PROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Uppsala län

Transkript

1 PROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Uppsala län

2 2 Arbetsmarknadsutsikter för Uppsala län Innehållsförteckning Sid ARBETSFÖRMEDLINGENS ARBETSMARKNADSPROGNOSER... 3 SAMMANFATTNING... 3 EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT... 4 NÄRINGSGRENAR OCH YRKEN... 7 UTBUDET AV ARBETSKRAFT ÖPPET ARBETSLÖSA OCH SÖKANDE I PROGRAM ARBETSMARKNADSPOLITISKA UTMANINGAR YRKESBAROMETERN KÄLLOR Definitioner Arbetskraften: Summan av förvärvsarbetande nattbefolkning, öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd i åldrarna år. (Arbetsförmedlingens definition). Arbetskraftsdeltagande: Arbetskraften mätt som andel av befolkningen i åldrarna år. Nettotal: Andel arbetsställen som bedömer en ökning minus andel arbetsställen som bedömer en minskning av exempelvis efterfrågan på varor och tjänster. Programdeltagare: Arbetssökande som deltar i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd. Förvärvsarbetande dag- och nattbefolkning: Förvärvsarbetande dagbefolkning är de som arbetar i regionen/länet. Förvärvsarbetande nattbefolkning är de som bor i regionen/länet. Den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) från Statistiska centralbyrån visar förvärvsarbetande i november efter arbetsställets och bostadens belägenhet. Säsongrensad: Genom att säsongrensa en tidserie utjämnas säsongmässiga variationer under året. I de säsongmässiga beräkningarna ingår även att ta bort eller tona ner extrema värden i en tidserie. Man säsongrensar för att tydligare se utvecklingen. Öppet arbetslösa: Arbetssökande som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen, aktivt söker och omgående kan tillträda ett arbete samt inte deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program.

3 Arbetsmarknadsutsikter för Uppsala län 3 Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser I Arbetsmarknadsutsikterna för Uppsala län presenteras den förväntade sysselsättnings- och arbetslöshetsutvecklingen samt bedömningar av utvecklingen inom jord- och skogsbruk, industri, byggverksamhet, privata tjänster och offentlig sektor. Dessutom beskrivs befolkning, arbetskraftsutbud, rekryteringsbehov, brist- och överskottsyrken och vilka utmaningar länets arbetsmarknad står inför. Arbetsförmedlingens prognoser är unika eftersom de bygger på intervjuer med ett stort antal abetsställen inom i stort sett alla branscher. Materialet är insamlat och bearbetat under våren 2011 och prognosperioden sträcker sig fram till utgången av Prognosen är tänkt att fungera som ett besluts- och diskussionsunderlag för alla som arbetar med att skapa goda förutsättningar för en väl fungerande arbetsmarknad. Tack alla arbetsgivare, arbetsförmedlare och andra som bidragit till slutresultatet. Sammanfattning Den svenska ekonomin är mycket stark. Tillväxten är hög inom industri, byggverksamhet och tjänstesektor. Både företag och hushåll är optimistiska inför framtiden. Under prognosperioden bedöms tillväxten dämpas något till följd av en lugnare utveckling av världsekonomin. Länets företag optimistiska Resultaten från Arbetsförmedlingens intervjuundersökning våren 2011 visar att efterfrågeläget är fortsatt starkt i Uppsala län. Nästan hälften av arbetsgivarna inom det privata näringslivet i länet uppger att efterfrågan har ökat under det senaste halvåret. Ungefär lika många svarar att efterfrågan är oförändrad. Starkast har efterfrågan ökat inom industrin. Även efterfrågeläget inom byggverksamheten och den privata tjänstesektorn uppges vara gott. Framtidsbedömningarna är mycket optimistiska inom samtliga näringar. I stort sett alla arbetsgivare inom näringslivet räknar med en ökad eller oförändrad efterfrågan under det närmaste året Antalet sysselsatta ökar 2011 och 2012 Sysselsättningen bedöms öka starkt i år. Under nästa år väntas jobbtillväxten bli något lägre till följd av en lugnare utveckling av den globala ekonomin. Bristen på arbetskraft och ökade rekryteringsproblem kan dessutom leda till att företagens sysselsättningsplaner inte kan genomföras fullt ut. I år bedöms antalet sysselsatta öka med personer i Uppsala län. Fram till sista kvartalet 2012 väntas sysselsättningen öka med ytterligare personer. Arbetslösheten minskar Arbetslösheten minskar nu i god takt men nedgången motverkas av en stark ökning av arbetskraftsutbudet. Antalet öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd beräknas minska med omkring personer fram till slutet av 2012 i Uppsala län. Det betyder att arbetslösheten i slutet av nästa år väntas uppgå till personer, vilket motsvarar cirka 4 procent av befolkningen eller omkring 5,5 procent av arbetskraften i åldrarna år. Utmaningar på länets arbetsmarknad Matchningen mellan de arbetssökande och arbetsgivarnas behov av arbetskraft med specifik kompetens Många har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden Bristen stor och ökande på många yrkesgrupper Generationsväxlingen ökar rekryteringsproblemen ytterligare

4 4 Efterfrågan på arbetskraft Världsekonomin fortsätter att växa i god takt men tillväxten är ojämnt fördelad mellan olika länder och regioner. Under de kommande åren är det tillväxtekonomierna, exempelvis Kina och Indien, som drar upp världstillväxten. Det som oroar är bland annat stigande råvarupriser, oroligheterna i Nordafrika och Mellanöstern och skuldkrisen i flera euroländer. Den europeiska konjunkturen har förstärkts men spännvidden är fortsatt stor mellan länder som går bra, bland annat Tyskland och de nordiska länderna, och länder som plågas av stora obalanser, exempelvis Grekland, Portugal och Irland. Många länder brottas med en mycket hög arbetslöshet och det kommer att dröja flera år innan arbetslösheten gått ner till mer acceptabla nivåer. Efterfrågeläget fortsatt starkt i Uppsala län Den svenska ekonomin är stark och tillväxten sker på bred front. Tillväxten bedöms minska något under prognosperioden till följd av bland annat en lugnare utveckling av världsekonomin. Arbetsmarknaden har förstärkts kraftigt och sysselsättningen ökar starkt. Arbetslösheten minskar nu i god takt men nedgången motverkas av en stark ökning av arbetskraftsutbudet. Resultaten från Arbetsförmedlingens intervjuundersökning våren 2011 visar att efterfrågeläget är fortsatt starkt i Uppsala län. Nästan hälften av arbetsgivarna inom det privata näringslivet i länet uppger att efterfrågan har ökat under det senaste halvåret. Nästan lika många tycker att efterfrågan är oförändrad. Endast en av tio anser att efterfrågeläget har försämrats. Nettotalet för näringslivet ligger därmed på en hög nivå, vilket indikerar en hög tillväxt. Starkast har efterfrågan ökat inom industrin. Även efterfrågeläget inom byggverksamheten och den privata tjänstesektorn uppges vara gott. Diagram 1: Näringslivet i Uppsala län, efterfrågeläget, utfall och framtidsbedömningar, nettotal Framtidsbedömning Utfall Anm: Nettotal = Andel arbetsställen som bedömer en ökning minus andel arbetsställen som bedömer en minskning av efterfrågan på varor och tjänster under de senaste/kommande 6 månaderna Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning Framtidsbedömningarna är mycket optimistiska inom samtliga näringar. I stort sett alla arbetsgivare inom näringslivet uppger en ökad eller oförändrad efterfrågan under de kommande 6 månaderna. Även framtidsbedömningarna på 6-12 månaders sikt är mycket optimistiska. Allt fler lediga platser Efterfrågan på arbetskraft består av två delar, antalet sysselsatta och antalet lediga platser. Antalet lediga platser som anmäls till Arbetsförmedlingen är en god indikator på den framtida sysselsättningsutvecklingen. Efter en kraftig nedgång av platsinflödet under 2008 och 2009 började antalet lediga platser öka snabbt under Uppgången har fortsatt under Under perioden januari till april i år har nästan lediga platser anmälts till arbetsförmedlingen i Uppsala län, vilket är fler än under samma period Diagram 2: Nyanmälda lediga platser per månad i Uppsala län, januari 1993 till april Anm: Lediga platser med mer än 10 dagars varaktighet, anmälda till Arbetsförmedlingen, säsongrensade och trendade värden. Alla platser anmäls inte till Arbetsförmedlingen. Källa: Arbetsförmedlingen

5 5 Mycket få varsel i år En annan indikator på efterfrågan på arbetskraft är varsel om uppsägning. Under hösten 2008 och vintern 2008/09 ökade antalet varsel mycket kraftigt i takt med att konjunkturläget försämrades. Därefter började antalet varsel att minska. Nu har varslen minskat till en förhållandevis låg nivå, vilket indikerar en stigande sysselsättning. Under 2010 varslades närmare personer i länet. Det är nästan en halvering jämfört med året innan, Under 2011 har antalet varsel fortsatt att sjunka och fram till och med april i år har 252 personer varslats om uppsägning, vilket är en låg nivå historiskt sett. Alla inkomna varsel leder inte till uppsägningar och ännu färre leder till arbetslöshet. Under den senaste konjunkturnedgången var andelen verkställda varsel något lägre än tidigare i Uppsala län. Totalt varslades i länet personer om uppsägning under 2008 och Omkring hälften av varslen verkställdes. Tabell 1: Antal varslade personer i Uppsala län per år År Antal varslade (t.o.m. april) 252 Källa: Arbetsförmedlingen Kapacitetsutnyttjandet ökar Kapacitetsutnyttjandet har ökat inom tillverkningsindustrin sedan i höstas. Nästan en av fyra arbetsgivare inom industrin i Uppsala län uppger i vårens intervjuundersökning att de har fullt kapacitetsutnyttjande. De kan inte öka sin produktion utan att rekrytera mer personal. I höstas var motsvarande andel 19 procent. Inom byggverksamheten uppger mer än var tredje arbetsgivare att de inte kan öka produktionen utan att rekrytera mer personal. Det är en lika stor andel som i höstas. Motsvarande andel är 17 procent inom den privata tjänstsektorn, vilket är en något lägre andel än i höstas. Kapacitetsutnyttjandet inom det privata näringslivet som helhet uppges av de intervjuade företagen vara i stort sett oförändrat sedan i höstas. Närmare vart fjärde arbetsställe uppger fullt kapacitetsutnyttjande. Kapacitetsutnyttjandet i Uppsala län är i nivå med riket som helhet, möjligtvis tyder svaren på ett något lägre kapacitetsutnyttjande. Nästan vart femte arbetsställe inom det totala näringslivet uppger att de kan öka produktionen med 20 procent eller mer utan att behöva rekrytera mer personal. Det är främst inom den privata tjänstesektorn som det finns ledig kapacitet. Tabell 2: Kapacitetsutnyttjandet i den privata sektorn. Andel arbetsställen i Uppsala län som uppger hur mycket produktionen kan öka innan det behövs nyrekrytering, procent 0 procent 1-10 procent procent procent Över 30 procent Jord- och skogsbruk Industri Byggverksamhet Privata tjänster Totalt Kapacitetsutnyttjandet anger hur mycket arbetsställena kan öka sin produktion utan att behöva anställa mer personal. Tabellen visar andelen intervjuade arbetsställen som uppger att produktionen kan öka 0 procent, 1-10 procent osv. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning

6 6 Arbetsmarknadsutsikter för Uppsala län Rekryteringsproblemen ökar Bristen på arbetskraft fortsätter att öka. Tre av tio arbetsgivare i Uppsala län uppger att de har haft rekryteringssvårigheter under det senaste halvåret. Mest har bristen ökat inom industrin, där nu vart tredje arbetsställe uppger en bristsituation. Inom privat tjänstesektor har andelen företag som uppger brist ökat nästan lika mycket. Det är brist på arbetskraft inom bland annat kvalificerad teknik och IT-verksamhet. Inom byggverksamheten är det brist på flertalet yrkesgrupper. Störst uppges bristen vara inom den offentliga verksamheten, kommuner och landsting, där varannan arbetsgivare anger brist på arbetskraft. Samtliga svarande kommuner anger att de har haft svårt att hitta lämplig arbetskraft till grundskoleverksamheten. Inom barnomsorgen uppger över hälften att de har haft brist på arbetskraft vid rekrytering. Det råder även brist på vissa yrkesgrupper inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Inom utbildningsverksamheten är det störst brist på förskollärare, fritidspedagoger, gymnasielärare i yrkesämnen och sfilärare. Men även andra yrken kan vara svåra att rekrytera, detta gäller speciellt i ytterkommunerna. Inom vård och omsorg svarar mer än hälften av arbetsgivarna att de har svårt att hitta lämplig arbetskraft. Det är stor brist på specialistläkare och specialistsjuksköterskor. Tabell 3: Andel arbetsställen i Uppsala län som uppger att man upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering under det senaste halvåret, procent Vår 2010 Höst 2010 Vår 2011 Jord- och skogsbruk Industri Byggverksamhet Privata tjänster Offentlig verksamhet Totalt Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning Sysselsättningen ökar starkt Arbetsmarknaden befinner sig för närvarande i en mycket stark utvecklingsfas. Sysselsättningen har ökat starkt under inledningen av De framåtblickande indikatorerna tyder på en fortsatt stark sysselsättningstillväxt under Även under 2012 är möjligheterna goda till många nya jobb. Tillväxttakten bedöms dock bromsa in till följd av en något lugnare utveckling i den globala ekonomin och ökade rekryteringsproblem. Sysselsättningsnedgången i Uppsala län var under finanskrisen måttlig jämfört med i många andra län. Det beror delvis på den relativt stora tjänstsektorn i länet eftersom det var industrin som drabbades hårdast under krisåren. Under 2009 minskade antalet förvärvsarbetande i länet med 2,0 procent enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik. Det motsvarar cirka personer i åldersgruppen år. Motsvarande nedgång i riket var 3,4 procent. Uppsala län har en mycket stor utpendling av arbetskraft, störst i landet. Nästan var fjärde länsbo som arbetar pendlar till ett jobb i ett annat län, personer år De flesta arbetar i Stockholms län, Utpendlingen till Gävleborgs och Västmanlands län uppgick till respektive personer. Samtidigt pendlade omkring in till ett arbete i Uppsala län från en annan del av landet. Vanligast är att pendla från Stockholms län, drygt Därefter följer Gävleborgs och Västmanlands län med en inpendling på totalt omkring personer. Uppsala län har därmed en nettoutpendling av arbetskraft på omkring personer. Det är därför stora skillnader mellan den förvärvsarbetande dagbefolkningen (arbetar i länet) och förvärvsarbetande nattbefolkningen (bor i länet). Den förvärvsarbetande nattbefolkningen uppgick till omkring personer år De som jobbade i länet, det vill säga den förvärvsarbetande dagbefolkningen var samtidigt drygt I år bedöms antalet sysselsatta öka med personer i Uppsala län. Fram till sista kvartalet 2012 väntas sysselsättningen öka med ytterligare personer. I riket som helhet bedöms antalet sysselsatta öka med omkring personer fram till fjärde kvartalet 2012 jämfört med samma kvartal 2010.

7 Arbetsmarknadsutsikter för Uppsala län 7 Näringsgrenar och yrken Den svenska ekonomins tillväxt fortsätter att vara stark och bred. Konjunkturinstitutets konfidensindikator ligger på en mycket hög nivå vilket betyder att tillväxten i ekonomin är avsevärt högre än normalt. Indikatorerna visar en hög aktivitet inom industrin, byggnadsverksamheten och den privata tjänstesektorn. Hushållens konfidensindikator, som mäter hushållens syn på den egna och den svenska ekonomin, har minskat sedan i höstas men är fortfarande högre än det historiska genomsnittet. Hushållen pressas av högre energi- och räntekostnader, vilket medför ett minskat konsumtionsutrymme. Antalet sysselsatta ökar nu inom alla näringar. Sysselsättningsmotorn är fortfarande den privata tjänstesektorn. Det sker också en stark procentuell ökning av sysselsättningen inom byggverksamheten. Inom industrin återanställer företagen igen efter de stora nedskärningarna under finanskrisen. Vårens intervjuundersökning visar att arbetsgivarna inom näringslivet i Uppsala län har optimistiska framtidsbedömningar och planerar att öka sin personalstyrka. Antalet sysselsatta bedöms öka inom såväl industrin och byggverksamheten som inom den privata tjänstesektorn. Inom offentlig verksamhet beräknas förändringarna bli relativt små, men utvecklingen mot privata huvudmän fortsätter. Tabell 4: Sysselsättningsutveckling i Uppsala län, förändring sedan kvartal 4 året innan Kv Kv Jord- och skogsbruk Industri Byggverksamhet Privata tjänster Offentliga tjänster Totalt Jord- och skogsbruk I Uppsala län arbetar omkring personer inom jord- och skogsbruk enligt Statistiska centralbyråns registerbaserade arbetsmarknadsstatistik. Detta motsvarar cirka 2 procent av länets sysselsatta. I näringsgrenen ingår bland annat växtodling, skogsbruk, djurskötsel och fiske. Sysselsättningsläget inom näringen varierar mellan olika årstider. Under sommarsäsongen är aktiviteten hög. Enligt Lantbruksbarometern 2011 från Lantbrukarnas riksförbund har en tredjedel av lantbrukarna i Uppsala län anställda. Drygt hälften har sin huvudsakliga inkomst från växtodling, vilket är den högsta andelen i landet. Nästan samtliga intervjuade jordbruksföretag i Uppsala län uppgav i vårens undersökning en oförändrad efterfrågan under vinterhalvåret. Flertalet arbetsställen bedömer att efterfrågeläget också under det närmaste året kommer att vara oförändrat. Kapacitetsutnyttjandet uppges vara högt inom näringen och majoriteten uppger att de inte kan öka produktionen alls utan att anställa mer personal. Det råder ingen generell brist på arbetskraft. Sysselsättningen bedöms vara i stort sett oförändrad under prognosperioden. Tabell 5: Förvärvsarbetande nattbefolkning (bor i länet) och dagbefolkning (arbetar i länet) samt nettoutpendling i Uppsala län 2009 Dag Natt Nettopendling Jordbruk Industri Byggverksamhet Privata tjänster Offentliga tjänster Ej uppgift Totalt Källa: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS), SCB, förvärvsarbetande i november 2009

8 8 Arbetsmarknadsutsikter för Uppsala län Industri Antalet länsbor som arbetade inom industrin uppgick till närmare eller drygt 10 procent av samtliga sysselsatta i länet Utpendlingen är stor bland industrisysselsatta. Nettoutpendlingen var över Antalet industrijobb i länet var därmed Diagram 3: Industrin i Uppsala län, efterfrågeläget, utfall och framtidsbedömningar, nettotal Framtidsbedömning Utfall Anm: Nettotal = Andel arbetsställen som bedömer en ökning minus andel arbetsställen som bedömer en minskning av efterfrågan på varor och tjänster under de senaste/kommande 6 månaderna Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning Industrins återhämtning är stark. Sveriges situation var gynnsam när konjunkturen vände med en industri till stor del uppbyggd på exportvaror som efterfrågas tidigt i en konjunkturuppgång. Även industriföretagen i Uppsala län gynnas av den positiva utvecklingen. Sex av tio arbetsgivare uppger att efterfrågan har ökat under de senaste 6 månaderna. Drygt tre av tio tycker att efterfrågan är ungefär oförändrad. Endast ett fåtal anger en minskad efterfrågan. Till viss del är den snabba uppgången inom industrin en rekyleffekt efter den kraftiga nedgången under krisåren. Många industriföretag drabbades hårt av den kraftigt minskade efterfrågan. Industrin drabbades hårdare än tjänsteföretagen. Hårdast drabbades fordons- och stålindustrin. Industrin fortsätter uppåt Företagens framtidsförväntningar har förstärkts ytterligare sedan höstens intervjuundersökning. I stort sett alla tillfrågade företag i länet räknar med att efterfrågan kommer att öka eller vara oförändrad under det närmaste året. Industrin är dock beroende av utvecklingen i omvärlden eftersom många företag exporterar sina varor. Kapacitetsutnyttjandet har ökat inom industrin. Vart fjärde företag uppger nu att de inte kan öka produktionen alls utan att rekrytera mer personal. Industriföretagen i länet planerar att nyanställa under prognosperioden, framför allt är sysselsättningsplanerna expansiva under det närmaste året. Antalet industrisysselsatta bedöms därför öka. Företagen uppger samtidigt ökade rekryteringsproblem, vilket kan leda till att sysselsättningsplanerna inte kan genomföras fullt ut. Ett av tre företag anger att de har haft svårt att få tag i personal med rätt kompetens. Bristyrken är bland annat ingenjörer, verkstadsmekaniker och CNCoperatörer. Byggverksamhet Branschen är indelad i byggande av hus och andra byggnader samt anläggningsarbeten med mera. Byggverksamheten i Uppsala län sysselsatte omkring personer år Ytterligare nästan länsbor pendlade till ett arbete inom byggsektorn i ett annat län. Byggkonjunkturen allt starkare Den starka återhämtningen i ekonomin medför en mycket kraftig tillväxt inom byggverksamheten. Det är framför allt bostadsinvesteringarna som nu driver den starka utvecklingen inom byggsektorn. Men även lokal- och anläggningsinvesteringarna bidrar till uppgången. Tillväxteffekten av ROT-avdraget minskar men den höga nivån på ombyggnadsinvesteringarna bedöms kvarstå. Diagram 4: Byggverksamheten i Uppsala län, efterfrågeläget, utfall och framtidsbedömningar, nettotal Framtidsbedömning -25 Utfall Anm: Nettotal = Andel arbetsställen som bedömer en ökning minus andel arbetsställen som bedömer en minskning av efterfrågan på varor och tjänster under de senaste/kommande 6 månaderna Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning Bostadsbyggandet har ökat rejält i Uppsala län. Under årets första kvartal påbörjades 471 bostadslägenheter i länet jämfört med 87 under samma kvartal Det är framför allt byggandet i flerbostadshus som har ökat, från 14 till 362 lägenheter. Antal lägenheter i småhus var 109 under första

9 Arbetsmarknadsutsikter för Uppsala län 9 kvartalet i år. Under helåret 2009 påbörjades knappt 800 lägenheter i länet och under 2010 omkring Byggverksamheten är till viss del säsongsberoende vilket medför att andelen arbetsgivare som uppger ökad efterfrågan minskar något under vinterhalvåret. Detta kan man också se i intervjuresultaten eftersom andelen arbetsgivare som uppgav en ökad efterfrågan under det senaste halvåret var något lägre i vårens undersökning än i höstas. Två av fem byggföretag i Uppsala län uppgav i vårens undersökning att efterfrågan har ökat under vinterhalvåret. Lika många anger en oförändrad efterfrågan. De övriga, en av fem, svarar att efterfrågan har minskat. I höstas var det endast ett fåtal som uppgav en minskad efterfrågan och över hälften svarade att efterfrågan hade ökat. Mycket positiva förväntningar Byggföretagen i Uppsala län har mycket positiva framtidsförväntningar. Över 70 procent av företagen bedömer att efterfrågan kommer att öka under de närmaste 6 månaderna. Omkring 25 procent räknar med en oförändrad efterfrågan. Endast ett fåtal svarar att efterfrågan minskar. Kapacitetsutnyttjandet är högt inom byggsektorn. Mer än vart tredje företag kan inte öka produktionen alls utan att anställa mer personal. Det blir samtidigt allt svårare för byggföretagen att hitta arbetskraft med rätt kompetens. Närmare 20 procent av byggföretagen i länet uppger brist på lämplig arbetskraft. Bristen på arbetskraft riskerar att leda till att företagen tvingas tacka nej till order. Enligt Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer uppger över hälften av landets byggföretag att arbetskraftsbrist är det främsta hindret för verksamheten. Det är brist på flertalet yrkesgrupper med utbildning, till exempel byggnadsingenjörer, anläggningsarbetare, byggnadsplåtslagare, betongarbetare, träarbetare, golvläggare och installationselektriker. Tillväxten beräknas fortsätta inom byggsektorn, vilket bedöms leda till en relativt stark ökning av sysselsättningen under prognosperioden. Privata tjänster Omkring länsbor arbetade inom den privata tjänstesektorn Av dem pendlar många till ett arbete i ett annat län, framför allt i Stockholm. Tjänsteföretagen i Uppsala län sysselsatte samma år cirka personer, vilket motsvarade över 40 procent av antalet sysselsatta i länet. Nettoutpendlingen från Uppsala län var över personer år Privat tjänstesektor omfattar en mängd olika verksamheter som riktar sig till såväl företag som hushåll. Här återfinns handel, hotell- och restaurang, finansiell verksamhet, uthyrningsverksamhet, transport och kommunikation, dataverksamhet och andra företagstjänster. Sektorn omfattar många olika yrken, en del kräver lång högskoleutbildning andra har inga speciella utbildningskrav. Diagram 5: Privata tjänster i Uppsala län, efterfrågeläget, utfall och framtidsbedömningar, nettotal Framtidsbedömning Utfall Anm: Nettotal = Andel arbetsställen som bedömer en ökning minus andel arbetsställen som bedömer en minskning av efterfrågan på varor och tjänster under de senaste/kommande 6 månaderna Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning Tjänstesektorn är sysselsättningsmotor Den privata tjänstesektorn fortsätter att vara sysselsättningsmotorn i ekonomin. Under de kommande åren bedöms uppgången inom sektorn bli stark och bred. Över hälften av tjänsteföretagen i Uppsala län bedömer att efterfrågan kommer att öka under det närmaste året. Mycket få räknar med en minskad efterfrågan. Utvecklingen väntas bli god för bemanningsföretag, datakonsulter, uppdragsverksamheten (det vill säga företag som säljer tjänster till andra företag), hotell- och restaurangbranschen och transportsektorn. Arbetsgivarna i länet planerar att utöka verksamheten och anställa mer personal. Antalet sysselsatta bedöms fortsätta att öka inom sektorn under såväl 2011 och 2012.

10 10 Arbetsmarknadsutsikter för Uppsala län Transportsektorn är konjunkturkänslig Omkring personer arbetade inom transportnäringen (inklusive magasinering) i Uppsala län Konjunkturläget inom transportsektorn har förstärkts påtagligt under det senaste året i takt med den ökade tillväxten inom industrin och byggverksamheten. Transportsektorn är konjunkturkänslig. Industrins och byggverksamhetens utveckling har stor betydelse för aktiviteten inom godstransporterna. I stort sett samtliga transportföretag i länet uppger nu att efterfrågan har ökat eller varit oförändrad under vinterhalvåret. Förväntningarna inför det närmaste året är fortsatt positiva och företagen planerar att nyanställa. Bristen på arbetskraft har ökat. Tre av tio arbetsgivare uppger att det är brist på lämpliga sökanden vid rekrytering. Det är brist på bussförare, lastbils- och långtradarförare. Handeln optimistisk Drygt personer var sysselsatta inom parti- och detaljhandeln i Uppsala län Efterfrågeläget har blivit något svagare under vintern. Men fortfarande uppger nästan två av fem företag i länet en efterfrågetillväxt. Lika många anger att efterfrågan är ungefär oförändrad. Många hushåll har fått högre boendekostnader i takt med att bolåneräntorna har ökat. Samtidigt har även energipriserna stigit. Detta har minskat hushållens konsumtionsutrymme. Handeln har optimistiska förväntningar på försäljningen under det närmaste året. Nästan alla företag räknar med en ökad eller oförändrad efterfrågan på sina varor. Handeln planerar att öka antalet sysselsatta under prognosperioden. Hotell och restaurang växer Hotell- och restaurangnäringen sysselsatte omkring personer i Uppsala län Efterfrågan på hotell- och restaurangtjänster har ökat i länet under det senaste året. Mer än hälften av företagen svarar att efterfrågan har ökat de senaste sex månaderna. Bristen på arbetskraft har ökat något. Det är bland annat brist på kockar och servitörer med erfarenhet och stor kompetens. Hotell- och restaurangbranschen har optimistiska framtidsförväntningar och räknar med att nyanställa under det närmaste året. Information och kommunikation positiva Här ingår bland annat datakonsultverksamhet, förlag, telekommunikation samt film-, video- och TV-programverksamhet. I dessa näringar jobbade omkring personer i Uppsala län Företagen inom information och kommunikation är fortsatt positiva om efterfrågeläget. Samtliga företag i undersökningen bedömer att efterfrågan kommer att öka eller vara oförändrad under det kommande året. Bristen på arbetskraft uppges ha ökat. Det är stor efterfrågan på bland annat ITarkitekter och IT-ingenjörer. Finansiell verksamhet och företagstjänster Finansiella verksamheter och företagstjänster tillhör de mest expansiva näringarna på den svenska arbetsmarknaden. Länets arbetsmarknad sysselsatte cirka personer Företagen uppger att det har varit en ökad efterfrågan på deras tjänster och framtidstron är stark. Nästan alla företag tror att efterfrågan kommer att fortsätta att öka eller vara oförändrad under det närmaste året. Bristen på arbetskraft kan påverka anställningsplanerna. Det är brist på exempelvis arbetskraft inom kvalificerad teknik och IT-verksamhet. Personliga och kulturella tjänster har positiva förväntningar om framtiden Näringsområdet omfattar verksamheter inom kultur, nöje och fritid samt annan serviceverksamhet. Inom länet arbetade omkring personer inom branschen Framtidsbedömningarna är goda. Två av fem arbetsgivare tror att efterfrågan på deras tjänster kommer att öka under det närmaste året. Ungefär lika många väntar sig ett ungefär oförändrat efterfrågeläge. Personliga och kulturella tjänster konsumeras till stor del av hushållen. Hushållens bedömningar av den egna ekonomiska situationen och förväntningarna inför framtiden är därför viktiga för branschens utveckling.

11 Arbetsmarknadsutsikter för Uppsala län 11 Offentliga tjänster Till offentliga tjänster hör offentlig förvaltning, utbildning, hälso- och sjukvård, omsorg och sociala tjänster. I våra beräkningar ingår verksamheter med såväl offentlig som privat huvudman. I Uppsala län arbetar många inom den offentligt finansierade tjänstesektorn, omkring personer Det motsvarar mer än vart tredje jobb i länet. Utpendlingen uppgick 2009 till personer. Antalet sysselsatta inom sektorn bedöms vara i stort sett oförändrat under prognosperioden. Utvecklingen mot en ökad användning av privata aktörer väntas fortsätta. Medan arbetsgivarna inom verksamheter med offentlig huvudman bedömer att antalet sysselsatta kommer att minska både i år och nästa år är de privata utförarna mer positiva och räknar med ett ökat antal anställda. En del av sysselsättningsnedgången bland de offentliga arbetsgivarna beror på överföringen av skattefinansierad verksamhet till privata utförare inom skola, vård och omsorg. Sveriges Kommuner och Landsting rapporterar att 2009 och 2010 resultatmässigt blev två mycket bra år för landets kommuner och landsting. Det beror på kraftigt höjda statsbidrag och återhållsam kostnadsutveckling. Kalkylerna för de kommande åren tyder dock på ett begränsat utrymme. År 2011 och 2012 avvecklas det statliga konjunkturstödet, vilket innebär att intäkterna ökar endast marginellt trots kraftiga ökningar av skatteunderlaget. Utbildningsverksamheten följer barnkullarnas storlek Utbildningssektorn sysselsatte drygt personer i länet I utbildningssektorn ingår förskola, grund- och gymnasieskola, högskola, vuxenutbildning samt folkhögskola. Utbildningssektorn i Uppsala län kännetecknas av de två stora universiteten, Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet. Uppsala universitet är länets tredje största arbetsgivare, efter Uppsala kommun och landstinget, med drygt anställda. Vid Sveriges lantbruksuniversitet arbetar omkring personer. Efterfrågan på personal inom utbildningsverksamheten följer barn- och ungdomskullarnas storlek. För närvarande är de stora barnkullarna från början av talet på väg ut från gymnasieskolan. Även inom grundskolan minskar elevunderlaget. I stället ökar antalet barn inom förskolan. Antalet sysselsatta bedöms därför minska något inom grund- och gymnasieskolan och öka inom förskolan under prognosperioden. Utvecklingen skiljer sig dock mellan utbildning med offentlig respektive privat huvudman. De senare räknar med en viss ökning av antalet anställda. Inom den kommunala utbildningsverksamheten uppger två av tre arbetsgivare att det har varit brist på arbetskraft vid rekrytering under det senaste halvåret. De privata aktörerna uppger rekryteringssvårigheter i mindre omfattning. Det är brist på förskollärare, fritidspedagoger och gymnasielärare i yrkesämnen. På exempelvis barnskötare och elevassistenter uppges det i stället vara överskott. Bristen på förskollärare beror delvis på att andelen förskollärare ska öka inom barnomsorgen samtidigt som intresset att läsa till detta yrke inte har varit tillräckligt stort. Vård och omsorg har stor brist på arbetskraft Vård och omsorg omfattar primär- och slutenvård, tandvård samt äldre- och handikappomsorg. Omkring personer är sysselsatta inom näringsgrenen i Uppsala län. Totalt bedöms antalet sysselsatta vara i stort sett oförändrat under prognosperioden. Arbetsgivarna i privat regi är något mer positiva än offentliga arbetsgivare i sina sysselsättningsbedömningar. Behovet av arbetskraft inom vården är stort. Det beror framför allt på ersättningsrekryteringar till följd av den naturliga omsättningen och pensionsavgångar. Rekryteringssvårigheterna uppges ha ökat sedan i höstas. Inom den offentliga hälso- och sjukvården uppger drygt 50 procent av arbetsgivarna brist på arbetskraft. Motsvarande andel bland privata aktörer är omkring 30 procent. Det är stor brist på specialistläkare och specialistsjuksköterskor. När arbetsgivarna inte lyckas rekrytera den personal de behöver så anlitas i stället bemanningspersonal och befintlig personal får arbeta mer. Samtidigt som det är brist på vissa yrkesgrupper är det överskott på andra, exempelvis vårdbiträden och personliga assistenter.

12 12 Arbetsmarknadsutsikter för Uppsala län Utbudet av arbetskraft Befolkning Befolkningen i Uppsala län ökar. Under de senaste åren har befolkningstillväxten varit stark och befolkningen har ökat med i genomsnitt personer per år. I slutet av 2010 uppgick befolkningen i Uppsala län till närmare personer, en ökning med nästan personer sedan Av dessa var närmare i åldrarna år, varav omkring utrikes födda. Gynnsam åldersstruktur Länet har en gynnsam åldersstruktur med en förhållandevis hög andel personer i yrkesverksamma åldrar. Andelen personer som är mellan 20 och 64 år har ökat sedan 1990 och uppgick till 60 procent Under samma period minskade andelen barn och ungdomar något samtidigt som andelen äldre ökade. År 2010 var 24 procent av befolkningen i länet barn och ungdomar under 20 år och 17 procent var 65 år eller äldre. I riket var motsvarande andelar 58, 23 respektive 18 procent. Medelåldern i Uppsala län är knappt 40 år, vilket är näst lägst i landet efter Stockholms läns 39 år. Skillnaderna mellan länets olika kommuner är stora. Befolkningens medelålder är lägst i Knivsta kommun (36 år) och högst i Östhammars kommun (44 år). I Knivsta kommun är andelen barn och ungdomar många och de äldre få. I Heby, Tierp, Älvkarleby och Östhammar kommun utgör personer 65 år och äldre procent av befolkningen. Tabell 6: Befolkning i Uppsala län 31 december år Andel per åldersgrupp i procent samt totalt antal 0-19 år % år % 65- år % Totalt antal Håbo Älvkarleby Knivsta Heby Tierp Uppsala Enköping Östhammar Uppsala län Källa: Statistiska centralbyrån Flyttningsöverskott Uppsala län har under hela 2000-talet haft ett positivt flyttningsöverskott. Länet har haft både ett nettoinflöde av personer från övriga landet och från utlandet. År 2010 uppgick flyttningsöverskottet till nästan personer, varav drygt var inrikes flyttnetto och utrikes flyttnetto. Alla kommuner utom Östhammar hade en befolkningstillväxt förra året. Den starkaste tillväxten hade Uppsala och Knivsta kommun. Arbetskraften Arbetskraften definieras som summan av den förvärvsarbetande nattbefolkningen enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik samt inskrivna öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd vid Arbetsförmedlingen. År 2009 uppgick arbetskraften i Uppsala län till omkring personer i åldrarna år. Arbetskraftsutbudet påverkas av befolknings- och sysselsättningsutveckling, utbildning, pensionsavgångar och ohälsotal. Stor grupp utanför arbetskraften Gruppen utanför arbetskraften utgörs av personer som är studerande, sjuka, hemarbetande, värnpliktiga, pensionärer med flera. Omkring personer i åldrarna år ingick inte i länets arbetskraft Antalet personer som står utanför arbetskraften tenderar att öka under konjunkturnedgångar. Då det är svårt att få jobb söker sig fler bort från arbetsmarknaden för att i stället exempelvis studera. När antalet lediga arbeten åter börjar stiga ökar även antalet personer i arbetskraften. Denna utveckling kan man se under de senaste åren. Nu, då efterfrågan på arbetskraft stiger söker sig allt fler tillbaka till arbetsmarknaden. Under 2011 och 2012 bedöms arbetskraften i Uppsala län öka till följd av det förbättrade konjunkturläget. Många med eftergymnasial utbildning Under de senaste åren har söktrycket på högskolorna ökat. Detta beror dels på konjunkturnedgången och dels på stora avgångskullar från gymnasieskolan. I takt med att situationen på arbetsmarknaden förbättras bedöms allt fler i stället för stu-

13 Arbetsmarknadsutsikter för Uppsala län 13 dier välja att stå till arbetsmarknadens förfogande. Länet har en hög övergångsfrekvens från gymnasieskola till högskola; 50 procent av gymnasiestudenterna i länet påbörjar högskolestudier inom tre år jämfört med 40 procent i riket som helhet. Högst övergång till högskolestudier har ungdomarna i Uppsala följt av Knivsta kommun. Befolkningens utbildningsnivå är förhållandevis hög i Uppsala län. Drygt 38 procent av befolkningen i åldrarna år har eftergymnasial utbildning och cirka 42 procent en gymnasial utbildning. I riket som helhet är motsvarande andelar 34 och 45 procent. Inflöde av arbetskraft från sjukförsäkringen Från och med den 1 januari 2010 trädde nya regler i kraft inom sjukförsäkringen. De nya reglerna innebär att den som fått sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning under maximal tid erbjuds delta i en arbetslivsintroduktion via Arbetsförmedlingen. De utförsäkrade erbjuds arbetsträning och andra insatser som kan leda dem vidare ut i arbetslivet. Detta innebär att arbetskraftsutbudet ökar av personer som inte har deltagit i arbetskraften under en längre tid. Sedan årsskiftet 2009/2010 har drygt personer i länet överförts från sjukförsäkringen till Arbetsförmedlingens arbetslivsintroduktion. Efter arbetslivsintroduktionen är nästan hälften av de tidigare sjukskrivna fortfarande inskrivna på Arbetsförmedlingen. De övriga återvänder till sjukförsäkringen igen. En mindre del har någon form av jobb efter arbetslivsintroduktionen. Generationsväxlingen Under de närmaste åren kommer befolkningen i yrkesverksamma åldrar att öka i begränsad omfattning. Befolkningen i åldrarna år som är födda i Sverige kommer att minska under det närmaste decenniet. Men eftersom den utrikes födda befolkningen beräknas öka under samma tidsperiod kommer den totala befolkningen i yrkesverksamma åldrar sannolikt inte att sjunka. Utan invandring skulle befolkningen i åldrarna år däremot minska. De demografiska skillnaderna är stora mellan olika delar av landet. Det är endast i tre län som antalet ungdomar som träder in på arbetsmarknaden beräknas vara fler än antalet äldre som lämnar arbetsmarknaden fram till Det är Stockholms, Uppsala och Västra Götalands län. I Skåne län kommer det nästan att vara balans mellan nytillskottet av ungdomar och åldersavgångarna. Allt fler utrikes födda i arbetskraften Under de gångna femton åren, , ökade arbetskraften mycket starkt i Uppsala län. Totalt ökade antalet personer i arbetskraften med 14 procent eller nästan personer under perioden. Om hänsyn tas till att Heby kommun flyttades över till Uppsala län den 1 januari 2007 stannar ökningen på personer. De kommande femton åren väntas utvecklingen bli svagare jämfört med perioden Totalt beräknas antalet personer i arbetskraften öka med 1,9 procent eller drygt personer under åren Antalet personer födda i Sverige väntas minska med 0,6 procent, vilket motsvarar 900 personer. Samtidigt beräknas antalet utrikes födda i arbetskraften öka med 19 procent eller personer. Dessa beräkningar bygger på att befolkningens arbetskraftsdeltagande ligger kvar på samma nivå som Om arbetskraftsdeltagandet ökar blir antalet personer i arbetskraften högre. Det är i dag stora skillnader i det genomsnittliga arbetskraftsdeltagandet mellan personer födda i Sverige och utrikes födda personer. Om arbetskraftsdeltagandet bland de utrikes födda ökar till samma nivå som bland de inrikes födda beräknas arbetskraften i Uppsala län bli personer högre 2025 än om skillnaderna består. Detta betyder att arbetskraften i Uppsala län fram till 2025 skulle öka med personer i stället för personer 1. 1 Generationsväxlingen på arbetsmarknaden i riket och i ett regionalt perspektiv, Arbetsförmedlingen Ura 2010:5

14 Arbetsmarknadsutsikter för Uppsala 15 Öppet arbetslösa och sökande i program Ökat arbetskraftsutbud Arbetslösheten minskar nu i god takt men nedgången motverkas av en stark ökning av arbetskraftsutbudet. Ökningen av arbetskraftsutbudet beror delvis på att fler har sökt sig ut på arbetsmarknaden som en följd av politiska reformer, främst på grund av jobbskatteavdraget och förändrade regler inom Försäkringskassan. Dessutom har den goda utvecklingen av sysselsättningen inneburit att utbudet av arbetskraft har ökat. Den demografiska effekten på arbetskraftsutbudet avtar framöver till följd av en minskad invandring och ett lägre inflöde av arbetskraft från Försäkringskassan. Detta medför att arbetskraftens tillväxt dämpas och att jobbtillväxten kommer att trycka tillbaka arbetslösheten allt mer. Arbetslösheten i Uppsala är lägst i landet Arbetslösheten började minska marginellt under våren Från och med sommaren 2010 har nedgången varit tydlig. I april 2011 uppgick antalet arbetslösa inklusive arbetssökande i program med aktivitetsstöd till i Uppsala län, vilket är färre än under samma månad i fjol. Antalet motsvarar 6,0 procent av arbetskraften i åldrarna år eller 4,4 procent av befolkningen i samma åldrar, vilket är den lägsta nivån i landet. I riket var motsvarande andelar 8,1 och 6,2 procent. Antalet arbetslösa minskar 2011 och 2012 Alla framåtblickande indikatorer tyder på att arbetslösheten fortsätter att minska. Nedgången bör kunna bli tydligare framöver eftersom arbetskraftens tillväxt bedöms bli lägre. Mycket talar dock för att även jobbtillväxten kommer att bromsa in. Sammantaget bedöms antalet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd uppgå till i genomsnitt personer under årets fjärde kvartal, vilket är cirka färre än under samma kvartal Fram till fjärde kvartalet 2012 bedöms arbetslösheten minska med ytterligare 900 personer. Detta betyder att arbetslösheten i slutet av nästa år väntas uppgå till personer, vilket motsvarar cirka 4 procent av befolkningen eller omkring 5,5 procent av arbetskraften i åldrarna år. I riket som helhet bedöms antalet arbetslösa och programdeltagare minska med totalt omkring personer fram till fjärde kvartalet Tabell 7: Öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd, Uppsala län, kvartal kv Öppet arbetslösa och arbetssökande i program Antal Förändring % 2009 kv , kv , kv , kv ,2 Källa: Arbetsförmedlingen Arbetslöshetens struktur Arbetslösheten minskar snabbare bland män än bland kvinnor eftersom det hittills främst har varit de traditionellt mansdominerade näringarna industri och byggverksamhet som har gynnats av konjunkturuppgången. Arbetslösheten är fortfarande högre bland männen än bland kvinnorna. Under årets första kvartal var i genomsnitt personer eller 6,6 procent av arbetskraften i Uppsala län öppet arbetslös eller sökande i program med aktivitetsstöd. Arbetslösheten uppgick till 6,8 procent bland männen respektive 6,4 procent bland kvinnorna under första kvartalet i år. Stora skillnader mellan kommunerna Det är stora skillnader i arbetslöshet mellan länets kommuner. Högst var antalet arbetslösa inklusive programdeltagare i Älvkarleby kommun under årets första kvartal, 10,2 procent av arbetskraften. Lägst arbetslöshet hade Knivsta kommun, 3,7 procent. I Tierp var skillnaderna i arbetslöshet mellan könen störst. Där hade kvinnorna en arbetslöshet på 10,9 procent jämfört med 7,5 procent bland männen.

15 4 700 Arbetsmarknadsutsikter för Uppsala 15 Tabell 8: Arbetslöshetens struktur i Uppsala län, kv Öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd som andel av arbetskraften i respektive grupp, procent. Kommun Totalt år Män Unga år Äldre år Födda i Sverige Utrikes födda Utbildning Kvinnor Grundskola Gymnasial Eftergymnasial Håbo 4,0 4,3 3,7 6,0 4,6 3,6 6,4 8,0 2,9 3,9 Älvkarleby 10,2 10,6 9,9 32,6 7,3 9,6 17,8 17,7 9,6 6,0 Knivsta 3,7 3,8 3,6 9,4 3,6 3,2 8,0 7,4 3,6 2,8 Heby 7,5 7,8 7,3 20,1 4,9 6,7 18,9 12,7 6,4 6,2 Tierp 9,0 10,9 7,5 20,6 6,8 8,2 19,9 16,4 8,1 5,7 Uppsala 6,8 6,1 7,4 11,8 5,5 4,9 16,5 17,8 7,1 4,5 Enköping 6,7 7,1 6,4 16,0 5,1 5,7 16,1 14,6 6,2 4,1 Östhammar 5,5 5,6 5,3 14,7 3,5 4,8 14,3 9,2 4,9 4,0 Uppsala län 6,6 6,4 6,8 13,6 5,3 5,3 15,7 14,9 6,5 4,4 Länet i fjol 7,1 6,6 7,6 14,5 5,4 5,8 16,1 14,8 7,1 4,8 Riket 8,7 8,4 8,9 18,5 6,8 6,8 20,0 18,6 8,5 5,3 Anm: Arbetskraften definieras som summan av förvärvsarbetande nattbefolkning enligt RAMS, SCB och öppet arbetslösa samt arbetssökande i program med aktivitetsstöd enligt Arbetsförmedlingen Källa: Arbetsförmedlingen och SCB Hög arbetslöshet bland utrikes födda, ungdomar och personer med kort utbildning Utrikes födda, ungdomar, funktionshindrade och personer med kort utbildningsbakgrund hör till de grupper som har högst arbetslöshet. Den genomsnittliga arbetslösheten inklusive programdeltagare var bland utrikes födda i länet 15,7 procent under första kvartalet Ungdomsarbetslösheten var 13,6 procent och arbetslösheten bland personer som saknar gymnasieutbildning var 14,9 procent. Arbetslösheten i länet är lägre än riksgenomsnittet för samtliga grupper. Under det senaste året har den relativa arbetslösheten sjunkit för alla grupper utom för personer som saknar gymnasieutbildning. Ungdomsarbetslösheten har sjunkit mest Ungdomsarbetslösheten har sjunkit sedan förra året. Arbetslösheten har minskat starkare bland ungdomar än bland övriga åldersgrupper. Under årets första kvartal var ungdomsarbetslösheten högst i Älvkarleby kommun. Arbetslösheten bland utrikes födda var under samma period högst i Tierp och Heby kommun. För personer med kort utbildningsbakgrund var arbetslösheten högst i Älvkarleby och Uppsala kommun. Tabell 9: Långtidsarbetslösa personer inklusive sökande i jobb- och utvecklingsgarantin samt jobbgarantin för ungdomar, Uppsala län, procent Andel av samtliga personer som är öppet arbetslösa eller sökande i program med aktivitetsstöd i respektive grupp Kv Kv Riket kv Totalt år Kvinnor Män Unga år Äldre år Födda i Sverige Utrikes födda Utomeuropeiskt födda Förgymnasial utb Gymnasial utb Eftergymnasial utb Funktionsnedsatta Anm: Långtidsarbetslösa = Arbetslösa inskrivna minst 6 månader, ungdomar under 25 år minst 100 dagar Källa: Arbetsförmedlingen

16 16 Arbetsmarknadsutsikter för Uppsala län Nästan hälften långtidsarbetslösa Långtidsarbetslös är den som har varit inskriven på Arbetsförmedlingen som öppet arbetslös eller sökande i jobb- och utvecklingsgarantin eller jobbgarantin för ungdomar i minst 6 månader, 100 dagar för ungdomar i åldern år. Totalt har antalet långtidsarbetslösa minskat sedan förra året. Antalet långtidsarbetslösa uppgick i genomsnitt till personer under årets första kvartal, vilket är cirka 150 färre än under samma kvartal i fjol. Av dessa hade varit öppet arbetslösa i mer än 6 månader, ingick i jobb- och utvecklingsgarantin och i jobbgarantin för ungdomar. Antalet öppet långtidsarbetslösa och antalet personer i jobbgarantin för ungdomar var färre under första kvartalet i år än förra året. Däremot var antalet personer i jobb- och utvecklingsgarantin omkring 430 fler. I jobb- och utvecklingsgarantins tredje fas deltog under årets första kvartal i genomsnitt 550 personer, vilket är en ökning med nästan 70 procent jämfört med samma kvartal i fjol. Eftersom antalet arbetslösa med kort inskrivningstid har minskat mer än antalet långtidsarbetslösa så är andelen långtidsarbetslösa högre i år än förra året. Totalt har 43 procent av de arbetslösa i Uppsala län varit utan arbete i mer än 6 månader, (100 dagar för ungdomar). I riket är motsvarande andel 49 procent. Högst är andelen långtidsarbetslösa bland ungdomar och äldre. Var femte arbetslös har en funktionsnedsättning Personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga har en fortsatt besvärlig arbetsmarknadssituation. Trots att arbetsmarknaden har förbättrats har antalet arbetslösa med funktionsnedsättning fortsatt att öka. Under årets första kvartal var i genomsnitt närmare funktionsnedsatta öppet arbetslösa eller programdeltagare, en ökning med 200 sedan samma kvartal i fjol. En viktig orsak till att arbetslösheten fortsätter att öka för funktionsnedsatta är överföringen av utförsäkrade från sjukförsäkringssystemet. De stora svårigheterna som funktionsnedsatta har att komma ut i arbetslivet visas tydligt i de långa arbetslöshetstiderna. Närmare hälften av funktionsnedsatta i Uppsala län som är arbetslösa eller programdeltagare är långtidsarbetslösa, 47 procent. Samtidigt utgör arbetslösa med funktionsnedsättning 21 procent av samtliga arbetslösa inklusive sökande i program med aktivitetsstöd. De funktionsnedsattas andel av samtliga arbetslösa har ökat sedan förra året. I Uppsala län utgör de funktionsnedsatta dessutom en större andel av samtliga arbetslösa än i riket som helhet. Tabell 10: Personer med funktionsnedsättning som är öppet arbetslösa eller sökande i program med aktivitetsstöd, Uppsala län, procent Andel av samtliga personer som är öppet arbetslösa eller sökande i program med aktivitetsstöd i respektive grupp Kv Kv Riket kv Totalt år Kvinnor Män Unga år Äldre år Födda i Sverige Utrikes födda Förgymnasial utb Gymnasial utb Eftergymnasial utb Källa: Arbetsförmedlingen