PROGNOS Arbetsmarknad Västra Götalands län

Transkript

1 PROGNOS Arbetsmarknad Västra Götalands län

2 Detta här är en kortare version av Arbetsförmedlingens prognos för arbetsmarknaden i Västra Götalands län Hela prognosen för länet, andra län och för hela Sverige hittar du på webbplatsen arbetsformedlingen.se/prognoser fler jobb i Västra Götalands län fram till slutet av 2012 POSITIV UTVECKLING PÅ ARBETSMARKNADEN Den svenska arbetsmarknaden har återhämtat sig starkt efter lågkonjunkturen och detta gäller inte minst Västra Götalands län. Sysselsättningen i länet har ökat i snabb takt sedan hösten Antalet nyanmälda lediga platser är sedan en längre tid på en hög nivå och företagen planerar för fler anställda. En kraftig ökning av sysselsättningen under både 2011 och 2012 kan därför förväntas. Efterfrågan på varor och tjänster har ökat i länet, uppger en majoritet av företagen i Arbetsförmedlingens intervjuundersökning. Mer än hälften av företagen i länet har haft en positiv marknadsutveckling medan bara en av tio har upplevt en minskning. Den positiva marknadsutvecklingen gäller för samtliga näringsgrenar. Förväntningarna inför 2011 och 2012 är också mycket positiva. Inom samtliga branscher bedömer en stor andel företag att efterfrågan kommer att öka och optimismen är högre än vad den var förra året. Störst är optimismen inom byggsektorn och inom den privata tjänstesektorn. Kapacitetsutnyttjandet inom det privata näringslivet är dessutom högt, vilket innebär att företagen i många fall kommer att behöva anställa fler personer för att kunna öka produktionen. Samtidigt börjar allt fler företag att få svårt att hitta den kompetens de söker när de behöver anställa ny personal. Den goda konjunkturen gynnar företagen över alla branscher och över hela arbetsmarknaden. Fler kommer i arbete och personer med de utbildningar och den yrkeskompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden kommer att vara mycket eftertraktade. SYSSELSÄTTNINGEN ÖKAR 2011 OCH 2012 Antalet sysselsatta i Västra Götalands län bedöms att öka med personer under 2011 och med ytterligare personer under Ökningen kommer nästan helt att ske inom det privata näringslivet (och då särskilt inom tjänstesektorn) medan antalet sysselsatta inom den offentliga tjänstesektorn kommer att vara i stort sett oförändrat. ARBETSLÖSHETEN MINSKAR 2011 OCH 2012 Den starka konjunkturen kommer att leda till att fler får arbete och arbetslösheten kommer att minska. Arbetslösheten i länet bedöms att minska med drygt personer under 2011 och med ytterligare personer under 2012.

3 Trots att arbetslösheten minskar med den goda konjunkturen kommer vissa grupper att ha svårare att komma i arbete. Arbetsförmedlingen bedömer därför att arbetslösheten kommer att vara relativt hög även i slutet av Bland de grupper som kommer att ha svårare att få arbete finns exempelvis personer med funktions-nedsättning, ungdomar utan slutförda gymnasiestudier, utomeuropeiskt födda personer och äldre personer med yrkes-kunskaper som inte längre efterfrågas på arbetsmarknaden. OLIKHETER MELLAN LÄNETS KOMMUNER Lägst arbetslöshet finns i kommunerna nära Göteborg, som har länets starkaste arbetsmarknad. Även kommunerna runt Borås har lägre arbetslöshet, vilket beror på en stark lokal näringsstruktur. Norra Bohuslän har lägre arbetslöshet, tack vare gränshandeln mot Norge och en stark turismnäring. Länets norra och nordöstra delar har en högre arbetslöshet. Där är de lokala arbetsmarknaderna svagare och personer utan arbete har sämre möjligheter till arbete på orten. De större städerna i länet har något högre arbetslöshet. SYSSELSÄTTNINGSUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALANDS LÄN (JÄMFÖRT MED KVARTAL 4 ÅRET INNAN) Bransch/näring Utveckling till kvartal Utveckling till kvartal Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Summa Västra Götaland BRANSCHUTVECKLING INDUSTRI Industrin har av tradition en stark ställning i länet och omfattar ett brett spektrum av industriell verksamhet: verkstadsindustri, trävaruindustri, textilindustri, pappers- och massaindustri, plast- och petrokemiindustri, läkemedels- och bioteknikindustri, livsmedels-industri och grafisk industri. Antalet sysselsatta inom industrin är cirka personer, motsvarande drygt 16 procent av de sysselsatta i länet. Industrikonjunkturen är fortsatt stark. Industrins orderingång är god och företagen är optimistiska inför framtiden. En stor del av företagen spår en ökande efterfrågan på sina produkter det närmaste året, och enbart ett fåtal företag bedömer att den kommer att minska.

4 Lågkonjunkturen följdes av effektivisering och rationalisering inom industrin. Flera företag producerar mer med färre anställda. Företagen har också haft en försiktig inställning till att återanställa under konjunkturuppgången. Många använder bemanningspersonal och tidsbegränsade anställningar. Teknikutvecklingen gör att verksamheterna rationaliseras och kompetenskraven ökar på personalen. Företagen inom industrisektorn uppger i ökande utsträckning att de har upplevt arbetskraftsbrist och det är något av en generell brist på kvalificerad och erfaren personal. Bristyrken inom industrisektorn är industrielektriker, verkstadsmekaniker, fordonsmekaniker, svetsare, verktygsmakare, kvalificerade maskinoperatörer, CNC-operatörer och CNC-tekniker. På tjänstemannasidan uppger företagen att det är brist på projektledare, tekniker, konstruktörer, ingenjörer och säljare med teknisk kompetens. Inom industrin efterfrågas i växande omfattning personer med multikompetenser med kunskaper motsvarande flera traditionella yrkeskategorier. Sysselsättningen inom industrin bedöms öka även under fortsättningen av 2011, men kommer att vara i princip oförändrad under PRIVATA TJÄNSTER Den privata tjänstesektorn har ökat under konjunkturuppgången och sysselsätter ungefär personer, eller 43 procent av länets sysselsatta. Den privata tjänstesektorn är bred och omfattar en rad delbranscher: handel, transport, hotell- och restaurang, information och kommunikation, finansiell verksamhet och företagstjänster, samt personliga och kulturella tjänster. Utvecklingen är starkt kopplad till industrins ökade efterfrågan. Verksamhet som tidigare fanns inom industrin har i många fall avknoppats eller outsourcats till företag som tillhör tjänstesektorn, och i större utsträckning anlitas inhyrd bemanningspersonal och konsulter som är anställda av företag med hemvist i tjänstenäringen. Handeln i länet har gått bra under många år. Stora köpcentra och gallerior byggs upp runt om i länet, och trots risk för överetablering tycks branschen gå bra på de flesta fronter. Sysselsättningen inom handeln förväntas öka även fortsättningsvis och branschen upplever inga rekryteringsproblem. Även transportsektorn har gynnas av konjunkturuppgången, som en följd ökande efterfrågan inom industri, bygg och handel. Många företag säljer tjänster till andra företag, och denna efterfrågan kommer att öka. Detta avspeglas i en stark efterfrågan på vissa yrkesgrupper. Det råder exempelvis brist på programmerare och systemerare, och det är generellt stor efterfrågan på kvalificerad ITkompetens och personer med projektledarkompetens. Efterfrågan på

5 kvalificerad personal är större än tillgången och arbetsgivarna ställer hårda krav på personlighet, erfarenhet och utbildning. Sysselsättningen inom den privata tjänstesektorn bedöms öka starkt under både 2011 och BYGGNADSVERKSAMHET Länets byggsektor består av några få stora företag, och många småföretag och enmansföretag. Branschen sysselsätter ungefär personer, vilket motsvarar drygt 6 procent av länets sysselsatta. De större företagen i branschen har en stark framtidsoptimism. Bostadsbyggande planeras i relativt stor skala, stora vägbyggen och andra infrastruktursatsningar kommer att göras, fler hotell och köpcentra kommer att byggas. Många mindre företag i byggbranschen har fått ökad efterfrågan genom ROT-avdraget, och hade god orderingång även under lågkonjunkturen. Utvecklingen har varit stark trots att vintern bromsade byggkonjunkturen. För fortsättningen av 2011 bedömer två tredjedelar av företagen att de kommer att möta ökad efterfrågan. Knappt några företag bedömer motsatsen. Även inför 2012 är optimismen stor och sex av tio tror på en fortsatt ökning av efterfrågan. Kapacitetsutnyttjandet i branschen är mycket högt och många företag skulle behöva nyrekrytera för att kunna öka produktionen, men många företag vill inte växa och anställer därför inte mer personal. Den starka byggkonjunkturen gör att bristen på arbetskraft ökar och företagen upplever svårigheter att rekrytera personal med rätt kompetens. Exempel på yrken som efterfrågas inom byggsektorn är anläggningsarbetare, anläggningsmaskinförare, betongarbetare, byggnadsplåtslagare, kranförare, murare, takmontörer, ventilationsplåtslagare och VVS-tekniker. På tjänstemannasidan är det brist på samtliga kategorier tekniker och ingenjörer. Nyckelpersoner som byggnadskalkylatorer och personer till arbetsledande funktioner har företagen mycket svårt att rekrytera. Problemet med lärlingsplatser (och då särskilt för installationselektriker) och möjligheterna för ungdomar att komma in på arbetsmarknaden kvarstår. Sysselsättningen i branschen bedöms öka starkt under 2011 med en något svagare ökning under 2012.

6 OFFENTLIGA TJÄNSTER Offentliga tjänster står för ungefär en tredjedel av de sysselsatta i länet och åtta av de tio största arbetsgivarna är offentliga. Den offentliga verksamheten består främst av skola, vård och omsorg. Neddragningar kommer att ske inom gymnasieskolan och i grundskolans senare del som ett resultat av ett vikande elevunderlag. Samtidigt ökar antalet barn i förskolan och grundskolans yngre åldrar, och då särskilt i Göteborg med kranskommuner. Arbetsgivarna signalerar brist på förskollärare, och skolsköterskor. Inom gymnasieskolan råder det brist på yrkeslärare. Det råder fortsatt brist på läkare och specialistsjuksköterskor. Folktandvården uppvisar en viss brist på tandläkare. Det finns också ett ökande behov av tandsköterskor och tandhygienister i länet. Kommuner i länets ytterområden anger att det är svårt att rekrytera till vissa akademikeryrken. Sysselsättningen inom den offentliga verksamheten bedöms vara i princip oförändrad under 2011 och Detta gäller såväl inom kommunerna och regionen, som inom staten.

7 Yrkeskompassen Yrkeskompassen baseras på intervjuer med länets arbetsgivare och Arbetsförmedlingens bedömning av efterfrågan och tillgång på lämpliga sökande. Den speglar hur arbetsmarknaden förväntas se ut på kort sikt under 2011 och Den bör inte användas i samband med långsiktiga studie- eller yrkesval. Bedömning av arbetsmarknadsläget ett år framåt för ett urval yrken, Västra Götalands län Bristyrken Anläggningsarbetare Betongarbetare Byggnadsingenjörer/byggnadstekniker Byggnadsplåtslagare Civilingenjörer/tekniker CNC-operatörer Förskollärare Lastbilsmekaniker Läkare Specialistsjuksköterskor Systemerare/programmerare Verktygsmakare Överskottsyrken Administratörer/receptionister/sekreterare Barnskötare Fordonsmontörer Försäljare (dagligvaror och fackhandel) Installationselektriker, lärlingar Köks- och restaurangbiträden Lagerarbetare/truckförare Montörer metall/gummi/plast Fakta om prognosen Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst två anställda. I Västra Götalands län har cirka arbetsställen intervjuats. Resultatet av den genomförda undersökningen utgör basen för prognosbedömningarna.

8