖR SKARABORGS KOMMU NALFÖRBUND ANTAG EN AV SKARAB ORGS FÖRBUN D S FU LLMÄKTIG E 2015 04 24 Utgångspunkter för verksamheten Utmaningar Skaraborg står inför att hantera flera påtagliga
Läs mer148 Översiktsplan 2013, Kristianstads kommun
RIKSINTRESSE FÖR VINDBRUK Energimyndigheten är den myndighet som har ansvar för beslut om områden av riksintresse för energiproduktion. Att ett område är angivet som riksintresse för vindbruk innebär att
Läs merBildande av naturreservat Norrköpings ekbackar
BESLUT 1(8) Vårt diarienummer 8/03 265 Handläggare, titel, telefon Eva Siljeholm, kommunekolog 011-15 19 65, 073-020 19 65 Bildande av naturreservat Norrköpings ekbackar Förslag till beslut 1 Norrköpings
Läs merYttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010
Göteborg 2010-06-22 Byggnadsnämnden Box 2554 403 17 Göteborg Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010 Historik och nutid Fässbergsdalens
Läs merVerksamhetsplan 2014-2015
Verksamhetsplan 2014-2015 Med arbetsplan och budget för 2013 Vår vision är o Ett Västra Götaland där individen lever ett gott liv i ett hållbart och tryggt samhälle utan alkohol eller andra droger. Vårt
Läs merSvenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv
7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna
Läs merLinnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse
Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Beslutat av Rektor Inledning 3 Gemensamma mål och strategier 4 Det fortsatta arbetet 7 2 (7) Inledning Familjen Kamprad
Läs merRiksintressen. Vi ska vara rädda om våra riksintressen!
Vi ska vara rädda om våra riksintressen! Allmän beskrivning av riksintressen I miljöbalken 3 kap 6 står det Områden som är av riksintresse för naturvård, kulturmiljövård eller friluftsliv skall skyddas
Läs mer2004-01-19 FÖRSLAG. Övergripande samarbetsavtal Linköpings universitet - Landstinget i Östergötland
REGIONALT ALF-AVTAL Parter i detta avtal är Landstinget i Östergötland (Landstinget) och Linköpings universitet (Universitetet), nedan gemensamt benämnda parterna. Vad avtalet reglerar Detta avtal är ett
Läs merSvenska Björn SE0110124
1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-12-12 Beteckning 511-2006-060144 Svenska Björn SE0110124 Bevarandeplan för Natura 2000-område (Enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Norrgrund
Läs merÖversyn av föreskrifter för Sonfjällets nationalpark - konsekvensanalys
Naturvårdsverket 2013-11-19 Diarienummer NV-04894-13 Översyn av föreskrifter för Sonfjällets nationalpark - konsekvensanalys A Allmänt 1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Inom landets nationalparker
Läs merMorakärren SE0110135
1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-02-05 Beteckning 511-2005-071404 Morakärren SE0110135 Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Inledning Bevarandeplanen
Läs merNy 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn
Underlag för samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn Örnsköldsviks kommun, Västernorrlands län 2014-03-21 1 Inledning 1.1
Läs merInriktningsplan för åren 2016 2018 (3 år)
Inriktningsplan för åren 2016 2018 (3 år) Utgångspunkter Antagen av förbundsstämman den 11 oktober 2015. Medborgarnas och därmed samhällets behov av säkerhet och trygghet är grunden för Civilförsvarsförbundets
Läs merBEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING
ANTAGANDEHANDLING NORMALT PLANFÖRFARANDE DNR KS 2011/416 2014-06-02 PLAN NR 158 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Del av Kv. Svärdet, Tomelilla kommun, Skåne län INLEDNING Varje detaljplan
Läs merPå Orust nns drygt 6 000 ha åkermark och cirka 1 300 ha betesmark. Lantbruksnämnden klassi cerade 1990 jordbruksmarken i tre kategorier:
5 AREELLA NÄRINGAR AREELLA NÄRINGAR 5.1 JORDBRUK Jordbruket är en näring av nationell betydelse enligt miljöbalken 3:4. Det betyder att brukningsvärd jordbruksmark inte får tas i anspråk för annat ändamål,
Läs merRiktlinjer för budgetåret 2013 avseende statens bidrag till Stiftelsen Svenska Filminstitutet
Svenska Filminstitutet Enhet l ^.cft/vww.cx Regiat. 2013 "01-09 Regeringsbeslut 16 REGERINGEN D*SHaO 2>- I 5" 2012-12-20 Ku2012/1898/RFS (delvis) Kulturdepartementet Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box
Läs merSkånska åtgärder för miljömålen Utförligare beskrivningar av åtgärderna. Foto: Mayra Caldiz Skydd av natur- och kulturvärden
Skånska åtgärder för miljömålen Utförligare beskrivningar av åtgärderna Foto: Mayra Caldiz Skydd av natur- och kulturvärden 1. Fortsatt skydd av värdefulla miljöer Miljökvalitetsmål och preciseringar (huvudsakligt
Läs merErfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014
Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014 Foto: Mats Blomberg. Kometprogrammet Vad är det? Kronobergs län har under perioden 2010 till 2014 varit ett av fem försöksområden i projektet Kometprogrammet
Läs merLandskapet Tätortsnära i Örebro kommun Hjälmar-
Landskapet Tätortsnära i Örebro kommun Hjälmar- vardagslandska p landskapet Foto: Torbjörn Arvidsson Foto: Torbjörn Arvidsson Kilsbergens vildmark Fågelrika våtmarksområde Foto: Torbjörn Arvidsson Tätortsnära
Läs merRemissvar Översiktsplan för Danderyds kommun 2013-2030
1(6) Remissvar Översiktsplan för Danderyds kommun 2013-2030 Ärendet Ett samrådsförslag till ny översiktsplan för Danderyds kommun 2013-2030 har tagits fram av kommunledningskontoret tillsammans med sakkunniga
Läs merRovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län 1
Rovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län 1 Bakgrund till rovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län Denna policy ska ses som ett stöd för föreningens medlemmar vid arbete med
Läs mer