Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård

Transkript

1 Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård 2014 En nulägesrapport om implementeringen av de nationella riktlinjerna för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

2 Producerad av projektet Bättre Psykosvård 2014 Tryckeri: trycknu.se, Stockholm Grafisk formgivning: One Day Interact AB

3

4 Innehåll

5 Förord 6 Ordlista...8 Hur du läser rapporten...10 Sammanfattning 12 Inledning & bakgrund 14 Riktlinjer för schizofreni...15 Vad är projektet Bättre Psykosvård? års enkät...16 Tidigare års enkäter...17 Resultat 18 Ett urval av resultat...19 Samtliga åtgärder Åtgärder prioritet Åtgärder prioritet Åtgärder prioritet Utvecklingsbehov Jämförelse med 2013 års enkät Jämförelse med 2012 års enkät Jämförelse med processledarnas kartläggning Samtliga resultat...31 Åtgärder med högre prioritet Åtgärder med lägre prioritet Kunskap om och implementering av riktlinjerna Riktlinjer för stöd och styrning Externt stöd vid implementering av riktlinjerna Användande av kvalitetsregister Vårdprogram och samverkan Analys & diskussion 46 Slutord 52 Referenser 54 Bilagor 56 Bilaga 1 Åtgärder under huvudområden...57 Bilaga 2 Åtgärder i prioriteringsordning...60 Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård

6 Förord

7 Schizofreni och liknande psykossjukdomar, är fortfarande ett av de mer utmanande psykiatriska sjukdomstillstånden. Det finns de som tillfrisknar helt och det finns många som kan leva ett bra liv trots att de har en kronisk psykossjukdom. Samtidigt är det allt för många patienter som har stora besvär av sin sjukdom. Det drabbar inte bara personen själv utan ofta många närstående och andra i personens närhet. Vi vet fortfarande inte tillräckligt mycket om psykossjukdomar för att kunna bota, men vi vet att det finns mycket man kan göra för att minska effekterna av sjukdomen. En väl kombinerad behandling och anpassad rehabilitering kan vara skillnaden mellan att leva ett självständigt liv i stället för ett liv med sjukhusinläggningar och omhändertagande i boendet dygnet runt. Kunskapen inom området ökar ständigt, och även om man verkligen kunde önska mer medel till forskning, kommer det nya forskningsrön i en utmanande snabb takt. Utmanande, för alla som arbetar i verksamheter som möter människor med psykos, därför att ny kunskap ofta kräver förändring, nya metoder, nya prioriteringar och annorlunda arbetssätt. Mellan bedrev vi ett intensivt arbete med att stödja implementeringen av Socialstyrelsens riktlinjer för psykosociala insatser. Målsättningen var att förbättra behandlingsutbudet inom psykosvården och på så sätt ge personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, ökad chans till ett bra liv trots psykossjukdom. Den här rapporten är en sammanställning av en enkät till olika vårdenheter med frågor om vilka psykosociala insatser de erbjuder och vilket utvecklingsbehov de ser i början av Vi är mycket tacksamma för att vi tack vare medel från Socialdepartementet fått möjlighet att driva denna extra satsning på användning av psykosociala insatser. Den har tydligt visat att utvecklingsbehovet är stort och denna rapport visar att det finns en stor kvarvarande utvecklingspotential. Även om projektet är avslutat kommer arbetet med att stödja enheter att införa nya metoder och använda ny kunskap att fortsätta inom PsykosR. Syftet med vårt kvalitetsregister är att stödja det lokala förbättringsarbetet och ge enheterna möjlighet att följa sina egna resultat och jämföra sig med andra enheter i landet. Under de kommande åren kommer vi följa utvecklingen kring följsamheten till såväl riktlinjerna kring läkemedelsbehandling som psykosociala insatser. När vi ger bra vård och stöd gör vi skillnad i människors liv. Vi hoppas därför att den här enkätensammanställningen ger er inspiration till fortsatt förändringsarbete. Ing-Marie Wieselgren Registerhållare PsykosR Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård

8 Ordlista ACT, Assertive Community Treatment Genom ett aktivt uppsökande arbetssätt besöker behandlingsteamet patienterna i hemmet och erbjuder ACT, heltäckande sjukvårdande och sociala insatser. Ska inte förväxlas med ACT, Acceptance and Commitment Therapy. CM, Case Management En rad olika modeller för Case Management (CM) har utvecklats, mindre intensiv CM, intensiv CM och ACT (Assertive Community Treatment). Gemensamt är att en utsedd person, Case Managern, har ett individuellt ansvar att samordna, planera, organisera och utvärdera insatserna kring brukaren. Delat beslutsfattande (Shared Decision Making) Delat beslutsfattande är när en brukare och vård-/omsorgspersonal tillsammans kommer överens om hur nästa steg i behandlingen eller det sociala stödet ska utformas. Enhet I rapporten avser enhet slutenvårdsavdelning (avdelning som erbjuder heldygnsvård), öppenvårdsmottagning, kombinerad öppen/slutenvårdsavdelning eller avdelning för dagvård. ESL, Ett Självständigt Liv Ett utbildningsprogram vid framförallt schizofreni, där kunskap och behandling ges samtidigt. Metoden bygger på kognitiv beteendeterapi. Evidens På vetenskapligt sätt insamlade belägg för eller emot ett antagande. Familjeinterventioner Åtgärder som syftar till att minska stressen inom familjen och förebygga återfall. Det kan handla om information, problemlösning och träning i kommunikation. Målet är även att uppnå ett bra samarbete med familj och närstående. FoU, forskning och utveckling I riktlinjerna har vissa åtgärder status FoU vilket står för forskning och utveckling. Det innebär att det saknas vetenskapligt underlag eller att underlaget är bristfälligt eller motstridigt och att pågående eller kommande forskning kan tillföra relevant kunskap. Åtgärden ska bara erbjudas inom ramen för FoU. GAP-analys Ett arbetssätt där man jämför nuvarande läge med önskvärt läge, GAP står för gapet mellan dessa två lägen. I GAP-analysen utarbetar man också strategier för att nå det önskade läget. Implementering Implementering avser de procedurer som används för att införa nya metoder i en ordinarie verksamhet och som säkerställer att metoderna används så som det var avsett och med varaktighet. (Socialstyrelsen, ISBN ) IMR, Illness Management and Recovery Ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. IMR utgår från personens egna mål och innehåller fem delar: utbildning om sjukdomen och dess behandling, strategier för att bättre kunna medverka i behandlingen, planering för att förebygga återfall, strategier för att hantera stress och kvarstående symtom och social färdighetsträning. Utbildningsprogrammet genomförs enskilt eller i grupp. Insats De metoder, modeller och rehabiliteringsinsatser som rekommenderas i riktlinjerna. Med samma betydelse används också begreppet Åtgärder. IPS, Individual Placement and Support Ett yrkesinriktat rehabiliteringsprogram där målet är att individen skall få ett arbete enligt egna önskemål och behov, utifrån förmåga och erfarenhet. Individen ska ha tillgång till stöd och uppföljning under hela processen. 8 Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård 2014

9 IPT-k, Integrerad Psykologisk Terapi-kognitiv träning IPT-k är ett träningsprogram i grupp som är speciellt utformat för patienter med allvarliga kognitiva funktionsnedsättningar. KBT, kognitiv beteendeterapi Kognitiv beteendeterapi, KBT, går ut på att man ska må och fungera bättre genom att förändra sitt beteende och sin uppfattning om sig själv och sin omgivning. Krisinterventioner Krisintervention innebär att personen och dennes närstående erbjuds vårdåtgärder i hemmet under akut fas av sjukdomen. Kvalitetsregister I ett kvalitetsregister samlas information om en viss sjukdom eller behandling. Syftet är att förbättra vården genom att utvärdera. Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer, NR, tas fram av Socialstyrelsen. Riktlinjerna ska vara ett stöd vid prioriteringar och ge vägledning om vilka behandlingar och metoder som olika verksamheter i vård och omsorg bör satsa resurser på. Psykosociala insatser Psykosociala insatser fokuserar på psykologiska och sociala faktorer snarare än biologiska faktorer. Exempel på psykosociala insatser är terapi, utbildning och boende medan läkemedel inte innefattas i de psykosociala insatserna. Samsjuklighet Samsjuklighet innebär att man har två eller flera sjukdomstillstånd samtidigt. Social färdighetsträning Social färdighetsträning handlar om att träna sociala färdigheter som kommunikation och att relatera till andra. Syftet är att stärka social kompetens vilket även kan skapa bra kontakter med vården och stödfunktioner. Subspecialiserade En enhet med specialkompetens i t.ex. psykos, vars huvudsakliga uppdrag är arbete med patienter med psykossjukdom. Åtgärd De metoder, modeller och rehabiliteringsinsatser som rekommenderas i riktlinjerna. Med samma betydelse används också begreppet Insatser. Processledare Projektet Bättre psykosvård har haft totalt 14 regionala processledare, personer som arbetat regionalt för att stödja implementeringen av de nationella riktlinjerna ute på enheterna. Programtrogenhet Hög programtrogenhet innebär att åtgärden tillämpas fullt ut som metoden eller manualen föreskriver. Låg programtrogenhet innebär att man använder delar av eller gör en egen tolkning av metoden. Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård

10 Hur du läser rapporten Den här enkätrapporten strävar efter att ge information om utvecklingsriktning i landet när det gäller hur de nationella riktlinjerna tillämpas. Underlagets begränsning gör att resultaten inte går att slå fast med statistisk säkerhet. I fyra av landstingen har till exempel bara en enhet svarat på enkäten, fast det finns flera enheter som arbetar med målgruppen. Vi tror trots detta att enkätsammanställningen kan ge en relevant fingervisning om vad som händer i landet. I rapporten används omväxlande orden åtgärder och insatser. De två orden har samma betydelse och hänvisar till de metoder, modeller och rehabiliteringsinsatser som rekommenderas i riktlinjerna. De förklaras mer i kapitlet Riktlinjerna för schizofreni nedan. I enkäten har vi undersökt i hur hög grad de olika åtgärderna i riktlinjerna erbjuds runt om i landet. Åtgärdernas namn omges ofta av siffror i rapporten. Du tolkar dem så här: 4. Påminnelser om besökstider (2) Åtgärdens prioritet i riktlinjerna Åtgärdens nummer Kallas för radnummer i riktlinjerna Åtgärdernas namn är ofta långa och måste förkortas i till exempel diagram. Med hjälp av åtgärdens nummer blir det tydligare vilken åtgärd som avses. I Bilaga 1 finns alla åtgärderna listade i nummerordning under sina huvudområden och i Bilaga 2 är åtgärderna listade i prioritetsordning. Du kan läsa mer om vad prioritering innebär på sidan Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård 2014

11 I åtgärden IMR-programmet (prioritet 4) formulerar deltagaren egna meningsfulla mål, t.ex. att återuppta en fritidsaktivitet. Med målen som motivation lär man sig strategier för att hantera sjukdomen. Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård

12 Sammanfattning

13 Projektet Bättre psykosvård startades i slutet av 2011 för att stödja införandet och användandet av de åtgärder/insatser som rekommenderas i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och liknande psykossjukdomar. Under våren 2012 genomförde projektet Bättre Psykosvård en första nulägesenkät som sedan följts upp av enkäter 2013 och Enkäten riktades till enheter som bedriver psykosvård. Syftet var att ta reda på i vilken utsträckning enheterna arbetade enligt de nationella riktlinjerna. I denna rapport presenteras resultaten från 2014 med vissa jämförelser mot tidigare år. Resultaten från 2014 års enkät visar att de sex åtgärder som flest enheter rapporterar att de erbjuder, 04. Påminnelser om besökstider, 05. Personlig kontakt innan utskrivning, 43. Krisintervention i hemmet, 16. Individuell KBT och 14. Familjeinterventioner, alla har en hög prioritering, det vill säga mellan 1 och 4. (Läs mer om prioritering på sidan 15.) Även bland de minst använda insatserna finns flera åtgärder med hög prioritet som 21. Musikterapi, 13. IMR-modellen, 07. Delat beslutsfattande och 39. Intensiv Case Management enligt ACT-modellen. Bilden av användningen av högprioriterade insatser är möjligen något mer positiv än tidigare år men allmänt, utom med undantag för ett par åtgärder, ligger andelen enheter som svarat Åtgärden finns långt under önskad nivå. Insatser som inte kräver metodkunskap eller stor omorganisation som 05. Personlig kontakt innan utskrivning och 04. Påminnelser om besökstider är de enda insatserna som erbjuds av fler än två tredjedelar av enheterna. Flera andra högprioriterade insatser erbjuds av mindre än en tredjedel av enheterna, bland dem de insatser som kräver utbildning eller ställer krav på speciella organisationsformer. För relativt många insatser finns en tydlig vilja att implementera, vilket betyder att det kommer vara en fortsatt stor efterfrågan på utbildning och stöd kring användning av nya metoder. Slutsatserna efter denna enkät är att det finns ett stort behov av fortsatt stöd till enheter och chefer för att psykosverksamheterna ska leva upp till de nationella riktlinjerna. Vi ser en positiv utveckling i användningen av kunskapsbaserade metoder, men utvecklingstakten är för långsam. Användarstödet för olika typer av kunskapsunderlag från nationell nivå måste utvecklas. Frågan om vilken effekt insatserna får för patienterna och brukarna besvaras inte alls i denna enkät. För att få svar på de frågorna knyts förhoppningarna till kommande användning av kvalitetsregistret för psykosvård, PsykosR. Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård

14 Inledning & bakgrund

15 I mars 2008 fick Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram riktlinjer för psykosociala insatser i hälso- och sjukvården och socialtjänsten för personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Förhoppningen var att riktlinjerna skulle öka användningen av åtgärder med god evidens. De förväntades även bidra till samverkan mellan kommuner och landsting eftersom riktlinjerna är ett stöd för styrning och ledning för båda verksamheterna. Riktlinjerna publicerades i början av Projektet Bättre psykosvård startades i slutet av 2011 för att stödja införandet och användandet av de åtgärder/insatser som rekommenderas i riktlinjerna. Det arbetet har främst riktats mot landsting och regioner. Under våren 2012 genomförde projektet Bättre Psykosvård en första nulägesenkät. Enkäten riktades till enheter som bedriver psykosvård. Syftet var att ta reda på i vilken utsträckning enheterna arbetade enligt de nationella riktlinjerna. Men också att få kontakt med enheterna och ta reda på vilket stöd de behövde i arbetet med de nationella riktlinjerna. En uppföljande enkät gjordes Enkäterna från 2012 och 2013 finns att läsa på Den här rapporten redovisar resultatet av 2014 års enkät men gör också vissa jämförelser med tidigare enkäter. Riktlinjer för schizofreni De nationella riktlinjerna för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd är indelade i tolv huvudområden. Under varje huvudområde finns ett antal olika metoder eller utbildningsinsatser som kallas för åtgärder eller insatser. Vissa huvudområden har endast en åtgärd, medan andra har fler. Varje åtgärd har i riktlinjerna fått en prioritet från 1 till 10. Prioritet 1 innebär högsta prioritet och att det finns goda belägg för att åtgärden fungerar. Siffran 10 innebär lägsta prioritet och att det inte finns så mycket forskning kring åtgärden. Totalt innehåller riktlinjerna 43 åtgärder. Insatserna grundar sig på en sammanvägning av fyra områden: Åtgärdens effekt enligt forskning Tillståndets svårighetsgrad i form av kvarvarande symtom Nedsättning av funktionsförmåga, eller behov av kompenserande åtgärder Åtgärdens kostnad eller kostnadseffektivitet Mer information om de Nationella riktlinjerna finns på Socialstyrelsen hemsida. HÖG PRIO Goda belägg för att åtgärden fungerar. Forskning saknas eller är bristfällig LÅG PRIO Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård

16 Vad är projektet Bättre Psykosvård? Via medel från Socialdepartementet har projektet fram till och med december 2013 haft uppdraget att stötta enheter i landet i arbetet med att börja arbeta enligt de nationella riktlinjerna för schizofreni. Projektet var organisatoriskt förlagt under kvalitetsregistret PsykosR och huvudman är Uppsala läns landsting. Ett antal processledare runt om i landet har arbetat med att stödja enheterna i implementeringen. Mer information om projektet finns på års enkät Totalt skickades 234 enkäter ut. 132 svar inkom och av dessa svarade 15 att de inte vårdade personer med psykos. 117 enheter har besvarat hela enkäten och ingår resultatredovisningen. De 117 enheterna har följande inriktning: Inriktning Antal enheter Allmänpsykiatri 53 Subspecialiserade mot psykosbehandling 43 Rättspsykiatrisk verksamhet 7 Subspecialiserade mot samsjuklighet 10 Annan verksamhet 4 Enheterna är av olika typ: Typ av enhet Antal enheter Öppenvårdsenheter 81 Slutenvårdsenheter 19 Blandade sluten/öppenvårdsenheter 12 Mellan- eller dagsjukvårdsenheter 3 Enkäten för 2014 har skickats till enhetschefer eller motsvarande vid verksamheter i landstingens regi eller verksamheter som bedrivs på landstingets uppdrag och som vårdar personer över 18 år med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd. Mottagarna var samma personer som fick enkäten 2013 eller deras ersättare. Ett administrativt förbiseende gjorde att de enhetschefer som ansvarade för flera enheter endast fick ett enkätutskick. Vissa svar gäller därför förmodligen flera enheter. Urvalet bygger på den kartläggning som projektet Bättre psykosvård genomförde under 2012 samt processledarnas uppsökande arbete. Varje deltagare informerades i följebrevet om att deltagandet var frivilligt. Frågeställningarna var inte av privat och känslig natur. 16 Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård 2014

17 Enkäten skickades med e-post. Meddelandet innehöll förutom information om undersökningens bakgrund, syfte och avsändare, en länk till den elektroniska webb-enkäten. Under hösten 2013 har projektet också sammanställt en kartläggning som processledare runt om i landet har gjort via personliga möten och GAP-analyser. En kort jämförelse av hur man svarat i enkäten och vid kartläggningen görs i avsnittet Jämförelse med processledarnas kartläggning års enkät innehöll endast frågor om de högst prioriterade åtgärderna, åtgärder med prioritet 1-4. Flera åtgärder inom samma huvudgrupp slogs ihop till en fråga för att det skulle bli färre frågor att besvara års enkät innehåller samma frågor, men har också kompletterats med frågor om lågprioriterade åtgärder från 2012 års enkät. Detta för att kunna följa hur användningen av lågprioriterade åtgärder har utvecklats genom jämförelser med 2012 års enkät. Det innebär att frågeformuleringarna skiljer sig mellan de högst prioriterade åtgärderna och de lågprioriterade åtgärderna. Tidigare års enkäter Vid den enkätundersökning som genomfördes 2012 skickades 585 enkäter ut till olika psykiatriska enheter. Av dessa inkom 158 enheter med svar. Tretton av dessa sållades bort då enheten haft en eller inga patienter med psykossjukdom. Slutenvårdsenheternas svar räknades också bort vid sammanställningen och resultatet blev 122 besvarade enkäter, varav samtliga har möjlighet att ta emot patienter med psykossjukdom. Dessa täckte samtliga regioner och landsting i landet sånär som på ett, Gotland. I enkäten ställdes frågor om samtliga rekommenderade insatser i riktlinjerna, även de insatser där kommunerna har huvudansvaret. Våren 2013 genomfördes ytterligare en enkätstudie. Processledarnas kartläggande arbete där enheter med vårdansvar för patienter med psykossjukdom identifierats, innebar att enkäten kunde skickas i huvudsak till dessa enheter. Totalt skickades 352 enkäter och av dessa besvarades 220 enkäter (62,5 %). Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård

18 Resultat

19 Ett urval av resultat Socialstyrelsens nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd är indelade i tolv huvudområden och under dessa finns totalt 43 åtgärder. Sex av åtgärderna är endast aktuella för kommunerna. Inga frågor ställs i enkäten om de åtgärderna och inte heller om de åtgärder som har prioritet FoU, det vill säga de åtgärder som endast bör användas inom forskning och utveckling. Landsting med stort befolkningsunderlag kan ofta sammanlagt erbjuda fler åtgärder, men det behöver inte innebära att den enskilde brukaren får tillgång till fler åtgärder. Åtgärderna är ofta utspridda på många enheter i landstinget och samtliga åtgärder kommer sannolikt inte den enskilde brukaren till del. I enkäten ställdes frågor kring ett urval av åtgärderna. Frågorna har flera svarsalternativ - ett förtydligande kring vad som avses med de olika alternativen: Svarsalternativ Åtgärden finns Åtgärden finns delvis Innebörd Insatsen erbjuds med rätt metod och i rätt omfattning. Insatsen erbjuds men ej i rätt omfattning eller enligt den metod som finns i riktlinjerna. Vill implementera - Åtgärden saknas - Åtgärd ej aktuell Insatsen ingår inte i enhetens uppdrag. Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård

20 Samtliga åtgärder Åtgärder som används mest De två vanligaste insatserna som erbjuds är enligt den här enkäten åtgärder som handlar om organisatoriska rutiner, 05. Personlig kontakt innan utskrivning och 04. Påminnelser om besökstider. Glädjande är att de sex mest använda åtgärderna samtliga har prioritet 1-4. Nästa diagram visar dock att högprioriterade åtgärder även finns bland de minst använda åtgärderna. Finns Finns delvis *1 05. Personlig kontakt innan utskrivn. (3) 04. Påminnelser om besökstider (2) 43. Krisintervention i hemmet (3) 16. Individuell KBT (3) Utb. till patient och anh.(1-10) *2 14. Familjeinterventioner (1) 06. Tekniska hjälpmedel (6) * % Andel enheter Figur 1 - Åtgärder som används mest 2014 *1 Frågan är ställd på ett annat sätt (enligt enkäten 2012) än övriga frågor. Uppdelningen i Finns och Finns delvis är därför inte relevant för åtgärden. *2 Frågan innehåller flera åtgärder kring utbildning. För att minska antalet frågor sammanfördes de till en fråga i enkäten. Åtgärderna har prioritet Kommer du ihåg? 4. Påminnelser om besökstider (2) Åtgärdens prioritet i riktlinjerna Åtgärdens nummer Kallas för radnummer i riktlinjerna 20 Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård 2014

21 Musikterapi har prioritet 4, men är den åtgärd som erbjuds i minst omfattning Åtgärder som används minst Bland de minst använda åtgärderna finns flera med hög prioritet. Många av åtgärderna kräver metodkunskap, till skillnad mot åtgärder som handlar om organisatoriska rutiner. Bland de enheter som anger att de erbjuder åtgärderna har en stor andel svarat Finns delvis, förutom för åtgärderna 20. Bildterapi och 01. Information om tidiga tecken till allmänhet nyckelpersoner inom skola etc. Det kan tyda på att enheterna arbetar för att införa dem, men inser att de inte nått ända fram. Finns Finns delvis *1 39. Intensiv CM enligt ACT (1) 07. Delat beslutsfattande (3) 29, 30. IPS-modellen (1) 01. Information om tidiga tecken (7) *1 13. IMR-modellen (4) 20. Bildterapi (8) *1 21. Musikterapi (4) % Andel enheter Figur 2 - Åtgärder som används minst 2014 *1 Frågan är ställd på ett annat sätt (enligt enkäten 2012) än övriga frågor. Uppdelningen i Finns och Finns delvis är därför inte relevant för åtgärden. Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård

22 Åtgärder prioritet 1-4 De mest implementerade av de högprioriterade åtgärderna (prioritet 1-4) är 05. Personlig kontakt innan utskrivning och 04. Påminnelser om besökstider. Insats 21. Musikterapi och 13. IMR-modellen utmärker sig inom de högprioriterade åtgärderna genom att åtgärderna erbjuds av så få enheter. Det finns fler åtgärder som liknar varandra. Flera insatser handlar om att ge utbildning för att öka kunskapen om sjukdomen och behandling. Flera åtgärder handlar om psykologisk behandling, till exempel 16. Individuell KBT och 21. Musikterapi. Andra åtgärder handlar om samordnade åtgärder för kontinuitet i vård och omsorg, till exempel 39. Intensiv CM enligt ACT-modellen och 14. Familjeinterventioner. I Bilaga 1 är alla åtgärder sorterade under sina huvudområden. Finns Finns delvis Prio Utb. till patient & anhöriga (1-10) *1 14. Familjeinterventioner (1) 27. Kognitiv träning enligt IPT-k (1) 39. Intensiv CM enligt ACT-modellen (1) 29, 30. IPS-modellen (1) *2 Prio Påminnelser om besökstider (2) 28. ESL-modellen (2) Prio Personlig kontakt innan utskrivning (3) 43. Krisintervention i hemmet (3) 16. Individuell KBT (3) 15. Anpassat föräldrastöd (3) 03. Samordnade åtgärder enligt ACT (3) 02. Utbildning av allmänläkare (3) Prio Delat beslutsfattande (3) 41. CM enligt Resursmodellen (4) 13. IMR-modellen (4) 21. Musikterapi (4) % Andel enheter Figur 3 - Åtgärder prioritet 1-4 *1 Åtgärderna 8-12 är sammanslagna till en fråga. De olika åtgärderna har olika prioritet, mellan 1 och 10. *2 I frågan är åtgärderna 29 och 30 sammanslagna till en fråga. Åtgärd 30 har prioritet 1 och åtgärd 29 har prioritet Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård 2014

23 Åtgärder prioritet 5-10 Bland insatser med lägre prioritet (5-10) används 06. Tekniska hjälpmedel för att påminna om medicin, passa tider etc. vid tre fjärdedelar av de tillfrågade enheterna. Åtgärden 25. Samtidig insats missbruk/psykossjukdom används av 59 % av de som svarat. För att kunna jämföra med enkäten 2012 ställdes även 2014 några separata frågor kring vissa åtgärder inom utbildning, 12. Utbildning enbart till närstående, trots möjlighet till gemensam utbildning och 09. Utbildning enbart av personen trots möjlighet till gemensam utbildning. Dessa åtgärder ingick i frågan Utbildning till patient och anhöriga men även separata frågor kring två av dessa åtgärder ställdes alltså. *1 Prio Samtidig insats missbr./psykossjukd. (5) 42. Samverkan i integrerade team (5) 26. Kognitiv träning med dator (5) Prio Tekniska hjälpmedel (6) Prio Utbildning enbart till närstående (7) 01. Information om tidiga tecken (7) Prio 8 23.Problemlösningsfärdigheter (8) 20. Bildterapi (8) Prio Avledande tekniker (9) 19. Basal kroppskännedom (9) Prio Utbildning enbart av personen (10) 40. Mindre intensiv CM (10) 22. Stödterapi eller stödsamtal (10) 18. Psykodynamisk terapi (10) % Andel enheter Figur 4 - Åtgärder prioritet 5-10 *1 Frågan är ställd på ett annat sätt (enligt enkäten 2012) än övriga frågor. Uppdelningen i Finns och Finns delvis är därför inte relevant för åtgärden. Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård

24 Åtgärder prioritet 1-2 Bland insatser med prioritet 1-2 ser vi att det är endast 04. Påminnelser om besökstider som erbjuds i en omfattning som är önskvärd för åtgärder med hög prioritet. (70 % har svarat finns och 13 % finns delvis). Flera av de högprioriterade åtgärderna som borde vara aktuella att erbjuda på de flesta enheter finns fullt ut endast hos en tredjedel eller färre av enheterna. 14. Familjeinterventioner uppges finnas delvis hos 41 % av enheterna vilket måste tolkas som att inte alla patienter erbjuds detta. Att 39. Intensiv Case Management enligt ACT-modellen inte erbjuds fullt ut av mer än 10 % av enheterna är inte förvånande eftersom det är mycket svårt att erbjuda en programtrogen ACT i det svenska systemet. 21 % av enheterna anger att åtgärden erbjuds delvis. Det innebär förmodligen någon typ av modifierad ACT i form av mer intensiva stöd och rehabiliteringsåtgärder, till exempel FACT (Flexibel ACT) eller RACT (Resursgrupps ACT). Finns Finns delvis Vill impl. Ej aktuellt 14. Familjeinterventioner (1) 33 % 41 % 6 % 7 % 27. Kognitiv träning enligt IPT-k (1) 25 % 10 % 20 % 7 % 39. Intensiv CM enligt ACT (1) 10 % 21 % 8 % 16 % 04. Påminnelser om besökstider (2) 71 % 13 % 1 % 12 % 28. ESL-modellen (2) 34 % 34 % 3 % 12 % 29, 30. IPS-modellen (1) 11 % 19 % 8 % 20 % Andel enheter Figur 5 - Åtgärder prioritet 1-2 Genom IPS-modellen får personer stöd i att få och behålla ett jobb. 24 Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård 2014

25 Utvecklingsbehov Enkäten undersökte även vilket utvecklingsbehov enheterna ansåg sig ha. De åtgärder som enheterna helst vill implementera är 07. Delat beslutsfattande, 13. IMR-modellen, samt 27. Kognitiv träning enligt IPT-k. De här åtgärderna är relativt nya i Sverige och för exempelvis 07. Delat beslutsfattande har det inte funnits något utbildningsmaterial. Utbildningsmaterial för 13. IMR-modellen har översatts och tagits fram av projektet Bättre psykosvård, som även sett till att utbildning inom IMR har kommit igång. En del av de åtgärder som det inte finns så stort behov av att implementera är åtgärder som redan finns i stor utsträckning. Exempel på detta är 04. Påminnelser om besökstider och 05. Personlig kontakt innan utskrivning. 07. Delat beslutsfattande (3) 27. Kognitiv träning enligt IPT-k (1) 13. IMR-modellen (4) 02. Utbildning av allmänläkare (3) Utb. till patient och anhöriga (3) 03. Samordnade åtgärder enligt ACT (3) 39. Intensiv CM enligt ACT (1) 29, 30. IPS-modellen (1) 16. Individuell KBT (3) 15. Anpassat föräldrastöd (3) 14. Familjeinterventioner (1) 21. Musikterapi (4) 41. CM enligt Resursmodellen (4) 28. ESL-modellen (2) 43. Krisintervention i hemmet (3) 04. Påminnelser om besökstider (2) 05. Personlig kontakt innan utskrivn. (3) % Andel enheter Figur 6 - Utvecklingsbehov Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård

26 Jämförelse med 2013 års enkät Har det skett någon förändring mellan 2013 och 2014 när det gäller i vilken omfattning de högprioriterade åtgärderna erbjuds och vilka utvecklingsbehov enheterna har? Nedan jämförs resultatet från 2014 års enkät med 2013 års enkät. Jämförelse implementerade åtgärder prio 1-4 Underlaget är begränsat, därför är det svårt att dra några säkra slutsatser i jämförelserna mellan 2013 och Generellt sett verkar de flesta åtgärder erbjudas i högre grad 2014, även om det i de flesta fallen inte handlar om så stora skillnader. 13. IMR-modellen utmärker sig genom att ha den största procentuella ökningen, andelen enheter som erbjuder åtgärden är nästan 75 % högre 2014 än Även 07. Delat beslutsfattande har en hög procentuell ökning, andelen enheter som erbjuder åtgärden är nästan 40 % högre 2014 än Delat beslutsfattande tillhör också de åtgärder som ökat med flest procentenheter från 2013 till De övriga är 14. Familjeinterventioner, 16. Individuell KBT och 41. Case Management enligt Resursmodellen. Finns Prio 1-2 Finns delvis 14. Familjeinterventioner (1) jämförelse med Kognitiv träning enligt IPT-k (1) jämförelse med , 30. Stöd kring arb. enl. IPS-mod. (1) jämförelse med 2013 Prio Anpassat föräldrastöd (3) jämförelse med Delat beslutsfattande (3) jämförelse med Individuell KBT (3) jämförelse med 2013 Prio Krisintervention i hemmet (3) jämförelse med IMR-modellen (4) jämförelse med Musikterapi (4) jämförelse med Case Management enl. Resursmod. (4) jämförelse med % Andel enheter Figur 7 - Jämförelse implementerade åtgärder prio Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård 2014

27 Jämförelse utvecklingsbehov åtgärder prio 1-4 Enheterna kunde välja att svara åtgärden finns, åtgärden finns delvis, vill implementera, åtgärden saknas eller åtgärd ej aktuell för respektive åtgärd i enkäten. Se sidan 19 för alternativens betydelse. Svarsalternativens fördelning för varje åtgärd redovisas i avsnittet Samtliga resultat. Diagrammet nedan visar vilket utvecklingsbehov enheterna ser, det vill säga andelen enheter som svarat vill implementera. När vi jämför svaren från 2013 och 2014 ser vi att andelen enheter som svarat vill implementera för de olika åtgärderna generellt har sjunkit. Det ligger i linje med det vi såg i diagrammet på sida 26, när fler åtgärder redan erbjuds är det färre kvar att implementera. Några åtgärder utmärker sig genom att intresset för att implementera ökat, trots att de erbjuds i större omfattning. Det gäller 07. Delat beslutsfattande, 27. Kognitiv träning enligt IPT-k och 05. Personlig kontakt innan utskrivning. Den främsta slutsatsen av diagrammet nedan är att enheterna fortfarande ser ett stort utvecklingsbehov för att kunna erbjuda högprioriterade åtgärder. Projektets erfarenhet är att enheterna behöver information, utbildning och stöd i det utvecklingsarbetet. Det behovet kvarstår alltså Delat beslutsfattande (3) 13. IMR-modellen (4) 27. Kognitiv träning enligt IPT-k (1) 02. Utbildning av allmänläkare (3) Utb. till patient och anhöriga (3) 03. Samordnade åtgärder enligt ACT (3) 39. Intensiv CM enligt ACT (1) 29, 30. IPS-modellen (1) 16. Individuell KBT (3) 15. Anpassat föräldrastöd (3) 21. Musikterapi (4) 14. Familjeinterventioner (1) 41. CM enligt Resursmodellen (4) 28. ESL-modellen (2) 43. Krisintervention i hemmet (3) 05. Personlig kontakt innan utskrivn. (3) % Andel enheter Figur 8 - Jämförelse utvecklingsbehov åtgärder prio 1-4 Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård

28 Jämförelse med 2012 års enkät Enkäten 2012 skickades till en betydligt större grupp, än enkäterna 2013 och Ur den gruppen sållades de som bedrev psykosvård fram. Jämförelser mellan enkäterna för 2014 och 2012 blir därför osäkrare. Med detta sagt är det ändå intressant att se om något förändrats. Jämförelse implementerade lågprioriterade åtgärder I 2014 års enkät ställdes samma frågor för de lågprioriterade åtgärderna som De flesta lågprioriterade åtgärder erbjuds i lägre omfattning 2014 jämfört med Diagrammet nedan visar et urval av åtgärderna. Speciellt tydlig är tillbakagången för 22. Stödterapi eller stödsamtal, 23. Förmedling av problemlösningsfärdigheter och 18. Psykodynamisk terapi. Om lågprioriterade åtgärder erbjuds i lägre omfattning till förmån för högproriterade åtgärder är det naturligtvis bra. En orsak till förändringen kan vara de informations- och utbildningsinsatser som projektet arbetat med Samtidig ins. missbr./psykossjukd.(5) 23. Problemlösningsfärdigheter (8) 22. Stödterapi eller stödsamtal (10) 18. Psykodynamisk terapi (10) 40. Mindre intensiv CM (10) 42. Samverkan i integrerade team (5) 19. Basal kroppskännedom (9) 20. Bildterapi (8) % Andel enheter Figur 9 - Jämförelse av ett urval implementerade åtgärder prio 5-10, Jämförelse med processledarnas kartläggning Projektets processledare genomförde under hösten 2013 en kartläggning av enheternas arbete. Kartläggningen gjordes genom möten på enheterna ute i landet där enhetschefer men framförallt den behandlande personalen deltog. Till skillnad mot enkäten gav kartläggningen möjlighet till diskussioner om programtrogenhet. Där enkäten visar enhetschefernas bild av verksamheten visar kartläggningen personalens bild av vilka åtgärder som erbjuds. Vid processledarnas kartläggning fanns också möjligheten att ställa följdfrågor om till exempel programtrogenhet. Därför kan det vara intressant att göra en jämförelse mellan de olika undersökningarna. De mest använda åtgärderna Sju åtgärder finns med både på listan från enkäten 2014 och på listan från processledarnas kartläggning bland de tio mest använda åtgärderna. Anmärkningsvärt är att åtgärd 28 Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård 2014

29 24. Avledande tekniker ligger på andra plats i processledarnas kartläggning men inte finns med bland de tio mest använda åtgärderna enligt enkäten Personlig kontakt innan utskrivning och 04. Påminnelser om besökstider ligger högt upp på listan i båda undersökningarna. Frågorna om utbildning av personen och anhöriga är svåra att jämföra eftersom åtgärderna Utbildning till patient och anhöriga var sammanslagna till en fråga Finns Finns delvis *1 05. Personlig kontakt innan utskrivn. (3) 04. Påminnelser om besökstider (2) 43. Krisintervention i hemmet (3) 16. Individuell KBT (3) Utb. till patient och anh. (1-10) *2 14. Familjeinterventioner (1) 06. Tekniska hjälpmedel (6) *1 28. Social färdighetstr. enligt ESL-mod. (2) 41. Case Managem. enligt Resursmod. (4) 25. Samtidig ins. missbr./psykossjukd. (5) * % Andel enheter Figur 10 - Åtgärder som används mest enligt enkäten 2014 *1 Frågan är ställd på ett annat sätt (enligt enkäten 2012) än övriga frågor. Uppdelningen i Finns och Finns delvis är därför inte relevant för åtgärden. *2 I frågan är åtgärderna 8-12 sammanslagna till en fråga. De olika åtgärderna har olika prioritet, mellan 1 och Personlig kontakt innan utskrivn. (3) 24. Avledande tekniker (9) 04. Påminnelser om besökstider (2) 06. Tekniska hjälpmedel (6) 25. Samtidig ins. missbr./psykossjukd. (5) 8. Utb. enbart av pers. (gem.ej möjl.) (7) 16. Individuell KBT (3) 23. Problemlösningsfärdigheter (8) 14. Familjeinterventioner (1) 43. Krisintervention i hemmet (3) % Andel enheter Figur 11 - Åtgärder som används mest enligt processledarnas kartläggning Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård

30 De minst använda åtgärderna Sju åtgärder finns med både på listan från enkäten 2014 och på listan från processledarnas kartläggning bland de tio minst använda åtgärderna. Åtgärden 03. Samordnade åtgärder enligt ACT är den fjärde minst använda åtgärden enligt processledarnas kartläggning, men är inte alls med bland de tio minst använda åtgärderna enligt enkäten Det kan vara intressant med tanke på att processledarna vid sin kartläggning hade möjlighet att diskutera programtrogenhet. Finns Finns delvis *1 19. Basal kroppskännedom (9) *1 27. Kognitiv träning enligt IPT-k (1) 18. Psykodynamisk terapi (10) *1 07. Delat beslutsfattande (3) 39. Intensiv CM enligt ACT (1) 29, 30. IPS-modellen (1) 01. Information om tidiga tecken (7) *1 13. IMR-modellen (4) 20. Bildterapi (8) *1 21. Musikterapi (4) % Andel enheter Figur 12 - Åtgärder som används minst enligt enkäten 2014 *1 Frågan ställd på ett annat sätt (enligt enkäten 2012) än övriga frågor. Uppdelningen i Finns och Finns delvis är därför inte relevant för åtgärden. 01. Information om tidiga tecken (7) 27. Kognitiv träning enligt IPT-k (1) 30. IPS-modellen (önskar jobb) (1) 20. Bildterapi (8) 26. Kognitiv träning med dator (5) 02. Utbildning av allmänläkare (3) 03. Samordnade åtgärder enligt ACT (3) 39. Intensiv CM enligt ACT (1) 21. Musikterapi (4) 13. IMR-modellen (4) % Andel enheter Figur 13 - Åtgärder som används minst enligt processledarnas kartläggning 30 Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård 2014

31 Samtliga resultat Nedan återges samtliga frågor och samtliga resultat från enkäten På sidan 15 definieras vad varje svarsalternativ betyder. Svarsalternativet Åtgärden finns delvis kan betyda att insatsen inte erbjuds i rätt omfattning eller att den inte erbjuds enligt den metod som finns i riktlinjerna. För vissa åtgärder, till exempel 04. Påminnelser om besökstider är det uppenbart att de enheter som svarat Åtgärden finns delvis menar att åtgärden inte erbjuds i rätt omfattning, eftersom det inte finns någon specificerad metod för åtgärden. För andra åtgärder är orsaken till att enheten svarat Åtgärden finns delvis mer oklar. Åtgärder med högre prioritet Åtgärder med prioritet Utbildning till patient och anhöriga* Familjeinterventioner 27. Kognitiv träning enligt IPT-k 39. Intensiv Case Management enligt ACT-modellen 29, 30. Stöd kring arbete enligt IPS-modellen* 2 PRIORITET 1 *1 I frågan är åtgärderna 8-12 sammanslagna till en fråga. De olika åtgärderna har olika prioritet, mellan 1 och 10. *2 I frågan är åtgärderna 29 och 30 sammanslagna till en fråga. Åtgärd 30 har prioritet 1 och åtgärd 29 har prioritet Utbildning till patient och anhöriga (1-10) Fråga: Erbjuder er enhet personer med schizofreni och deras anhöriga utbildning om sjukdomen helst gemensamt (patient och anhöriga), men om det inte är möjligt, var för sig? 9 % Åtgärden saknas 5 % Ej aktuell 1 % Vet ej 9 % Vill implementera 44 % Åtgärden finns 32 % Åtgärden finns delvis Figur Utbildning till patient och anhöriga (1-10) Ett antal åtgärder om utbildning hade i enkäten 2013 slagits ihop till en fråga. En av åtgärderna har prioritet 1. För att kunna jämföra med resultatet 2013 ställdes frågan på samma sätt I bilaga 2 listas de ingående åtgärderna Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård

32 PRIORITET Familjeinterventioner (1) Fråga: Erbjuder er enhet familjeinterventioner till personer med schizofreni som har kontakt med sin familj eller närstående? 7 % Ej aktuell 2 % Vet ej 12 % Åtgärden saknas 33 % Åtgärden finns 6 % Vill implementera 41 % Åtgärden finns delvis Figur Familjeinterventioner (1) 27. Kognitiv träning enligt IPT-k (1) Fråga: Erbjuder er enhet kognitiv träning enligt metoden Integrerad Psykologisk Terapi (IPT-k) till personer med schizofreni som har kvarvarande symtom, kognitiva funktionsnedsättningar och nedsatta sociala färdigheter? 7 % Ej aktuell 3 % Vet ej 25 % Åtgärden finns Åtgärden saknas 35 % 10 % Åtgärden finns delvis 20 % Vill implementera Figur Kognitiv träning enligt IPT-k (1) Kommer du ihåg? 4. Påminnelser om besökstider (2) Åtgärdens prioritet i riktlinjerna Åtgärdens nummer Kallas för radnummer i riktlinjerna 32 Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård 2014

33 39. Intensiv Case Management enligt ACT-modellen (1) Fråga: Erbjuder er enhet intensiv Case Management (CM) enligt ACT-modellen för personer med schizofreni som är högkonsumenter av vård och som riskerar att ofta bli inlagda på psykiatrisk vårdavdelning, eller som brukar avbryta vårdkontakter? PRIORITET 1 16 % Ej aktuell 2 % Vet ej 10 % Åtgärden finns 21 % Åtgärden finns delvis 43 % Åtgärden saknas 8 % Vill implementera Figur Intensiv Case Management enligt ACT-modellen (1) 29, 30. Stöd kring arbete enligt IPS-modellen (1) Fråga: Erbjuder er enhet individanpassat stöd enligt IPS-modellen (Individual Placement and Support) till personer med schizofreni och som har en vilja och motivation till ett arbete med lön eller till personer med arbete och behov av stöd för att behålla det? 20 % Ej aktuell 3 % Vet ej 11 % Åtgärden finns 19 % Åtgärden finns delvis 39 % Åtgärden saknas 8 % Vill implementera Figur 18-29, 30. Stöd kring arbete enligt IPS-modellen (1) Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård

34 PRIORITET 2 Åtgärder med prioritet Påminnelser om besökstider 28. Social färdighetsträning enligt ESL-modellen 04. Påminnelser om besökstider (2) Fråga: Erbjuder er enhet personer med schizofreni som har behov, påminnelse om besökstider i olika former? 12 % Ej aktuell 1 % Vet ej 2 % Åtgärden saknas 1 % Vill implementera 13 % Åtgärden finns delvis 71 % Åtgärden finns Figur Påminnelser om besökstider (2) Påminnelser om besökstider är en relativt enkel åtgärd att erbjuda, 84 % av enheterna svarar att åtgärden finns eller finns delvis. 28. Social färdighetsträning enligt ESL-modellen (2) Fråga: Erbjuder er enhet träning enligt ESL-modellen (Ett Självständigt Liv) till personer med schizofreni som har en nedsatt funktion i olika sociala färdigheter? 12 % Ej aktuell 1 % Vet ej 16 % Åtgärden saknas 34 % Åtgärden finns 3 % Vill implementera 34 % Åtgärden finns delvis Figur Social färdighetsträning enligt ESL-modellen (2) 34 Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård 2014

35 Åtgärder med prioritet Utbildning av allmänläkare 03. Samordnade åtgärder enligt ACT 05. Personlig kontakt innan utskrivning 07. Delat beslutsfattande 15. Anpassat föräldrastöd 16. Individuell KBT 43. Krisintervention i hemmet PRIORITET Utbildning av allmänläkare (3) Fråga: Utbildar er enhet allmänläkare i tidig upptäckt av psykostecken och erbjuder personer med tidiga tecken på psykos direkt hänvisning till ett specialteam? 6 % Vet ej 9 % Åtgärden finns 22 % Ej aktuell 30 % Åtgärden finns delvis 23 % Åtgärden saknas 10% Vill implementera Figur Utbildning av allmänläkare (3) 03. Samordnade åtgärder enligt ACT (3) Fråga: Erbjuder er enhet samordnade åtgärder i ett team enligt ACT-modellen (Assertive Community Treatment) samt familjeinterventioner och social färdighetsträning till personer som är nyinsjuknande i psykossjukdom i tillägg till sedvanlig behandling? 2 % Vet ej 12 % Åtgärden finns 21 % Ej aktuell 34 % Åtgärden finns delvis 22 % Åtgärden saknas 9 % Vill implementera Figur Samordnade åtgärder enligt ACT (3) Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård

36 PRIORITET Personlig kontakt innan utskrivning (3) Fråga: Erbjuder er enhet personer med schizofreni en personlig kontakt med personal från öppenvårdsteamet och socialtjänsten före utskrivning från psykiatrisk slutenvård? 3 % Åtgärden saknas 2 % Ej aktuell 1 % Vill implementera 29 % Åtgärden finns delvis 65 % Åtgärden finns Figur Personlig kontakt innan utskrivning (3) Nästan samtliga enheter kan helt eller delvis erbjuda personer med schizofreni en personlig kontakt med personal från öppenvårdsteamet och socialtjänsten före utskrivning från psykiatrisk slutenvård. 07. Delat beslutsfattande (3) Fråga: Erbjuder er enhet modellen för delat beslutsfattande (Shared Decision Making, SDM) till personer med schizofreni? 3 % Vet ej 3 % Ej aktuell 7% Åtgärden finns 24 % Åtgärden finns delvis 40 % Åtgärden saknas 23 % Vill implementera Figur Delat beslutsfattande (3) Det finns ett stort intresse för att implementera åtgärden Delat beslutsfattande, 23 % av enheterna vill implementera åtgärden. 36 Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård 2014

37 15. Anpassat föräldrastöd (3) Fråga: Erbjuder er enhet specifikt anpassat föräldrastöd till personer med schizofreni som har minderåriga barn (0-18 år)? PRIORITET 3 3 % Vet ej 15 % Ej aktuell 22 % Åtgärden finns 21 % Åtgärden saknas 32 % Åtgärden finns delvis 7 % Vill implementera Figur Anpassat föräldrastöd (3) Mer än var femte enhet erbjuder specifikt anpassat föräldrastöd till personer med schizofreni som har minderåriga barn (0-18 år). Var femte enhet saknar åtgärden. (15) 16. Individuell KBT (3) Fråga: Erbjuder er enhet individuell kognitiv beteendeterapi till personer med schizofreni med kvarstående symtom? 10 %Åtgärden saknas 7 % Ej aktuell 7 % Vill implementera 43 % Åtgärden finns 33 % Åtgärden finns delvis Figur Individuell KBT (3) Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård

38 PRIORITET Krisintervention i hemmet (3) Fråga: Erbjuder er enhet krisintervention i hemmet under akuta faser av svår psykisk sjukdom? 14 % Ej aktuell 8 % Åtgärden saknas 2 % Vill implementera 41 % Åtgärden finns 35 % Åtgärden finns delvis Figur Krisintervention i hemmet (3) PRIORITET 4 Åtgärder med prioritet IMR-modellen 21. Musikterapi 41. Case Management enligt Resursmodellen 13. IMR-modellen (4) Fråga: Erbjuder er enhet personer med schizofreni psykopedagogiska åtgärder enligt IMR-modellen (Illness Management and Recovery)? 11 % Ej aktuell 4 % Vet ej 9 % Åtgärden finns 10 % Åtgärden finns delvis 20 % Vill implementera 46 % Åtgärden saknas Figur IMR-modellen (4) 38 Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård 2014

39 21. Musikterapi (4) Fråga: Erbjuder er enhet musikterapi till personer med schizofreni med kvarstående symtom och med behov av terapiformer som inte fokuserar på samtal? PRIORITET 4 21 % Ej aktuell 1 % Vet ej 3 % Åtgärden finns 3 % Åtgärden finns delvis 6 % Vill implementera 66 % Åtgärden saknas Figur Musikterapi (4) En mycket liten andel av enheterna kan erbjuda musikterapi. En orsak kan vara att det är svårt att hitta utbildade musikterapeuter. Även om viljan att implementera musikterapi har ökat från 2013 (se avsnittet Jämförelse med 2013 års enkät) är den fortfarande låg, endast 6 %. 41. Case Management enligt Resursmodellen (4) Fråga: Erbjuder er enhet mindre intensiv Case Management (CM) enligt Resurs-modellen för personer med schizofreni som har omfattande kontakter med vårdsystemet och komplexa behov av åtgärder? 2 % Vet ej 9 % Ej aktuell 18 % Åtgärden saknas 38 % Åtgärden finns 5 % Vill implementera 28 % Åtgärden finns delvis Figur Case Management enligt Resursmodellen (4) Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård

40 Åtgärder med lägre prioritet Den första enkäten som gjordes våren 2012, innehöll, till skillnad från 2013 års enkät, även frågor kring åtgärder med lägre prioritet. För att kunna följa hur användningen av lågprioriterade åtgärder har utvecklats ställdes frågorna på samma sätt i 2014 års enkät som i 2012 års enkät. Frågorna är därför utformade på ett annat sätt än frågorna kring de högprioriterade åtgärderna. PRIORITET 5 Åtgärder med prioritet 5-10 Fråga: Vilken av följande insatser och metoder, för nedan nämnda tillstånd/behov, erbjuder er enhet personer som omfattas av ovanstående riktlinjer idag? 10 *1 Prio Kognitiv träning med dator (5) 42. Samverkan i integrerade team (5) 25. Samtidig ins. missbr./psykossjukd.(5) Prio Tekniska hjälpmedel (6) Prio Utbildning enbart till närstående (7) 01. Information om tidiga tecken (7) Prio Problemlösningsfärdigheter (8) 20. Bildterapi (8) Prio Avledande tekniker (9) 19. Basal kroppskännedom (9) Prio Psykodynamisk terapi (10) 22. Stödterapi eller stödsamtal (10) 09. Utbildning enbart av personen (10) 40. Mindre intensiv CM (10) % Andel enheter Figur 31 - Åtgärder med prioritet 5-10 *1 Frågan är ställd på ett annat sätt (enligt enkäten 2012) än övriga frågor. Uppdelningen i Finns och Finns delvis är därför inte relevant för åtgärden. 40 Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård 2014