Att främja bra mat- och rörelsevanor i gruppbostäder - resultat från tre forskningsstudier
|
|
- Anna Berg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Att främja bra mat- och rörelsevanor i gruppbostäder - resultat från tre forskningsstudier Helena Bergström, folkhälsovetare, doktorand Ida Gråhed, hälsopedagog
2 Health Statistics and Informatics Deaths attributed to 19 leading factors, by country income level, 2004
3 Mål för folkhälsopolitiken Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Från verksamheter i Södertälje Hälsa bland personer med funktionsnedsättning dålig hälsa 10 gånger vanligare Hälsa på lika villkor, Folkhälsoinstitutet 2008
4 Hälsa bland personer med utvecklingsstörning Behov av mer forskning Fysisk och psykisk ohälsa Ohälsosamma matvanor Fysisk inaktivitet Över- och undervikt Riskfaktorer för övervikt och fetma bland personer med utvecklingsstörning Att vara kvinna Downs syndrom Lindrig utvecklingsstörning Tv-tittande Låg fysisk aktivitet Mediciner Alkohol
5 Etiska principer Autonomiprincipen en moralisk skyldighet att respektera allas rätt att fritt bestämma över sig själva och sina tillgångar Omsorgsprincipen en moralisk skyldighet att inte skada, att minska och förebygga lidande och att främja välbefinnande Resultat från tre forskningsstudier 1. Personalens roll i hälsofrämjande arbete 2. Hälsofrämjande gruppbostad 3. Hälsokörkortet
6 Vilken roll har personal i gruppbostäder i hälsofrämjande arbete? Helena Bergström, folkhälsovetare, doktorand En kvalitativ intervjustudie Personalens roll i hälsofrämjande arbete i gruppbostäder Min uppfattning är Uppfattningar bland chefer och personal
7 Syfte Att undersöka uppfattningar bland chefer och personal om rollen i hälsofrämjande arbete och Att beskriva livsstilsrelaterade hälsoproblem och hinder för en hälsosam livsstil Deltagare 6 enhetschefer 6 personal Variation av erfarenheter Ålder: år Kön: 8 kvinnor och 4 män Yrkeserfarenhet: 0,5 42 år Områden: 6 kommuner/stadsdelar Boende: varierande ålder och funktionsnedsättning
8 Intervjuer Frågeområden Livsstilsrelaterade hälsoproblem Den professionella rollen Hälsofrämjande arbete Stöd till självbestämmande Livsstilsrelaterade riskfaktorer för ohälsa Ohälsosam vikt Ohälsosamma matvanor Fysisk inaktivitet Missbruk Psykisk ohälsa Sociala problem Ovilja till vård Övervikt och fetma Stört ätbeteende Stillasittande Tobak Lågt självförtroende Bristande rutiner Ovilja till stöd Undervikt Högt energiintag Osäkerhet avseende FA Alkohol Oro och ångest Problem med hygien Ovilja till hälsovård Bristande variation Illegala droger Sömnsvårigheter Ensamhet & problem i relationer Ovilja till mediciner Snabb matlagning Kriminellt eller icke accepterat beteende Ovilja till sociala resurser
9 Hinder för en hälsosam livsstil Individ Personal Anhöriga Organisation Samhälle Intellektuell & kognitiv nedsättning Rutiner som ska passa personal Svårigheter i kommunikation anhörigapersonal Ekonomiska begränsningar Ny målgrupp med nya behov Psykisk & beteendemässig nedsättning Olika åsikter i personalgrupp Överbeskydd & kontroll Personalbrist Integrationsproblem Fysisk nedsättning Personalens personliga vanor Erbjuder ohälsosamma alternativ Låg utbildningsnivå bland personal Individualistiskt samhällsklimat Vanor och attityder Överbeskydd & kontroll Olika krav att uppfylla Brist på kunskap i samhället Brister på riktlinjer Ett obesogent samhälle Personalens roll i hälsofrämjande arbete Vad kan/ska personalen göra för att ge stöd till hälsosamma vanor?
10 Resultat: Personalens roll Föräldern Mest bestämmande/beskyddande Manipulatören Coachen Informatören Frihetskämpen Minst bestämmande/beskyddande A. Föräldern Känner ansvar för den boendes hälsa Respekterar individens vilja, när det är möjligt Det finns situationer när personalen vet bäst Hänvisar till beslut av chef/vårdpersonal/anhörig /god man Endast personal
11 A. Föräldern A1. Den auktoritära föräldern Måste ta vissa beslut Har rätt att sätta regler, för den boendes bästa A2. Den omvårdande föräldern Beskyddar den boende Vill se till att den boende är säker och trygg Vi har rökförbud här. Man får röka ute. Och vi har bestämt att sju cigaretter, det är vad som gäller. Deltagare 9, personal
12 B. Manipulatören Använder olika metoder för att de boende ska göra vad som är bäst för dem Ge förutbestämda alternativ Tillgodose önskemål, men modifiera Ändra benämningar Använda lögner Vill fatta beslut, men få den boende att uppleva att han/hon själv fattade beslutet Endast personal Det är lite som man gör med små barn att ni får själv bestämma blått eller rosa, rosa borde bli väldigt fint, vad tycker ni? Deltagare 8, personal
13 C. Coachen Motiverar, inspirerar och fungerar som förebild Ger råd, idéer och erbjuder möjligheter Använder ekonomiska och hälso-argument Kritiserar inte, utan stärker positiva sidor Både personal och chefer De [de boende] behöver man ju också ha samtal med, för att stärka och fokusera på det där positiva och inte det negativa. Då blir vi bättre, vi växer ju då. Deltagare 6, chef
14 D. Informatören Gör information i samhället begriplig Informerar om konsekvenser för hälsan Informerar om hälsosamma alternativ När individen fått information har han/hon rätt att bestämma själv Endast chefer I samhällslivet idag är det väldigt mycket som handlar om mat och kost och hur man rör på sig och sådär. Så det är bra om man informerar om det. Deltagare 5, chef
15 E. Frihetskämpen Accepterar att människor är olika och gör sina val, goda som dåliga Har ingen rätt att bestämma Ska inte bestämma vad som är moraliskt rätt eller fel Kan ge stöd om individen önskar det Endast chefer Man måste ju låta den här personen göra egna val, och ibland måste man även låta dem göra dåliga val. Man kan inte skydda dem. Deltagare 3, chef
16 Konklusion Etisk konflikt i att främja hälsa utan att inkräkta på individens autonomi Chefer och personal bör få stöd i att hantera etiska dilemman Hälsofrämjande gruppbostad
17 Syfte Att främja bra mat- och rörelsevanor och förebygga övervikt bland vuxna med utvecklingsstörning Utarbeta en metod för hälsofrämjande arbete i grupp- och servicebostäder Vetenskapligt förankrat (forskningsstudie)
18 Projektorganisation Finansiering: Folkhälsoanslaget SLL & Stiftelsen Sävstaholm Länsförbundet FUB i Stockholm Referensgrupp Projektgrupp Institutionen för folkhälsovetenskap Projekt Carpe Studieförbundet Vuxenskolan Tre komponenter + + Hälsoombud Fokus Hälsa Hälsokörkortet månader
19 Hälsoombud Vara kontaktperson Delta i nätverksträffar Inspirera Nätverksträffar för hälsoombud
20 Fokus Hälsa 10 träffar i personalgruppen Diskutera och enas kring arbetssätt
21 Hälsokörkortet
22 En randomiserad kontrollerad studie Baslinje Intervention (Grupp 1) Eftermätning Upp -följning Kontroll (Grupp 2)
23 Deltagare Intervention (mätning 2) Kontroll (mätning 2) Alla (mätning 2) Bostäder 17 (14) 16 (15) 33 (29) Deltagare 66 (60) 74 (66) 140 (126) Inklusionskriterier: Lindrig/måttlig utvecklingsstörning Minst 3 boende vill delta Utvärdering från de boende som deltar Effekt (före/efter) Längd, vikt, midjemått Tillfredsställelse Fysisk aktivitet Matvanor
24 Vilken effekt fick projektet?
25 Hälsofrämjande gruppbostad Rutiner Kod XXX Rutiner kring mat, rörelse och hälsa Enkät till enhetschefer/arbetsledare i gruppbostäder och servicebostäder Jag/vi som besvarar enkäten har följande funktion/er: Enhetschef Arbetsledare/samordnare Personal på enheten Personal med särskilt ansvar för hälsofrågor (t.ex. kostombud, hälsoombud) Typ av boende Gruppbostad Servicebostad Bostadens regi Kommun Företag Kooperativ/förening Speciell inriktning Nej Ja:. Antal boende:... Antal personal:.. Frågor kring övergripande hälsoarbete H1. Hälsofrämjande arbete Bedrivs ett hälsofrämjande arbete, med fokus på de boende, i gruppbostaden? Ja, hälsoarbete riktat mot de boende är en viktig del i policy/handlingsplan och ett Resultat Rutiner kring hälsoarbetet Interventionsbostäderna har förbättrat sina rutiner i jämförelse med kontrollbostäderna.
26 Hälsofrämjande gruppbostad vad händer nu? Resultat presenteras 2012/2013 Utveckla en metod (en manual) för hälsofrämjande arbete
27 Ny studie: Fokus Hälsa Interventionsgrupp tions Fokus Hälsa Intervjuer Enkät Rutiner kring mat, rörelse och hälsa Enkät Rutiner kring mat, rörelse och hälsa Jämförelsegrupp Arbetar som vanligt Hälsokörkortet Hur kan man stödja cirkeldeltagarna till att göra hälsosamma val? Helena Bergström, folkhälsovetare, doktorand
28 Hälsokörkortet Studiecirkelns syfte: Att öka hälsomedvetandet och förbättra levnadsvanor på ett lustfyllt sätt utan krav Om Hälsokörkortet En cirkelledare En manual I gruppbostäderna 10 träffar
29 Träffarnas upplägg Snackrundan Träffens tema Kostförslag Fysisk aktivitet Runda och hemuppgift Deltagare 16 studiecirklar i gruppbostäder Data från: 9 cirkelledare 25 deltagare
30 Datainsamling Observationer Gruppdiskussion med cirkelledare Anteckningar från cirkelledare Resultat: Att skapa en stödjande miljö för individen Individuella faktorer Strukturella faktorer Pedagogiska strategier Interaktion vid kurstillfällena
31 Individuella faktorer Fysisk funktion Kognitiv funktion Motivation Tilltro till egen förmåga Deltagare 3 säger först att hon inte vill ha apelsin i sin smoothie, men sedan ändrar hon sig. Jag vill prova apelsin. Jag ger mig inte. Observation 5
32 Pedagogiska strategier Tillit och trygghet Strategier för olika sinnen Stöd och anpassning Cirkelledaren säger att alla ska måla frukter och påminner om vilka frukter de pratat om. (---) Deltagare 5 frågar om hon kan få titta i boken nu. Observation 3
33 Interaktion vid kurstillfällena Deltagande Kommunikation Personalens delaktighet Cirkelledaren frågar gruppen vad de vill göra. Avslappning, säger en deltagare. En längre, säger en annan. Det beslutas att det blir avslappning nästa gång de träffas. Observation 6
34 Strukturella faktorer Organisering av kursen Fysisk miljö Rutiner för samverkan Men när man ser då på helheten och vad det här ska leda till och vad det liksom ska bli i framtiden och så, då är det ju det här med personalen. Det är ju hur man får dem motiverade. Gruppdiskussion
35 Konklusion Viktigt att skapa en stödjande miljö för individen inte bara vid kurstillfällena utan också i den fysiska och sociala miljön utanför kursen
Fokus Hälsa. Erfarenheter och goda exempel från hälsofrämjande arbete i grupp- och servicebostäder ARBETSRAPPORT 2014:4
Fokus Hälsa Erfarenheter och goda exempel från hälsofrämjande arbete i grupp- och servicebostäder ARBETSRAPPORT 2014:4 Citera gärna Centrum för epidemiologi och samhällsmedicins rapporter, men glöm inte
Läs merOm mig. Manual för genomförande. Ungdomsenkät för elever i Östergötland - grundskolan år 8 och gymnasieskolan åk 2
Om mig Ungdomsenkät för elever i Östergötland - grundskolan år 8 och gymnasieskolan åk 2 Manual för genomförande Länets kommuner i samverkan med Landstinget i Östergötland och Länsstyrelsen Östergötland.
Läs merMina Goda Vanor kurs om livsstilsförändring för personer med funktionsnedsättning.
Mina Goda Vanor kurs om livsstilsförändring för personer med funktionsnedsättning. Susanne Karlsson Stina Frank Karin Karkiainen Psykolog Fysioterapeut Arbetsterapeut Habiliteringen för barn och vuxna
Läs merHälsofrämjande gruppbostad en utvärderad metod
1 Hälsofrämjande gruppbostad en utvärderad metod Helena Bergström, folkhälsovetare, Med.Dr. Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin Stockholms läns landsting 2 Bakgrund Vanligt med obalanserat matintag,
Läs merRutiner kring mat, rörelse och hälsa
Före-mätning Efter-mätning Bilaga 1 Rutiner kring mat, rörelse och hälsa Enkät till arbetsgrupper i gruppbostäder och servicebostäder Frågor kring övergripande hälsoarbete H1. Hälsofrämjande arbete Bedrivs
Läs merHälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende.
Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende. Författare Magnus Wimmercranz. ABSTRACT Syfte: Undersökningen har haft två syften. Dels att pröva ett befintligt frågeinstrument
Läs merOrolig för ett barn. vad kan jag göra?
Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander Upplaga: 4 000 ex Artikelnummer: 11505 ISBN: 978-91-7321-366-0 Barn i utsatta situationer behöver
Läs merFolkhälsa och miljö. Mål - miljö. Mål - folkhälsa
Folkhälsa och miljö Mål - folkhälsa Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget att folkhälsan förbättras för de grupper i befolkningen
Läs merPlan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR
Plan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR Det är i de vardagliga mötena som värderingar och attityder förmedlas Varje verksamhet skall ha skriftlig plan för
Läs merFyra hälsoutmaningar i Nacka
Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en
Läs merÖppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.
Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson. Öppna ditt hem för någon som behöver det. Vi behöver dig som kan finnas där när det blir jobbigt,
Läs merKoncernkontoret Region Skåne
Det du tänker t om mig Så ser du på p mig Som du är r mot mig Sådan blir jag Empowerment Innebär ett förhållningssätt och en människosyn där utgångspunkten är att alla människor har resurser och kapacitet
Läs merLokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida
Läs merRegionalt utvecklingsarbete inom verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning gällande kommunerna i Västmanland
2013-05-04 1(10) Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Regionalt utvecklingsarbete inom verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning gällande kommunerna i Västmanland I den nationella
Läs merTRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö 151126 Heljä Pihkala
TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA Malmö 151126 Heljä Pihkala Ett samarbete mellan Psykiatriska klinikerna i Skellefteå och Umeå, Socialtjänsten i Skellefteå
Läs merHälsa på lika villkor? År 2006
TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2006 Norrbotten riket Innehållsförteckning: Om undersökningen 1 Fysisk hälsa.1 Medicin mot fysiska besvär 9 Psykisk hälsa 12 Medicin mot psykiska besvär. 15 Tandhälsa
Läs merFolkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017
Folkhälsoplan för Laxå kommun 214 21 1 Kommunen och Länet Befolkning i Laxå kommun Laxå kommun har 5562 invånare 213-5 varav 21 kvinnor och 2845 män. I åldern -19 år finns 124 personer. Från 65 år och
Läs merStudiecirklar. Våren 2016. Kulturarrangemang och föreläsningar
Studiecirklar Våren 2016 Kulturarrangemang och föreläsningar För personer med egen erfarenhet av funktionsvariationer. För personal och anhöriga som har kontakt med personer inom LSS målgrupp. Studieförbundet
Läs merElevhälsoplan vid Praktiska Gymnasiet Falun 2014-2015
Elevhälsoplan vid Praktiska Gymnasiet Falun 2014-2015 Bli den du är! Var och en ska kunna bli allt det som den har förutsättning att bli! Elevhälsoplan vid Praktiska Gymnasiet Falun Elevhälsan ska bidra
Läs merLänna förskoleenhets plan mot diskriminering och kränkande behandling
Länna förskoleenhets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet
Läs merHälsoformulär. Till dig som är gravid. / / År Månad Dag. Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist
MÖDRAHÄLSOVÅRDEN & SALUT-SATSNINGEN I VÄSTERBOTTEN Till dig som är gravid Hälsoformulär Fylls i av barnmorska Beräknad förlossning: / / År Månad Dag Hälsocentral Kod: Hälsoformuläret skickas till: tandvårdsklinik:...
Läs merGREBBESTADS IF. Barn- och ungdomsfotboll. Policy Föräldraguide GIF:s röda trådar. Fastställd 2013-03-20
GREBBESTADS IF Barn- och ungdomsfotboll Policy Föräldraguide GIF:s röda trådar Fastställd 2013-03-20 Grebbestads IF Policy Barn och ungdomsfotboll Grebbestads IF erbjuder fotbollsverksamhet för att alla
Läs merSexdrega förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Sexdrega förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskola åldrar 1-6 Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs merBarn och elevhälsoplan 2011
Barn och elevhälsoplan 2011 Elevhälsoplanen gäller alla barn och ungdomar i förskola, grundskola, fritidshem, grundsärskola och gymnasie. Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Helhetsidéer 3 2.1. Vår
Läs merGranskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande
Granskningsrapport Brukarrevision Londongatan Boende för ensamkommande 2014 . INLEDNING Om brukarrevision Detta är en rapport från brukarrevisionen. Brukarrevision är ett sätt att ta reda på vad de vi
Läs merHälsa vid funktionsnedsättning
Folkhälsoskrift 2012:5 Hälsa vid funktionsnedsättning Av Sara Maripuu, Oktober 2012 2 (10) Landstinget Kronoberg Kontakt: Sara Maripuu, processledare, sara.maripuu@ltkronoberg.se 3 (10) Hälsa vid funktionsnedsättning
Läs merKORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN. Utvärdering hösten 2007. Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman
KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN Utvärdering hösten 2007 Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman Socialnämnden 2008-06-11 Inledning Politikerna i Älvsbyn
Läs merRegler för placering i förskola och annan pedagogisk omsorg
Regler för placering i förskola och annan pedagogisk omsorg REGLER Sida 2 av 6 Regler för placering i förskola och pedagogisk omsorg Barn erbjuds förskoleplats från och med ett års ålder i den omfattning
Läs mer2012-06-20. Vad är fritid? Göra vad jag vill. Vad är en funktionsnedsättning?
Vad är fritid? Göra vad jag vill Fritid är den tid då jag är fri jag kan göra det jag tycker om och jag kan välja bland allt som jag vill göra då är jag lugn Fritid kan vara när som helst när jag är ledig
Läs merDelaktighet inom äldreomsorgen
Charlotte Roos Delaktighet inom äldreomsorgen Om att låta de äldre få behålla makten över sina liv Vårdförlaget Delaktighet 3.indd 3 09-07-23 08.13.28 I samma serie: Ola Polmé och Marie Hultén: Vanvård
Läs merHopprepets Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016
Hopprepets Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Elisabeth Oja Eleonor Persson Leila
Läs merKartläggning som grund för utveckling
Kartläggning som grund för utveckling Seminarium om att beakta barns behov av information, råd och stöd hur gör vi? Folkets Hus 11 12 november 2014, Med.dr. Leg psykolog, Beroendecentrum Stockholm Varför
Läs merBarnkraft/Aladdin Ett FHM-projekt i samverkan mellan Danderyds kommun och FoU Nordost
Barnkraft/Aladdin Ett FHM-projekt i samverkan mellan Danderyds kommun och FoU Nordost Lotta Berg Eklundh forskningsledare Cristina Sohl Stjernberg - projektledare Bakgrund Kajsa Askesjö och Cristina Sohl
Läs merElevhälsoplan för Tuna skola
Elevhälsoplan för Tuna skola 2014-08-04 2 (10) Innehåll Inledning... 3 Arbetsgrupper... 3 Elevhälsoplanens grund... 4 Syftet med elevhälsoplanen... 4 Ansvar för elevhälsoarbetet... 4 Mål med elevhälsoarbetet...
Läs merTäby kommun som leverantör. Boendestöd för dig med psykisk eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
Täby kommun som leverantör Boendestöd för dig med psykisk eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Vad behöver du för stöd? Vad tycker du är viktigt att vi känner till för att stödja dig på bästa sätt?
Läs merEtt forskning och utvecklingsprojekt i samarbete med och FOU-Centrum i Linköping och Motala kommun
Ett forskning och utvecklingsprojekt i samarbete med och FOU-Centrum i Linköping och Motala kommun Helhetsbaserat arbetssätt med föräldrar med kognitiva svårigheter - Med insatser till både barn och förälder
Läs merUppföljning av studiecirklar kring äldres läkemedelsbehandling. Självvärderingsinstrument steg 1
Uppföljning av studiecirklar kring äldres läkemedelsbehandling Självvärderingsinstrument steg 1 Förberedelse: Bestäm vem som ska leda uppföljningsarbetet. Det kan exempelvis vara studiecirkelledaren, enhetschef,
Läs merUppstartskonferens den 4/2-2016 för projektet Delaktighet, Inflytande och Hälsa-ett projekt inom Sysslo Okt 2015-Sept 2016
Uppstartskonferens den 4/2-2016 för projektet Delaktighet, Inflytande och Hälsa-ett projekt inom Sysslo Okt 2015-Sept 2016 Program för dagen 8:30-9:30 Frukost 9:30 Start/presentation av Mattias från Kravatten
Läs merAldrig mer?! Ett livsviktigt erbjudande till dig som åkt fast för rattfylleri. Kronobergs län
Aldrig mer?! Ett livsviktigt erbjudande till dig som åkt fast för rattfylleri Kronobergs län Ta chansen nu Nu kan du som åkt fast för rattfylleri få professionell hjälp snabbt. Du får träffa personal från
Läs merAll vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden.
Etik All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden. Etiska principer Göra gott Att göra gott ska styra arbete och bemötande i hälso och sjukvården. Vi ska förebygga skada och minska de
Läs merDet blev ju liksom roligare alltihopa när man varit där. Ja, mer energi Det kändes både i kroppen och huvudet
Det blev ju liksom roligare alltihopa när man varit där. Ja, mer energi Det kändes både i kroppen och huvudet -äldre personers tankar och erfarenheter av projektet Formkontroll för äldre Helena Hörder,
Läs merFOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen
1(10) FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2 Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa
Läs merVektproblem hos voksne med utviklingshemning
Jämlikhet i hälsa för alla eller bara för en del? Ett seminarium om mat- och rörelserelaterad hälsa hos vuxna med utvecklingsstörning Den 7 mars 2007 arrangerades ett heldagsseminarium av Tillämpad Näringslära,
Läs merArbetsrelaterad stress och riskbedömning. En europeisk kampanj om riskbedömning
Arbetsrelaterad stress och riskbedömning En europeisk kampanj om riskbedömning Arbetsrelaterad stress ett viktigt ämne Stress är näst vanligast bland de arbetsrelaterade hälsoproblem som rapporteras. Stress
Läs merDina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa
Dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga, det gäller bland annat mat,
Läs merFolkhälsostrategi 2014-2018
Folkhälsostrategi 2014-2018 En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande och förebyggande insatser åstadkomma en
Läs merFördjupade enkäter i Adolfsberg, Drottninghög, Dalhem, Fredriksdal, Söder-Eneborg-Högaborg, Planteringen, Närlunda, Maria. Välkomna!
Fördjupade enkäter i Adolfsberg, Drottninghög, Dalhem, Fredriksdal, Söder-Eneborg-Högaborg, Planteringen, Närlunda, Maria Välkomna! Hälsoläget i Helsingborg 2000-12 Helsingborgsresultaten följer i stort
Läs merAtt arbeta på avdelningen Stöd och service
Att arbeta på avdelningen Stöd och service Stöd och service är en avdelning på socialkontoret. På Stöd och service arbetar vi med stöd till personer med funktionsnedsättningar. En funktionsnedsättning
Läs merÅTGÄRDSPLAN 2013 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN
ÅTGÄRDSPLAN 2013 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN Innehåll för folkhälsoarbete s. 3 Folkhälsorådet s. 3 Folkhälsoinsatser 2013 1. Alla Härrydabor har förutsättningar för en god hälsa på lika villkor 1.1 Livskraften
Läs merDistriktsläkardagar Borås 23-24 oktober 2007
Distriktsläkardagar Borås 23-24 oktober 2007 Eva Nordin-Olson Distriktsläkare Mora Vårdcentral eva.nordin-olsson@ltdalarna.se Historisk bakgrund Synen på personer med utvecklingsstörning Bondesamhället
Läs merStöd till barn, föräldrar och familjer inom socialtjänsten. Individ- och familjeomsorgen (Ifo)
Stöd till barn, föräldrar och familjer inom socialtjänsten Individ- och familjeomsorgen (Ifo) Föräldrar är barns viktigaste skyddsfaktor, det vet vi och det säger forskning som gjorts om föräldraskap.
Läs merRostocks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Rostocks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1-3 år 1/10 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Snäckstrands förskola 2013-2014 MÖRBYLÅNGA KOMMUN Juli 2 2014 Anneli Smedberg 1. Inledning Varje kommun ska enligt förordningen (SFS 2010:800) systematiskt och kontinuerligt
Läs merLära om diabetes eller lära för livet
Lära om diabetes eller lära för livet Bibbi Smide Leg sjuksköt; Docent 2013 Nationella riktlinjer 2010 Utbildning Pat utb i egenvård central roll i diabetesvården naturlig del i vården av personer med
Läs merFaktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad
Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 I detta faktablad presenteras ett urval av resultaten från folkhälsoenkäten Hälsa På Lika Villkor? Enkäten innehåller ett 70-tal frågor
Läs merLösningsfokuserat arbetssätt med manualstyrd föräldrautbildning. Utbildning för föräldrar som har mycket konflikter med sina barn i åldern 3-11 år
Lösningsfokuserat arbetssätt med manualstyrd föräldrautbildning Utbildning för föräldrar som har mycket konflikter med sina barn i åldern 3-11 år Träff 2: Förbereda och uppmana Samspelsanalys Många har
Läs merKvalitetsredovisning Läsåret 2013-14. Laxå kommuns Förskoleverksamhet
Kvalitetsredovisning Läsåret 2013-14 Laxå kommuns Förskoleverksamhet Barn- och utbildningsnämnden 2014-09-29, 93, dnr BUN 2014058 611 1 Innehållsförteckning Utbildningens syfte: Sidan 3 Beskrivning av
Läs merOm Du har frågor angående slutrapporteringen, hör av Dig till Din handläggare på Svenska ESFrådet.
PK 2010-6 Slutrapport Projektnamn: FFA Förebyggande Friskvårds Arbete Diarienr: 2009-306217 Projektperiod (2010-01-11 2011-06-30) Syftet med en enhetlig mall för slutrapportering är att underlätta spridning
Läs merMata fåglar. Mata fåglar. Studiehandledning till. Mata. fåglar. Niklas Aronsson SOF. En studiehandledning från Studiefrämjandet
Mata fåglar Mata fåglar Studiehandledning till Mata SOF Niklas Aronsson fåglar En studiehandledning från Studiefrämjandet Vad är en studiecirkel? En studiecirkel är en liten grupp människor som samlas
Läs merKvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015
Augusti 2015 Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015 Mockfjärds förskola Mål Normer och Värden 2:1 Måluppfyllelse I arbetet med att förankra grundläggande normer och värden i förskolans verksamhet sker
Läs merHur ska den ideella föreningen gå till väga om ett barn misstänks fara illa?
Föreningsbyrån Socialtjänsten Hur ska den ideella föreningen gå till väga om ett barn misstänks fara illa? Föreningar kommer ibland i kontakt med barn som riskerar att fara illa. Som ett stöd i sådana
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Dungen 2014-2015
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Dungen 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4-5 2.2 Utveckling och lärande sida
Läs merÅtgärdsplan 2008. Folkhälsorådet i Härryda kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Åtgärdsplan 2008 Folkhälsorådet i Härryda kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 NATIONELLA MÅL... 4 LOKALT FOLKHÄLSOARBETE... 4 INSATSER I HÄRRYDA KOMMUN... 5 HÄLSOFRÄMJANDE SKOLA... 6 KAMRATSTÖDJARUTBILDNING...
Läs merVerktyg för förändring inom vård och omsorg om äldre
Socialt innehåll Verktyg för förändring inom vård och omsorg om äldre Det råder inget tvivel om att alla har rätt till ett liv med ett socialt innehåll vare sig man är ung eller gammal, om man klarar sig
Läs merVälfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015
Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014 Antagen av Kf 57/2015 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Vad är folkhälsa?... 1 1.2 Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan?... 2 2 Fakta och statistik... 3 2.1
Läs merKartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9
Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9 Beskrivning av Åtvidabergs deltagare 146 elever i åk 6, 49 % flickor och % pojkar 155 elever i åk 9, 45 % flickor, 54 % pojkar 94 % av eleverna i
Läs merRAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert
RAPPORT Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Om folkhälsa... 3 2.1 Vad påverkar vår hälsa?... 3 3 Om folkhälsoenkäten... 5
Läs merMellan varje gruppträff förutsätts deltagarna arbeta aktivt med hemuppgifter, dels individuella, dels gemensamma.
Dagens forskning visar starka samband mellan stress och flera medicinska sjukdomar, till exempel hjärt- kärlsjukdomar och högt blodtryck. Även den psykiska och sociala hälsan påverkas negativt av långvarig
Läs merVälkommen! Barndom i skuggan av alkoholmissbruk
Välkommen! Barndom i skuggan av alkoholmissbruk Barnavårdsföreningen Finlands äldsta barnskydds organisation Tredje sektorn Grundad 1893 av Anna af Schultén Grund tanke; att stöda barnen och familjernas
Läs merStoppa mäns våld mot kvinnor
Stoppa mäns våld mot kvinnor Eskilstuna kommuns arbete år 2015 2017 Lättläst version av handlingsplan Stopp. 1 Inledning Eskilstuna kommun arbetar för att stoppa mäns våld mot kvinnor. Vi har skrivit hur
Läs merStadens sociala samband
Stadens sociala samband Livsmiljön, levnadsvanorna och hållbar stadsutveckling 2012-06-04 Sid 1 FOLKHÄLSA skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Elva
Läs merNya grepp för att förebygga barnfetma hälsovägledare erbjuder riktat kultur- och språkanpassat stöd
Nya grepp för att förebygga barnfetma hälsovägledare erbjuder riktat kultur- och språkanpassat stöd Dagens Medicin Livsstil och hälsa 8 oktober Birger Forsberg, Enhetschef Enheten för hälsoutveckling,
Läs merProjektplan Hälsofrämjande grupp- och servicebostad
SIG1000, v4.0, 2012-09-24 1 (8) 2015-02-12 Elisabeth Rågård Projektledare Omsorgen för funktionsnedsatta 070-429 07 25 elisabeth.ragard@sigtuna.se Projektplan Hälsofrämjande grupp- och servicebostad Bakgrund:
Läs merSkörpagårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Skörpagårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola
Läs merIntervju med Elisabeth Gisselman
Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk
Läs merGrön Inspiration. 1. Inspiration för salladsbuffén
Grön Inspiration Dagens matgäster efterfrågar i allt högre grad mer grönt och mer gröna alternativ. Antingen utökar man mängden grönt på tallriken eller väljer att äta helt vegetariskt! Mera grönt smakar
Läs merRiktlinjer barn- och elevhälsa i Växjö kommun
Utbildningsförvaltningen Riktlinjer barn- och elevhälsa i Växjö kommun Vad är en riktlinje? Riktlinjen slår fast vad som gäller för Växjö kommun vid sidan av vad som följer av lagar och förordningar. Dess
Läs merBra mat i äldreomsorgen
Bra mat i äldreomsorgen LIVSMEDELS VERKET Kommunen beslutsfattare upphandlare Inledning Dessa råd vänder sig främst till dig som arbetar på kommunal nivå med exempelvis styrdokument, som sitter i den nämnd
Läs merUtvärdering av brukarundersökning inom Äldreomsorgen och Handikappomsorgen, hösten 2004
Socialförvaltningen Jan Borgehed Tel. 0477-443 19 Jan.borgehed@tingsryd.se 2004-11-17 Utvärdering av brukarundersökning inom Äldreomsorgen och Handikappomsorgen, hösten 2004 Bakgrund/genomförande Ett av
Läs merUtförlig beskrivning av välfärds- och folkhälsoprogrammet 2012-2015
Utförlig beskrivning av välfärds- och folkhälsoprogrammet 2012-2015 Ett avtal finns mellan kommunen och Västra Götalandsregionens Hälso- och sjukvårdsnämnd i Dalsland vilket välfärdsinnebär bland och annat
Läs merBARN PÅ SJUKHUS. Ca 100 000 barn läggs varje år in på sjukhus i Sverige. Barn på sjukhus. Barn på sjukhus i ett historiskt perspektiv
BARN PÅ SJUKHUS Cecilia Ljunggren Leg barnsjuksköterska, Fil mag pediatrisk omv. vet. Universitetsadj. Lunds Universitet Medicinska fakulteten, Health Sciences Centre cecilia.ljunggren@med.lu.se Ca 100
Läs merRemissvar om förslag till folkhälsoprogram
Administrativa avdelningen Östermalms stadsdelsförvaltning Handläggare: Christina Johansson Tfn: 08-508 10 076 Tjänsteutlåtande Sid 1 (5) 2006-04-03 Dnr 2006-007-258 Östermalms stadsdelsnämnd Remissvar
Läs merHÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD?
HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD? Projektbeskrivning 2006-06-12 Lena Antin, Ann Berglund, Helena Burman, Kerstin Carlsson, Ulrika Lundin, Ann-Christine Strindmark, Boo BVC Ingrid
Läs merRapport skolinspektionen vt-11
Rapport skolinspektionen vt-11 De förskolor vi granskat klarar inte sitt pedagogiska uppdrag fullt ut. Det finns ibland också en ovilja att dokumentera barnens lärande av rädsla för att detta ska ses som
Läs merÅrsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen
Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Utvecklingstendenser Omvärldsspaning Den demografiska utvecklingen pekar på att vi blir allt fler äldre och tack vare medicinska
Läs merSamverkansmodell för ett hälsosamt åldrande. Suzanne Nilsson, utredare, enheten för hälsofrämjande levnadsvanor 2014-09-04
Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande Suzanne Nilsson, utredare, enheten för hälsofrämjande levnadsvanor 2014-09-04 En åldrande befolkning - möjligheter och utmaningar för samhället Sid 2. 2014-09-04
Läs merBrukarundersökning inom boende LSS
SAMMANSTÄLLNING Brukarundersökning inom boende LSS Resultat av 2015 år undersökning Carolina Klockmo KOMMUNFÖRBUNDET VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet; FoU Västernorrland Järnvägsgatan 2 871 45 Härnösand
Läs merPEDAGOGENS MANUS till BILDSPEL på första föräldramöte i Förskoleklass
PEDAGOGENS MANUS till BILDSPEL på första föräldramöte i Förskoleklass Råd till föräldrar som del av ett läromedel som handlar om kroppen och hållbar livsstil. Det ska bidra till att barnen blir friska,
Läs merHälsa på lika villkor och Öppna jämförelser 2014. Skellefteå
Hälsa på lika villkor och Öppna jämförelser 214 Skellefteå År 22 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning Landstingets vision Visionsindikatorer 214 Kvinnor Män HÄLSOUTVECKLINGEN
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. förskolorna, Boxholms kommun
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling förskolorna, Boxholms kommun November 2014 Innehållsförteckning Vår vision sid. 2 Planens giltighetstid sid. 2 Ansvarig för denna plan sid. 2 Bakgrund
Läs merSalut exempel på en hälsofrämjande satsning för barn och unga i Västerbotten
Salut exempel på en hälsofrämjande satsning för barn och unga i Västerbotten Lena Sjöquist Andersson Hälsoutvecklare Folkhälsoenheten Verksamhetsutvecklingsstaben Västerbottens läns landsting Sverige Västerbottens
Läs merKVALITETSREDOVISNING
KVALITETSREDOVISNING Enhet Lundabyns fritidshem Läsår 2011-2012 Elisabeth AnderssonHult Rektor FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET ENHET Lundabyns fritidshem TIDSPERIOD Läsåret 2011-2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN
Läs merStudiehandledning beredskap i kris STUDIEHANDLEDNING. Beredskap i kris. Om livsmededelsstrategi och försörjning GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG
STUDIEHANDLEDNING Beredskap i kris Om livsmededelsstrategi och försörjning GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG 1 1 Studiehandledning Studieplan för studiecirkel om fem träffar om svensk försörjningsberedskap beträffande
Läs merOm mig 2014. Snabbrapport år 8
Om mig 2014 Snabbrapport år 8 Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner, Länsstyrelsen
Läs merSocialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor Enkla råd (5 minuter) Kvalificerat rådgivande
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom egen regi
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-08-21 AN-2013/60.730 1 (3) HANDLÄGGARE Werner, Anna 08-535 312 03 Anna.Werner@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom egen regi
Läs merAnsvarsfördelningsverktyget
bildmaterialet Ansvarsfördelningsverktyget För tydlighet, delaktighet och självbestämmande 1. Ansvarsfördelningsverktyget 2. Rollfördelning 3. Del 1 Kommunikation 4. Del 2 Personliga behov 5. Del 3 Fritid
Läs merÅrlig plan för lika behandling
Årlig plan för lika behandling Ålberga förskola Nyköpings kommun 2012-2013 Postadress Ålberga förskola Mossvägen 2-4 61190 Ålberga Telefon 0155-72265 sida Innehållsförteckning 1 1. Inledning och syfte
Läs merStrömbackaskolan läsåret 2015-2016. Handlingsplan mot droger
Strömbackaskolan läsåret 2015-2016 Handlingsplan mot droger! Piteå maj 2015, Piteå kommun Strömbackaskolan. Handlingsplan mot droger I detta dokument avses med ordet drog, alkohol, narkotika, icke medicinsk
Läs merKöpings idrottsliv Sveriges bästa? Idé- och inriktningsplan för en bättre idrott ur ett folkhälsoperspektiv
Köpings idrottsliv Sveriges bästa? Idé- och inriktningsplan för en bättre idrott ur ett folkhälsoperspektiv Vår verksamhetsplan I kommunens mål är fokus på barn och ungas uppväxtvillkor, en aktiv fritid
Läs mer