Hur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd

Transkript

1 Hur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd januari 2008

2 I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar eller särskilda analyser. Publiceringen sker endast på Vårdförbundets webbplats VÅRDFÖRBUNDET RAPPORT NR U Namn: Maria Carlson Hur värderas vårdens yrken? 2(19)

3 Innehåll Förord... 5 Sammanfattning... 7 Inledning... 8 Tidigare undersökningar... 8 Vårdförbundets undersökning Yrkena och kunskapsområdena... 9 Sjuksköterska... 9 Biomedicinsk analytiker... 9 Barnmorska... 9 Röntgensjuksköterska... 9 Undersökningen Bakgrund Barnmorskor, Sjusköterskor och läkare värderas högt Det finns ett samband mellan yrkenas lön och i vilken utsträckning unga väljer att utbilda sig till yrkena Stort samband mellan i villkoren under utbildningstiden och i vilken utsträckning sjusköterskor väljer att specialistutbilda sig Lönen efter avslutad utbildning har betydelse för antalet specialistutbildade Avslutande kommentarer Referenser Bilaga 1, Frågeformulär Hur värderas vårdens yrken? 3(19)

4 Hur värderas vårdens yrken? 4(19)

5 Förord Att vara barnmorska, biomedicinsk analytiker, röntgensjuksköterska eller sjuksköterska är självständiga, ansvarsfulla och komplexa yrken. Vi har ett samhällsuppdrag och ett personligt yrkesansvar som bekräftas med legitimationen. Vi förvaltar och utvecklar självständiga kunskapsområden. Det ska avspeglas i värderingen av vår kunskap och det arbete vi utför, vilket är en förutsättning för en god vård. Vårdförbundets lönepolitik innebär att det ska finnas ett samband mellan kunskap och lön. Lönen ska också vara en drivkraft för att utveckla vården. Mer erfarenhet och fördjupad kunskap och kompetens skaka ge högre lön. Kompetens är något individuellt och därför blir även lönen individuell. De allra flesta av Vårdförbundets medlemmar är fortfarande felavlönade. En förändring pågår men det har inte hänt tillräckligt. Den kompetens som de kvinnodominerade högskoleutbildade yrkesgrupperna inom vården bidrar med är avgörande för medborgarnas hälsa och vårdens utveckling. Den uppvärderingen av akademiska kvinnodominerade yrken som påbörjades i slutet av 1990-talet har somnat in. Nu ser vi brister inom stora delar av vården, bland annat till följd av för få specialistutbildade sjuksköterskor. Vårdförbundet arbetar för en vård där individen står i centrum, en säker och trygg vårdmiljö där medlemmarna tillåts göra vad de är bra på och också lönesätts efter det. Vården bygger på vårdmötet. De resultat vi uppnår i vårdmötet är centrala för lönesättningen. Vårdmötet bygger på samspel mellan vårdtagaren och yrkesutövaren och ska präglas av bra bemötande, öppenhet, kvalitet och ge individen säker vård i en läkande miljö. När vårdmötet blir bra känner vårdtagaren trygghet och yrkesutövaren tillåts utnyttja hela sin kompetens. Då skapas förutsättningar för en god vårdmiljö. En god vårdmiljö handlar om kunskap om helheten och om att se sin egen roll i denna helhet. Då utvecklas verksamheten och utveckling ska löna sig. Anna-Karin Eklund Förbundsordförande Hur värderas vårdens yrken? 5(19)

6 Hur värderas vårdens yrken? 6(19)

7 Sammanfattning Kompetensförsörjning och lönebildning är viktiga delar för en effektiv vård. Yrkesgrupperna i Vårdförbundet, barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjusköterskor, har alla den kunskap och kompetens som behövs för att skapa trygghet i vård och behandling. Med kunskap menar vi fakta som bygger på vetenskaplig, teoretisk grund och beprövad erfarenhet som överförs genom klinisk praktik. Utan detta yrkeskunnande skulle Sverige sakna säker och modern vård. Under januari 2008 gav Vårdförbundet SIFO i uppdrag att genomföra en undersökning bland ansvariga politiker i landets landsting och kommuner för att få en bild av hur arbetsgivarna ser på lönebildningen och värderingen av olika yrken i vården. Undersökningen genomfördes via telefonintervjuer och vände sig till landstings- och kommunalråd med ansvar för vårdfrågor. Resultatet från undersökningen visar att läkare, barnmorska och sjuksköterska är de yrken som de svarande värderar högst. Samtliga tre yrkesgrupper hamnar på ett medelvärde mellan 8,8 och 8,1 på skala 1-10, där 10 anger ett mycket högt värde. Biomedicinska analytiker ges medelvärde 7,9 och röntgensjuksköterskor får ett medelvärde på 7,6. Resultatet visar också att de svarande anser att det finns ett samband mellan yrkenas lön och i vilken utsträckning unga väljer att utbilda sig till barnmorska, biomedicinsk analytiker, röntgensjuksköterska och sjuksköterska. Hela 68 procent menar att sambandet är stort eller mycket stort. Vårdförbundet menar att vården ska utgå från medborgarnas behov. Den ska vara solidariskt finansierad och demokratiskt styrd och baseras på den prioriteringsordning som regeringen fattat beslut om. För att göra det tydligt för medborgarna vad vårdens uppdrag är och vad de kan förvänta sig av vården har vi formulerat en idé om ett medborgarkontrakt, kontrakt för hälsa och helhet, som anger de grundläggande principer som bör gälla för dagens vård. Vården bygger på vårdmötet. Vårdmötet ska inbjuda till en samsyn och präglas av ett bra bemötande, öppenhet och kvalitet. Och det ska erbjuda en säker vård. Genom ett bra vårdmöte skapas också förutsättningar för en god vårdmiljö. En god vårdmiljö handlar om kunskap och helhet, där yrkesutövarna tillåts att göra det de är bra på utifrån en helhetssyn på individen. Hur värderas vårdens yrken? 7(19)

8 Inledning Hälsa, vård och omsorg är en kunskapsintensiv verksamhet. Den bygger i grunden på personliga möten mellan den som behöver vård och den eller de som ska ge vård. En god, säker och trygg vård ställer krav på en ständig kunskaps- och kompetensutveckling för alla medarbetare men också krav på system och strukturer som stödjer detta. Under de senaste 20 åren har kunskapsområdena för barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor definierats. De är erkända och det pågår ständig forskning för att samla, kontrollera och beskriva dem. Kompetensförsörjning och lönebildning är viktiga delar för en effektiv vård med goda resultat och utveckling av verksamheten. För att få en bild av hur arbetsgivarna ser på lönebildningen och värderingen av olika yrken i vården genomförde Vårdförbundet en undersökning under januari Undersökningen vände sig till landstings- och kommunalråd med ansvar för vårdfrågor. Tidigare undersökning Vårdförbundets undersökning 2007 Under våren 2007 tillfrågades 974 personer i ett representativt urval av allmänheten, samt 600 medlemmar i Vårdförbundet om deras syn på lön och utbildning för några av vårdens yrkesgrupper; undersköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor, sjuksköterskor samt läkare. Resultatet visar att de tre faktorer som de svarande skattade högst i lönesättningen var skicklighet i arbetet, utbildning och ansvar för hälsa, vård och omsorg av människor. På frågan om yrkesgruppernas utbildningslängd svarade hela 70 procent att en undersköterska har högskoleutbildning, vilket inte är fallet, och drygt 40 procent att en barnmorska har kortare högskoleutbildning än de 4-5 år som hon i själva verket har. De tillfrågande tycker att en rimlig löneskillnad mellan en läkare och en sjuksköterska är cirka kr/månad. Den faktiska skillnaden är idag cirka kr/månad. Läkaren har alltså mer än dubbelt så hög lön som sjuksköterskan. Och en sjuksköterskas löneutveckling under arbetslivet handlar inte om mer än några tusenlappar totalt. Oavsett specialisering och vidareutbildning, som för sjuksköterskor till skillnad från för läkare finansieras privat. Hur värderas vårdens yrken? 8(19)

9 Yrkena och kunskapsområdena Samtliga yrkesgrupper som Vårdförbundet organiserar, barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor, är självständiga yrken med eget ansvar att fatta beslut tillsammans med vårdtagaren om insatser och åtgärder i samband med hälsoproblem, sjukdom eller för att främja och/eller förebygga hälsa. Kunskapen bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet både från det egna kunskapsområdet och från andra närliggande kunskapsområden. Samverkan sker med andra yrkesutövare i vården för att kunna möta varje patients enskilda hälsoproblem, besluta om insatser och också utföra insatser själv. Sjuksköterska Omvårdnad är sjuksköterskans kunskapsområde. Hälsa, miljö och människa är grunden för yrket. Omvårdnad syftar till att främja hälsa och förebygga sjukdom, främja läkande och välbefinnande och att bidra till en värdig död. Biomedicinsk analytiker Biomedicinsk laboratorievetenskap är en blandning av teoretiska och praktiska kunskaper som gör att den biomedicinska analytikern har kompetens för hela analyskedjan, preanalytik, provtagning, analys, resultatrapportering. Barnmorska Ämnet reproduktiv och perinatal omvårdnad är ett kunskapsområde knutet till mänsklig reproduktion och till livets början. Alla barnmorskor är legitimerade sjuksköterskor. Röntgensjuksköterska Ämnet diagnostisk radiologi har de senaste åren utvecklats och förändrats utifrån ny teknik som ställer krav på nya undersöknings- och behandlingsmetoder. Arbetsområdet omfattar både omvårdnad och teknik inom området diagnostisk radiologi. Vårdförbundets idé om ett Kontrakt för hälsa och helhet Vårdförbundet har formulerat en idé om ett medborgarkontrakt, kontrakt för hälsa och helhet, som anger de grundläggande principer som bör gälla för dagens vård. Kontraktet är ett sätt göra det tydligt för medborgarna vad vårdens uppdrag är och vad de kan förvänta sig av vården. Vårdförbundets utgångspunkt är att vården ska vara solidariskt finansierad och demokratiskt styrd. Vården ska baseras på de gemensamma prioriteringar som regeringen har fastställt. Utgångspunkten är Hur värderas vårdens yrken? 9(19)

10 principerna om människovärde, behov och solidaritet samt kostnadseffektivitet. Den som har det största behovet ska ges företräde till vården. Samhället garanterar - en vård som är tillförlitlig - en samlad och tydlig vårdtagarlagstiftning som vägleder både medborgaren och vårdverksamheten - en uppföljning och tillsyn som ger en säker vård av god kvalitet att det finns vård med olika inriktningar och möjlighet att välja vårdgivare Den enskilde har ett ansvar för sin egen hälsa och därmed rätt till - en dialog om sitt hälsotillstånd, där utgångspunkten är hälsa och helhet - att bli bemött med respekt - att delta i beslut som rör dem För att uppnå detta har alla rätt till en handlingsplan för hälsa där den enskildes vårdbehov definieras vid behov rätt till en vårdvägledare att vid behov av kontinuitet erbjudas en fast vårdkontakt till en sammanhållen vårddokumentation tillgänglig för vårdtagaren. Samhället ansvarar för att främja hälsa Det hälsofrämjande arbetet ska baseras på folkhälsoprognoser, som görs utifrån en helhetssyn på individen och på samhället. Undersökningen Bakgrund Under 3-16 januari 2008 genomförde SIFO på uppdrag av Vårdförbundet en undersökning bland landets landstingsråd och kommunalråd. Urvalet utgjordes av samtliga landstingsråd och hälften av kommunalråden. De kommunalråd som uppgivit att de inte arbetar med vårdfrågor har ersatts med annat kommunalråd om sådan funnits. Undersökningen genomfördes via telefon. Urval och antal genomförda intervjuer: Urval Antal genomförda Svarsfrekvens Landstingsråd % Kommunalråd (tot.) % Totalt % Hur värderas vårdens yrken? 10(19)

11 Resultat Barnmorskor, Sjusköterskor och läkare värderas högt I den inledande frågan i undersökningen ombads de svarande att på en skala 1-10 rangordna ett antal olika yrken i vården utifrån deras värde. De yrken som ingick i undersökningen var biomedicinsk analytiker, undersköterska, barnmorska, läkare, socionom, röntgensjuksköterska, vårdbiträde, sjusköterska, arbetsterapeut och psykolog. Psykolog 7,5 Arbetsterapeut 7 Sjuksköterska 8,1 Vårdbiträde 6,5 Landstingsråd Röntgensjuksköterska Socionom 6,8 7,6 Kommunalråd Alla Läkare 8,8 Barnmorska 8,3 Undersköterska 7,1 Biomedicinsk analytiker 7, Diagram 1. Medelvärdet för respektive yrke på skala 1-10 där 1 motsvarar ett lågt värde och 10 motsvarar ett högt värde fördelat på svaren från samtliga samt för landstingsråd och kommunalråd (Källa: Vårdförbundet) Det yrke som de svarande värderar högts är läkare, som får ett medelvärde på 8,8. Därefter följer barnmorska med ett medelvärde på 8,3 samt sjusköterska med ett medelvärde på 8,1. Biomedicinsk analytiker får ett medelvärde på 7,9 och röntgensjuksköterskornas medelvärde är 7,6. Landstingsråden ger samtliga yrkesgrupper, undantaget vårdbiträden, ett högre medelvärde jämfört med kommunalråden. Hur värderas vårdens yrken? 11(19)

12 Tabell 1. Medelvärde för respektive yrkesgrupp fördelat på samtliga svarande där 1 anger ett lågt värde och 10 anger ett högt värde. (Källa: Vårdförbundet) Läkare 8,8 Barnmorska 8,3 Sjuksköterska 8,1 Biomedicinsk analytiker 7,9 Röntgensjuksköterska 7,6 Psykolog 7,5 Undersköterska 7,1 Arbetsterapeut 7 Socionom 6,8 Vårdbiträde 6,5 I en jämförelse mellan yrkena kan det konstateras att det finns tre yrken där som ingen av de svarande har angivit att de värderar lågt, dvs. skala 1-4. Dessa yrken är läkare, barnmorska och sjuksköterska. Psykolog 3% 73% Arbetsterapeut 5% 59% Sjuksköterska 86% Vårdbiträde Röntgensjuksköterska 2% 15% 48% 77% Lågt(1-4) Högt (7-10) Socionom 8% 54% Läkare 92% Barnmorska 87% Undersköterska 8% 61% Biomedicinsk analytiker 4% 60% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Diagram 2. Andelen svarande i procent som angivit att de värderar yrket högt (7-10 på skala 1-10) respektive lågt (1-4 på skala 1-10)fördelat per yrke. (Källa: Vårdförbundet) Det finns ett samband mellan yrkenas lön och i vilken utsträckning unga väljer att utbilda sig till yrkena Undersökningen ställde också frågan i vilken utsträckning de svarande ansåg att det fanns ett samband mellan i yrkenas lön och i vilken utsträckning unga väljer att utbilda sig till barnmorska, biomedicinsk analytiker, röntgensjuksköterska och sjuksköterska. Hur värderas vårdens yrken? 12(19)

13 Resultatet visar att en majoritet av de svarande (62 %) anser att det finns ett stort samband. Det finns inga betydande skillnader i svaren mellan landstings- och kommunalråd. Tveksam, vet ej Inget samband 1% 1% 1% Litet samband 31% 30% 30% Landstingsråd Kommunalråd Alla Stort samband 63% 62% 62% Mycket stort samband 4% 7% 6% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Diagram 3. Procentuellfördelning av andelen svarande på frågan om de anser att det finns något samband mellan lönen och i vilken utsträckning unga väljer att utbilda sig till barnmorska, biomedicinsk analytiker, röntgensjuksköterska och sjuksköterska.(källa: Vårdförbundet) Stort samband mellan i villkoren under utbildningstiden och i vilken utsträckning sjusköterskor väljer att specialistutbilda sig En viktig förutsättning för att möta befolkningens behov och rätt till god vård är att kunskapen i vården används och att ny kunskap införs. Här har specialistsjuksköterskan en viktig roll. Sedan flera år tillbaka råder det brist på sjuksköterskor med specialistutbildning. Det gäller såväl yrkeserfarna som nyutexaminerade specialistutbildade. Under de kommande tio åren kommer också pensionsavgångarna att öka kraftigt. Det behövs därför fler specialistsjuksköterskor. Det gäller generellt men det finns också ett specifikt behov av sjuksköterskor med specialistutbildning inom operation, intensivvård, psykiatri, hälso- och sjukvård av barn och ungdomar, onkologisk vård, distriktssköterska och vård av äldre 1. De ekonomiska villkoren för sjuksköterskor och exempelvis läkare som vill specialistutbilda sig ser idag olika ut. En sjuksköterska som vill specialistutbilda sig måste avstå från lön och ta studielån eller i vissa fall få motsvarande ersättning från sin arbetsgivare medan en läkare som går specialistutbildning erhåller full lön under sin utbildning. 1 Specialistsjuksköterskan, en undersökning bland landsting och kommuner. Vårdförbundet (2007) Hur värderas vårdens yrken? 13(19)

14 Resultatet från undersökningen visar att de svarande anser att det finns ett stort samband mellan villkoren under utbildningstiden och i vilken utsträckning sjuksköterskor väljer att vidareutbilda sig till specialistsjuksköterska. Tveksam, vet ej 1% 1% 1% Inget samband Litet samband Stort samband 1% 0% 13% 9% 10% 56% 59% 58% Landstingsråd Kommunalråd Alla Mycket stort samband 30% 30% 30% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100 % Diagram 4. Procentuellfördelning av andelen svarande på frågan vilket samband det finns mellan villkoren under utbildningstiden och i vilken utsträckning sjusköterskor väljer att vidareutbilda sig till specialistsjuksköterskor.(källa: Vårdförbundet) Av det totala antalet svarande anser hela 88 procent att villkoren under utbildningstiden har ett stort eller mycket stort samband med i vilken utsträckning man väljer att specialistutbilda sig eller ej. Lönen efter avslutad utbildning har betydelse för antalet specialistutbildade En majoritet av de svarande anser också att lönebildningen efter avslutad specialistutbildning är en viktig faktor för i vilken utsträckning man väljer att specialistutbilda sig eller ej. Av det totala antalet svarande uppger 79 procent att lönebildningen har ett stort eller mycket stort samband med i vilken omfattning sjuksköterskor väljer att specialistutbilda sig. Uppgifter från november 2006 visar att genomsnittslönen för sjuksköterskor 2 anställda inom landstinget är i dagsläget kr/mån För en specialistutbildad sjuksköterska ligger medellönen inom landstinget mellan kr/mån och kr/mån 3. 2 Inklusive specialistsjuksköterskor 3 Medellön för medlemmar i Vårdförbundet 2006 Hur värderas vårdens yrken? 14(19)

15 Tveksam, vet ej 6% 2% 3% Inget samband Litet samband Stort samband 1% 1% 13% 19% 17% 61% 60% 61% Landstingsråd Kommunalråd Alla Mycket stort samband 20% 17% 18% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100 % Diagram 5. Procentuellfördelning av andelen svarande på frågan vilket samband det finns mellan löneutvecklingen efter avslutad utbildning och i vilken utsträckning sjusköterskor väljer att vidareutbilda sig till specialistsjuksköterskor.(källa: Vårdförbundet) Avslutande kommentarer Vårdförbundets utgångspunkt är att oavsett vårdbehov och livssituation ska varje människa kunna lita på att just hon får den vård hon behöver. En viktig förutsättning för att kunna möta befolkningens behov och rätt till god vård är att kunskapen i vården används och att ny kunskap införs. I dagens samhälle är mötet mellan vårdgivare och vårdtagare jämlikt. Medborgarna är aktiva och vill diskutera sin egen hälsa och behandling. De förväntar sig förebyggande hälsovård, rådgivning, god service och ett gott bemötande. Kunskap Den jämlika vården kräver välutbildade yrkesutövare som tar del av forskning och kunskapsutveckling, vilket är grundläggande för Vårdförbundets akademiskt utbildade yrkesgrupper. Barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor är alla en del av det akademiska kunnande som finns i vården och som är grunden för en trygg och säker vård. Utbildningarnas längd är ett viktigt mått på kunskap. Kunskap som bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet inom både det egna kunskapsområdet och andra områden som behövs för att få ett helhetsperspektiv i sin yrkesutövning. Det är yrkesutövarna själva som genom att systematisera och kritiskt granska olika erfarenheter och åtgärder tar ansvar för att den rätta kunskapen används. Hur värderas vårdens yrken? 15(19)

16 Värde Ansvaret för patienten är likvärdigt för alla legetimerade yrken i vården. Trots det värderas fortfarande uppgifter och ansvar olika. Resultatet från denna undersökning visar att läkare, barnmorska och sjuksköterska är de yrken som de svarande värderar högst. Men värdet måste också avspegla sig i lönen. Erfarenhet, kunskap och kompetens måste betala sig. Lön Lönen ska även fungera som ett verktyg för att utveckla vården. Yrkesgrupperna i Vårdförbundet har alla den kunskap och kompetens som behövs för att skapa trygghet i vård och behandling. Med kunskap avses fakta som bygger på vetenskaplig, teoretisk grund, det vill säga det medlemmarna har med sig från sina utbildningar. Utan detta yrkeskunnande skulle Sverige sakna säker och modern vård. Tack vare dessa yrken får vi genom provtagning, röntgen och analyser på laboratorier underlag för att ställa diagnos, ge rätt vård och behandling och återställa hälsa. Barnmorskor medverkar till säkra förlossningar och arbetar med förebyggande hälsovård för människor i alla åldrar. Att främja och förebygga hälsa innefattar också att förebygga sjukdom. Omvårdnadsinsatser och rehabilitering bidrar till att hälsan återställs. Omvårdnaden är också betydelsefull för att ge människor en fridfull död. Kompetensförsörjning och lönebildning är viktiga delar för en effektiv vård. Hela 68 procent av kommunalråden och landstingsråden anser att det finns ett samband mellan yrkenas lön och i vilken utsträckning unga väljer att utbilda sig till barnmorska, biomedicinsk analytiker, röntgensjuksköterska och sjuksköterska. En överväldigande majoritet, hela 79 procent, av beslutsfattarna tror att sambandet är stort mellan att specialistutbilda sig och yrkenas lön. Hur värderas vårdens yrken? 16(19)

17 Referenser Vårdförbundet (2007) Hälsa och Helhet Vårdförbundet (2008) Budskapsplattform Vårdförbundet (2007) Specialistsjuksköterskan, en undersökning bland landsting och kommuner Hur värderas vårdens yrken? 17(19)

18 Bilaga 1, Frågeformulär 1. Allra först: Är du majoritetsråd eller oppositionsråd? Majoritet Opposition Vill ej uppge 2. Nu vill vi att du gör en värdering av några yrken inom vårdsektorn. Gör värderingen på en 10-gradig skala där 10 betyder mycket högt och 1 betyder mycket lågt. Vi börjar med. Roteras Biomedicinsk analytiker Undersköterska Barnmorska Läkare Röntgensjuksköterska Socionom Sjuksköterska Vårdbiträde Psykolog Arbetsterapeut 3. Vilket samband tror du att det finns mellan yrkenas lön och den utsträckning unga väljer att utbilda sig till sjuksköterskor, biomedicinska analytiker, barnmorskor och röntgensjuksköterskor? Är det ett Mycket stort samband Stort samband litet samband Inget samband Vet ej 4. Sedan flera år tillbaka råder det brist på sjuksköterskor med specialistutbildning. De ekonomiska villkoren för sjuksköterskor och exempelvis läkare som vill specialistutbilda sig ser idag olika ut. En sjuksköterska som vill specialistutbilda sig måste avstå från lön och ta studielån eller i vissa fall få motsvarande ersättning från sin arbetsgivare medan en läkare som går specialistutbildning erhåller full lön under sin utbildning. Vilket samband tror du att det finns mellan villkoren under utbildningstiden och den utsträckning sjuksköterskor väljer att vidareutbilda sig till specialistsjuksköterskor? Är det ett Mycket stort samband Stort samband litet samband Inget samband Vet ej Hur värderas vårdens yrken? 18(19)

19 5. Vilket samband tror du att det finns mellan löneutveckling efter avslutad specialistutbildning och den utsträckning sjuksköterskor väljer att vidareutbilda sig till specialistsjuksköterskor? Är det ett Mycket stort samband Stort samband litet samband Inget samband Vet ej 6. Vad vill du göra för att förbättra villkoren för specialistutbildade sjuksköterskor, biomedicinska analytiker, barnmorskor och röntgensjuksköterskor? Hur värderas vårdens yrken? 19(19)