Lära om diabetes eller lära för livet

Transkript

1 Lära om diabetes eller lära för livet Bibbi Smide Leg sjuksköt; Docent 2013

2 Nationella riktlinjer 2010 Utbildning Pat utb i egenvård central roll i diabetesvården naturlig del i vården av personer med diabetes Gruppbaserad pat utb rekommenderas. Bör ledas av personer med såväl ämneskompetens som pedagogisk kompetens.

3 Person med diabetes

4 Diabetes är en egenvårdssjukdom Den enskilde personen fattar en mängd beslut varje dag om hur han/hon ska göra för att må så bra som möjligt På både kort och lång sikt är det personen själv som får ta konsekvenserna av vilka beslut man har tagit (Funnell 2012 i boken Omvårdnad vid diabetes, red. Karin Wikblad)

5 Kay Toombs ass. Prof emeritus i filosofi Texas Utifrån respektive inifrån - perspektiv på sjukdom Medicinens perspektiv respektive patientens Den professionella världen och den sjukes värld Det viktiga att vara medveten om båda perspektiven båda är relevanta och nödvändiga (se nästa bild)

6 Att förstå sjukdom från olika världar Professionellt perspektiv Fokus på diagnos och behandling Sjukdomen förstås utifrån patofysiologiska fakta Problemet ses utifrån medicinens mål Kommunikativ gemenskap Patientens perspektiv Fokus på konsekvenser Sjukdomen förstås utifrån upplevelser och symtom Situationen tolkas i skenet av vad som varit och föreställningen om vad som skall komma Kommunikativ gemenskap

7

8 Lära som vuxen

9 Patientutbildning Pedagogik barns lärande Andragogik vuxnas lärande Nosogogik lärande hos vuxna som har en kronisk sjukdom

10 Utbilda vuxna = andragogik Malcolm Knowles antaganden om vuxenlärande: Mer autonoma och självstyrande Personlig historia, livserfarenhet Mer målorienterade Vill se en mening med en kurs Omedelbar tillämpning

11 Vuxenlärande bäst när: Främjar utvecklingen av färdigheter och en positiv självbild Minska rädsla, fördomar o illusioner, främjar kritiskt tänkande Främjar kreativitet Stöttar att röra sig mot personliga mål Att personen kommer närmare sin fulla potential

12 Barns och vuxnas lärande BARN Litar på att andra bestämmer vad som är viktigt VUXNA Avgör själva vad som är viktigt att lära Accepterar info utan att ifrågasätta Validerar info i förhållande till egna åsikter o värderingar Det man lär ska bli användbart i framtiden Förväntar sig att det man lärt är användbart direkt Liten eller ingen erfarenhet att bygga på Har mycken erfarenhet att basera kunskaperna på Liten förmåga att fungera som kunskapsresurs till lärare eller klasskamrater Stor förmåga att fungera som kunskapsresurs

13 Hinder för vuxnas lärande

14 Forts. hinder Tidsbrist hinder för deltagande i utbildning Har jag egentligen någon nytta av den här utbildningen? Blir jag bättre på att klara min egenvård? Jag tycker inte om att gå på kurs

15 Lärarens roll Bli/vara mer av en kontaktperson i patientens inlärningsprocess Från didaktisk till en mer samverkande roll Vara medveten om olikheter hos personer Var medveten om två grundläggande copingstilar (enl. Miller 1987): Monitorn vill veta allt Bluntern vill inte veta

16 Kunna något Kunskap är kunskap när man kan använda det i praktiken Man måste kunna behålla sin kunskap Använda den i olika situationer (transferens) Förutsätter Att utbildningen stämmer överens med personens behov och önskemål Kommer till användning Ger positivt resultat

17 Nosogogik Noso från grekiskan sjukdom Nosogogik lärande hos vuxna med kroniska sjukdomar Förutsätter att den som leder utbildningen har goda ämneskunskaper och är insatt i pedagogiska teorier (Ballerini & Paris 2006)

18 Behövs en ny vetenskap inom utbildningsområdet?

19 Frihet att lära Carl Rogers Psykolog. Känd för bl a: The person-centered approach. En person kan inte lära en annan person direkt; en person kan endast underlätta för en annan person att lära sig Att ny information är relevant och relateras till tidigare erfarenheter En öppen, tillåtande atmosfär underlättar lärandet

20 Utbildning i grupp praktiska exempel En runda alla personer i gruppen kommer till tals presenterar en idé eller berättar något; övriga lyssnar helt till den som pratar och man får inte avbryta Avsluta med; Vad tar ni med er från denna grupp-stund? Formulera en (två eller tre) saker/känslor/bilder/ som sedan skrivs på tavlan/blädderblock/post-it-lappar

21 Starta grupp-träff Använd gärna något konkret som inte handlar om diabetes- ex. en bild, ett konstverk. Låt grupp-deltagarna själva berätta vad de ser i bilden, vilka känslor bilden väcker - vad tänker du på när du tittar på den här bilden? Personer med nedsatt syn; använd föremål av olika slag; stenar, pennor.

22 Konstverk/bilder

23 Utbyte av historier Gruppdeltagarna får arbeta i mindre grupper; väljer en historia/erfarenhet att delge de övriga gruppdeltagarna när man samlas i den större gruppen; erfarenhetsutbytet fortsätter i den större gruppen och diabetessjuksköterskan/vårdgivaren är då delaktig. Denna arbetsmodell fokuserar på det gruppdeltagarna anser väsentligt. (Se nästa bild)

24

25 Begrepp inom patientutbildning Lösningsfokuserat arbetssätt Karin Johansson FoU-rapport 2010:5 Landstinget Kronoberg Patientens kunskap och referensram viktigast Vårdaren nollställa sig Skapa aktiva patienter Sträva efter varaktiga förändringar Mirakelfrågan

26 Empowerment Att hjälpa människor att upptäcka och använda sin inneboende förmåga att ta kontroll över sin sjukdom En omvårdnadsfilosofi en kronisk sjukdom som diabetes och hur man klarar det i det dagliga livet Sjukdomen kräver både adekvat medicinsk behandling, omvårdnad och rådgivning (Funnell & Andersson 2003)

27 Empowerment-baserad utbildning i egenvård 4 viktiga komponenter: Systematisk självständig målformulering och problemlösning Disk om den emotionella upplevelsen av att leva med diabetes Besvarande av kliniska frågor och träning i praktiska färdigheter Möjlighet för deltagarna att reflektera över egna egenvårdsexperiment

28 I m the Boss En studie i Uppsala (empowerment ) Planerats med utgångspunkt i systematisk granskning av studier och Problemlösningsprocessen 6-8 personer träffades 1g/vecka 6 veckor Syftet att lära sig hantera vardagen med diabetes Gruppträffarna fokuserade på känslor, stress, egenvårdsmål, socialt stöd Bygger på frågor i gruppen (Wikblad, Leksell, Smide 2004)

29 Utvärdering av patientutbildning Utvärdera i förhållande till formulerade mål Ökad kunskap då ska kunskapen utvärderas Att förbättra glukoskontrollen då ska HbA1c mätas Osv.

30 Falun - grupputbildning Erfarenheter från utbildning i Falun: POST-IT-LAPPAR Patienterna träffades 6 ggr totalt 1 g/vecka Ett uttalande: Tappar jag tårna nu? Hur tänker du då? frågade diab sköt.. Diskussion följde om fotvård pat blev mycket nöjd Personalen kände sig avslappade efter kursen

31 Motiverande samtal En specifikt utarbetad psykoterapeutisk samtalsmetod med syfte att uppnå ökad motivation till beteendeförändring hos patienten Metoden utvecklad av Rollnick & Miller skadligt drogberoende

32 Kognitiv beteendeterapi Fokus på att åstadkomma beteendeförändringar genom att analysera nuvarande situation för att förklara/förstå hur det aktuella beteendet lärts in och vad som gör att det vidmakthålls. Interventioner utformas för att kunna göra en förändring. (Susanne Amsberg)

33 Patientens hälsa och diabetessjukdomens påverkan på hälsa/livskvalitet Kroppsliga hälsan Känslomässigt välbefinnande Social samvaro Livskvalitet Källa: Wikblad

34

35 Kombinera era egna erfarenheter med att läsa vad andra gjort - forskning inom området diskutera kanske bilda nätverk pröva lyckas misslyckas utvärdera gå vidare Lycka till!