Arbetsmarknadsutsikterna våren 2012

Transkript

1 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2012 Prognos för arbetsmarknaden Västernorrlands län

2 Text Anna-Lena Arvidsson, ansvarig utredare i Västernorrlands län.

3 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Västernorrlands län 3 Innehållsförteckning sidan Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser...4 Sammanfattning...5 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling...6 Näringsgrenar och yrken...10 Utbudet av arbetskraft...18 Öppet arbetslösa och sökande i program...20 Arbetsmarknadspolitiska utmaningar...23 Yrkeskompass...31 Om prognosen...31 Källor...31 Diagrambilaga...32

4 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Västernorrlands län 4 Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser I Arbetsmarknadsutsikterna för Västernorrlands län presenteras den förväntade sysselsättnings- och arbetslöshetsutvecklingen samt bedömningar av utvecklingen inom industri, byggnadsverksamhet, privata tjänster, jord- och skogsbruk samt offentlig sektor. Dessutom beskrivs befolkning, arbetskraftsutbud, rekryteringsbehov, brist- och överskottsyrken samt vilka utmaningar länets arbetsmarknad står inför. Arbetsförmedlingens prognoser är unika eftersom de bygger på intervjuer med ett stort antal arbetsställen inom i stort sett alla branscher. Materialet är insamlat och bearbetat under våren 2012 och prognosperioden sträcker sig fram till utgången av Prognosen är tänkt att fungera som ett besluts- och diskussionsunderlag för alla som arbetar med att skapa goda förutsättningar för en väl fungerande arbetsmarknad. Tack alla arbetsgivare, arbetsförmedlare och andra som medverkat i arbetet med prognosen. Definitioner Arbetskraftsdeltagande - Arbetskraften mätt som andel av befolkningen i arbetsför ålder. I arbetskraftsdeltagandet ingår förvärvsarbetande, öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd, år. Outnyttjad kapacitet - Hur mycket produktionen kan öka med befintlig personal innan företag måste nyanställa. Nettotal - Andel av arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på varor/tjänster minus dito minskning. Programdeltagare - Arbetssökande som deltar i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd. Registerbaserad arbetskraft - Registerbaserad arbetskraft används för att redovisa andelen arbetslösa i Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik. Den registerbaserade arbetskraften utgörs av: 1. Den förvärvsarbetande nattbefolkningen (enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik Rams) som består av alla som bor på en ort och som jobbar på orten eller som pendlar till jobb på annan ort. Dessa uppgifter uppdateras en gång per år, i november. 2. Öppet arbetslösa (inskrivna på Arbetsförmedlingen). 3. Personer i program med aktivitetsstöd (inskrivna på Arbetsförmedlingen). Säsongsrensning - Säsongsrensning görs för att jämna ut de säsongsmässiga variationerna under året. I detta ingår även att ta bort eller tona ned extrema värden i en serie, till exempel antalet lediga platser under en tidsperiod. Säsongsrensning görs för att tydligare framhäva utvecklingsriktningen. Totalt antal inskrivna arbetslösa - Summan av antalet öppet arbetslösa och programdeltagare. Öppet arbetslösa - Arbetssökande som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen, aktivt söker och omgående kan tillträda ett arbete, samt inte deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program.

5 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Västernorrlands län 5 Sammanfattning Fortsatt försvagning med förväntningar om ljusning Resultaten av dialoger med 392 arbetsgivare i Västernorrlands län under våren 2012 visar på en fortsatt försvagning av länets arbetsmarknad. Fram till våren 2011 var förbättringen på länets arbetsmarknad överraskande snabb och skedde i högre takt än väntat bromsade återhämtningstakten in och det försämrade konjunkturläget förväntas hålla i sig under 2012 och förbättras något under Tendensen finns inom alla branscher, men det är företag inom byggnadsverksamhet och industri som är tydligast i sina signaler om försämrad marknadsutveckling. Företag inom information och kommunikation är mer positiva i sina framtidsbedömningar. Inom offentlig sektor förväntas tjänsteproduktionen minska. Brist på arbetskraft med rätt kompetens finns inom alla branscher och bristen har ökat sedan våren Trots den försämrade marknadsutvecklingen senaste halvåret och förväntningar om minskad efterfrågan 2012 ligger bristnivåerna kvar. Det kan förklaras av den generationsväxling som pågår och som berör många i Västernorrlands län. De som lämnar arbetsmarknaden för pension behöver ersättas och dessutom har den tekniska utvecklingen medfört att kompetenskraven förändrats och att rätt kompetens finns inte alltid finns tillgänglig. Den kompetens som är svår att få tag på finns framförallt inom flertalet legitimationsyrken, civil- och högskoleingenjörer inom flertalet inriktningar samt ytterligare yrkeskategorier inom byggnadsverksamhet och industri, information och kommunikation. Antalet sysselsatta minskar under 2012 och ökar 2013 Arbetsförmedlingen beräknar att sysselsättningen i länet kommer att minska med 500 personer fram till sista kvartalet 2012 för att därefter öka med 400 personer fram till sista kvartalet Det är företag inom privata tjänstesektorn som är drivande i sysselsättningsökningen medan offentlig sektor minskar antalet anställda. Antal personer i arbetskraften ökar något Utbudet av arbetskraft i Västernorrlands län förväntas öka med 200 personer fram till prognosperiodens slut, sista kvartalet Arbetslösheten ökar 2012 och minskar 2013 Totalt antal inskrivna arbetslösa förväntas öka med 400 personer fram till sista kvartalet 2012 för att minska med 100 personer fram till sista kvartalet Ökningen av arbetslösheten är inte stor, men av de arbetssökande som kvarstår ökar andelen personer som har svårast att få arbete; personer med endast förgymnasial utbildning, ungdomar, personer med funktionsnedsättning, utomeuropeiskt födda samt personer mellan år. Utmaningar på länets arbetsmarknad Förbättra förutsättningar för de arbetssökande som kommer att få svårast att etablera sig på arbetsmarknaden. Skapa bättre förutsättningar för att matcha arbetsgivarnas efterfrågan av kompetens. Öka utbudet av arbetskraft.

6 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Västernorrlands län 6 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling Resultaten av dialoger med arbetsgivare i Västernorrlands län under våren 2012 visar på en fortsatt lägre återhämtningstakt i konjunkturen. Det närmaste sommarhalvåret förväntar sig arbetsgivarna en försämrad efterfrågan, även i jämförelse med de förväntningar de hade avseende motsvarande period 2011 och På längre sikt, vinterhalvåret , förväntar arbetsgivarna sig en något ökande efterfrågan. Västernorrlands län befinner sig fortfarande i återhämtning efter lågkonjunkturen Fram till våren 2011 var förbättringen på länets arbetsmarknad överraskande snabb och skedde i högre takt än väntat kom inbromsningen och arbetsgivarna var tydliga i sina bedömningar om en vikande marknadsutveckling. s undersökning indikerar att det försämrade konjunkturläget förväntas hålla i sig under 2012 och förbättras något under Försämringen var väntad Den fortsatta försvagning av arbetsmarkanden är i linje med vad arbetsgivarna förväntade sig i höstens intervjuer. Företag inom byggnadsverksamhet var mycket träffsäkra i sina förväntningar medan industriföretagen bedömer att marknadsutvecklingen varit sämre än de väntade sig i höstas. Fortsatt försvagning med förväntningar om ljusning Bedömningar från länets arbetsgivare visade tydligt att konjunkturen hösten 2011 befann sig i en fas där konjunkturen mattades av för att våren 2012 bekräfta de försiktiga bedömningarna. Inom alla branscher uppmålas liknande tendenser, men tydligaste signalerna om en försämrad marknadsutveckling under det närmaste halvåret kommer från företag inom byggnadsverksamhet. Industri ser också en minskad efterfrågan det närmaste halvåret, men har förväntningar om något förbättrad marknadsutveckling på sikt, vinterhalvåret Inom offentlig sektor förväntas tjänsteproduktionen minska. I nedanstående diagram redovisas företagens bedömningar i form av nettotal. När konjunkturläget stärks redovisas starkare och positiva nettotal. Nettotalet ska inte tolkas som ett absolut tal utan snarare som en konjunkturindikator. Tabell 1: Andel av arbetsställen som bedömer ökning av efterfrågan på varor och tjänster minus andel av arbetsställen som bedömer minskning (nettotal) Senaste 6 månaderna Kommande 6 månaderna 6-12 månader framöver Vår Höst Vår Vår Höst Vår Vår Höst Vår Industri Byggnadsverksamhet Privata tjänster Jord- och skogsbruk Totalt Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar

7 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Västernorrlands län 7 Lediga platser Antalet nyanmälda platser på arbetsförmedlingarna i Västernorrlands län har ökat stadigt sedan lågkonjunkturen Och ökningen har fortsatt även om ökningstakten saktat av. Nyanmälda platser januari till april 2012 har ökat med 16 procent jämfört med samma period Företag inom tillverkningsindustri har ökat antalet nyanmälda platser under januari till april 2012 jämfört med samma period Samtidigt har utvecklingen av nya platser från verksstadsindustri varit den motsatta, en nedgång 2012 jämfört med Från företag inom byggnadsverksamhet ökade de nyanmälda platserna kraftigt mellan 2010 och Men i jämförelse januari till april 2012 har antalet nyanmälda platser halverats jämfört med samma period Däremot ökade antalet nyanmälda platser från företag inom privata tjänster. Ökningen de första fyra månaderna 2012 jämfört med samma månader 2011 var 63 procent och det är företag inom information och kommunikation samt handel, hotell och restaurang som står för den största ökningen. Arbetsförmedlingen bedömer att antalet lediga platser kommer att minska totalt sett under prognosperioden. Diagram 1: Till Arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser, med varaktighet längre än tio dagar under perioden januari 1996 till april 2012, Västernorrlands län Säsongrensad och trendad serie Källa: Arbetsförmedlingen Källa: Arbetsförmedlingen, säsongsrensade och utjämnade värden Kapacitetsutnyttjande Kapacitetsutnyttjandet anger hur mycket företagen kan öka sin produktion utan att behöva anställa mer personal. Måttet är en framåtblickande indikator på företagens efterfrågan på arbetskraft. I vårens undersökning uppger nära vart femte arbetsställe i Västernorrlands län att de nyttjar personalstyrkan maximalt, vilket innebär att de behöver rekrytera om de vill öka produktionen. Hur väl företagen nyttjar sina personella resurser är liknande bland industriföretag och byggnadsverksamhet, då nära var fjärde företag uppger att anställningsbehov uppstår vid en produktionsökning. Men de flesta arbetsställen kan klara en produktionsökning med 10 procent innan rekrytering blir nödvändig. Inom privata tjänster finns mer ledig kapacitet att nyttja. Över hälften av tillfrågade företag har kapacitet att öka produktionen upp till 10 procent utan att rekrytera fler. Däremot är företagen inom information och kommunikation närmare ett rekryterings-

8 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Västernorrlands län 8 behov. Här uppger vart tredje företag att de behöver rekrytera direkt för att kunna öka produktionen av tjänster. Tabell 2: Outnyttjad kapacitet i den privata sektorn Tabellen visar andel av intervjuade arbetsställen som uppgett att produktionen kan öka 0 procent, 1-10 procent osv. utan att behöva anställa mer personal. 0 procent 1-10 procent procent mer än 30 procent Industri Byggnadsverksamhet Privata tjänster Jord- och skogsbruk Totalt Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Rekryteringsproblem Under återhämningsperioden sedan lågkonjunkturen 2008 har arbetsgivarna upplevt att bristen på arbetskraft ökat, även om ökningstakten varit låg. s intervjuundersökning visar att drygt vart femte arbetsställe upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering senaste halvåret. Bristsituationen är liksom de senaste åren fortfarande lägre än i riket som helhet där nära var fjärde arbetsgivare i det privata näringslivet upplevt arbetskraftbrist, vilket räknas som en måttlig bristnivå. Bristen är mycket tydlig inom offentlig verksamhet som har svårt att hitta kompetens inom fler olika legitimationsyrken. Bristsituationen har ökat bland företagen inom industri, detta trots att utvecklingen inte varit lika positiv som arbetsgivarna förväntade sig vinterhalvåret 2011 och bedömning framöver är försiktig. Bland byggföretagen har bristsituationen minskat vilket avspeglar den försvagade marknadsutvecklingen. Företag inom privata tjänster upplever bristsituation liknande våren Företag inom information och kommunikation däremot signalerar tydligt att bristen ökat. Drygt vart tredje företag uppger att de har stött på arbetskraftbrist, att jämföra med vart tionde företag våren Företag inom transport upplever att bristen minskat jämfört med intervjutillfället våren och hösten Tabell 3: Andel arbetsställen som har angett att de upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering under det senaste halvåret (procent) Genomsnittligt bristtal, våren 2007-hösten 2012 Industri Byggnadsverksamhet Privata tjänster Jord- och skogsbruk Offentliga tjänster Totalt Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar

9 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Västernorrlands län 9 Läs mer om vilka kompetenser som arbetsgivarna uppger att det är brist på i kapitlet Näringsgrenar och yrken i respektive branschkapitel. På Arbetsförmedlingens webbplats i Yrkeskompassen finns framtidsutsikterna för yrken på 1 samt 5 och 10 års sikt på nationell och regional nivå. Varsel Antalet personer berörda av varsel om uppsägning är en indikator på företagens framtidstro. Efter lågkonjunkturen 2008 och fram till och med februari 2012 har varseltalen legat på låga nivåer. Under mars och april 2012 tenderar inkomna varsel att öka. Antalet inkomna varsel mellan januari till april 2012 var lika många till antalet som 2011, ungefär 250 personer. Men det är skillnader i vilken bransch varslen kommer ifrån. Verkstadsindustri har inte anmält några varsel medan tillverkningsindustri stod för 20 procent av varslen 2011 och 13 procent Företag inom byggindustri har anmält betydligt fler antal varslade, 12 procent av inkomna varsel 2011 att jämföra med 27 procent Offentlig verksamhet har stått för ungefär 20 procent av varslen både 2011 och Däremot har företagen inom information och kommunikation inte haft anledning att varsla så många 2012 medan de varslade 31 procent av totalt antalet varslade personer Långt ifrån alla som varslas om uppsägning blir uppsagda. Då antal varsel var som högst i länet under 2008 och 2009 resulterade mellan procent av varslen i uppsägningar. Därefter har andelen uppsägningar minskat till färre än hälften i takt med att antal varsel blivit färre. Dessutom blir inte alla som sägs upp arbetslösa utan går direkt till annat arbete eller till andra verksamheter, som studier. Tabell 4: Antal varslade personer per år År Antal varslade (tom april) 250 Källa: Arbetsförmedlingen

10 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Västernorrlands län 10 Näringsgrenar och yrken Västernorrlands län befinner sig fortfarande i återhämtning efter lågkonjunkturen Vid höstens dialoger var arbetsgivarna tydliga med sina förväntningar om en tydlig inbromsning av konjunkturuppgången. I vårens dialoger bekräftas också att det var vad som hände. Industriföretagen bedömer att marknadsutvecklingen varit ännu sämre än de förväntade sig i höstas. Det närmaste halvåret förväntar sig arbetsgivarna en försämrad efterfrågan. På längre sikt, vinterhalvåret , förväntar arbetsgivarna sig ett oförändrat eller marginellt ökad efterfrågan. Inom alla branscher uppmålas liknande tendenser, men det är företag inom byggandsverksamhet och industri som är tydligast i sina signaler om försämrad marknadsutveckling. Sysselsättningen i länet Antalet sysselsatta beräknas minska med 500 personer fram till sista kvartalet 2012 för att därefter öka med 400 personer fram till sista kvartalet Det betyder att antalet sysselsatta i länet i åldrarna år i slutet av 2013 beräknas bli personer. Även om den oväntade konjunkturförsämringen tredje kvartalet 2011 bromsade in antalet sysselsatta i länet så var 2011 ett bra år för länet med en faktiskt ökad sysselsättning på 800 personer. Inbromsningen håller i sig under 2012 men förväntas lätta upp under Det råder stor osäkerhet om utvecklingen i omvärlden, vilket blir avgörande för utvecklingen framförallt för de som är beroende av exportmarknaden. Sysselsättningsgraden, det vill säga andelen sysselsatta i länet i förhållande till befolkningen mellan år är lägre i Västernorrlands län jämfört med riket som helhet. I riket är 74,1 procent av befolkningen sysselsatta medan Västernorrlands län har 72,3 procent sysselsatta. Sysselsättningsgraden bland inrikes födda i Västernorrlands län är 73,9 procent och bland utrikes födda 56,9 procent. Även riksgenomsnittet visar att utrikes födda i lägre utsträckning är sysselsatta i relation till befolkningen men skillnaden är inte lika stor som den är i Västernorrlands län. Tabell 5: Sysselsättningsutvecklingen under prognosperioden. Jämförelse mot samma kvartal året innan. Kvartal Kvartal Industri Byggnadsverksamhet Privata tjänster Jord- och skogsbruk Offentliga tjänster Totalt Källa: Arbetsförmedlingen

11 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Västernorrlands län 11 Industri Inom industri arbetar ungefär personer eller 14 procent av alla sysselsatta i länet. Industrikonjunkturen har försvagats och det är en utveckling som riskerar att förstärkas under det närmaste året. Arbetsförmedlingen bedömer att sysselsättningen inom industri kommer att bli oförändrad totalt sett fram till sista kvartalet Industrikonjunkturen stärktes stadigt alltsedan lågkonjunkturen fram till hösten 2011 då återhämningen bromsade in. Att konjunkturen mattats av bekräftas i dialog med arbetsgivare under våren 2012 som tror att läget håller i sig under I ett längre perspektiv, vinterhalvåret , förväntar sig arbetsgivarna en något bättre marknadsutveckling. Den prognos företagen gjorde hösten 2011 skiljer sig från den bedömning de nu under våren 2012 gjort avseende det vinterhalvår som passerat. Nästan hälften av arbetsgivarna hade förväntningar om ökad efterfrågan på varor och tjänster och knappt var tredje bedömde utvecklingen på samma sätt i efterhand. Detta indikerar att den avmattning i återhämtning industribranschen befunnit sig i sedan lågkonjunkturen saktats av ytterligare och varit tydligare än förväntat. De försiktiga rekryteringsplaner som arbetsgivarna än dock har handlar om inhyrd personal vilket kan indikera att de är försiktiga eftersom framtidsutsikterna bedöms osäkra. Det råder stor osäkerhet om utvecklingen i omvärlden, vilket blir avgörande för utvecklingen framförallt för de som är beroende av exportmarknaden. Mycket talar för minskad exportmarknad vilket innebär att branschen bara har den inhemska efterfrågan att förlita sig på. Dialogerna med företagen visar att den försämrade återhämtningen i branschen förväntas hålla i sig under 2012 för att förbättras något under Diagram 2: Förväntningar om efterfrågan kommande 6 respektive 6-12 månaderna. Arbetsställen inom industri. Kommande 6 månaderna Kommande 6-12 månaderna Nettotal Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Verkstadsindustri är den sektor inom branschen där arbetsgivarna har en något mer positiv bild än andra sektorer. Antalet nyanmälda platser har ökat med 26 procent under perioden januari till april 2012 jämfört med samma period Från tillverkningsindustri har antalet platser minskat med 20 procent i samma jämförelse. Massa- och

12 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Västernorrlands län 12 pappersindustri samt trävaruindustri påverkas negativt av den höga valutakursen som pressar priserna på råvaror. I vårens undersökning uppgav var tredje arbetsgivare inom industri att de behöver anställa fler för att kunna producera mer än de nu gör. Det är i högre utsträckning företag inom tillverkningssektorn som ligger närmare rekryteringsbehov. Hur arbetsgivarna upplever bristen på arbetskraft när de rekryterar följer vanligtvis ett mönster efter konjunktursvängningar. Vid god konjunktur upplevs arbetskraftsbristen större än vid sämre konjunktur. Trots att återhämtningen saktat ned betydligt uppger ändå drygt var fjärde arbetsgivare inom industri att de upplevt arbetskraftsbrist vid rekryteringar under de senaste sex månaderna. Bristnivån har stadigt ökat något sedan mätningar 2009, det vill säga efter lågkonjunkturen, och inte minskat i ett försämrat konjunkturläge. Att bristen på rätt kompetens ökat inom industri samtidigt som branschen ser en försämrad konjunktur har en stor del av förklaringen i den problematik som uppstår när många sysselsatta går i pension under kort tid. Dessutom medför den tekniska utvecklingen att arbetsgivarnas behov av utbildning och utbildningsnivå förändras och alltför få väljer att utbilda sig till yrken inom industri. Brist på nyckelkompetens - tillväxthinder? Arbetsgivarna inom industri uttrycker tydligt svårigheter att få tag på civilingenjörer och högskoleingenjörer inom ett flertal områden ; elkraft, maskin samt elektronik och teleteknik. I antal räknat efterfrågas flest civilingenjörer maskin samt maskiningenjörer och maskintekniker. Pensionsavgångarna inom industri befaras bli större i Västernorrlands län än i andra län fram till Det betyder att branschen troligen kommer att möta en starkt ökad brist på kompetens. För att täcka avgångarna skulle branschen behöva locka till sig var fjärde nyexaminerad ungdom som går ut på arbetsmarknaden. Byggnadsverksamhet Branschen sysselsätter drygt personer eller 8 procent av alla sysselsatta i länet. Byggkonjunkturen har dämpats från en hög nivå och vi har en försvagning att vänta det närmaste året. Arbetsförmedlingen bedömer att sysselsättningen minskar 2012 med viss återhämtning för att till sista kvartalet 2013 öka. Branschen upplevde flera starka år med stigande sysselsättning innan lågkonjunkturen Efter ett svagt 2009 har allt fler arbetsgivare för varje intervjutillfälle uppgivit att efterfrågan på varor och tjänster ökat och vid mätningen våren 2011 uppgav fler än hälften av arbetsgivarna att efterfrågan ökat. En fortsatt försvagning av byggarbetsmarkanden är i linje med vad arbetsgivarna förväntade sig vid höstens intervjuer och bekräftades i vårens intervjuer. De förväntade sig en klart försämrad marknadsutveckling vinterhalvåret De närmaste 6 månaderna förväntar sig arbetsgivarna ytterligare försämrad konjunktur och på lite längre sikt, vinterhalvåret är förväntningarna något mer positiva. Bostadsproduktionen förväntas bli mer än dubbelt så stor 2013 jämfört med Länsstyrelsen i Västernorrland, Rapport 2012:4. Bostadsmarknaden och bostadsbyggandet i Västernorrlands län

13 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Västernorrlands län 13 Diagram 3: Förväntningar om efterfrågan kommande 6 respektive 6-12 månaderna. Arbetsställen inom byggnadsverksamhet. Kommande 6 månaderna Kommande 6-12 månaderna Nettotal Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Nära vart tredje företag inom byggnadsverksamhet behöver anställa fler för att kunna producera mer. Det innebär att kapacitetsnyttjandet är något lägre jämfört med hösten 2011, det vill säga företagen behöver ytterligare produktionsökning för att kunna anställa fler. Brist på arbetskraft Var femte arbetsgivare har upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering under det senaste halvåret. Det är något färre än våren Den kompetens som upplevs svår att rekrytera är främst civilingenjörer inom bygg och anläggning men också elkraft, byggnadsingenjörer och byggnadstekniker samt golvläggare, VVS-ingenjörer, anläggningsmaskinförare. Få arbetslösa men tufft för lärlingar Den konjunkturförbättring som skett åren efter lågkonjunkturen har förbättrat förutsättningar för utbildade inom byggnadsverksamhet att få lärlingsanställningar i företagen är det främst installationselektriker, anläggningsmaskinförare och träarbetare som möter större svårigheter att få lärlingsanställning. Situationen är mycket problematisk för de med elektrikerutbildning. Det har utbildats betydligt fler elektriker än vad företagen efterfrågar och detta innebär att utbildade inom el har mycket svårt att få lärlingsanställningar. Pensionsavgångarna inom byggnadsverksamhet befaras bli större i Västernorrlands län än i andra län fram till De flesta går i pension innan 2015 och minskningen dämpas därefter något. Det betyder att branschen troligen kommer att möta en starkt ökad brist på kompetens. Privata tjänster Totalt arbetar drygt personer eller nästan 40 procent av alla sysselsatta i Västernorrlands län i branscher som kan hänföras till privata tjänster. Sett ur detta perspektiv är branschen lika stor som offentlig sektor i länet. Det är inom denna bransch som en sysselsättningsökning beräknas ske under prognosperioden, det vill säga fram till sista kvartalet Arbetsförmedlingen bedömer att företagen inom information och

14 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Västernorrlands län 14 kommunikation, i något mindre utsträckning finansiell verksamhet och företagstjänster, hotell och restaurang och handel är branscher som kommer att öka antalet sysselsatta. Diagram 4 visar att branschen som helhet har mindre positiva förväntningar om efterfrågan på tjänster det närmaste året jämfört med de förväntningar de gav uttryck för vid undersökningen våren Diagram 4: Förväntningar om efterfrågan kommande 6 respektive 6-12 månaderna. Arbetsställen inom privata tjänster. Kommande 6 månaderna Kommande 6-12 månaderna Nettotal Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Finansiell verksamhet och företagstjänster samt information och kommunikation Många företag i branschen säljer någon form av tjänst till andra företag. Det rör sig om IT-verksamhet, försäkrings- och fastighetsbolag, redovisnings- och bokföringsföretag, konsultverksamhet, reklambyråer, callcenter, bemanningsföretag med flera. Dessa företag är beroende av efterfrågeökningen inom andra branscher. När marknadsutvecklingen är stark tenderar företag köpa fler externa tjänster för att fokusera egna resurser på produktionen och kärnverksamheten. Det innebär att verksamheter som säljer sina tjänster till andra företag rimligen följer utvecklingen i övriga branscher. s undersökning bekräftar detta antagande då företagen inom finansiellverksamhet och företagstjänster signalerar dämpad framtidstro jämfört med intervjutillfället våren 2011 och hösten Vart femte företag inom finansiell verksamhet och företagstjänster uppger att de upplevt brist på rätt kompetens vid rekryteringar senaste 6 månaderna. Företagen saknar tillräcklig tillgång på revisorer. Det finns ledig kapacitet, vart femte företag behöver anställa direkt för att kunna öka tjänsteproduktionen. Däremot har företagen inom information och kommunikation fortfarande lika positiv framtidstro som de hade vid intervjutillfället våren Brist på arbetskraft vid rekrytering har ökat det senaste året. Vart tredje företag har upplevt arbetskraftsbrist de senaste 6 månaderna. Bristen är påtaglig på den kompetens som mjukvaru- och systemutvecklare besitter, det är också här företagen behöver flest antal personer. Bristen är också stor på testare och testledare inom IT samt IT-arkitekter. Kapacitetsutnyttjandet inom företagen är hög, nära en tredjedel av tillfrågade arbetsställen kommer att behöva anställa fler för att kunna öka produktionen av tjänster.

15 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Västernorrlands län 15 Handel Arbetsförmedlingens undersökning visar att arbetsgivarna inom handeln har högt ställda förväntningar om ökad efterfrågan det närmaste året. De är mer positiva än vid intervjutillfället förra hösten. Var annan arbetsgivare tror att efter frågan kommer att öka även på ett års sikt. Däremot är det osäkert om en ökad efterfrågan resulterar i fler anställda, det kan innebära att timanställd personal får arbeta fler timmar. Handeln är kanske den bransch som är mest känslig för konjunktursvängningar. Försäljningen i handeln styrs bland annat av hushållens framtidsförväntningar och utvecklingen av deras reala disponibla inkomster. Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer steg tydligt under april månad. Hushållen är mer positiva både i sin syn på den egna som den svenska ekonomin, vilket är en god förutsättning för försäljningsökning inom handeln. Kapacitetsutnyttjandet är inte högt inom branschen. Mer än vart tredje företag kan producera upp till tio procent mer innan rekryteringar blir aktuellt. Vart tionde företag har upplevt brist på arbetskraft vid rekryteringar de senaste 6 månaderna och ligger nu på historiskt genomsnitt. Tydligast är bristen på företagssäljare inom industri med nödvändiga fackkunskaper samt tekniska konsulter. Apoteksmarknaden avreglerades 2009 och det innebar att marknaden öppnades för konkurrens och fler aktörer. Flera apotek har öppnats i länet och spekulationer om överetablering finns. Arbetsgivarna signalerar fortfarande påtaglig brist på både apotekare och receptarier. Hotell, restaurang och personliga tjänster Arbetsförmedlingens intervjuundersökning visar optimism bland företagen där hälften av de tillfrågade företagen tror på ökad efterfrågan det närmaste året. Det finns mycket ledig kapacitet då efterfrågan behöver öka med 10 procent för att rekryteringsbehov ska uppstå vid vart annat företag. Antalet anmälda lediga platser har ökat kraftigt under januari till april 2012 jämfört med samma period 2011 och Arbetskraftbristen ligger på en mycket låg nivå. Men företagen har mycket svårt att hitta kockar med särskilt kunnande kring à la carte och internationell mat. Transport Nära vart femte företag inom transportsektorn tror på ökad efterfrågan på tjänster fram till sommaren De har betydligt lägre ställda förväntningar jämfört med intervjutillfället våren 2011 och Eftersom branschen är beroende av efterfrågan från främst industri, byggnadsverksamhet samt handel bör utvecklingen inom dessa branscher också påverka transportföretagen. Men konkurrensen från utländska företag har satt denna logiska slutsats ur spel vilket gör bedömningen av antalet sysselsatt i branschen mer komplex. Arbetsförmedlingen bedömer dock att även transportbranschen möter en avmattning i konjunkturen 2012 och en något förbättrad marknad Vart tionde företag har rekryteringsbehov om produktionen av tjänster ska kunna öka medan hälften av företagen har utrymme att öka upp till 10 procent innan rekryteringar blir nödvändiga. Knappt var tionde arbetsgivare har upplevt brist på rätt kompetens vid rekryteringar, vilket är färre jämfört med mätningarna våren 2011 och hösten Även om branschen inte ger uttryck för att brist på arbetskraft är ett problem ännu så finns det farhågor om att bristerna på lastbils- och långtradarchaufförer kommer att öka och att länet därmed får en liknande bristsituation som övriga landet. Detsamma gäller busschaufförer där bristerna kan komma att bli kännbara framöver.

16 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Västernorrlands län 16 Jordbruk och skogsbruk Drygt personer eller 3 procent av länets sysselsatta arbetar inom jordbruk och skogsbruk. Arbetsförmedlingen bedömer att sysselsättningen blir oförändrad, alternativt minskar marginellt, under prognosperioden. En majoritet av bönderna har haft svag lönsamhet de senaste åren. Köttproducenter har haft särskilt svårt att få avsättning för sina produkter medan mjölk- och växtproducenter har haft några bättre år bakom sig. Skogsbruket har haft en god konjunktur med höga råvarupriser vilket gjort att avverkningsvolymerna ökat kraftigt. I södra delarna av landet har skogspriserna sjunkit sedan i höstas medan priserna ligger kvar på samma nivå i norra Sverige. Även om råvarupriserna sjunker kommer arbetskraft att behövas för bland annat återplantering och röjning. Sågverken står inför en tuff situation och lägre massapriser gör att även massindustri har svårt att upprätthålla god lönsamhet. Arbetsförmedlingens intervjuundersökning visar att arbetsgivarna bedömer att efterfrågan varit oförändrat under vinterhalvåret De tror också att efterfrågan fram till sommaren 2013 kommer att vara i nivå med nuläget våren Undersökningen visar att det finns ledigt utrymme att öka produktionen. Drygt hälften av de tillfrågade företagen har kapacitet att öka produktionen upp till 10 procent innan de behöver rekrytera mer personal. Inom jordbruket har arbetsgivarna problem att hitta landbruksarbetare. Skogsbruket signalerar brist på erfarna skogsmaskinförare. Personer som är sysselsatta inom jord- och skogsbruket är generellt betydligt äldre än inom andra branscher. Det betyder att det finns viktiga frågor om kompetensförsörjning att lösa för att branschen ska utvecklas. Pensionsavgångarna inom jordbruk och skogsbruk förväntas bli dubbelt så många fram till 2025 jämfört med historiska medeltal. Offentliga tjänster Nära personer och 36 procent av alla sysselsatta i länet arbetar inom offentlig sektor. Antalet sysselsatta inom kommun, landsting och stat har minskat under 2010 och (Arbetsförmedlingens intervjuundersökning samt SCB:s kortperiodiska sysselsättningsstatistik) De primärkommunala och landstingskommunala budgetarna bedöms försvagas under det kommande året och detta avspeglas också i dialogen med företrädare för offentliga verksamheter. Arbetsförmedlingen bedömer att antalet sysselsatta kommer att fortsätta minska under prognosperioden. Diagram 5: Förväntningar om verksamhetsutveckling kommande 6 respektive 6-12 månaderna. Verksamheter inom kommun, landsting och stat. Kommande 6 månaderna Kommande 6-12 månaderna Nettotal Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar

17 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Västernorrlands län 17 Den kommunala verksamheten i länet redovisar en övertalighet i förhållande till budget på 200 personer. De planerar för färre anställda där de bidragande orsakerna är minskade skatteintäkter och etablering av privat verksamhet inom skola samt vård och omsorg. Inom barnomsorgen förväntas antal sysselsatta bli oförändrat medan grund- och gymnasieskolorna samt vuxenutbildningen planerar för neddragningar. Det finns inte tillräcklig tillgång på gymnasielärare i yrkesämnen samt språk. Landstinget planerar för något färre anställda de närmsta åren. Neddragningarna handlar i första hand om primärvården och berör inte tandvården. Samtidigt är arbetskraftbristen påtaglig för flertalet legitimationsyrken. Störst är kompetensbristen på läkare, tandläkare, tandsköterskor samt sjuksköterskor med specialistkompetens inom ett flertal inriktningar. Inom statlig verksamhet visar intervjuresultaten ingen övertalighet, ersättningsrekryteringar sker, det finns inga stora arbetskraftsbrister och antalet anställda kommer att vara i stort sett oförändrat fram till slutet av Åldersavgångarna fram till 2025 beräknas bli som störst inom offentlig sektor jämfört med andra branscher i länet. Ett större antal personer går i pension innan 2015, därefter dämpas avgångarna även om de kommer att vara betydligt högre än vad som är normalt i ett historiskt perspektiv.

18 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Västernorrlands län 18 Utbudet av arbetskraft Utbudet av arbetskraft i Västernorrlands län ökar med ungefär 200 personer fram till utgången av Den negativa befolkningstrenden är den viktigaste förklaringen till att arbetskraftsutbudet inte ökar mer. Att färre väljer att utbilda sig utgör ett tillskott till arbetskraften. På lång sikt är det utbudet av arbetskraft som avgör hur mycket sysselsättningen kan öka. Det finns flera faktorer som styr arbetskraftens storlek varav de främsta är demografin, storleken på nybörjare respektive avgångskullar vid landets utbildningsinstitutioner, möjlighet till pendling samt sannolikheten att finna ett arbete. På vilket sätt det minskade utbudet av arbetskraft påverkar arbetsmarknadsutvecklingen och vilka utmaningar det innebär diskuteras under rubriken Arbetsmarknadspolitiska utmaningar. Befolkningsutvecklingen fortsatt negativ... Den faktor som har enskilt störst påverkan på arbetskraftens storlek och framtida tillväxtpotential är utvecklingen av befolkningen i arbetsför ålder. Den negativa befolkningstrenden är den viktigaste förklaringen till att arbetskraftsutbudet inte ökar nämnvärt. Demografiska effekter kommer att få allt större påverkan på utbudet av arbetskraft framöver. Sveriges befolkning ökade med personer under 2011 och nu är vi nära personer. Befolkningen i Västernorrlands län har minskat under 2011 med 470 personer och uppgick i slutet av året till personer. Befolkningstrenden har med få undantag varit negativ sedan mitten av 1960-talet. I Sundsvall och Timrå ökade befolkningen något. Befolkningen har minskat mest i antal i Sollefteå medan Ånge minskat mest i förhållande till kommunbefolkningen. Västernorrlands län har bland den högsta medelåldern av befolkningen i landet med 43,4 år, att jämföra med riksgenomsnittet på 41,1 år. Högsta medelåldern har Kramforsborna som i genomsnitt är 46,9 år, tätt följd av Sollefteå och Ånge medan Sundsvallsborna i snitt inte är äldre än 41,9 år. I riket totalt minskar den inrikes födda befolkningen samtidigt som den utrikes födda befolkningen ökar, vilket dämpar den totala befolkningsminskningen. Även i Västernorrlands län är det den utrikes födda befolkningen som ökar i antal medan den svenskfödda befolkningen minskar. Mönstret går igen i landets övriga län med undantag för storstadslänen där även den svenskfödda befolkningen ökar. I riket utgör utrikes födda drygt 15,1 procent av befolkningen och i Västernorrlands län utgör gruppen 7,6 procent. Flest utrikes födda personer finns i Sundsvall där de representerar 8,6 procent av befolkningen och minst andel finns i Ånge med 5,8 procent.... och även färre i arbetsför ålder Den faktor som har enskilt störst påverkan på arbetskraftens storlek och framtida tillväxtpotential är utvecklingen av befolkningen i arbetsför ålder. Arbetsförmedlingens rapport Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län belyser befolkningsutvecklingens möjliga effekter på arbetskraftsutbudet och sysselsättningen fram till I rapporten framgår att antalet personer i arbetskraften minskar i Västernorrlands län liksom de flesta län med undantag av storstadslänen. Fram till 2025 beräknas arbetskraften i Västernorrlands län minska med personer (motsvarande 9,3 procent) på grund av befolkningsminskningen. Beräkningarna är gjorda under förutsättning att nuvarande arbetskraftsdeltagande och sysselsättningsmönster kvarstår framöver. Antalet ungdomar som kommer in på arbetsmarknaden blir allt färre. Tillskottet av ungdomar på arbetsmarknaden räcker inte för att täcka förväntade pensionsavgångar. Under 2013 förväntas pensionsavgångarna bli drygt fler än antal ungdomar som tillträder arbetsmarknaden.

19 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Västernorrlands län 19 Något färre väljer utbildning Antalet personer från länet som påbörjat studier vid högskolor har ökat de senaste åren för att 2010 redovisa toppnoteringar. Under 2011 har antalet helårsstudenter minskat vid hälften av landets lärosäten där Mittuniversitetet är ett av dessa. På grund av mindre budget förväntas Mittuniversitetet få en minskning av antalet helårsstudenter även Det bidrar till ökat arbetskraftsutbud under prognosperioden. Tillskott till arbetskraften från personer i sjukförsäkringen Stora reformer i sjukförsäkringen är redan genomförda och det största tillskottet till arbetskraften från personer som tidigare deltog i sjukförsäkringen är redan inräknat i arbetskraften. Under 2010 lämnade knappt personer i länet sjukförsäkringen för arbetsförberedande insatser vid Arbetsförmedlingen. Övergångarna var betydligt färre 2011, knappt 500 personer, och beräknas bli ytterligare 230 under Dessa personer är ett värdefullt tillskott till arbetskraftsutbudet. Däremot kan det dröja innan de går från arbetslöshet till arbete eftersom dessa personer ofta behöver stöd för att förbättra sina förutsättningar för arbete. Många utanför arbetskraften I Västernorrlands län deltar 81 procent av befolkningen mellan år i arbetskraften. Det är högre deltagande jämfört med riket som helhet där 78 procent deltar. De som inte deltar i arbetskraften, det vill säga 19 procent av befolkningen i Västernorrlands län mellan 16 och 64 år, är studerande, föräldralediga, tar del av sjukförsäkringen eller gör något annat. Det finns en stor arbetskraftspotential i länet att tillvarata som spelar en avgörande roll för länets ekonomiska utveckling. Bland svenskfödda personer i Västernorrlands län deltar 83 procent i arbetskraften vilket är ett högre deltagande än i riket på 80 procent. De svenskfödda kvinnorna i Västernorrland har 3 procentenheter lägre arbetskraftsdeltagande än männen. I riket är skillnaden 2 procentenheter. Detta gör frågan om ökat arbetskraftsdeltagande bland kvinnor till en fråga om jämställdhet. Kvinnor har dessutom i högre utsträckning än männen kortare arbetstider, det vill säga fler deltids- och timanställningar. Om svenskfödda kvinnors arbetskraftsdeltagande skulle nå de svenskfödda männens deltagande skulle arbetskraftsutbudet i Västernorrlands län öka med ungefär personer. Arbetskraftsdeltagandet inom gruppen utrikes födda personer i Västernorrlands län är 62 procent och 3 procentenheter över riksgenomsnittet för gruppen. De utrikes födda kvinnorna har 2 procentenheter lägre deltagande än de utrikes födda männen i Västernorrland. Det finns en avsevärd arbetskraftspotential bland den utrikes födda befolkningen i länet och det särskilt bland kvinnorna. Om utrikes födda i Västernorrlands län hade lika högt arbetskraftsdeltagande som svenskfödda skulle tillskottet i arbetskraften bli ungefär personer. Att öka arbetskraftsutbudet handlar därför också om förbättrad integration. Hur storleken på gruppen som står utanför arbetsmarknaden förändras beror bland annat på befolkningstillväxten, politiska reformer men också på hur arbetsmarknaden utvecklar sig. I goda tider med stor efterfrågan på arbetskraft kan vi förvänta oss att fler söker sig till arbetsmarknaden. Vidare visar Statistiska centralbyråns befolkningsprognos att befolkningen i arbetsför ålder minskar framöver.

20 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Västernorrlands län 20 Öppet arbetslösa och sökande i program I kommande avsnitt används begreppet totalt antal inskrivna arbetslösa för att beskriva hela gruppen öppet arbetslösa och deltagare i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd. Om inget annat anges görs samtliga jämförelser mellan kvartal ett respektive år. Arbetslösheten ökar Sedan lågkonjunkturen 2009 har det totala antalet inskrivna arbetslösa ökat markant. Sista kvartalet 2007 var personer inskrivna arbetslösa. Därefter ökade antalet successivt för att kulminera första kvartalet 2010 med personer. Därefter sjönk antalet stadigt fram till utgången av Arbetsförmedlingen bedömer att totalt antal inskrivna arbetslösa kommer att öka något under 2012 för att minska något under Det skulle betyda att antalet totalt inskrivna arbetslösa är personer sista kvartalet Tabell 6: Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd i antal samt procentuell förändring jämfört med samma kvartal året innan. Antal Procent 2011 kv , kv , kv ,7 Källa: Arbetsförmedlingen Arbetslöshetens utveckling hittills Utvecklingen av arbetslösheten kommer i detta avsnitt att analyseras utifrån hur inflödet till arbetslöshet respektive utflödet till arbete har utvecklats under de senaste åren. Inflödet till arbetslöshet är en viktig indikator på arbetsmarknadens tillstånd. Inflödet påverkas framförallt av efterfrågan på arbetskraft. I tider med svag efterfrågan på arbetskraft ökar inflödet av arbetslösa till Arbetsförmedlingen medan motsatt utveckling råder i tider med hög efterfrågan på arbetskraft. Antalet nyinskrivna arbetslösa ökade kraftigt mellan 2008 och 2009 och har sedan sjunkit stadigt till fram till 2011 till volymer i nivå med Första kvartalet 2012 tenderar antalet nyinskrivna att öka. Männen arbetar i högre grad än kvinnor inom byggnadsverksamhet och industri som är mer konjunkturkänsliga. Detta blir tydligt i analysen om in- och utflöde i arbetslöshet. Efter lågkonjunkturen 2008 ökade andelen män som skrev in sig som arbetssökande mer än andelen kvinnor. Färre män än kvinnor gick från arbetslöshet till arbete. Efter lågkonjunkturen var flödet det omvända; färre män skrev in sig som arbetssökande och fler gick till arbete. I jämförelse första kvartalet 2012 med första kvartalet 2011 har både fler män och kvinnor skrivit in sig som arbetssökande. Däremot har antalet män som gått till arbete minskat medan fler kvinnor gått till arbete. Antalet ungdomar som skriver in sig som arbetssökande ökar stadigt men samtidigt är det också ungdomarna som fått del av jobben i en jämförelse med alla inskrivna första kvartalet 2012 med Personer mellan år har inte fått del av de lediga jobben i lika stor utsträckning. Utveckling av deltagare i program med aktivitetsstöd Allt större andel av de totalt inskrivna arbetslösa deltar i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd. Innan lågkonjunkturen från hösten 2008 deltog ungefär var femte inskriven i program med aktivitetsstöd. Första kvartalet 2010 deltog något färre än hälften och första kvartalet 2012 deltar fler än hälften i programaktiviteter. Detta är en naturlig följd av att andelen inskrivna arbetslösa som varit arbetssökande långa tider

21 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Västernorrlands län 21 blir allt fler. Detta förhållande analyseras närmare i kapitlet Arbetsmarknadspolitiska utmaningar. Mer än var fjärde inskriven arbetslös är ungdom mellan år och andelen har blivit högre de senaste åren. Andelen öppet arbetslösa ungdomar är oförändrad medan deltagare i arbetsmarknadspolitiska program ökat. Första kvartalet 2012 deltog 28 procent av ungdomarna i program att jämföra med 24 procent första kvartalet Arbetslöshetens struktur Syftet med avsnittet är att belysa hur arbetslöshetens sammansättning ser ut i ett regionalt och lokalt perspektiv. Statistisk sammanställning finns i tabell 7. Här beskriver andelssiffran i hur hög grad respektive grupp finns representerade vid länets Arbetsförmedlingar i förhållande till hela gruppen i arbetskraften. I kapitlet Arbetsmarknadspolitiska utmaningar diskuteras vilka utmaningar strukturen bland de arbetslösa innebär i arbetet med att förbättra förutsättningarna för en mer expansiv utveckling i Västernorrlands län. Fortfarande hög arbetslöshet i länet Arbetslösheten i Västernorrlands län är hög. Under första kvartalet 2012 uppgick arbetslösheten till 11,2 procent av den registerbaserade arbetskraften, vilket var 0,3 procentenheter lägre än motsvarande period ett år tillbaka. Det innebär att mer än var tionde person i arbetskraften var arbetslös. Arbetslösheten i länet var hög vid jämförelse med öviga län där riksgenomsnittet ligger på 8,6 procent, det vill säga 2,6 procentenheter lägre än länet. Den största andelen totalt inskrivna arbetslösa fanns i Sollefteå med 13,4 procent. Lägst var arbetslösheten i Sundsvall med 10,6 procent. Mer än var fjärde ung är arbetslös Arbetslösheten bland ungdomar i Sverige är hög, 17,6 procent av ungdomar mellan år som kan arbeta var inskriven som arbetslös under första kvartalet I Västernorrlands län är situationen ännu allvarligare då 27,2 procent av ungdomarna är inskrivna arbetslösa. Ungdomarna i Kramfors möter den tuffaste arbetsmarknaden där 31,8 procent är arbetslösa. Något mindre tuff är situationen i Ånge där andelen är 22,4 procent. Konjunktursvängingarna påverkar männen mer Andelen inskrivna arbetslösa män var högre än kvinnor första kvartalet Männen arbetar i högre grad inom branscher som är mer konjunkturkänsliga, industri och byggnadsverksamhet. När lågkonjunkturen 2008 slog framförallt mot dessa branscher och yrken där männen är överrepresenterade skrev fler män än kvinnor in sig som arbetssökande. Under återhämningsperioden har arbetslösheten bland männen minskat snabbare än bland kvinnorna.

22 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Västernorrlands län 22 Tabell 7: Arbetslöshetens struktur, kvartal Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. Andel av registerbaserad arbetskraft i respektive grupp, procent. Kommun Totalt år Kvinnor Män Unga år Äldre år Utrikesfödda Inrikesfödda Eftergymnasial Utbildning Grundskola Gymnasial Ånge 11,3 12,0 10,8 22,4 9,9 10,0 35,4 21,8 10,0 6,8 Timrå 11,5 11,4 11,6 30,8 8,4 10,1 29,4 21,6 11,1 6,2 Härnösand 10,9 10,0 11,8 23,9 7,1 8,8 34,9 26,5 10,5 6,0 Sundsvall 10,6 9,8 11,4 26,2 7,8 8,9 30,4 23,5 11,3 5,2 Kramfors 12,1 10,7 13,3 31,8 8,9 11,1 26,2 23,5 11,3 7,1 Sollefteå 13,4 11,9 14,8 29,8 10,6 12,1 33,8 24,7 13,5 6,6 Örnsköldsvik 11,0 10,8 11,2 28,1 8,3 9,6 35,1 19,4 11,8 6,9 Länet 11,2 10,5 11,8 27,2 8,3 9,6 31,8 22,8 11,4 6,0 Länet ifjol 11,5 10,7 12,2 28,6 8,7 10,2 29,1 22,3 11,8 6,4 Riket 8,6 8,2 8,9 17,6 6,7 6,5 20,2 18,3 8,5 5,1 Källa: Arbetsförmedlingen, SCB