Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Kalmar län

Transkript

1 Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Kalmar län

2 Fortsatt stark efterfrågan 2011 och 2012 POSITIV FRAMTIDSTRO BLAND FÖRETAG I KALMAR LÄN Svensk ekonomi är inne i en period av stark tillväxt. Företagen i Kalmar län har upplevt en sviktande efterfrågan de senaste sex månaderna. Framtidstron är dock stor! Inom alla branscher tror företagen på en stark utveckling av efterfrågan det kommande halvåret, som sedan förväntas mattas av på ett års sikt. Den starkaste framtidstron har företag inom industrin följt av företag inom den privata tjänstesektorn. Den största ökning av efterfrågan på varor och tjänster sedan i höstas har företagen inom byggbranschen upplevt. Företagen i Kalmar län är mer försiktiga i sin bedömning av den framtida utveckling än vad företag generellt är i riket. Den outnyttjade kapaciteten hos företagen, det vill säga befintliga resurser som kan användas för att öka produktionen, har ökat inom alla branscher utom för ett fåtal branscher inom den privata tjänstesektorn. Färre antal företag i vårens undersökning jämfört med våren 2010 har svarat att de kan öka produktionen med upp till tio procent utan att anställa mer personal. Fler företag har svarat att de kan öka produktionen mer utan att anställa mer personal. Det är flest företag inom byggbranschen som uppger att de måste rekrytera mer personal för att kunna öka sin produktion. Samtidigt kommer signaler från vissa branscher om en begynnande arbetskraftsbrist. Störst är dessa signaler inom byggbranschen, följt av den offentliga sektorn. Inom den offentliga sektorn är den samlade bilden god. Kommunerna står dock inför fortsatta neddragningar, men utan uppsägningar som följd. Lanstinget tror på en svagt ökad sysselsättning. LÄGRE ARBETSLÖSHET 2011 och 2012 Arbetsförmedlingen räknar med en minskning av antalet arbetslösa i Kalmar län med strax under 30 procent fram till i slutet av Den största minskningen med personer bedöms ske under Under 2012 uppskattas arbetslösheten minska med ytterligare personer. I slutet av 2012 beräknas antalet arbetslösa att uppgå till personer i Kalmar län. För ett antal utsatta grupper som till exempel unga med bristfällig utbildning, funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga och utrikes födda kvarstår svårigheter att komma in på arbetsmarknaden. ÖKAD SYSSELSÄTTNING Under 2011 och 2012 beräknas sysselsättningen öka med tre procentenheter i Kalmar län. Detta resulterar i en ökning med personer under 2011 och med ytterligare personer under Det

3 betyder att antalet sysselsatta personer i Kalmar län kommer att vara närmare i slutet av Den största ökningen av sysselsatta förväntas ske inom den privata tjänstesektorn, medan sysselsättningsnivån inom offentlig sektor förväntas bli oförändrad. Inom industrin nådde troligtvis sysselsättningsökningen sin kulmen under 2010 och kommer endast att öka svagt under 2011 och Inom byggbranschen började sysselsättningen att öka så smått under 2010 och tar nu fart ordentligt under STORA SKILLNADER I LÄNET Andelen arbetslösa av arbetskraften uppgick till 8,3 procent under första kvartalet 2011 och 9,6 procent för samma period 2010, i Kalmar län. Arbetslösheten i länets kommuner varierar starkt. Mörbylånga, har den lägsta arbetslösheten på 6,0 procent, följt av Oskarshamn och Borgholm på 6,3 och 6,5 procent. Västervik och Torsås följt av Hultsfred tampas med de högsta arbetslöshetstalen i länet på 9,9 och 9,7 procent. Ungdomsarbetslösheten är högst i Västervik med 29,1 procent och lägst i Borgholm med 14,9 procent. Branschutveckling: OFFENTLIGA TJÄNSTER Över 30 procent av dem som har ett arbete jobbar inom den offentliga sektorn i Kalmar län. Arbetsförmedlingen bedömer att antalet sysselsatta inom sektorn kommer att bli oförändrad under prognosperioden. Eftersom det är en stor sektor kommer arbetsgivarna att behöva rekrytera på grund av den naturliga personalomsättningen. Exempel på yrkesgrupper som kommunerna planerar att rekrytera är chefer, grundskolelärare, speciallärare, socialsekreterare, arbetsterapeuter, miljö- och hälsoskyddsinspektör, sjukgymnaster, geriatriksjuksköterskor, förskollärare, byggnadsinspektör, fastighetsskötare, lokalvårdare, renhållningsarbetare, samt köksbiträden. Inom lanstingssektorn är planen att rekrytera överläkare, sjuksköterskor, psykologer, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, läkarsekreterare, samt undersköterskor. 28 procent av arbetsgivarna inom den offentliga sektorn uppger att de har upplevt brist på arbetskraft de senaste sex månaderna. Exempel på bristyrken inom den kommunala sektorn är högre chefer, arkitekter, gymnasielärare med naturvetenskaplig inriktning, specialpedagoger, förskollärare, ingenjörer av olika slag, byggnadsinspektörer, miljö- och hälsoskyddsinspektörer och sjuksköterskor. Bristyrken inom landstingssektorn är läkare, psykologer och operationssjuksköterskor. Ofta löser landstingen rekryteringsproblemen genom att hyra in personal via bemanningsföretag.

4 PRIVATA TJÄNSTER Den privata tjänstesektorn sysselsätter nästan lika många som den offentliga sektorn i Kalmar län. Handeln utgör den största branschen inom sektorn följt av finansiell verksamhet och företagstjänster. Den privata tjänstesektorn har gynnats av en god inhemsk efterfrågan de senaste åren och framtidsoptimismen är stor. Handeln går mycket bra i städerna Kalmar och Västervik. Det satsas mycket på att utveckla turistnäringen i länet. Finansiell verksamhet och företagstjänster är en av de branscher som växer mest på den svenska arbetsmarknaden. Inom transportbranschen är medelåldern hög och många kommer att gå i pension de närmaste åren. Social kompetens och personliga egenskaper är viktigt för företagen inom branschen vid rekrytering. Arbetsförmedlingen bedömer att sysselsättningen kommer att öka starkt under 2011 och något svagare under Det är inom denna sektor som störst antal nya arbeten kommer att uppstå under prognosperioden. Inom den privata tjänstesektorn planerar företagen bland annat att anställa bilförsäljare, butikssäljare, redovisningsekonomer, arkitekter och stadsplanerare, väktare och ordningsvakter, busschaufförer, lastbils chaufförer, erfarna kockar och kallskänkor, samt ett stort antal säsongsarbetare. Bristyrken uppges vara virkesinköpare, trädgårdssäljare, bilmekaniker, arkitekter, stadsplanerare samt erfarna kockar och kallskänkor. INDUSTRI Industrin utgör den största branschen inom den privata sektorn sett till antal anställda i Kalmar län. De fem största industrinäringarna är maskin-, transportmedels- trävaru-, metall- och livsmedelsindustrin. Företag inom industrin är mycket optimistiska när det gäller den framtida efterfrågan på deras varor. Under lågkonjunkturen passade många tillverknings- och verkstadsföretag på att investera och rationalisera verksamheten vilket medfört att de nu klarar uppgången utan större rekryteringsbehov. Arbetsförmedlingen bedömer att sysselsättningen kommer att öka svagt under 2011 och ännu svagare under Företagen uppger att det inte är några större problem att hitta produktionspersonal, men däremot är läget mer bekymmersamt när det gäller rekrytering av kvalificerade tjänstemän. Bristyrken uppges vara CNC-tekniker, svetsare, maskinsnickare, mekaniker, pressgjutare, reparatörer, produktionstekniker och ingenjörer av de flesta slag. I vårens intervju har företagen svarat att de kommer att rekrytera ny produktionspersonal i form av montörer, operatörer, CNC-operatörer, maskinsnickare, pressgjutare, mekaniker, industrielektriker, svetsare, underhållspersonal, produktionschefer, produktionstekniker, samt ingenjörer. Inom hela industrin förväntas dock sysselsättningsökningen bli marginell.

5 BYGGNADSVERKSAMHET Byggbranschen sysselsätter närmare sju procent av de förvärvsarbetande. Antalet 40-talister i branschen är högt, samtidigt som det finns för få 60-talister och för många oerfarna 90-talister som vill som vill in på arbetsmarknaden. Även företagen inom byggbranschen har en positiv framtidstro och är den bransch som upplever den största bristen på arbetskraft. Arbetsgivarna söker i första hand personer med yrkeserfarenhet och yrkesbevis. Detta försvårar möjligheten att få arbete för många lärlingar och unga arbetslösa som vill arbeta inom byggsektorn. Det har skett en viss snedfördelning av antalet utbildade lärlingar. Det är ett överskott på snickare och installationselektriker samtidigt som bristen på lärlingar inom VVS-montöryrket och plåtslagaryrket är stor. Efterfrågan finns på så gott som samtliga yrken inom branschen, men det är ändå på anläggningssidan som bristen är som störst, särskilt gällande anläggningsarbetare och anläggningsmaskinförare. Övriga bristyrken som angetts är bland annat plattsättare, byggnadsingenjör samt byggnadssnickare. Arbetsförmedlingen bedömer att sysselsättningen kommer att öka starkt under 2011, men betydligt svagare ökning under JORD-, SKOGSBRUK OCH FISKE I Kalmar län arbetar närmare fyra procent inom jordbruk, skogsbruk och fiske. Efterfrågan på skogsprodukter ökar och skogstillgångarna utnyttjas mer intensivt och alla delar av timret tas tillvara. Råvarupriset är högt vilket innebär att företagen får bra betalt för sina produkter. Lönsamheten inom jordbruket har ökat. Priset på mjölk, såväl som priset på svenskt nötkött steg under Däremot har priserna på fläskkött legat stilla. 74 procent av företagen inom detta område har inget behov av att rekrytera. Företagen upplever heller inga större svårigheter att finna arbetskraft med undantag för erfarna skördarförare och skogsmaskinsförare vilket även i år anges vara bristyrken. Arbetsförmedlingen bedömer att sysselsättningen inom branschen kommer att öka svagt under 2011 och 2012.

6 Yrkeskompassen Yrkeskompassen baseras på intervjuer med länets arbetsgivare. Den speglar hur arbetsmarknaden förväntas se ut på kort sikt under Den bör inte användas i samband med långsiktiga studie- eller yrkesval. Bedömning av arbetsmarknadsläget ett år framåt för ett urval yrken i Kalmar län Bristyrken Anläggningsarbetare Byggnadsplåtslagare Golvläggare Tunnplåtslagare Styckare VVS-ingenjör Elingenjör och eltekniker Maskiningenjör och maskintekniker Läkare Operationssjuksköterska Överskottsyrken Elevassistent Vårdbiträde Barnskötare Försäljare, dagligvaror Städare/lokalvårdare Montör, metall, gummi, plast Truckförare/Lagerarbetare Vaktmästare Maskinoperatör kemisk industri

7 SYSSELSÄTTNINGSUTVECKLING I KALMAR LÄN (JÄMFÖRT MED KVARTAL 4 ÅRET INNAN) Bransch/näring Sysselsättning, kvartal Utveckling till kvartal Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Summa Kalmar län

8 Fakta om prognosen Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst två anställda. Urvalet är stratifierat utifrån bransch, arbetsställenas storlek och län. Resultatet av intervjuundersökningen utgör basen i prognosbedömningarna. En analys och sannolikhetsbedömning av svaren görs dock på grundval av annan statistik och andra faktorer som påverkar utvecklingen på arbetsmarknaden. De prognossiffror som presenteras är således Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden.