Folkhälsa och miljö. Mål - miljö. Mål - folkhälsa
|
|
|
- Per-Erik Svensson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Folkhälsa och miljö Mål - folkhälsa Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget att folkhälsan förbättras för de grupper i befolkningen som är mest utsatta för ohälsa. Mål - miljö Lokala miljömål är drivande i kommunens samhällsutveckling De lokala miljömålen bidrar positivt till att Sveriges miljömål uppfylls. 9
2 Bakgrund Hållbar utveckling är en utveckling som tillfredställer våra behov idag utan att äventyra för kommande generationer att kunna tillgodose sina. Tanken på en hållbar utveckling utgör även grunden i kommunens miljö- och folkhälsoarbete. Mål för miljö och folkhälsa är sektorsövergripande och långsiktiga och berör samtliga dimensioner av hållbar utveckling. I samspelet mellan den ekologiska, den ekonomiska och den sociala dimensionen utgår miljömålen främst ifrån den ekologiska dimensionen och folkhälsomålen ifrån den sociala dimensionen. En modell för att åskådliggöra det komplexa samspelet mellan de olika dimensionerna kan åskådligöras på följade sätt. Förälskat par vid Skräcklan. Nationella folkhälsomål: Mål 1. Delaktighet och inflytande i samhället Mål 2. Ekonomisk och social trygghet Mål 3. Trygga och goda uppväxtvillkor Mål 4. Ökad hälsa i arbetslivet Mål 5. Sunda och säkra miljöer och produkter Mål 6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjuk vård Mål 7. Gott skydd mot smittspridning Mål 8. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa Mål 9. Ökad fysisk aktivitet Mål 10. Goda matvanor och säkra livsmedel Mål 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dop ning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande Man har genom åren sett att hållbar utveckling handlar om att värna om och nyttja givna resurser på ett hållbart sätt. Men det handlar också om resurseffektivitet och om att långsiktigt förvalta och investera i mänskliga, sociala och fysiska resurser. Att värna om naturresurser och människors hälsa är en avgörande förutsättning för utveckling och välstånd. Hållbar utveckling bärs upp av samverkan mellan människors arbetskraft, kunskap och kreativitet. Folkhälsoarbetet Under senare år har inriktningen på folkhälsoarbetet ändrats från att ha varit koncentrerat på att förhindra/minska beteenden, som utgör risk för hälsan, till att mer söka orsakerna till att ett sådant beteende uppstår. Ytterst handlar dagens folkhälsoarbete om att skapa jämlika och mer jämställda villkor när det gäller hälsan. Vänersborgs kommun har en uttalad strävan efter att vara en trygg och säker kommun. Känslan av trygghet är ett grundläggande behov för oss människor och viktigt för vårt välbefinnande. Det är också en betydande faktor vid människors val av bostadsort. Den fysiska utformningen av gator, torg, bostads- och naturområden är exempel på planeringsfrågor som är av avgörande betydelse för invånarnas tillgång till staden, dess aktiviteter och service. Förståelsen för vikten av att prioritera folkhälsofrågorna har ökat under de senaste åren och det ska även fortsättningsvis arbetas aktivt med dessa frågor. Kommunens folkhälsoarbete regleras i ett folkhälsoprogram som utarbetas i samråd med Västra Götalandsregionen. En av Vänersborgs styrkor är närheten till naturområden av hög kvalitet, levande kulturlandskap och små såväl som stora vattenområden. Ett varierat landskap med möjligheter till naturkontakt har visat sig ha goda effekter på 10
3 människors psykiska och medicinska välbefinnnande. Det gäller för alla åldrar men är mest märkbar hos kvinnor och äldre. Att vistas i naturen är en av de vanligaste metoderna för stressreduktion vid stark vardagsstress hos en person. Miljöarbetet I april 1999 antog riksdagen mål för miljökvaliteten inom 15 områden. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt. Regeringen har inrättat ett miljömålsråd som ansvarar för uppföljning av miljökvalitetsmålen. till förnyelsebara energikällor, gärna lokalt framtagna. Exempel på andra för kommunens angelägna miljöområden att arbeta med är naturvård, livsmedel, vatten och avfall. Kunskapsspridning och det lokala engagemanget är hörnstenar i ett kommunalt Agenda 21 arbete. Arbetet inom detta område sker kontinuerligt. Ett konkret exempel på årlig insats där temat är Agenda 21 och Folkhälsa är sommarjobb för ett tiotal ungdomar. Nationella miljökvalitetsmål för Vänersborgs kommun: Mål 1. Begränsad klimatpåverkan Mål 2. Frisk luft Mål 3. Bara naturlig försurning Mål 4. Giftfri miljö Mål 5. Skyddande ozonskikt Mål 6. Säker strålmiljö Mål 7. Ingen övergödning Mål 8. Levande sjöar och vattendrag Mål 9. Grundvatten av god kvalité Mål 11. Myllrande våtmarker Mål 12. Levande skogar Mål 13. Ett rikt odlingslandskap Mål 15. God bebyggd miljö Sommarjobbande Agenda 21-ungdomar. Nuläge Folkhälso- och miljöarbetet i Vänersborgs kommun bygger på samma värderingar, har till stor del samma mål och bedrivs på ett likartat sätt, till exempel genom att i lokalsamhället försöka påverka människors attityder och levnadsvanor. Genom ett utökat samarbete mellan folkhälso- och miljöarbetet ser man förutsättningar för att den gemensamma stävan mot ett hållbart samhälle ska få större effekt. Folkhälsoarbetet Inom folkhälsoområdet samarbetar Vänersborgs kommun med hälso- och sjukvården i Trestad. Samarbetet resulterar i ett antal befolkningsinriktade aktiviteter tillsammans med flera kommunala aktörer och frivilligorganisationer. Arbetet leds av ett hälsopolitiskt råd som är partssammansatt. Fikastund med glass på gågatan. Vänersborgs kommun antog 1997 ett lokalt handlingsprogram - en Agenda 21 för Vänersborg inleddes arbetet med att ta fram lokala miljömål, konkret formulerade och möjliga att följa upp. En särskild klimatstrategi är framtagen för arbetet med att ställa om från ändliga Miljöarbetet Miljöarbetet inom Agenda 21s område leds av kommunstyrelsens utskott för Agenda 21 med en miljösamordnare som verksställande tjänsteman. Förvaltningsorganisatoriskt tillhör funktionen Utvecklingskontoret. Vänersborgs kommun antog 1997 ett lokalt handlingsprogram - en Agenda 21 för Vänersborg går arbetet vidare med att ta fram lokala miljömål, konkret formulerade och möjliga att följa upp. Arbetet har i de inledande skedet bestått i att 11
4 I maj varje år lockar Vårruset i natursköna omgivningar vid Vänern runt kvinnor. samla de strategier och mål som finns antaget av kommunfullmäktige för miljöarbetet. Dessa har sorterats in under något av de för kommunen aktuella miljökvalitetsmålen. Det framtagna dokument kommer att bli fakta- och förslagsunderlag när diskussionen om miljömål för Vänersborgs kommun startar under Dokumentet är sammanställt av tjänstemän och underställt utskottet för Agenda 21. Inom miljöområdet sker ett samarbete mellan kommuner i många olika konstellationer beroende på vilken fråga det gäller. I Västra Götalands län startar under år 2005 projektet Agenda 21 i samverkan som kommer att bli ett viktigt forum för kommunalt samarbete mellan Agenda 21- samordnare eller motsvarande. Andra exempel på mer fast kommunalt samarbete är Energiråd Väst för energirådgivarna i länet, Avfallsbolaget TRAAB och Biogas Väst för biogassatsningar. Vänersborgs kommun är med i samtliga av dessa nämnda exempel. Så når vi målen Att arbeta för hållbar utveckling för Vänersborgs kommun handlar om att översätta nationella och regionala mål till lokala med den inriktning som stämmer med de värden kommunen och dess invånare vill värna om. En hälsosam livsmiljö är inte detsamma för alla människor och det skiftar dessutom under livets olika skeden. Därför ser man inom miljö- och folkhälsoarbetet på delaktighet och inflytande från kommunens innevånare som både ett mål i sig och som ett medel för att nå bra resultat. Folkhälsoarbetet Ett politiskt såväl som ett medborgerligt engagemang är av största vikt för ett effektivt folkhälsoarbete. För detta krävs dessutom att olika aktörer inom kommunen samarbetar och kompletterar varandra och att allt arbete utgår från en god kunskapsgrund. Insatserna ska vara av hälsofrämjande och/eller tidigt förebyggande art. Genom folkhälsoarbetet ska alltså främst friskfaktorer stärkas men det finns även behov av att identifiera riskfaktorer i samhället. Folkhälsoarbetet kräver stöd i tydligt formulerade mål och strategier, ekonomiska resurser samt kompetent ledarskap för att ge effekter på lång sikt. Insatserna måste dessutom grundas på kunskaper om hela befolkningens hälsosituation och välfärdsförhållanden. För att hålla hög kvalité på kommunens folkhälsoarbete läggs stor vikt vid uppföljning och utvärdering. Varje år genomförs både en uppföljning av kommunens folkhälsoarbete på uppdrag av Hälso- och sjukvårdsnämnden samt ett välfärdsbokslut på uppdrag av hälsopolitiska rådet. Läs mer: Folkhälsoprogram Miljöarbetet När 1997 års program för Agenda 21arbetet togs målen och strategierna fram i diskussioner i brett sammansatta intressegrupper. Resultatet blev ett genomarbetat och brett program där efterföljande moment, genomförande och uppföljning, blev lidande av att den kommunala organisationen för att leda det arbetet inte var långsiktig. Det år 2004 påbörjade miljömålsarbetet är både en uppdatering av 1997 års Agenda 21 program och en anpassning av arbetet till den för hela Sverige gemensamma inriktningen mot ett långsiktigt hållbart samhälle. Miljömålen kommer att gälla för fysiska och juridiska personer som på något sätt är verksamma i den geografiska kommunen Vänersborg. Kommunfullmäktige antar mål och program för arbetet. Kommunens roll är sedan dels att 12
5 övergripande leda och följa upp arbetet dels att som enskild aktör arbeta för att nå målen. Om målen för miljöarbetet ska bli framgångsrikt måste alla berörda ta sitt ansvar. Strategiskt för framgång är också att det bildas en långsiktig organisatorisk struktur för arbetet under en politisk ledning. Läs mer: Underlagsdel, förslag till miljömål Fortsatt arbete Folkhälsoarbetet skall bygga på kommuninvånarnas behov där sociala sammanhang, livsstil, miljö och ekonomi är vägledande. Vänerborgs framtida utveckling skall bland annat utmärkas av en hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande strategi vilket innebär att folkhälsoaspekter skall beaktas i samhällsplaneringen. För att på ett resurseffektivt sätt tillgodose kommuninvånares behov krävs ett bra samarbete på alla nivåer, mellan olika myndigeter, organisationer, föreningar och frivilliga. Det övergripande långsiktiga målet är att främja en god och jämlik livsmiljö för alla kommuninvånare. Särskilt angeläget är det att hälsan förbättras för de grupper som är mest utsatta för ohälsa. Trygghetsfrågorna Aktivt arbeta för en levande stad som samtidigt är en trygg plats. Vid fysisk planering beakta trygghetsfrågorna utifrån ett genusperspektiv är att ge kvinnor och män lika tillgång till hela Vänersborg. Paus under en cykeltur. Lokala miljömål Vänersborgs lokala miljömål ska vara grunden för kommunens miljöarbete. Första steget är att fastställa målen och därefter att arbeta för att nå dem. För att dessa mål ska bli drivande i samhällsutvecklingen så krävs även att ett program för uppföljning, utvärdering och fastställlande av nya mål arbetas fram. Den nationella ramen för de lokala miljömålen är Sveriges 15 miljömål (augusti 2005). Skapa förutsättningar för att ett nära samarbete mellan kommunens planeringsfunktioner och olika medborgargrupper vidareutvecklas. Närhet till natur och rekreationsmöjligheter Stimulera till naturbaserade aktiviteter är ett effektivt sätt att förebygga att ohälsa uppstår. Planera för bostadsområdens, arbetsplatsers, skolor och äldreboendens nära tillgång till natur och rekreationsområden är att aktivt arbeta med stressreduktion och återhämtning. 13
6 14
Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling.
Folkhälsoplan 2013 2014 1 Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling. Längre ner i visionstexten står det att Vi värnar om varandra och vårt samhälles
Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA
Folkhälsoprogram 2014-2017
Styrdokument, program Stöd & Process 2014-03-10 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 91088 KS/2013:349 [email protected] Folkhälsoprogram 2014-2017 Nivå: Kommungemensamt Antagen: Nämndens
3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering
3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6.1 Miljömål Agenda 21 är FN:s handlingsprogram för hållbar utveckling. Programmet är ett globalt samarbete som anger mål och riktlinjer för att uppnå
Folkhälsostrategi 2014-2018
Folkhälsostrategi 2014-2018 En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande och förebyggande insatser åstadkomma en
Hälsosamma Skinnskatteberg
Hälsosamma Skinnskatteberg Folkhälsoplan 2012 2015 Skinnskattebergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24, 77, Dnr 2012.0577.773 1. Alla har lika rätt till god hälsa För att skapa förutsättningar
Lokala miljömål för Tranemo kommun
Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska
Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.
Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt
FOLKHÄLSOPLAN för Filipstads kommun 2015-2018
FOLKHÄLSOPLAN för Filipstads kommun 2015-2018 Ett aktivt folkhälsoarbete har bedrivits i Filipstad under en längre tid. Sedan år 2004 är det Lokala folkhälsorådet (LFHR) direkt underställt kommunstyrelsen.
FOLKHÄLSOPLAN 2012-2014 FOLKHÄLSORÅDET
FOLKHÄLSOPLAN 2012-2014 FOLKHÄLSORÅDET Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-27 Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 1 2 Folkhälsomål i Mönsterås kommun... 1 3 Folkhälsoarbete i Mönsterås kommun... 2 3.1
Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Thomas Johansson 2013-04-12 ON 2013/0049 0480-45 35 15 Omsorgsnämnden Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Omsorgsnämnden
Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010
Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och lokala miljömål Bakgrund Följande dokument innehåller miljöpolicy och miljömål för Götene kommun. Miljöpolicyn anger kommunens
Lokala miljömål 2016-2021. Dokumenttyp Riktlinje För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2021
Lokala miljömål 2016-2021 Dokumenttyp Riktlinje För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2021 Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef Fastställt Kommunfullmäktige Dokumentet
Verksamhetsplan 2014 Folkhälsorådet Mariestads kommun
Verksamhetsplan 2014 Folkhälsorådet Mariestads kommun 1 Inledning Kommunstyrelsen har beslutat om att ta fram en Folkhälsostrategi för Mariestads kommun 2014-2017. Syftet med folkhälsostrategin är att
Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.
Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,
Hur mår miljön i Västerbottens län?
Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken
Folkhälsoplan. för Partille 2015 2016
Folkhälsoplan för Partille 2015 2016 Innehåll Del 1 3 Folkhälsa 3 Uppgift 3 Folkhälsoarbete 3 Mål och fokusområden 4 Övergripande mål 4 Inriktningsmål livscykelperspektiv 4 Fokusområden 4 Del 2 Handlingsplan
Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet. Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa
Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa 11 målområden som stödjer det nationella folkhälsomålet 1. Delaktighet och
Välfärds- och folkhälsoredovisning
Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Inledning och resultat i korthet Kommunkontoret 4 Kartläggningens olika delar A. Inledning och resultat i korthet B. Resultatdel, välfärd C. Resultatdel,
Dokumentbeteckning. Folkhälsostrategi för Trollhättans Stad 2014-2018. Handläggare/Förvaltning Folkhälsostrateg/KSF
Övergripande syfte Trollhättans Stads folkhälsoarbete ska ske för att förverkliga de nationella folkhälsomålen. Gäller för Strategin gäller för samtliga verksamheter i Trollhättans Stad. Referensdokument
Alkohol- och drogpolitiskt program
STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN Alkohol- och drogpolitiskt program Antaget av Kommunfullmäktige 2007-10-11, 178 Folkhälsorådet Skrivelse 1 (5) 2007-05-14 Lis palm 0526-19121 Dnr: [email protected]
Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?
Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken
Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun. Behovsbedömning KS 13.386
KS 13.386 Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun Behovsbedömning Sektor samhällsbyggnad Plan- och exploateringsenheten 2016-03-04 Innehåll 1 Allmänt 3 2 Kort beskrivning
Utmaningar för en bättre folkhälsa
Utmaningar för en bättre folkhälsa Folkhälsoplan 2015 1 Innehållsförteckning: Sida Folkhälsopolitikens elva målområden 3 Folkhälsopolitisk policy Västra Götalandsregionen 3 Vision för folkhälsoarbetet
Åtgärdsplan 2008. Folkhälsorådet i Härryda kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Åtgärdsplan 2008 Folkhälsorådet i Härryda kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 NATIONELLA MÅL... 4 LOKALT FOLKHÄLSOARBETE... 4 INSATSER I HÄRRYDA KOMMUN... 5 HÄLSOFRÄMJANDE SKOLA... 6 KAMRATSTÖDJARUTBILDNING...
Johanna Ingre, Processledare Hållbar Samhällsbyggnad. Klimatsmart Borlänge Energi- och klimatstrategi
Johanna Ingre, Processledare Klimatsmart Borlänge Energi- och klimatstrategi Borlänge en av Dalarnas 15 kommuner Areal: 586 km2 48 000 invånare Kommunfullmäktiges vision Vi som nu lever och arbetar i
Folkhälsoplan Kramfors kommun 2010-2013
Folkhälsoplan Kramfors kommun 2010-2013 Kramfors kommun ska vara en kommun där livsmiljön möjliggör att människor uppnår och bibehåller en god hälsa. Att ha en god hälsa är något som de flesta värdesätter
STRATEGISKT PROGRAM FÖR HAMMARÖ KOMMUN
STRATEGISKT PROGRAM FÖR HAMMARÖ KOMMUN BOENDE Antaget av kommunfullmäktige 2013-10-21 Vision Hammarö 2030 antogs enhälligt av kommunfullmäktige i juni 2013. Ett strategiskt program som anger riktningen
Förslag till KOSTPOLITISKT PROGRAM
Diarinr: 2012:284 Kostenheten Kostchef Gunilla Larsson 2012-07-11 Förslag till KOSTPOLITISKT PROGRAM - Mat i förskola, skola och äldreomsorg C:\Users\crne\AppData\Local\Temp\evoat.tmp\kostpolitiskt program
Vi växer för en hållbar framtid!
Datum 2015-04-20 Vision Vi växer för en hållbar framtid! Politisk viljeinriktning Hållbarhet och tillväxt Vi i vill verka för en hållbar tillväxt. Vi vill skapa goda förutsättningar för ett hållbart samhälle,
Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun
TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Kommunledningsförvaltningen Johan Öhman, 0550-88045 [email protected] Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun Sammanfattning 2006 antogs av kommunfullmäktige i Kristinehamns
Grundläggande miljökunskapsutbildning
Grundläggande miljökunskapsutbildning 3 oktober 2013 Per Nordenfalk [email protected], 08-580 287 06 Jessica Lindqvist [email protected], 08-580 291 36 www.jarfalla.se/miljodiplom
Projektplan hälsosamt åldrande 2014
Tjänsteskrivelse 2014-02-10 Handläggare: Birgitta Spens FHN 2013.0067 Projektplan hälsosamt åldrande 2014 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors kommuner har tecknat samverkansavtal med Örebro läns landsting
GÄLLANDE BESLUT: STRATEGIER FÖR FOLKHÄLSOARBETET I VÄXJÖ KOMMUN
Ändrad 2010-04-19 Sida 1 (5) Senast reviderad: 2010-04-19 Senast reviderad av: Helen Karlsson Jacobsson Styrande dokument GÄLLANDE BESLUT: STRATEGIER FÖR FOLKHÄLSOARBETET I VÄXJÖ KOMMUN 2010-2012 Antaget
Hälso- och sjukvård Förebyggande insatser. Matti Leijon, PhD, MPH Enheten för Folkhälsa & Social Hållbarhet, Region Skåne
Hälso- och sjukvård Förebyggande insatser Matti Leijon, PhD, MPH Enheten för Folkhälsa & Social Hållbarhet, Region Skåne 1 2.3 Hälso- och sjukvård (se sidan 117) Det viktigaste folkhälsoarbetet ligger
ETT HÅLLBART VÄRMDÖ ÖVERSIKTSPLAN VÄRMDÖ KOMMUN 2009-2012 TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET BILAGA TILL ÖVERSIKTSPLANEN 2010 2030
ETT HÅLLBART ÖVERSIKTSPLAN VÄRMDÖ KOMMUN 2009-2012 VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET BILAGA TILL ÖVERSIKTSPLANEN 2010 2030 ÖVERSIKTSPLAN FÖR VÄRMDÖ KOMMUN 2009-2012 Värmdö kommun Skogsbovägen 9-11 134
Programområde... 3. Vägledande idé och tanke... 4. Perspektiv... 5. Elevens perspektiv.. 5. Föräldrarnas perspektiv... 5
Programområde... 3 Vägledande idé och tanke... 4 Perspektiv.... 5 Elevens perspektiv.. 5 Föräldrarnas perspektiv... 5 Det pedagogiska perspektivet.. 6 Hälso perspektiv.. 6 Rektors och förskolechefers perspektiv..
Köpings idrottsliv Sveriges bästa? Idé- och inriktningsplan för en bättre idrott ur ett folkhälsoperspektiv
Köpings idrottsliv Sveriges bästa? Idé- och inriktningsplan för en bättre idrott ur ett folkhälsoperspektiv Vår verksamhetsplan I kommunens mål är fokus på barn och ungas uppväxtvillkor, en aktiv fritid
UTKAST MILJÖKONSEKVENSER
1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad
Strategisk plan för folkhälsoarbetet i Vårgårda kommun 2014-2017
1(11) Robert Hagström [email protected] Antagen i KS 20140514 KS 142 Strategisk plan för folkhälsoarbetet i Vårgårda kommun 2014-2017 2(11) 1 Bakgrund Folkhälsoarbetet i Vårgårda bygger på ett
Folkhälsoplan. Hultsfred kommuns mål 2012-2014
Folkhälsoplan Hultsfred kommuns mål 2012-2014 1 (4) Folkhälsa i Sverige Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för
Folkhälsoenheten Skaraborg GÖTENE KOMMUN. Folkhälsoplan 2004-2008
Folkhälsoenheten Skaraborg GÖTENE KOMMUN Folkhälsoplan 2004-2008 Antagen av Kommunfullmäktige 26 april 2004 VISION Det lokala folkhälsoarbetet i Götene kommun utgår från visionen att skapa en god livsmiljö
Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017
Folkhälsoplan för Laxå kommun 214 21 1 Kommunen och Länet Befolkning i Laxå kommun Laxå kommun har 5562 invånare 213-5 varav 21 kvinnor och 2845 män. I åldern -19 år finns 124 personer. Från 65 år och
Generationsmål RIKSDAGSBESLUT OM MILJÖMÅLEN FOTO: ELLIOT ELLIOT/JOHNÉR
Generationsmål Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför
STRATEGISK FÄRDPLAN 2020
KRISTIANSTADS KOMMUN STRATEGISK FÄRDPLAN 2020 Antagen av kommunfullmäktige 2015-09-15 Syftet med strategisk färdplan 2020 är att precisera Vision 2030 och prioritera bland utmaningarna. Strategisk färdplan
Idrott hela livet. Strategisk plan för idrottens folkhälsoarbete i Norrbotten
Idrott hela livet Strategisk plan för idrottens folkhälsoarbete i Norrbotten December 2015 Sid 2/12 Nationella folkhälsomål Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar
Folkhälsopolitiskt program
Folkhälsopolitiskt program för Eslövs kommun januari 2004 december 2007 Folkhälsa allas vårt ansvar! Produktion: Text: Kristina Warming, Folkhälsosamordnare. Layout: Informationsenheten. Tryck: Prinfo
Riktlinjer för anhörigstöd
Vård, omsorg och IFO Annelie Amnehagen [email protected] Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 1(7) Riktlinjer för anhörigstöd 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund... 3 2.1 Anhörigas
Hälsoläget i Gävleborgs län
Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn
vår hälsa länets möjlighet
vår hälsa länets möjlighet Folkhälsopolicy för Jämtlands län 2011 2015 folkhälsopolicy förord Jämtlands län 2011 2015 Jämtlands län har unika möjligheter till ett gott liv...... och i den här folkhälsopolicyn
Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.
Folkhälsoprogram 2016 2019 Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Timrå en stark kommun i en växande region
1(11) Policy för systematiskt folkhälsoarbete i Sjöbo kommun
Antaget av kommunfullmäktige 1(11) Policy för systematiskt folkhälsoarbete i 2011-2014 1. Verksamhetsbeskrivning Folkhälsorådet svarar genom olika samverkansformer med kommuninvånare och övriga intressenter
Folkhälsopolitisk plan För en god och jämlik hälsa
STYRDOKUMENT 1 (21) Ansvarig organisationsenhet: Beslut om förlängning Fastställd av KF Degerfors 2015-06-15 62 KF Degerfors 2012-09-24, 83 Ersätter Folkhälsopolitisk plan För en god och jämlik hälsa i
En vision med övergripande mål för Kiruna kommun
Antagen i kommunfullmäktige 2013-05-27, 68 En vision med övergripande mål för Kiruna kommun Inledning Att ta fram en vision för framtidens Kiruna är ett sätt att skapa en gemensam bild av hur framtiden
Sveriges elva folkhälsomål
Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har
Hur mår Bollebygds kommun?
Hur mår Bollebygds kommun? - En beskrivning av folkhälsan och folkhälsoarbetet i Bollebygds kommun 2003 Innehållsförteckning INLEDNING...1 LÄSINSTRUKTIONER... 2 BAKGRUND...4 SAMBANDET MELLAN SAMHÄLLE,
alkohol- och drogförebyggande arbetet i Örebro län 2008-2011
Strategi för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Örebro län 2008-2011 Samrådsgruppen för alkohol- och narkotikapreventivt arbete i Örebro län Omslag: Sjön Möckeln en frusen vinterdag i januari
Nu är det läge... att arbeta förebyggande i gymnasieskolan! S:t Gertrud, Malmö 2009-01-29. Folkhälsokoordinator Ingela Sjöberg
Nu är det läge..... att arbeta förebyggande i gymnasieskolan! S:t Gertrud, Malmö 2009-01-29 Folkhälsokoordinator Ingela Sjöberg Det finns bara två bestående gåvor vi kan ge våra barn. Den ena är rötter,
Strategi för sexuell och reproduktiv hälsa i Region Skåne 2011 2015
Strategi för sexuell och reproduktiv hälsa i Region Skåne 2011 2015 Förord Denna strategi utgör Region Skånes övergripande styrdokument för området sexuell och reproduktiv hälsa (SRH) för perioden 2011
Att främja bra mat- och rörelsevanor i gruppbostäder - resultat från tre forskningsstudier
Att främja bra mat- och rörelsevanor i gruppbostäder - resultat från tre forskningsstudier Helena Bergström, folkhälsovetare, doktorand Ida Gråhed, hälsopedagog Health Statistics and Informatics Deaths
PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER
SID 1(13) Plan för bredbandsutbyggnad i Helsingborg PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER Rådhuset Postadress 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 [email protected] helsingborg.se SID 2(13) Helsingborgs
Utva rdering Torget Du besta mmer!
2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting
Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern
1 Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117 Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Klimatet, en drivkraft att minska koldioxidutsläppen...
Östgötakommissionen. Ett regionalt uppdrag. Region Östergötland
Östgötakommissionen Ett regionalt uppdrag Uppdraget En Östgötakommission för folkhälsa, enligt modell från WHO, ska belysa hälsoläget i länet utifrån ett tvärsektoriellt kunskaps- och erfarenhetsperspektiv.
Behovsbedömning för planer och program
BEHOVSBEDÖMNING 1 (13) Kommunstyrelseförvaltningen Behovsbedömning för planer och program Enligt Plan- och bygglagen (PBL), Miljöbalken (MB) och förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905)
Folkhälsoplan
Folkhälsoplan 2007 2010 Bakgrund Folkhälsa Folkhälsa Begreppet folkhälsa används för att beskriva hela befolkningens eller olika befolkningsgruppers hälsotillstånd till skillnad från enskilda individers
Detaljplan för del av Vångerslät 7:96 i Läckeby, Kalmar kommun
BEHOVSBEDÖMNING (för MKB) 1(6) Avdelning/Handläggare Datum Ärendebeteckning Plan-, bygg- och trafikavdelningen 2011-03-29 2010-3803 Rebecka Sandelius 0480-45 03 33 Detaljplan för del av Vångerslät 7:96
Alkohol- och drogpolitiskt handlingsprogram för Vännäs kommun
Alkohol- och drogpolitiskt handlingsprogram för Vännäs kommun Kommunfullmäktige 2005-06-14, 43 Sidan 1 av 14 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Bakgrund 3. Hur har arbetet bedrivits 4. Samverkan 5. Ansvarsfördelning
INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?
HÖGANÄS KOMMUNS FOLKHÄLSOPROGRAM 2015-2018 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2015-xx-xx För revidering ansvarar: Kultur- och fritidsutskottet För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kultur-
Uppdragsbeskrivning - Anhörigstöd i stadsdel öster äldreomsorg Borås
Uppdragsbeskrivning - Anhörigstöd i stadsdel öster äldreomsorg Borås Enligt socialtjänstlagen (SoL) ska socialnämnden erbjuda stöd för att underlätta för personer som vårdar en närstående som är långvarigt
