Ett forskning och utvecklingsprojekt i samarbete med och FOU-Centrum i Linköping och Motala kommun

Transkript

1 Ett forskning och utvecklingsprojekt i samarbete med och FOU-Centrum i Linköping och Motala kommun Helhetsbaserat arbetssätt med föräldrar med kognitiva svårigheter - Med insatser till både barn och förälder Anna Nylén, projektledare

2 Innehåll Bakgrund och syfte Prövande interventioner Resultat från forskning 2

3 Bakgrund Implementering av föräldrautbildningsprogrammet PYC i Motala kommun PYC:a i hemmet Följa upp Tydliggöra roller Varje tillfälle: Småprat Jobba på målen Småprat Testa av förståelse Målformulering Planera insatsen 3

4 Forskning andra faktorer Forskning visar att personer med intellektuella funktionshinder kan ha litet nätverk och få vänner, att de har negativa erfarenheter av gruppaktiviteter. Föräldrarna kan utvecklas med ett anpassat stöd. Stödet ska ske i deras hem och sedan generaliseras till andra miljöer. 4

5 Syfte med projektet Komplettera föräldrutbildningsprogrammet PYC. Hitta lösningar och samordning runt föräldrarna i deras vardag. Föräldrarna beskrev att de ville lära känna andra och dela erfarenheter. Ta fram delar för barn mellan 7-12 år Ökat barnfokus 5

6 Bakgrund Skapa förutsättningar för föräldrarna att: - få ökad delatighet - ökad oberoende/självständighet - känna trygghet Flera igenkänningsfaktor - struktur - material Känsla av sammanhang för förälder 6

7 Interventioner Samordning - Samordningsmöte - Min bok Anpassad föräldragrupp: - Bildstöd - Praktiskt material - Individualiserat Barngrupp PYC i hemmet Boendestöd med PYC-utbildning - checklistor för vardagssysslor med bilder 7

8 Forskningdesign Triangulär forskning Mätning av förälderns syn på sin föräldraförmåga och samspelfärdigheter i samband med behandlingsstart och efter 8 mån. Intervju med PYC-handledaren om arbetssättet och behandlingsprocessen efter 8 mån. Enkät till PYC-handledare i samband med intervju. Fokusgrupp med PYC-handledare. Gruppintervju med boendestöd. Enkät till föräldrar vid avslutat föräldragrupp. Intervju med samarbetspartner om arbetssättet. 8

9 Referensgrupper En referensgrupp bestående av olika professionaliteter: psykiatri, LSSutredare, socialkotor, habilitering och BVC. En referensgrupp med föräldrar som tidigare haft stöd av föräldrautbildningsprogrammet PYC. 9

10 Samordningsmöte SIP Informera om mötet Föräldern bjuder in både privat och professionellt nätverk till mötet som leds av en koordinator. Mötet har en tydlig struktur: 1. Runda med vem man är och vilken roll man har i familjen. 2. Runda med vilka styrkor och förmågor har föräldern. 3. Runda med vilka behov finns. 4. Runda med vilka lösningar man kan bidra med. 5. Skrivs ner i en handlingsplan och en samordningsperson utses. 6. Tar kort på alla som finns med i handlingsplanen. 10

11 Min bok Kontaktbok med bilder på personerna, vilken roll de har, deras telefonnummer och ev. telefontider Text där de kan skriva sina: styrkor, sina mål, hur de vill få information och rader för anteckningar efter möten. 11

12 Anpassade Föräldra- och barngruppgrupper Föräldragrupp med spädbarn Föräldragrupp med barn i åldrarna 5-8 år Barngrupp samtidigt som föräldrarna deltog i föräldragrupp 12

13 Anpassning Före mötet - sms påminnelse eller telefonsamtal - stöd i att planera sin resa till gruppen tex. testgå, kolla busstider - se lokalen Under mötet - Samma struktur varje träff - Ledarna presenterade föräldrarna - Temat med bildstöd - Diskutera temat - Rollspel och/eller visa praktiskt tex. tex. badade en docka - De fick repetera tillsammans vad ledaren gjorde - Värderingsövning - Utvärderade med tummarna och Scott Millers material ORS/SRS under fikat. Efter mötet - PYC-handledaren följde upp i hemmet Småprat Tema Kaffe/små prat Utvärdering Avslut 13

14 Föräldragrupp- spädbarn Tre kvinnor och tre män som representerar 3 föräldrapar Tre spädbarn 4-6 mån Två gruppledare som är PYCutbildade Teman: - Prata och leka med sitt barn - Säkerhet - Hygien - Samarbete och nätverk - Smakpotioner 6 strukturerade 2 h möten 14

15 Föräldragrupp 5-8 år Tre mammor och tre pappor och en ytterligare sambo Tre par och en ytterligare biologisk moder Tre PYC-utbildade ledare 9 strukturerade möten Teman: - Lek - Säkerhet - Hygien - Måltider och mat - Svårigheter och stöd - Samarbete och nätverk - Sex och samlevnad - Valfritt - Avslutning 15

16 Barngrupp Fyra barn (En av familjerna har tre barn som inte deltar i barngrupp) Barn med egna svårigheter Tydlig struktur Träffa andra barn i samma situation Ökad kunskap om förälderns svårigheter och avlastas skuld Två PYC-utbildade barngruppsledare höll barngruppen Teman: - Lära känna, lika/olika - Säkerhet och trygghet - Hygien - Måltider och mat - Känslor - Min familj - Min kropp och mina gränser - Mina försvar, tankar och samarbete - Avslutning 16

17 Avslutande möte Fylla i den hjälpande handen Tårta Diplom

18 Boendestöd med PYC-utbildning Följa upp Tydliggöra roller PYC:a i hemmet Målformulering Planera insatsen 18

19 Basinformation kring föräldrarnas som deltagit i forskning Familjer I forskningen ingår totalt 9 föräldrar i 7 familjer. Av de 9 föräldrarna finns två familjer som lever ihop som sambo eller som gifta. Antal barn i familjerna och deras boende Hos dessa 9 föräldrar finns totalt 12 barn. Under forskningsperioden bor 7 av dessa barn med sina föräldrar i hemmet. Utav de barn som inte bor med forskningsförälder bor 4 av barnen i familjehem med stöd av Socialtjänstlagen och 1 av barnen bor hos den andre föräldern. 19

20 Sysselsättning hos föräldrarna En förälder har sysselsättning i form av arbete genom lönebidrag. Fyra av föräldrarna är sjukskrivna. En förälder har försörjningsstöd. Tre av föräldrarna har aktivitetsersättning genom försäkringskassan, men ingen sysselsättning. 20

21 Särskola och annat stöd i skolan Fyra av föräldrarna har gått i särskola. Fem av föräldrarna har någon gång haft elevassistent. Sex av föräldrarna har gått i mindre klass eller i en anpassad grupp. Samtliga föräldrar har haft någon form av stödundervisning eller extra hjälp i skolan av sin egen lärare eller en annan profession, tex. talpedagog 21

22 Skillnader i förälderns beteende Två mätningar- en i samband med uppstart - en efter ca. 8 månader Föräldern har intervjuats om dess föräldraskap och föräldern har gjort en nätverkskarta 22

23 Familjer indelade i en 3- gradig belastningsskala Tre föräldrar Tre föräldrar Tre föräldrar Lätt belastning Föräldern har en eller två diagnoser, som lindrig utvecklingsstörning eller autism och adhd. Föräldrarna har godman Medel hög belastning Föräldern har en eller två diagnoser, som lindrig utvecklingsstörning eller autism. Föräldern har minst en psykiatrisk diagnos/beteende utöver sin grundproblematik tex. diagnoser/påverkan tex. depression, alkohol Föräldrarna har godman eller hanterar sin ekonomi Hög belastning Föräldern har en eller två diagnoser, som lindrig utvecklingsstörning eller autism. Föräldrarna har minst två extra psykiatriska diagnoser/påverkan utöver sin grundproblematik tex. depression, ångest, adoption, PTSD, hjärnskada, kvinnofrid, våld Stora ekonomiska bekymmer under en längre tid. Privat nätverk ställer upp. Privat nätverket består av både risk- och skyddspersoner Konflikter i privat nätverket av olika slag 23

24 Fördelning av stöd från nätverk 24

25 Föräldrarns skillnader i första och andra mätningen Barn och föräldrar är ute i större omfattning. Föräldrarna uppfattar att de tillbringar mer tid med barnen, ser dem och sätter ord på vad de barnet gör i större omfattning. Föräldrarna uppfattar att barnets hälsa ökat. Föräldrarna tar emot mer stöd av sitt privata nätverk och minskat sina professionella kontakter Föräldrarna kan sysselsätta barnen i högre omfattning. 25

26 Återkommande mönster Professionella får hävda rätten för föräldrar mot andra professionella och mot myndigheter. Föräldrarna påtalar behov och ger exempel på va de vill ha för stöd, men samhället kan inte alltid erbjuda önskat stöd/kompensation. Föräldrarnas rätt kommer inte fram, tex. alla barn fick inte gå i barngrupp, önska byta socialsekreterare, otydliga beställningar och mål för vad som förväntas av föräldern. De skulle kunna gå i behandling för evigt 26

27 Kontakt Anna Nylén Tel: