Svar på fråga från Lena Lundberg (FP) om psykiatrin

Transkript

1 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (40) Dnr CK Svar på fråga från Lena Lundberg (FP) om psykiatrin Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att lägga svaret på frågan från Lena Lundberg (FP) om psykiatrin till handlingarna: Bilaga 42 Ärendet Lena Lundberg (FP) har i en skrivelse av den 23 februari 2012 önskat få en redovisning från psykiatridivisionen om hur man använt statliga medel för att förverkliga de ambitioner som beskrivits i betänkandet Ambition och ansvar. Nationell strategi för utveckling av samhällets insatser till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder (SOU 2006:10). I redovisningen framgår bl.a. att Landstinget i Uppsala län, kommunerna och Regionförbundet 2006 ansökte om medel till gemensamma projekt (14 st). Psykiatridivisionen, Akademiska sjukhuset, var ansvarig för fem av dessa projekt. Därefter har ett flertal andra projekt efter 2006 påbörjats. Psykatridivisionen har även arbetat med frågor kring tillgänglighet, samordning, professionalitet och brukarmedverkan. Exempelvis har man klarat kraven för både kömiljard och vårdgaranti till 90 procent för förstabesök inom vuxenpsykiatri och mer än 90 procent till första besök, utredning och behandling inom 30 dagar inom barn- och ungdomspsykiatrin. Psykiatridivisionen har dock under senare år, liksom Akademiska sjukhuset i övrigt, haft krav på kostnadsanpassning och detta har varit kombinerat med ett ökat behov och efterfrågan som även finns på nationell nivå. Sammanfattningsvis bedrivs inom psykiatridivisionen en modern och evidensbaserad verksamhet med god tillgänglighet (vårdgaranti och kömiljard klaras), utvecklat samarbete med kommunerna och brukare/brukarföreningar där en del av kostnaderna täcks av statliga och kommunala medel. Delges: Exp Sign. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

2

3 Redovisning av ärende inkommet från Lena Lundberg (FP) Redovisning från psykiatridivisionen hur vi använt statliga medel för att förverkliga ambitioner som beskrevs Ambition och ansvar. Nationell strategi för utveckling av samhällets insatser till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder (SOU 2006:10) ansökte landstinget i Uppsala län och de olika kommunerna samt regionförbundet om medel till gemensamma projekt (14 st). Psykiatridivisionen, Akademiska sjukhuset var ansvarig för 6 av dessa projekt. LRV öppenvårdsteam, kommun och landsting i samverkan. Detta projekt har övergått i drift och ett öppenvårdsteam inom den rättspsykiatriska vården är etablerad. Hemtagning av patienter som vårdats utom länet har skett och under 2010 och 2011 har kostnaden för den köpta vården minskat med 30% och en del av dessa pengar har kunnat läggas på att utveckla öppenvården. Äldre personer med psykiska funktionshinder. Gemensamma utbildningsinsatser för evidensbaserade behandlingsmetoder. Äldrepsykiatrin har under senaste åren haft stimulanspengar för att arbeta med suicidprevention, omsorg om äldre utvecklingsstörda personer med demens samt förstärkning av vårdkedjan hos patienter med psykiska symtom vid demens. Dessa medel är nu delvis indragna. Behandlingsprogram för patienter med allvarliga sjukdomar och samtidigt missbruk. Det s.k. DD-teamet (dubbeldiagnos) är etablerat. Drivs gemensamt av landsting och kommun. Välfungerande men har ett stort problem och det är sysselsättning för dessa patienter. Brist på sysselsättning leder ofta till att patienten blir kvar i DD-teamet. Under de senaste åren har särskilda pengar lämnats från landstinget för att utöka samarbetet mellan landstinget och övriga kommuner i Uppsala län. Aggressiva små barn. Utbildningsprogram för förskolepersonal finns och på hemsidan finns praktiska råd och exempel hur man kan hantera aggressivitet och trots hos små barn. Funktionell familjeterapi startades upp och pågår fortfarande och där det socialpsykiatriska behandlingsteamet finns vid sidan om. Det socialpsykiatriska behandlingsteamet har varit ett driftprojekt som finansierats av kommun och landsting gemensamt. Går nu över i vanlig drift. Förutom ovanstående projekt har man inom barn- och ungdomspsykiatri deltagit i projektet avseende Enköping/Håbos modellkommun för den psykiska hälsan hos barn och ungdomar. Implementering av handlingsplan pågår och för att stötta barn- och ungdomspsykiatrins deltagande, har statliga pengar tilldelats för Inom barn- och ungdomspsykiatrin har särskilda pengar satsats sedan 2007 för att öka tillgängligheten för barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Ett akutteam för besök samt telefonrådgivning inrättades och en interaktiv webbplats byggdes upp för kommunikation med patienterna. Särskilda utbildningsprogram för föräldrar har också tagits fram övergick dessa statsbidrag till att bli en del av kömiljarden och kraven på tillgänglighet skärptes till 30 dagar för första besök, 30 dagar för utredning och behandling. Barn- och ungdomspsykiatrin har sedan dess varje år klarat detta, dvs 90% av patienterna har fått besök inom 90 dagar.

4 Inom vuxenpsykiatrin har vårdgarantipengar tillförts av olika volym under de senaste åren. Vårdgarantin har klarats till 90% under de senaste åren, dvs första besök inom 90 dagar (en lång kö till utredning inom neuropsykiatrin föreligger dock). Divisionen har fått del av de s.k. rehab-pengarna för kognitiv beteendeterapi till ett stort antal patienter. Dessa medel har bl.a. använts för att ge ett stort antal psykologer möjlighet att genomföra sin PTP-utbildning och få legitimation. Detta har i sig ökat möjligheterna till rekrytering av KBT-utbildade psykologer, vilket det tidigare var en stor brist på. Förändrade villkor för erhållande av dessa medel har skett under senaste året och antalet PTP-psykologer har därför behövt minskas avsevärt blev Uppsala pilotlän för Attityduppdraget, vars mål är att ändra förutfattade meningar om psykisk ohälsa. Seminarier, utställningar och utbildningsinsatser har genomförts för att ändra attityder och ett positivt resultat har redovisats. Projektledare för Attityduppdraget är divisionens utredningssekreterare med brukarerfarenhet. Ett stort antal ambassadörer bland brukarna har utbildats. Bättre vård mindre tvång en satsning på heldygnsvården. Divisionen deltar med ett flertal team ifrån samtliga verksamhetsområden. Målet är att minska tvångsåtgärder. Preliminär uppföljning visar goda resultat. Projektet fortsätter. Kvalitetsregister. Under kommande år satsas en hel del pengar på de psykiatriska kvalitetsregistren. Psykiatridivisionen i Uppsala samarbetar med psykiatriförvaltningen i Örebro att driva den gemensamma plattformen för psykiatriska kvalitetsregister. En tydlig styrning av nationella satsningar till utbildning för olika personalgrupper har skett under senaste åren. Divisionen har där medverkat i uppdragsutbildning steg 1 och steg 2. I samarbete med Regionförbundet har utbildning av baspersonal inom landsting och kommun skett, bl.a. i psykiatri och psykiatrisk omvårdnad, assertive community treatment (ACT), motiverande samtal, individuellt stöd i arbetet (supporter employment) samt framtagande av en 7,5 HP-utbildning för baspersonal. Ett genomgående tema i betänkandet är tillgänglighet, samordning, professionalitet och brukarmedverkan. Psykiatridivisionen har under de senare åren arbetat mycket med tillgängligheten och som tidigare beskrivits, klaras kraven för både kömiljard och vårdgaranti till 90% för förstabesök inom vuxenpsykiatri och mer än 90% till första besök, utredning, behandling inom 30 dagar inom barn- och ungdomspsykiatrin. Inom öppenvården har läkarbesöken ökat med 40% mellan 2008 och 2011 och övriga besök (psykologer, kuratorer, sjuksköterskor, skötare) med 50% under motsvarande tid. Antalet slutenvårdsplatser har varit konstant och beläggningen hög, mellan 95 och 100%. I samband med flytt till Psykiatrins hus och där samordning av öppen och sluten vård kan ske, finns möjligheter till ytterligare utveckling av öppenvården. Det har dock under senaste åren pågått många förbättringsområden inom öppenvården, där standardisering av utredning, diagnossättning och behandling ingår. För att öka tillgängligheten har gruppbehandlingarna utökats, liksom hjälp till självhjälp och behandlingar på Internet. En särskild dagsjukvårdsenhet finns där man har påvisat positiva resultat av förbättrad livskvalitet, återgång till arbete osv.

5 Ett projekt för att öka telefontillgängligheten inom vuxenpsykiatrin har startats upp och beräknas igångsättas sommaren Som förebild har telefonrådgivningen inom barn- och ungdomspsykiatrin använts. Målet är en väg in Samarbetet med kommunerna har utvecklats och ett av resultaten är att den s.k. SIP en (Samordnad Individuell Plan) nu införs. Samarbetet med brukarföreningarna har varit gott och 4 6 möten per år har genomförts på divisionsnivå samt verksamhetsnivå. Brukarna har bidragit i diskussionerna kring framtidens psykiatri i Psykiatrins hus. Inom psykiatridivisionen anser vi att vi väl kan tillgodose kraven på evidensbaserade metoder, eftersom vi har nära samarbete med universitet när det gäller forskning och har en relativt god tillgång till personal inom vissa bristyrken. Bl.a. har vi, som tidigare beskrivits, god tillgång till KBT-kompetens. Psykiatridivisionen, liksom övriga Akademiska sjukhuset, har under de senaste åren haft krav på kostnadsanpassning och detta har varit kombinerat med ett ökat behov och efterfrågan som även finns på nationell nivå. Som tidigare beskrivits så har läkarbesök och övriga öppenvårdsbesök ökat, samtidigt som slutenvården har haft samma volym och trots detta så är kostnadsutvecklingen mellan 2008 och 2011 lägre.

6 Kostnader korrigerade för Enköping och Nordupplands psykiatri samt "centrala" kostnader för köpt vård. För att följa Socialstyrelsens nationella riktlinjer när det gäller missbruk, schizofreni/andra psykossjukdomar, depression och ångest, skulle våra resurser räcka till ca 30% av de antal patienter vi har med dessa diagnoser. Psykiatrins hus, som invigs i februari 2013, är en stor och positiv satsning för psykiatrin. De ökade hyreskostnaderna innebär dock att verksamheten kommer att behöva finansiera delar av denna med minskade personalresurser. Det bör också påpekas att en stor del (mer än 10%) av barn- och ungdomspsykiatrins kostnader klaras genom kommunala och statliga bidrag. Sammanfattningsvis bedrivs inom psykiatridivisionen en modern och evidensbaserad verksamhet med god tillgänglighet (vårdgaranti och kömiljard klaras), utvecklat samarbete med kommunerna och brukare/brukarföreningar där en del av kostnaderna täcks av statliga och kommunala medel. Karin Norlén Divisionschef psykiatridivisionen