JOBBMÖJLIGHETER. Yrkeskompass för Västernorrlands län

Transkript

1 JOBBMÖJLIGHETER Yrkeskompass för Västernorrlands län

2 Rekryteringsbehov trots svag arbetsmarknad Den utdragna lågkonjunkturen i vår omvärld påverkar också Västernorrlands län, främst genom en minskad export för industrin. När våra kunder i andra länder köper mindre av våra varor och tjänster så minskar också vårt behov av arbetskraft. Detta betyder att tillfällig personal får arbeta mindre och att anställda löper en större risk att bli uppsagda på grund av arbetsbrist. Arbetsgivare har trots detta ändå behov av att anställa personal. Under kommer dessa anställningar främst handla om att ersätta personer som går i pension men arbetsgivare behöver även ersätta personer som slutar av annan anledning. Brister och överskott på arbetsmarknaden Även om arbetsgivarnas anställningsbehov minskar, har de svårt att hitta personer med den kompetens de behöver. Under branschavsnitten framgår det vilka kompetenser det finns för få respektive för många av jämfört med arbetsgivarnas behov. Gemensamt för de flesta bristyrken är att de är specialistyrken som kräver flera års högskoleutbildning. De yrken där vi har ett överskott av arbetssökande är däremot nästan uteslutande yrken med lägre utbildningskrav. Många av överskottsyrkena är också viktiga ingångsyrken för ungdomar. De ökade kompetenskraven på arbetsmarknaden innebär, tillsammans med den svaga konjunkturen, att konkurrensen om jobben med lägre kunskapskrav har blivit hårdare. Detta drabbar inte minst ungdomar på väg in på arbetsmarknaden. Förbättra jobbmöjligheterna Det är viktigt att inte välja en lång utbildning baserad på arbetsmarknadsläget idag. Förändringar kan ske snabbt och efterfrågan på arbetskraft ändras från år till år. Om man ändå ska ge rekommendationer om vilka branscher i Västernorrlands län där det kommer att finnas goda chanser till arbete bör man lyfta fram teknik och specialistutbildningar i vård- och omsorg. Med en högskoleutbildning inom teknik eller vårdoch omsorgsområdet kommer möjligheterna på arbetsmarknaden att vara större än för genomsnittet. I de flesta branscher och yrken blir kravet på körkort allt viktigare och är nu ett av de mest förekommande kraven hos arbetsgivare. För ungdomar är slutbetyg från gymnasiet oftast helt avgörande. 2 Arbetsmarknadsprognosen hittar du på arbetsformedlingen.se/prognoser Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år baserat på intervjuer med arbetsgivare i alla branscher. I Västernorrlands län har 400 privata företag intervjuats samt representanter för verksamhetsområden i kommuner och landsting och ett urval statliga arbetsgivare. De privata företag som intervjuas är ett urval från SCB:s företagsregister. Läs mer om prognoser för yrken på arbetsformedlingen.se/yrkeskompassen.

3 Goda jobbmöjligheter Medelgoda jobbmöjligheter Mindre goda jobbmöjligheter BRANSCHER Privata tjänster En stor del av länets arbetsmarknad består av den privata tjänstesektorn. Här ingår handel, hotell- och restaurangbranschen, transportbranschen, informations- och kommunikationsverksamheter (som t ex IT-branschen), personliga tjänster och uppdragsverksamheter (som t ex konsultföretag i teknik, ekonomi och juridik). Den privata tjänstesektorn utgör sammanlagt över en tredjedel av länets arbetsmarknad och det är också här den största delen av ungdomarnas arbetsmarknad finns. Många av företagen säljer någon form av tjänst till andra företag. De är därför beroende av en bra utveckling inom andra branscher. Handeln och hotell- och restaurangbranschen är dock mer beroende av privatpersoners köpkraft. Tjänstesektorn är den del av arbetsmarknaden som väntas klara sig bäst under lågkonjunkturen i omvärlden. Detta beror till stor del på att vi som bor i Sverige är relativt köpstarka och bedöms fortsätta att köpa varor och tjänster. De vanligaste yrkena i privata tjänster är försäljare i fackhandel och dagligvaruhandel, lastbilsförare, mjukvaru- och systemutvecklare samt företagssäljare. Arbetsmarknaden för dessa yrken är relativt stor, med undantag av försäljare i fackhandel och dagligvaruhandeln. Det är systemutvecklarna som har den största arbetsmarknaden. Hälften av dem jobbar i informations- och kommunikationsverksamheter medan en fjärdedel arbetar i offentliga tjänster, men de finns också representerade i handeln och uppdragsverksamheter. Även företagssäljare och lastbilsförare finns representerade i flera branscher. Av de fem vanligaste yrkena Privata tjänster Arkitekt Bilmekaniker Biomedicinska analytiker Bussförare IT-arkitekt Kock Lantmätare Lastbilsmekaniker Mjukvaru- och systemutvecklare Testare/testledare - IT Drifttekniker - IT Ekonomiassistent Frisör Jurist Löne- och personalassistent Städare Administratör, sekreterare Banktjänsteman Försäljare, dagligvaror, fackhandel Företagssäljare Godshanterare, expressbud Köks- och restaurangbiträde Lagerarbetare Lastbilsförare Receptionist Vaktmästare Väktare 3

4 Industri Civilingenjör, elektronik och teleteknik Civilingenjör, elkraft Civilingenjör, maskin Elingenjör och eltekniker Gjutare Grovplåtslagare Ingenjör/tekniker - elektronik, teleteknik Maskiningenjör, maskintekniker Verktygsmakare CNC-operatörer Fordonsmontörer Montör el,teleutrustring Montör metall, gummi, plast Tunnplåtslagare Verkstadsmekaniker Maskinoperatör - kemisk industri Processoperatör trä, pappers och massaindustri Svetsare Truckförare i privata tjänster kan ett ses som bristyrke medan det inom de övriga fyra finns betydligt fler sökande än det finns lediga jobb. Det finns en brist på mjukvaru- och systemutvecklare och arbetsgivarna har särskilt svårt att rekrytera systemutvecklare med flerårig erfarenhet inom Java. Även om det anställs många försäljare i handeln så finns det betydligt färre jobb än det finns arbetssökande i yrkena. Även för företagssäljare är konkurrensen om jobben hård. Den låga aktiviteten i ekonomin drabbar transportbranschen och det blir allt svårare att fylla lastbilarna vilket drabbar lönsamheten och behovet av lastbilsförare minskar. Under 2013 och 2014 kommer över hälften av de nya anställningarna i privata tjänstesektorn kräva någon form av eftergymnasial utbildning. Industri Den södra delen av länet har ett stort inslag av massa- och träindustri medan den norra delen är mer inriktad mot maskinindustri och hydraulik. Stora delar av vår industriproduktion går på export till Europa. Det allvarliga läget i Europa påverkar utvecklingen för antalet jobb inom industrin och under 2013 bedöms antalet jobb inom länets industri att minska. Under 2014 kan läget förbättras men antalet jobb förväntas ändå inte öka. De fem vanligaste yrkena i industrin är verkstadsmekaniker, maskiningenjör/maskintekniker, maskinreparatör, svetsare samt processoperatör i kemisk basindustri. Bland industrins största yrkesgrupper finns en relativt stor arbetsmarknad även utanför industrin, främst för maskinreparatörer, svetsare och maskiningenjörer. Industrin använder sig i stor utsträckning av bemanningsföretag och konsultföretag. Av maskiningenjörerna är så mycket som en fjärdedel anställda av den privata tjänstesektorn antingen som konsulter eller av bemanningsföretag. Av de fem vanligaste yrkena i industrin kan ett ses som bristyrke medan det inom ett annat av yrkena finns ett överskott av arbetssökande och här finns det fler sökande än det finns lediga jobb. De allt mer processtyrda verksamheterna kräver kompetenser inom drift och underhåll och det finns en brist på maskiningenjörer 4

5 och maskintekniker vilket gör det lättare för dessa yrkesgrupper att få jobb. Bland svetsarna finns det dock fler arbetssökande än det finns jobb. Under 2013 och 2014 kommer över 60 procent av de nya anställningarna i industrin kräva någon form av eftergymnasial utbildning. Naturbruk Jord- och skogsbranschen är den minsta av de fem branscherna. Ökade produktionskostnader i jordbruket leder till minskad produktion och de sjunkande timmerpriserna leder till att avverkningen av skog minskar. De tre vanligaste yrkena i branschen är djuruppfödare/djurskötare, skogsmaskinförare och skogsarbetare. Branschen har svårt att rekrytera skogsmaskinförare och det finns ett litet överskott av djuruppfödare/djurskötare, vilket innebär att det är något fler arbetssökande än jobb i yrket. Bland trädgårdsarbetare och parkarbetare är dock överskottet betydligt större och det är en mycket stor konkurrens om jobben. Den ökade kostnaden för jordbruket och de sjunkande priserna på skogsmaterial innebär att branschen bara kommer att anställa ett litet antal personer under Byggverksamhet Byggvolymerna i länet är mycket låga, inte minst när det gäller bostadsbyggande, och företagen i branschen är mycket missnöjda med orderingången. Det är de större företagen som drabbats mest medan de mindre företagen fortfarande har efterfrågan på reparations- och tillbyggnadsarbeten (så kallade RoT-jobb) hos privatpersoner. De fem vanligaste yrkena inom byggbranschen är träarbetare/snickare, installationselektriker, anläggningsmaskinförare, VVS-montör och byggnadsingenjör/byggnadstekniker. Bland byggnadsingenjörer och byggnadstekniker är knappt hälften anställda av byggföretag medan en femtedel finns inom uppdragsstyrda verksamheter, dvs olika typer av konsultföretag. Naturbruk Lantmästare Skogsmaskinförare Jägmästare Skogsmästare Maskinförare, lantbruk Skogsarbetare Djuruppfödare/djurskötare Trädgårdsarbetare Parkarbetare Byggverksamhet Byggnadsplåtslagare Civilingenjör bygg Golvläggare Kranförare Plattsättare Byggnadsingenjörer/tekniker VVS-ingenjör Anläggningsmaskinförare Betongarbetare Glasmästare Murare Målare Takmontör Anläggningsarbetare Grovarbetare bygg och anläggning Installationselektriker Träarbetare/snickare VVS-montör 5

6 Offentlig sektor Akutsjuksköterska Barnmorska Barnsjuksköterska Distriktssköterska Förskollärare Geriatriksköterska Gymnasielärare, yrkesämnen Gymnasielärare - matematik, NV. Kurator Läkare Medicinsk sekreterare Operationssjuksköterska Psykiatrisjuksköterska Psykolog Röntgensjuksköterska Tandläkare Gymnasielärare i språk Kriminalvårdare Personlig assistent Specialpedagog Studie- och yrkesvägledare Barnskötare Behandlingsassistent Bibliotekarie Elevassistent Fritidsledare Fritidspedagog Grundskolelärare Renhållnings- och återvinningsarbetare Skötare Socialsekreterare Av de fem vanligaste yrkena i byggbranschen kan ett sägas vara bristyrke medan det inom tre av dem finns ett litet överskott av arbetssökande. Arbetsgivarna i branschen har haft problem att rekrytera byggnadsingenjörer och byggnadstekniker. Den största kompetensbristen i byggbranschen är dock kalkylatorer och bristen på byggnadsingenjörer som kan arbeta som kalkylatorer är mycket stor. För VVS-montörer, installationselektriker och träarbetare/snickare finns det fler arbetssökande än jobb. För de tre vanligaste yrkena i branschen finns dock ett problem som förtjänar att lyftas särskilt. Det finns ett stort antal installationselektriker, träarbetare och anläggningsmaskinförare som inte får möjlighet att avsluta sin utbildning genom lärlingsanställningar. Det utbildas betydligt fler lärlingar än det antal som arbetsgivarna har behov av att anställa. Dessa ungdomar har mycket svårt att komma in på arbetsmarknaden då de inte får tillfälle att avsluta sin utbildning. Tar man hänsyn till lärlingarna i dessa yrken är överskotten alltså betydligt större. Byggbranschen planerar för relativt få anställningar under 2013 och 2014 och ca en tredjedel av de nya anställningarna i byggbranschen kommer att kräva eftergymnasial utbildning. Offentlig sektor Offentliga tjänster är en tredjedel av länets arbetsmarknad och även denna sektor är en viktig arbetsmarknad för ungdomar. Hälften av de anställda jobbar med sjukvård och omsorg medan ca en tredjedel arbetar inom barnomsorg och skolor. De fem vanligaste yrkena i offentliga tjänster är undersköterska, vårdbiträde, grundskolelärare, fritidspedagog och elevassistent. De två största yrkena i branschen undersköterska och vårdbiträde är också de två största yrkena i länet. Gemensamt för de fem vanligaste yrkena i offentliga tjänster är att en mycket stor andel arbetar just inom offentliga tjänster och att det är mycket liten spridning till andra verksamheter. Inga av de fem vanligaste yrkena i offentliga tjänster kan ses som bristyr- Undersköterska Vårdbiträde 6

7 ke men inom tre av dem finns det betydligt fler sökande än det finns lediga jobb. Dessa tre är undersköterskor, vårdbiträden och elevassistenter. Under 2013 och 2014 kommer ca en femtedel av de nya anställningarna i offentliga tjänster kräva en eftergymnasial utbildning. Åtta av tio planerade rekryteringar under kräver alltså inte eftergymnasiala utbildningar, men konkurrensen om dessa jobb är mycket stor och det finns betydligt fler arbetssökande än jobb. Det stora gapet på arbetsmarknaden Tillgången på jobb för personer med kort utbildning minskar och de senaste tio åren har i Sverige nästan , eller en fjärdedel, av dessa jobb försvunnit. Under samma tid har utbildningskraven ökat betydligt och gett nya jobb med krav på högskoleutbildning. Det finns alltså stora obalanser mellan arbetsgivarnas efterfrågan och det befintliga utbudet på arbetskraft, det vill säga de som söker arbete. I listorna över länets brist- och överskottsyrken syns detta tydligt genom att de allra flesta yrken där det finns fler jobb än arbetssökande är yrken som kräver högskoleutbildning. De jobb där det finns alldeles för många arbetssökande är dock nästan uteslutande jobb med lägre utbildningskrav. De ökade kompetenskraven på arbetsmarknaden tillsammans med den relativt låga utbildningsnivån bland de arbetssökande leder till att både bristerna och överskotten blir större. Det blir ännu enklare för de med rätt utbildning att få jobb medan det samtidigt blir ännu svårare för de många som redan idag konkurrerar om de få jobben med lägre utbildningskrav. Ännu svårare blir det om du dessutom saknar gymnasieexamen. Slutbetyg från gymnasiet är en förutsättning för många arbetsgivare och det blir allt svårare att få jobb för dem som inte fullföljt sin gymnasieutbildning. En fjärdedel av de arbetssökande i länet saknar gymnasieexamen och konkurrensen är mycket hård om de få jobb som finns tillgängliga för denna grupp. 7

8 SÅ FÖRBÄTTRAR DU DINA MÖJLIGHETER ATT FÅ JOBB Som arbetssökande är det viktigt att förbättra sina möjligheter och öka jobbchanserna på olika sätt. Vägen dit kan vara att till exempel läsa in gymnasiekompetens eller vidareutbilda sig. Arbetsförmedlingen har olika insatser som kan förbättra chanserna att snabbt få ett jobb. Med hjälp av oss får du reda på var jobben finns i hela landet. Läs mer om jobbmöjligheterna i Yrkeskompassen på Arbetsförmedlingens webbsida. Yrkeskompassen informerar dig om möjligheten att hitta jobb inom olika yrken på upp till 10 års sikt. Vi beskriver i vilken riktning utvecklingen är på väg när det gäller chanserna att hitta ett jobb. Prognosen över jobbmöjligheter kan utgöra en viktig del i ditt beslut inför yrkes- och utbildningsval, men ingen kan exakt veta hur möjligheterna ser ut i framtiden. Vi rekommenderar därför att du i första hand väljer utbildning och yrke efter dina intressen. Se Yrkeskompassen som en god vägledning i dina val. På arbetsförmedlingen.se/yrkena-o kan du ta reda på mer om yrken. Här finns beskrivningar samt filmer och artiklar med olika yrkesutövare. Arbetsförmedlingen Bild: Johnér Bildbyrå Du har möjlighet att få vägledning i arbetssökandet och utbildningsval genom att kontakta Arbetsförmedlingen Kundtjänst eller kontakta din lokala arbetsförmedling. Du kan beställa Arbetsförmedlingens informationsmaterial i alternativa format på 8